Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1971:963 ·
Visa register
Förordning (1971:963)
om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna
Departement: Utrikesdepartementet UDH
Utfärdad: 1971-12-24
Övrigt: Bilagorna finns inte med här.
Författningen har upphävts genom: SFS 1987:1285
Upphävd: 1988-01-01 överg.best.
1 § Tullfrihet gäller för en vara med ursprung i något av de
utvecklingsländer som regeringen föreskriver särskilt (ursprungsvara),
om varan har sänts i enlighet med 7 § och om varan
1. är hänförlig till 1--24 kap. tulltaxan (1977:975) och upptagen i
bilaga 1 till denna förordning, eller
2. är hänförlig till 25--99 kap. tulltaxan men inte upptagen i bilaga 2
till denna förordning, eller
3. är hänförlig till 1--99 kap. tulltaxan och har ursprung i något av de
minst utvecklade länder som är upptagna i bilaga 5 till denna
förordning.
I fråga om handvävd bomullsväv finns särskilda bestämmelser i
förordningen (1976:930) om tullfrihet för handvävd bomullsväv.
Förordning (1986:1420).
2 § En varas ursprung skall styrkas med intyg (ursprungscertifikat
formulär A), utfärdat av en myndighet i utvecklingslandet.
Om en vara har sänts till ett annat EFTA-land än Sverige eller till ett
EG-land och därifrån sänts vidare till Sverige, får varans ursprung dock
styrkas med ursprungscertifikat som har utfärdats av en myndighet i
EFTA- eller EG-landet på grundval av sådant intyg som avses i första
stycket, under förutsättning att motsvarande bestämmelser tillämpas för
ursprungsvaror som från Sverige sänds vidare till det landet.
Beträffande postförsändelse får en varas ursprung styrkas med intyg av
exportören i utvecklingslandet (formulär APR) om försändelsens värde
inte överstiger 16 000 kronor.
Intygen skall vara avfattade på engelska eller franska och upprättade i
enlighet med formulär i bilaga 3 till denna förordning.
Intyg krävs inte för varor som utan handelssyfte införs för enskild
persons räkning, om varornas sammanlagda värde inte överstiger 1 200
kronor eller om varorna ingår i resandes personliga bagage och deras
sammanlagda värde inte överstiger 3 400 kronor. Förordning (1986:1420).
3 § Vara anses ha ursprung i ett land, om den helt framställts eller
utvunnits i landet eller där undergått bearbetning eller behandling.
Efter regeringens bestämmande skall vara som har ursprung i ett land
tillhörande en regional ekonomisk sammanslutning och som har använts som
material vid bearbetning eller behandling av en vara i ett annat land
tillhörande samma sammanslutning anses ha ursprung i detta senare land.
Förordning (1977:1192).
5 § Vara anses bearbetad eller behandlad om den framställts genom
1. bearbetning eller behandling som medfört att den vid klassifice ring
enligt tullsamarbetsrådets nomenklatur för klassificering av varor i
tulltarifferna (CCC-nomenklaturen) blir hänförlig till annat nummer än
var och en av de produkter som använts som material vid bearbetningen
eller behandlingen och de villkor som anges i lista A i härvid fogade
bilaga 4 uppfyllts, eller
2. bearbetning eller behandling som anges i lista B i bilaga 4 /n1/.
Förordning (1977:1192).
//n1// Bilagan ej med här.//
5 a § På begäran av den, som anger varan till förtullning, skall en
isärtagen eller icke hopsatt artikel, hänförlig till kapitel 84 eller 85
i CCC-nomenklaturen, som importeras i flera sändningar på villkor som
fastställs av svensk tullmyndighet, anses utgöra en enda artikel. Ett
ursprungscertifikat, som omfattar den kompletta artikeln, skall uppvisas
vid importen av den första delsändningen.
Tillbehör, reservdelar och verktyg, som levereras tillsammans med en
utrustning, en maskin, en apparat eller ett fordon, skall tillsammans
med dessa anses som en enhet, om de utgör standardutrustning och ingår i
priset för ifrågavarande utrustning, maskin, apparat eller fordon eller
ej har särskilt fakturerats.
Varor i satser, i den mening som avses i tolkningsregel 3 i CCC-
nomenklaturen, anses som ursprungsvaror under förutsättning att alla i
satsen ingående komponenter utgör ursprungsvaror. Varor i satser som
består av såväl ursprungsvaror som icke ursprungsvaror skall dock i sin
helhet anses som ursprungsvaror om andelen icke ursprungsvaror uppgår
till högst 15% av satsens hela värde. Förordning (1977:1192).
7 § Vara får under försändning till Sverige i annat land endast ha
omlastats, lagrats, ompackats i emballage för transport eller lagring,
underkastats åtgärd avsedd att bevara den eller visats på utställning
och skall därvid ha varit under kontroll av tullmyndighet i det andra
landet. Har åtgärd som nyss nämnts vidtagits med varan skall bevis från
den utländska tullmyndigheten om utförd kontroll företes, om ej
genomgående frakthandling eller annan handling som tullmyndighet kan
godta föreligger. Förordning (1984:116).
9 § För vara som förtullas efter föregående hemtagning enligt 3 § andra
stycket tullagen (1973:670) skall anspråk på tullfrihet enligt denna
förordning framställas när varan anges till förtullning. Erforderligt
ursprungsintyg skall inges senast när varan enligt 5 § tullstadgan
(1973:671) skall anges till förtullning.
För vara som förtullas utan föregående hemtagning skall anspråk på
tullfrihet framställas när varan anges till förtullning. Erforderligt
ursprungsintyg skall inges senast 15 dagar efter den dag då varan har
angivits till förtullning.
För vara som har inkommit med post och förtullats utan att
tulldeklaration har avlämnats får dock anspråk på tullfrihet framställas
och erforderligt ursprungsintyg inges senast 30 dagar efter den dag då
tulltaxeringsbeslut har meddelats.
Framställs anspråk eller inges intyg senare än vad som anges i första,
andra eller tredje stycket, får återbetalning av eller befrielse från
tull medges endast till den del tullbeloppet överstiger 300 kronor.
Tullmyndighet kan medge undantag från detta stycke om särskilda skäl
föreligger. Förordning (1984:450).
9 a § Tullmyndighet får beträffande en vara, vars ursprung har styrkts
med intyg (ursprungscertifikat formulär A) som har utfärdats av myn
dighet i utvecklingsland för utförsel till Sverige, utfärda nytt sådant
intyg när varan från Sverige sänds vidare till ett annat EFTA- land
eller till ett EG-land under förutsättning att med varan inte förfarits
på annat sätt än som sägs i 7 §. Förordning (1980:638).
10 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas
av generaltullstyrelsen. Förordning (1977:1192).
Övergångsbestämmelser
1987:1285
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988.
Genom förordningen upphävs
1. förordningen (1971:963) om tullfrihet för varor från
utvecklingsländerna,
2. förordningen (1978:21) om länder och områden som avses i förordningen
(1971:963) om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna,
3. förordningen (1980:5) om tullfrihet för varor från Bulgarien,
Rumänien och Folkrepubliken Kina.
Äldre föreskrifter om ursprung får tillämpas t.o.m. den 31 december
1989. Generaltullstyrelsen får meddela föreskrifter om användande under
en övergångstid av formulär A och APR utformade i enlighet med äldre
föreskrifter.
Bilaga 5
Länder som avses i 1 § första stycket 3
Afghanistan
Bangladesh
Botswana
Etiopien
Guinea-Bissau
Haiti
Lesotho
Malawi
Maldiverna
Nepal
Sudan
Tanzania
Tchad
Förordning (1986:1420).