Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1971:395 ·
Visa register
Förordning (1971:395)
med instruktion för statens växtsortnämnd
Departement: Jordbruksdepartementet
Utfärdad: 1971-05-27
Författningen har upphävts genom: SFS 1988:865
Upphävd: 1989-01-01
Inledande bestämmelser
1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall tillämpas på statens
växtsortnämnd.
Med chefen förstås vid tillämpningen av 5 § verksstadgan nämndens
ordförande och i övrigt chefen för nämndens kansli.
Uppgifter
2 § Växtsortnämnden handhar uppgifter som tillkommer nämnden enligt
växtförädlarrättslagen (1971:392) och utsädesförordningen (1980:438).
Förordning (1983:527).
3 § Det åligger växtsortnämnden särskilt att
fullgöra de skyldigheter som åligger myndighet i unionsstat enligt
konventionen den 2 december 1961 för skydd av växtförädlingsprodukter,
efter samråd med riksrevisionsverket avge förslag till
lantbruksstyrelsen om avgift för provodling enligt 16 §
växtförädlarrättslagen (1971:392),
utge publikation för kungörelser och andra meddelanden i
växtförädlarrättsärenden,
utge förteckning över rikssorter berättigade till statsplombering.
3 a § Växtsortnämnden får
1. efter samråd med statens utsädeskontroll åta sig att för annat
medlemsland inom unionen för skydd av växtförädlingsprodukter utföra
prov med material av växtsort,
2. ingå avtal med registreringsmyndighet i annat medlemsland om att
denna myndighet eller annan myndighet eller institution, som anlitas
av myndigheten, skall utföra prov med material av växtsort för vilken
registrering av växtförädlarrätt söks för Sverige. Förordning
(1978:474).
Organisation
4 § Växtsortnämnden består av en ordförande och en vice ordförande
samt högst sju andra ledamöter.
För ledamöterna finns ersättare till det antal regeringen bestämmer.
Förordning (1983:527).
5 § Hos växtsortnämnden finns ett kansli som förestås av en chef.
6 § Hos nämnden är i övrigt anställd personal i mån av behov och
tillgång på medel.
I mån av behov och tillgång på medel äger nämnden anlita experter och
sakkunniga.
Ärendenas handläggning
7 § I plenum som består av ordföranden och övriga ledamöter avgörs
1. viktigare författningsfrågor,
2. viktigare frågor om organisation och arbetsformer,
3. anslagsfrågor och andra frågor av större ekonomisk
betydelse,
4. frågor om tillsättning av tjänster i lägst lönegrad F 13,
5. frågor om skiljande från annan anställning än provanställning
eller om skiljande från uppdrag eller om disciplinansvar,
åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning,
6. andra frågor som ordföranden hänskjuter till plenum.
I plenum prövas också ärenden i anledning av ansökan om registrering
av växtsort enligt växtförädlarrättslagen (1971:392) och sådan
prövning som avses i 4 § första stycket 1 utsädesförordningen
(1980:438). Förordning (1983:527).
8 § har upphört att gälla genom förordning (1983:527).
9 § I pleniärenden är växtsortnämnden beslutför när ordföranden eller
vice ordföranden och minst hälften av övriga ledamöter är närvarande.
När ett ärende av större vikt handläggs, skall om möjligt samtliga
ledamöter närvara.
Är ett pleniärende så brådskande att nämnden inte hinner sammanträda
för behandling av ärendet, avgörs detta genom meddelanden mellan
ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av övriga
ledamöter. Kan ärendet inte lämpligen avgöras på detta sätt, får
ordföranden eller vice ordföranden besluta ensam i närvaro av den
föredragande till vars uppgifter ärendet hör. Beslut, som fattas
enligt detta stycke, skall anmälas vid nästa plenum. Förordning
(1986:792).
10 § har upphävts genom förordning (1983:527).
11 § Ärenden som inte skall avgöras i plenum avgörs av
ordföranden ensam. Förordning (1983:527).
12 § I arbetsordning eller genom särskilt beslut får överlämnas åt annan
ledamot än ordföranden eller åt tjänsteman att avgöra ärende eller grupp
av ärenden som ej är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på
ordföranden.
13 § När ordföranden är förhindrad att utöva sin tjänst, utövas den av
vice ordföranden. När både ordföranden och vice ordföranden har
förhinder, fullgörs ordförandens åligganden av den ledamot, ersättare
eller tjänsteman som ordföranden bestämmer. Förordning (1983:527).
14 § I ordförandens frånvaro får ej fattas beslut av större vikt, som
kan anstå utan olägenhet, eller utan hans medgivande vidtagas åtgärd,
som rubbar eller ändrar av nämnden meddelade föreskrifter eller
tillämpade grunder.
Första stycket gäller även vid ledighet för ordföranden, till dess
regeringen bestämmer annat. Förordning (1976:302).
15 § Ärende avgöres efter föredragning, som ankommer på chefen för
kansliet eller på särskilt förordnad föredragande. I arbetsordning eller
genom särskilt beslut får medges att ärende som handlägges enligt 12 §
avgöres utan föredragning.
Ordföranden kan själv övertaga beredning och föredragning av ärende.
Chefen för kansliet får närvara när ärende föredrages av annan.
16 § har upphävts genom förordning (1986:792).
17 § Under tjänsteresa eller vid annat tillfälle, när ärende är så
brådskande att föredraganden ej kan tillkallas, får ordföranden utan
föredragning meddela beslut som icke kan uppskjutas utan olägenhet.
18 § Ordföranden, vice ordföranden, chefen för kansliet eller, efter
beslut av ordföranden, annan tjänsteman får infordra förklaring,
upplysning eller yttrande i ärende hos nämnden.
19 § Ordföranden, vice ordföranden och övriga ledamöter samt ersättare
förordnas av regeringen för högst tre år.
Tjänster tillsätts av nämnden. Förordning (1983:527).