Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1971:324 ·
Visa register
Förordning (1971:324)
om lån till den mindre skeppsfarten
Departement: Kommunikationsdepartementet
Utfärdad: 1971-05-27
Författningen har upphävts genom: SFS 1988:103
Upphävd: 1988-04-01
Inledande bestämmelser
1 § Lån enligt denna förordning kan beviljas svenskt rederiföretag för
förvärv, ombyggnad eller reparation av mindre fartyg. Förordning
(1980:462).
2 § Ärende om lån prövas av lånenämnden för den mindre skeppsfarten.
Lånemedlen förvaltas av kammarkollegiet. Förordning (1980:462).
Beviljande av lån
3 § Lån får beviljas för nybyggnad eller köp av fartyg och för
ombyggnad eller reparation av fartyg. För köp av fartyg får lån dock
inte beviljas, om fartyget är äldre än tio år.
Företräde till lån skall ges mindre rederier.
4 § För nybyggnad eller köp av fartyg får lån beviljas med belopp inom
nittio procent av fartygets uppskattade värde.
För ombyggnad eller reparation av fartyg får lån beviljas med belopp
inom nittio procent av fartygets uppskattade värde efter ombyggnaden
eller reparationen.
Lån får ej beviljas för den del av medelsbehovet som måste antagas
kunna tillgodoses på annat sätt än genom lånet.Förordning (1980:462).
5 § Ansökan om lån göres skriftligen hos nämnden. Sökanden skall
förete kontrakt eller förslag till kontrakt samt ritningar på fartyget
och tillhandahålla den utredning i övrigt som nämnden behöver för att
pröva låneansökningen.
6 § Fartyg skall besiktigas och värderas innan lån beviljas för
ombyggnad eller reparation av fartyget och även i andra fall när
nämnden finner det nödvändigt för prövning av låneansökan.
Lånevillkor
7 § Beviljat lånebelopp betalas ut när fartyget har levererats eller
ombyggnaden eller reparationen har utförts och låntagaren genom intyg
från klassificeringsanstalt som omfattas av förordnande enligt 1 kap.
15 § lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg eller på annat sätt har
visat, att fartyget är i det skick som förutsattes när lånet
beviljades.
Om det är skäligt med hänsyn till omständigheterna, får nämnden medge
att del av lånebeloppet lyftes tidigare än som sägs i första stycket.
Förordning (1980:462).
8 § Lånet skall betalas åter enligt plan som nämnden fastställer.
Om det finns särskilda skäl får nämnden besluta att lån enligt planen
är amorteringsfritt under högst två år från den dag då lånet eller del
av lånet först lyftes. Återbetalning skall enligt planen vara avslutad
senast femton år från den dag då lånet eller del av lånet först lyftes
och senast femton år eller -- om det finns särskilda skäl -- senast
tjugo år från den dag då fartyget som nybyggt levererades från
byggnadsvarvet. Förordning (1983:387).
9 § Ränta utgår på lyft belopp enligt den räntefot som nämnden
föreskriver. Nämnden skall därvid beakta rådande ränteläge, riskläget
för lånet samt kostnaden för nämndens verksamhet.
Betalas icke kapitalbelopp inom åtta dagar från förfallodagen, utgår
dröjsmålsränta enligt grunder som nämnden föreskriver.
10 § För lån skall säkerhet lämnas i form av panträtt i fartyg som ägs
av sökanden. Nämnden får kräva den ytterligare säkerhet som behövs för
lånet.
För belopp som lyftes enligt 7 § andra stycket får, till dess
inteckning kan beviljas i fartyget, annan betryggande säkerhet lämnas.
Förordning (1980:462).
11 § Fartyg i vilket panträtt upplåtits skall i sin helhet vara
kaskoförsäkrat mot både totalförlust och partiell skada till minst det
värde som nämnden bestämmer för fartyget. Nämnden får dock godtaga
kaskoförsäkring som gäller lägre värde, om skillnaden täcks genom
intresseförsäkring. Nämnden får medge att fartygsägaren står självrisk
med högst tio procent av försäkringsvärdet vid totalförlust och högst
tjugo procent i annat fall, i den mån det kan ske utan att säkerheten
för statsverket som panträttshavare äventyras.
För fartyg i vilket panträtt upplåtits skall också finnas särskild
försäkring som ger skydd (protection and indemnity) vid
ersättningsskyldighet för fartygets ägare i huvudsakligen den
utsträckning som är vanlig inom sjöfarten. Nämnden får föreskriva att
ytterligare försäkring skall finnas, om det behövs för lånet.
Kasko- och intresseförsäkring skall gälla till förmån för statsverket
som innehavare av panträtt i fartyget och ge rätt för statsverket till
betalning ur utfallande försäkringsbelopp före fartygets ägare, även
om lånefordran inte är förfallen till betalning. Företrädesrätten får
vara inskränkt för det fall att partiell skada inträffar och ägaren
genom att reparera fartyget eller på annat sätt ger statsverket lika
god säkerhet som fanns innan skadan inträffade. Förordning (1980:462).
12 § Försäkring som avses i 11 § skall vara meddelad av svensk
försäkringsgivare. Om skälig anledning finns, får dock nämnden godtaga
försäkring som har meddelats av annan försäkringsgivare.
13 § Utöver 7-12 §§ gäller följande lånevillkor, nämligen
1. fartyget får ej utan nämndens samtycke ändras på ett genomgripande
sätt,
2. fartyg i vilket panträtt upplåtits till säkerhet för lån skall
under lånetiden besiktigas och värderas när nämnden finner det
påkallat,
3. besiktning, värdering, inteckningsåtgärd och liknande bekostas av
låntagaren,
4. låntagaren är skyldig att omedelbart underrätta nämnden om ändring
i äganderätten till fartyget och får endast med nämndens samtycke
vidtaga eller medverka till åtgärd som innebär att fartyget upphör att
vara svenskt,
5. försäkringsgivare, hos vilken fartyget är försäkrat enligt 11 §,
skall ha förbundit sig att underrätta kammarkollegiet i så god tid
innan försäkringen ändras eller upphör, att kollegiet kan säkerställa
statsverkets anspråk.
Nämnden får föreskriva ytterligare villkor, om det behövs för lånet.
Förordning (1980:462).
Övervakning, återbetalning
14 § Nämnden övervakar att ställd säkerhet inte minskar i värde genom
att fartyg i vilket panträtt upplåtits vanvårdas eller på annat sätt.
Nämnden meddelar föreskrifter om besiktning och värdering av fartyg
som påkallas av nämndens verksamhet och om arvode för sådan
förrättning. Förordning (1980:462).
15 § Har ställd säkerhet försämrats betydligt eller finns inte för
statsverket betryggande försäkring eller åsidosätter låntagaren på
annat sätt lånevillkor, får nämnden säga upp lånet till betalning
eller, om synnerliga skäl föreligger, förklara lånet förfallet till
omedelbar betalning. Förordning (1980:462).
Lyfts lånebelopp enligt 7 § andra stycket, får nämnden säga upp lånet
till betalning, om låntagaren inte inom tid som nämnden bestämmer
visar, att fartyget har levererats, byggts om eller reparerats och att
fartyget är i det skick som förutsattes när lånet beviljades.
Föreligger synnerliga skäl, får nämnden förklara lånet förfallet till
omedelbar betalning.
16 § Nämnden underrättar kammarkollegiet om beslut om beviljande eller
uppsägning av lån eller andra åtgärder i fråga om lån. Förordning
(1980:462).
17 § Beviljat lån betalas ut av kammarkollegiet mot skuldförbindelse
som kollegiet godkänner och mot den säkerhet och de handlingar om
försäkring av fartyget som nämnden kräver. Förordning (1980:462).
18 § Återbetalning av lån och räntebetalning görs till
kammarkollegiet.
Nämnden får medge anstånd med återbetalning enligt planen med högst
ett år i sänder, om särskilda skäl finns. Förordning (1980:462).
19 § Finner kammarkollegiet att låntagaren inte fullgör lånevillkor
eller att lånet av annat skäl bör sägas upp, underrättar kollegiet
nämnden om detta. Förordning (1980:462).
20 § Kammarkollegiet ombesörjer de uppsägningar av lån som nämnden har
beslutat. Efter samråd med nämnden vidtar kollegiet de åtgärder i
övrigt som behövs för att lån skall återbetalas. Förordning
(1980:462).
Övriga bestämmelser
21 § har upphört att gälla genom förordning (1980:810).