Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 1970:390 · Visa register
Lag (1970:390) med vissa bestämmelser i anledning av statens övertagande av lokalhållningen för de allmänna underrätterna
Departement: Justitiedepartementet F2
Utfärdad: 1970-06-05
Författningen har upphävts genom: SFS 1991:1733
Upphävd: 1992-01-01
Tingshusbyggnadsskyldiges egendom m.m. 1 § Tingshusbyggnadsskyldiges fasta egendom, penningmedel, rättigheter och andra tillgångar övertages av staten utan vederlag den 1 januari 1971. Staten övertager samtidigt ansvaret för tingshusbyggnadsskyldiges förbindelser. 2 § Det åligger tingshusbyggnadsskyldige att meddela de upplysningar och till staten överlämna de handlingar som behövs för att genomföra övertagandet enligt 1 §. Bestämmelser för fall då kommun fullgör tingshusbyggnadsskyldighet. 3 § Kommun, som fullgör tingshusbyggnadsskyldighet och vid utgången av år 1970 för häradsrätts verksamhet tillhandahåller lokaler vilka tillhör kommunen, skall med nyttjanderätt upplåta lokalerna till staten för underrättsbruk med verkan från och med den l januari 197l, om staten begär det före den 1 oktober 1970. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning på lokaler som kommunen före den 1 januari 197l börjat ställa i ordning för underrätts verksamhet. Tiden för upplåtelsen utgör tio år, om ej annat avtalas. Om staten före upplåtelsetidens utgång väcker fråga om att förvärva lokalerna eller beslutar att i stället uppföra eller förvärva andra lokaler, skall upplåtelsen på statens begäran bestå till dess behövliga lokaler står till statens förfogande. 4 § Inventarier och annan utrustning som kommun anskaffat uteslutande för häradsrätts behov skall den 1 januari 197l överlämnas till staten utan vederlag. Telefonabonnemang som kommunen ställt till förfogande för motsvarande behov skall utan vederlag överlåtas med verkan från och med den 1 januari l971. Utrustning som kommun anskaffat även för annan verksamhet än som avses i första stycket får staten från och med den 1 januari 1971 använda för underrätt i samma omfattning som egendomen förut använts för sådant ändamål. Staten betalar de kostnader för drift och underhåll som föranledes härav. Rådhusrätts lokaler m.m. 5 § Bestämmelserna i 3 § äger motsvarande tillämpning i fråga om lokaler som stad äger och som användes eller börjat ställas i ordning för rådhusrätts verksamhet. Hyresrätt som stad har till lokaler för rådhusrätts verksamhet övertages av staten utan vederlag den 1 januari 1971. 6 § I fråga om utrustning och telefonabonnemang som stad anskaffat för rådhusrätts verksamhet äger 4 § motsvarande tillämpning. Kostnadsbidrag 7 § Stad som vid utgången av år 1970 fullgör lokalhållningsskyldighet för rådhusrätt skall under tio år från och med den 1 januari 1971 betala kostnadsbidrag till staten. Bidraget skall utgå med belopp som varje år motsvarar hälften av stadens sammanlagda kostnader för rådhusrättens lokaler under åren 1967 och 1968. Med kostnader avses härvid marknadshyran för lokalerna samt de verkliga kostnaderna för uppvärmning, belysning och städning. Bidraget fastställes av myndighet som Konungen bestämmer. Myndigheten kan träffa avtal med staden om att bidraget skall betalas i annan ordning än som anges i första stycket. Fastställande av hyra 8 § För nyttjanderätt som avses i 3 § betalar staten hyra som svarar mot kommunens kostnad för lokalerna. För nyttjanderätt som avses i 5 § första stycket betalar staten marknadshyra. Om överenskommelse ej träffas bestämmes hyran av en för hela landet gemensam nämnd, bestående av en ordförande och två andra ledamöter. Samtliga ledamöter utses av Konungen. En av ledamöterna utses på förslag av Svenska kommunförbundet. Bestämmelserna i rättegångsbalken om omröstning i domstol med endast lagfarna ledamöter äger motsvarande tillämpning på avgörande av nämnden. Ordföranden skall dock säga sin mening först. Särskilda bestämmelser 9 § Åsidosätter tingshusbyggnadsskyldige, stad eller annan kommun sina skyldigheter enligt denna lag kan länsstyrelsen vid vite förelägga den försumlige att fullöra sin skyldighet. Försuttet vite utdömes av länsstyrelsen. 10 § I ärende som avses i denna lag företrädes tingshusbyggnadsskyldige efter utgången av år 1970 av senast behöriga stämma eller styrelse. 11 § Talan mot beslut enligt denna lag av myndighet som avses i 7 § andra stycket eller av länsstyrelse föres hos kammarrätten genom besvär. Mot beslut av nämnd som anges i 8 § tredje stycket får talan ej föras. Lag (1971:647). 12 § De kostnader för avveckling av tingshusbyggnadsskyldiges förvaltning som belöper på tiden efter år 1970 betalas av staten. Övergångsbestämmelser 1970:390 Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Genom lagen upphäves förordningen (1945:903) om utdebitering av tingshusmedel. Bestämmelserna i 5 § förordningen skall dock tillämpas till utgången av år 1970. Vid utgången av år 1970 skall följande författningar upphöra att gälla, nämligen 1. lagen (l909:55 s 1) ang. skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll av tingshus och häradsfängelse, 2. lagen (1942:658) om bestridande av kostnaderna för domsagas kansli, 3. lagen (1947:153) om tingshusbyggnadsskyldigheten i vissa fall. Förekommer eljest i lag eller annan författning föreskrift om tingshusmedel skall föreskriften ej gälla efter utgången av år 1970. Föreskrift som avser debitering eller uppbörd av tingshusmedel skall dock äga fortsatt giltighet i fråga om tingshusmedel som bestämts till utdebitering senast för år 1970. 1971:647 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.