Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1970:215 ·
Visa register
Lag (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt
Departement: Justitiedepartementet L2
Utfärdad: 1970-05-27
Ändring införd: t.o.m. SFS 2006:683
Ikraft: 1970-07-01
1 § Arbetsgivare får ej i vidare mån än som anges i denna lag göra
avdrag på arbetstagares fordran på lön eller annan ersättning på grund
av anställningen (lönefordran) för att kvitta med motfordran hos
arbetstagaren.
Vad i lagen föreskrives om kvittning mot lönefordran gäller i
tillämpliga delar i fråga om kvittning mot fordran på pension som
arbetsgivare är skyldig att utge till förutvarande arbetstagare.
2 § Kvittning mot lönefordran får ske med arbetstagarens medgivande.
Återkallas ett på förhand lämnat medgivande innan lönefordringen
förfallit till betalning, får kvittning icke ske i vidare mån än som
följer av vad nedan sägs.
3 § Kan kvittning ej ske enligt 2 §, får arbetsgivaren kvitta endast med
klar och förfallen fordran som uppkommit i samband med anställningen och
antingen grundas på avtal, enligt vilket fordringen får kvittas mot
lönefordran, eller avser ersättning för skada som arbetstagaren vållat
uppsåtligen i tjänsten.
För kvittning enligt första stycket får ej tagas i anspråk belopp som är
avsett att utgöra ersättning för särskilda kostnader.
Rätt till kvittning utöver vad som följer av första och andra styckena
kan medges arbetsgivare genom kollektivavtal som på arbetstagarsidan
slutits eller godkänts av organisation som enligt lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet är att anse som central arbetstagarorga
nisation. Arbetsgivare som är bunden av sådant kollektivavtal får
tillämpa det även i fråga om arbetstagare som ej är medlem av den
avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsättes i arbete som
avses med avtalet. Detta gäller dock ej arbetstagare som omfattas av
annat tillämpligt kollektivavtal. Lag (1976:587).
4 § Kvittning enligt 3 § första stycket eller med stöd av kollektivavtal
får ske endast mot den del av lönefordringen som uppenbart överstiger
vad som åtgår för arbetstagarens och hans familjs försörjning samt till
fullgörande av underhållsskyldighet som i övrigt åvilar honom.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar när mare
föreskrifter om beräkningen av hur stor del av lönefordringen som skall
vara skyddad mot kvittning. Lag (1976:92).
5 § Skatteavdrag har företräde framför kvittning enligt denna lag.
Detsamma gäller utmätning av lön för sådan fordran som har
företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § utsökningsbalken, om utmätningen
har beslutats innan lönefordringen förfallit till betalning.
Är arbetsgivarens fordran sådan att rätt till kvittning föreligger
enligt 3 § och vill arbetsgivaren kvitta mot belopp som han ålagts
att innehålla genom beslut om utmätning av lön för en fordran som
inte har företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § utsökningsbalken, beslutar
kronofogdemyndigheten om beloppets fördelning mellan arbetsgivaren
och utmätningssökanden efter fordringarnas storlek.
I övrigt får kvittning inte åberopas mot beslut om utmätning av lön.
Kronofogdemyndighetens beslut enligt andra stycket får överklagas
hos tingsrätten utan inskränkning till viss tid. Vid överklagandet
och vid handläggningen i domstol tillämpas 18 kap. utsökningsbalken.
Lag (1995:301).
6 § Innan kvittning får ske enligt 3 § första stycket eller med stöd av
kollektivavtal, skall arbetsgivaren från kronofogdemyndigheten inhämta
besked om hur stor del av lönefordringen som enligt 4 § skall vara
skyddad mot kvittning. Upphör arbetstagarens anställning utan föregående
uppsägningstid, får arbetsgivaren hålla inne lönebelopp till dess
kronofogdemyndighetens besked föreligger. Det åligger i sådant fall
arbetsgivaren att ofördröjligen begära sådant besked. Lag (1981:833).
7 § Innan Kronofogdemyndigheten meddelar beslut som rör
arbetsgivarens framställning enligt 6 §, skall myndigheten
bereda arbetstagaren tillfälle att yttra sig, om det kan ske
utan avsevärd tidsutdräkt.
Mot Kronofogdemyndighetens beslut får talan ej föras.
Kronofogdemyndigheten kan ändra beslutet, om anledning därtill
förekommer. Lag (2006:683).
8 § Kvittar arbetsgivare mot arbetstagares lönefordran i annat fall
eller i vidare mån än som är medgivet enligt denna lag eller åsidosätter
han vad som åligger honom enligt 6 §, är han skyldig att ersätta
arbetstagaren uppkommen skada.
Vid bedömande om och i vad mån skada uppstått skall hänsyn tagas även
till omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.
Hade arbetsgivaren grundad anledning antaga att han hade rätt att kvitta
eller var hans förfarande eljest ursäktligt, kan skadeståndet jämkas
efter vad som finnes skäligt.
9 § Mål vari är tvist om arbetsgivares rätt till kvittning mot
arbetstagares lönefordran handlägges enligt lagen (1974:371) om
rättegången i arbetstvister.
Gör arbetsgivare i mål om lönefordran invändning om kvittning eller
väcker han genkäromål om motfordran, får målet om lönefordran avgöras
utan prövning av invändningen eller genkäromålet, om sådan prövning
skulle oskäligt uppehålla prövningen av lönefordran. Lag (1974:382).
Övergångsbestämmelser
1995:301
Denna lag träder i kraft den 1 april 1996. I fråga om beslut enligt
5 § andra stycket som meddelats av kronofogdemyndighet före
ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.