Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 1967:198 · Visa register
Folkbokföringslag (1967:198)
Departement: Finansdepartementet
Utfärdad: 1967-06-09
Författningen har upphävts genom: SFS 1991:482
Upphävd: 1991-07-01
Inledande bestämmelser 1 § Folkbokföring sker dels fortlöpande hos pastorsämbetet i kyrkoböcker och andra register för varje församling av svenska kyrkan (kyrkobokföring), dels årligen hos skattemyndighet i mantalslängder församlingsvis för varje kommun (mantalsskrivning). Regeringen kan förordna, att kyrkobokföringen i Stockholm och Göteborg skall ske hos skattemyndigheten. Lag (1990:355). 2 § Riksskatteverket handlägger centrala uppgifter inom och har tillsyn över folkbokföringsväsendet. Domkapitlet har inom stiftet tillsyn över pastorsämbetenas befattning med kyrkobokföringen. Lag (1971:310). 3 § Med folkbokföringsmyndighet avses skattemyndighet och myndighet som nämnes i 1 eller 2 §. Lag (1990:355). 3 a § Det allmännas talan i ärenden om kyrkobokföring eller mantalsskrivning enligt denna lag förs av ett allmänt ombud. Det allmänna ombudet får även föra talan till enskilds eller kommuns förmån. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar det allmänna ombudet och ersättare för denne. Lag (1985:1121). 4 § Bestämmelser om kyrkobokföring i icke territoriell församling av svenska kyrkan och i svensk församling i utlandet meddelas av regeringen. Lag (1985:1121). 5 § Har regeringen förordnat att församling skall vara indelad i kyrkobokföringsdistrikt, gäller lagens bestämmelser om församling i stället sådant distrikt. Lag (1985:1121). 6 § Regeringen förordnar i varje stift minst en kyrkobokföringsinspektör att biträda domkapitlet vid tillsyn över kyrkobokföringen. När flera kyrkobokföringsinspektörer förordnas i ett stift, indelas stiftet i inspektionsområden, ett för varje inspektör. Lag (1985:1121). 7 § För varje person faställes personummer som identitetsbeteckning. Personnummer anger födelsetid samt innehåller vidare födelsenummer och kontrollsiffra. Födelsetiden anges med sex siffror, två för året, två för månaden och två för dagen i nu nämnd ordning. Födelsenumret består av tre siffror och är udda för man och jämnt för kvinna. Kyrkobokföring Definitioner m.m. 8 § I denna lag förstås med en persons kyrkobokföringsort den församling i vilken han är kyrkobokförd, kyrkobokföringsfastighet den fastighet på vilken han är kyrkobokförd. Lag (1985:1121). 9 § Har beslut om kyrkobokföring på grund av inflyttning meddelats efter anmälan enligt 33 §, gäller kyrkobokföringen från och med den dag anmälan inkom. Har beslutet meddelats utan föregående anmälan, gäller kyrkobokföringen från och med beslutets dag. Vid flyttning inom landet upphör den flyttande att vara kyrkobokförd på utflyttningsorten från och med den dag han är kyrkobokförd på inflyttningsorten. Vid flyttning till utlandet upphör kyrkobokföringen att gälla från och med utresedagen. Anmäles flyttning till utlandet efter utresedagen, upphör dock kyrkobokföringen att gälla från och med den dag anmälan inkom. 10 § Om kyrkoböcker, register över obefintliga (obefintligregister) och andra register för kyrkobokföringen bestämmer regeringen. Lag (1985:1121). Rätt kyrkobokföringsort m.m. 11 § Var och en kyrkobokföres i den församling och på den fastighet där han är bosatt, om annan ej följer av bestämmelse i 19-24 och 27 §§. 12 § En person anses bosatt på den fastighet där han regelmässigt vistas eller, när byte av bostad skett, kan antagas komma att regelmässigt vistas under nattvilan eller motsvarande vila (dygnsvilan). Den som enligt denna regel kan anses bosatt på flera fastigheter anses bosatt på den fastighet där han med hänsyn till sin tjänst eller verksamhet och övriga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist. Undantag från första stycket anges i 13-17 §§: 13 § Den som på grund av sina arbetsförhållanden tillbringar dygnsvilan på annan fastighet än den där hans familj är bosatt anses bosatt hos familjen, om han regelbundet besöker den när tillfälligt hinder ej möter. 14 § Dygnsvila som en person på grund av tillfälligt arbete eller uppdrag tillbringar på annan fastighet än den där han har sitt egentliga hemvist anses icke leda till ändring i hans bosättning. 15 § Kan elev vid allmän eller enskild läroanstalt anses ha sitt egentliga hemvist hos föräldrar, andra anhöriga eller, om han är gift, hos sin familj eller på annan plats, anses han bosatt där, även om han till följd av studierna tillbringar dygnsvilan på annan fastighet. 16 § Den som på grund av yrke eller tjänst icke kan tillbringa sin dygnsvila regelmässigt på viss fastighet anses bosatt på den fastighet där han kan anses ha sitt egentliga hemvist. Därvid beaktas hans yrke eller tjänst, familjens eller annan nära anhörigs bosättning, förvaringen av hans bohag och annan omständighet. 17 § Den som tillhör den nomadiserande samebefolkningen och icke är bosatt på viss fastighet anses bosatt på sitt huvudviste i samebyn. Om sådant huvudviste gäller i tillämpliga delar vad som enligt denna lag gäller om fastighet. Lag 1985:1121). 18 § Även om en person icke är bosatt på viss fastighet, anses han dock bosatt i viss församling, om det med tillämpning på församlingens område av bestämmelserna i 12-17 §§ om fastighet kan anses att han är bosatt inom området. 19 § På ansökan av den som äger eller innehar fast egendom men endast under någon del av året vistas på egendomen eller i övrigt inom den församling där egendomen är belägen kan regeringen förordna, att sökanden skall vara kyrkobokförd på viss fastighet i församlingen, om det är skäligt med hänsyn till egendomens betydenhet och övriga omständigheter. Lag (1985:1121). 20 § Den som är utsänd för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst kyrkobokföres under denna tjänstgöring jämte medföljande make samt barn under aderton år i den församling i vilken den utsände senast var eller hade bort vara kyrkobokförd. De kyrkobokföres då på den fastighet där den utsände förut var bokförd eller om ändrade förhållanden det föranleder under rubrik på församlingen skrivna. Riksskatteverket kan också medge den utsände att med medföljande make samt barn under aderton år kyrkobokföras på viss fastighet i församling där han eller maken äger eller innehar fast egendom. Vad i denna paragraf sägs om make skall gälla även den som utan att vara gift med den utsände, lever tillsammans med denne om de tidigare har varit förenade i äktenskap eller gemensamt har eller har haft barn. Vad som sägs om medföljande barn skall gälla även barn under aderton år som för sin skolgång vistas i utlandet på annan ort än den där den utsände stationerats. Lag (1978:924). 21 § Ledamot av statsrådet som för att utöva statsrådsämbetet flyttar från församling, där han var bosatt vid utnämningen, får fortfarande vara kyrkobokförd där. 22 § Den som förordnats av regeringen till ledamot i kommitté eller kommission eller fått uppdrag att biträda i statsdepartement som sakkunnig eller fått särskilt uppdrag av riksdagen och för att fullgöra uppdraget flyttar från den församling, där han var bosatt när han fick uppdraget, får fortfarande vara kyrkobokförd i denna församling, om han där innehar anställning, äger eller brukar fastighet eller idkar rörelse. Lag (1985:1121). 23 § Den som för vård eller tillsyn är helinackorderad i servicehus för äldre människor i annan församling än den, där han rätteligen var eller bort vara kyrkobokförd när han flyttade till servicehuset, får kyrkobokföras i sistnämnda församling. Han kyrkobokföres då på den fastighet, där han förut var bokförd, eller under rubrik på församlingen skrivna eller, om särskilda skäl föreligger, på annan fastighet. Den som för vård eller tillsyn är helinackorderad i servicehus för äldre människor och är kyrkobokförd i den församling där servicehuset ligger får kyrkobokföras på annan fastighet i församlingen, om särskilda skäl föreligger. Lag (1981:42). 24 § Intagning på sjukvårdsinrättning ändrar icke den intagnes kyrkobokföring. Förhållanden som inträffar efter intagningen beaktas vid kyrkobokföringen, som om han ej varit intagen på sjukvårdsinrättningen. Första stycket skall tillämpas också i fråga om den som tas in eller har tagits in i kriminalvårdsanstalt eller i sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Den som frigivits villkorligt från kriminalvårdsanstalt anses vid kyrkobokföring vara intagen i anstalten även under prövotiden. Lag (1990:67). 25 § Levande fött barn kyrkobokföres i sin födelsehemort, om det är fött inom landet eller fött utom landet av kvinna som är kyrkobokförd här eller är bosatt här och upptagen i obefintligregister. Födelsehemort är den församling där modern vid barnets födelse var kyrkobokförd eller upptagen i obefintligregister. Kan moderns kyrkobokföring icke utredas, är den församling där barnet föddes, födelsehemort. För hittebarn är den församling, där barnet anträffas, födelsehemort. Sedan barnet kyrkobokförts i födelsehemorten, tillämpas övriga bestämmelser om kyrkobokföringsort. 26 § Den som tillhör främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning kyrkobokförs endast om han är svensk medborgare eller om han, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han kom att tillhöra beskickningen eller konsulatet eller dess betjäning. Detta gäller även sådan persons familjemedlem eller tjänare. Lag (1984:897). 27 § Den som icke är bosatt på någon fastighet i den församling där han skall kyrkobokföras bokförs under rubrik på församlingen skrivna, om annat ej följer av 19, 20, 23 eller 24 §. Den som saknar känt hemvist eller, i fråga om nomadiserande same, känt huvudviste bokförs under rubrik utan känt hemvist. Den som enligt uppgift i sjömansregistret tjänstgjort till sjöss under det innevarande eller närmast föregående kalenderåret får dock ej bokföras under rubrik utan känt hemvist. Pastorsämbetet får pröva om en person som saknar bestämt hemvist i församlingen i stället för att bokföras enligt första stycket kan behålla sin tidigare kyrkobokföring. Beslutas vid mantalsskrivning att han icke skall uppföras på viss fastighet i mantalslängden, bokförs han enligt första stycket. Lag (1984:843). 28 § Från kyrkobokföringen avregistreras den som avlidit eller kyrkobokförts i annan församling eller enligt 26 § ej längre skall kyrkobokföras. Vidare avregistreras den som vid prövning av anmälan enligt 34 § anses ha flyttat till utlandet. Som utflyttad avregistreras, även om anmälan enligt 34 § icke gjorts, utlänning som kan antagas ej längre vara bosatt i Sverige och svensk medborgare som enligt säkra upplysningar vid två mantalsskrivningar i följd är stadigvarande bosatt i utlandet. Till obefintligregistret överföres den som vid två mantalsskrivningar i följd befunnits sakna känt hemvist. Andra och tredje styckena gäller icke sådan svensk missionär eller präst, som är anställd i utlandet, och ej heller make eller barn under 15 år som åtföljer honom. Förordning (1969:312). Anmälningar m.m. 29 § Anmälan enligt denna lag får göras muntligen, om annat icke anges särskilt. Folkbokföringsmyndigheten kan dock begära att muntlig anmälan, som lämnas i telefon, för att gälla skall bekräftas skriftligen eller, om särskilda skäl föreligger, vid personlig inställelse. Lag (1985:1121). 30 § Barns födelse anmäles till pastorsämbetet i födelsehemorten, om det är fött inom riket eller fött utom riket av kvinna som är kyrkobokförd här eller är bosatt här och upptagen i obefintligregister. Födes barnet på sjukhus eller enskilt sjukhem gör inrättningen anmälan. Biträder barnmorska vid födelsen i annat fall, gör hon födelseanmälan. Anmälan skall ske ofördröjligen och vara skriftlig. I andra fall skall barnets vårdnadshavare göra anmälan enligt första stycket inom en månad från födelsen. Sker det icke kan pastorsämbetet förelägga vårdnadshavaren att inom viss tid fullgöra sin skyldighet. Med barn avses nyfödd, som efter födelsen andats eller visat annat livstecken, samt dödfödd som avlidit efter utgången av tjugoåttonde havandeskapsveckan. 31 § Föreskrifter om anmälan om dödsfall samt om dödsbevis och intyg om dödsorsaken finns i begravningslagen (1990:1144). Lag (1990:1145). 32 har upphävts genom lag (1990:1145). 33 § Flyttning som bör föranleda ändring i kyrkobokföringen anmäles av den flyttande inom två veckor till pastorsämbetet i den efter flyttningen rätta kyrkobokföringsorten. Det sagda gäller även den som flyttat in från utlandet. Sker icke anmälan enligt första stycket eller är anmälan ofullständig och saknar pastorsämbetet erforderliga uppgifter för kyrkobokföringen, kan pastorsämbetet förelägga den flyttande att lämna dessa uppgifter. 34 § Den som har för avsikt att bosätta sig stadigvarande i utlandet skall anmäla detta till pastorsämbetet i kyrkobokföringsorten. Anmälan göres före utresan och skall innehålla uppgift om utresedagen. Om utresan inställes eller uppskjutes skall detta anmälas till pastorsämbetet senast den tidigare uppgivna utresedagen. 35 § Fastighetsägare eller innehavare av bostadslägenhet, som upplåter bostad åt annan, skall anmäla detta till pastorsämbetet i den församling där fastigheten är belägen. Anmälan göres inom två veckor efter inflyttningen. Fastighetsägare eller innehavare av bostadslägenhet är skyldig att på förfrågan av folkbokföringsmyndighet uppge om viss person bor i fastigheten respektive lägenheten. Pastorsämbetets beslut m.m. 36 § Pastorsämbete beslutar efter anmälan eller när annat skäl föreligger om viss persons kyrkobokföring i församlingen. Lag (1971:310). 37 § Är pastorsämbeten av olika mening i fråga om kyrkobokföring, inhämtas kyrkobokföringsinspektörens råd i ärendet. Kvarstår oenigheten, hänskjuter den myndighet som först handlagt ärendet detta till den länsrätt eller det domkapitel som prövar besvär över myndighetens beslut i samma ämne. Vid sådan underställning skall den ifrågasatta kyrkobokföringsåtgärden anstå till dess länsrättens eller domkapitlets beslut föreligger. Länsrätten eller domkapitlet kan förordna att åtgärden skall anstå till dess lagakraftägande beslut i ärendet föreligger. Lag (1979:180). Mantalsskrivning 38 § I denna lag förstås med mantalsåret det kalenderår för vilket mantalsskrivning sker, förrättningsåret kalenderåret närmast före mantalsåret, mantalsdagen den 1 november förrättningsåret, mantalsskrivningsort för varje person den kommun och församling i vilken han mantalsskrives. Lag (1985:1121). 39 § Var och en mantalsskrives på den fastighet och i den församling, där han rätteligen skall vara kyrkobokförd mantalsdagen, samt i den kommun där fastigheten och församlingen är belägen. Den som skall vara kyrkobokförd i icke territoriell församling mantalsskrives på kyrkobokföringsfastigheten och i den kommun och församling där fastigheten är belägen. Den som mantalsdagen skall vara kyrkobokförd under rubrik på församlingen skrivna eller utan känt hemvist mantalsskrives under samma rubrik. Vid ändring i den kommunala indelningen sker mantalsskrivning efter den nya indelningen första gången för det kalenderår indelningen träder i kraft. 40 § Till ledning för mantalsskrivning upprättar skattemyndigheten stomme till mantalslängd för varje territoriell församling. I stommen upptages de personer som kan antagas bli mantalsskrivna i församlingen. Närmare föreskrifter härom meddelas av regeringen. Ett exemplar av stommen överlämnas före den 15 januari mantalsåret till kommun för att under tiden till och med den 5 februari samma år genom kommunens styrelses försorg hållas tillgängligt för den som önskar taga del av det. Lag (1990:355). 41 § Ansökan om mantalsskrivning med avvikelse från vad som upptagits i stomme till mantalslängd får göras av enskild person i fråga om hans mantalsskrivning och av kommun i fråga som rör kommunen samt av det allmänna ombudet. Ansökan göres senast den 5 februari mantalsåret hos den skattemyndighet som skall vidtaga den yrkade åtgärden. Ansökan bör vara skriftlig men får göras muntligen vid inställelse hos skattemyndigheten. Lag (1990:355). 42 § Skattemyndighet prövar efter ansökan enligt 41 § eller när anledning i övrigt föreligger huruvida viss person skall upptagas eller utelämnas i mantalslängd. Myndigheten inför i stommen ändring, strykning eller tillägg som föranledes av prövningen. Lag (1990:355). 43 § Skattemyndigheten underskriver stommen till mantalslängd den 1 mars mantalsåret. Längden anses därmed upprättad och justerad. Har ansökan enligt 41 § gjorts beträffande viss persons mantalsskrivning skickar skattemyndigheten senast den 15 mars mantalsåret underrättelse om vad som beslutats vid mantalsskrivningen till den som beslutet gäller och till kommunen. Sådan underrättelse skickas också när skattemyndigheten utan ansökan beslutat i fråga om mantalsskrivning med avvikelse från vad som upptagits i stommen till mantalslängd. Lag (1990:355). 44 § Är skattemyndigheter av olika mening om persons rätta mantalsskrivningsort, skall frågan därom underställas länsrätten i det län där den ifrågasatta nya mantalsskrivningsorten är belägen. Personen mantalsskrives i den församling, där han var upptagen i stomme till mantalslängd, och kvarstår där till dess länsrättens beslut eller, om länsrätten förordnar, lagakraftägande beslut i ärendet föreligger. Lag (1990:355). Besvär m.m. 45 § Beslut i kyrkobokföringsärende som underställs länsrätt eller domkapitel eller avser föreläggande av pastorsämbete enligt 30 eller 33 § eller 57 § andra stycket får inte överklagas. Beslut i annat kyrkobokföringsärende överklagas genom besvär a) hos länsrätten om beslutet meddelats av pastorsämbete och avser fråga om kyrkobokföringsort, kyrkobokföringsfastighet, kyrkobokföring under viss rubrik eller registrering i obefintligregister, b) hos domkapitlet om beslutet meddelats av pastorsämbete och avser annan fråga, c) hos länsrätten om beslutet meddelats av skattemyndigheten i Stockholm eller Göteborg. Frågor om kyrkobokföringsort, kyrkobokföringsfastighet, kyrkobokföring under viss rubrik eller registrering i obefintligregister får överklagas av den vars kyrkobokföring berörs av beslutet, av kommunen och av det allmänna ombudet. Besvär av det allmänna ombudet skall anföras inom tre veckor från den dag då det överklagade beslutet meddelades. I annan fråga än som avses i tredje stycket får talan föras av den som beröres av beslutet. Talan i sådan fråga får föras utan inskränkning i tiden. Lag (1990:355). 46 § Skattemyndighets beslut i ärende om mantalsskrivning som underställs länsrätt får inte överklagas. Beslut av skattemyndighet i annat mantalsskrivningsärende får överklagas genom besvär hos länsrätten. Talan får föras av den vars mantalsskrivning berörs av beslutet, av kommunen och av det allmänna ombudet. Besvären skall ha inkommit senast den 15 april mantalsåret. Lag (1990:355). 47 § Innan underställt ärende avgörs, skall person, kommun och allmänt ombud som får föra talan i ärendet beredas tillfälle att yttra sig över det som är av betydelse för avgörandet. Innan länsrätt eller domkapitel avgör besvärsärende inhämtas yttrande från beslutsmyndigheten och beredes den som, förutom klaganden, får föra talan i ärendet tillfälle att avge yttrande över det som är av betydelse för avgörandet. Lag (1985:1121). 48 § Finner länsrätt vid prövning av fråga om rätt kyrkobokförings- eller mantalsskrivningsort att församling i annat län kan komma i fråga, skall yttrande inhämtas från länsrätten i det andra länet. Denna länsrätt kan i sitt yttrande förbehålla sig rätt till fortsatt prövning av ärendet. Är länsrätterna ense och har förbehåll enligt första stycket icke gjorts, avgöres hela ärendet av den länsrätt som begärt yttrandet. I annat fall skall denna länsrätt med eget slutligt yttrande i saken överlämna ärendet till den andra länsrätten för fortsatt prövning. Är den länsrätt som sist handlägger ärende icke ense med länsrätt som förut slutligt yttrat sig i saken, skall länsrätten med eget slutligt yttrande underställa ärendet kammarrätten. I annat fall avgör den förra länsrätten ärendet i dess helhet. Lag (1979:180). 49 § Mot länsrätts beslut i ärende som underställes kammarrätt får talan icke föras. Talan mot domkapitels beslut föres hos kammarrätten genom besvär. Beslut av länsrätt, som ej skall underställas kammarrätt, samt beslut av domkapitel och kammarrätt skall verkställas omedelbart, om beslutsmyndigheten ej förordnat annat. Lag (1979:180). 50 § Länsrätts beslut, varigenom mål underställes kammarrätts prövning, och länsrätts, domkapitels eller kammarrätts beslut, varigenom ärendet avgjorts, skall delges person och kommun som beröres av beslutet. I underställningsbeslut skall anges att yttrande, som part vill inge till kammarrätten, skall ha inkommit till domstolen inom tre veckor efter det parten fick del av underställningsbeslutet. Lag (1979:180). 51 § har upphävts genom lag (1971:310). 52 § Vid avgörande av kyrkobokföringsärende kan underställningsmyndighet eller besvärsmyndighet förordna om sådan kyrkobokföringsåtgärd som ej yrkats i ärendet. I mantalsskrivningsärende gäller motsvarande i fråga om såväl kyrkobokförings- som mantalsskrivningsåtgärd. Lag (1971:310). 53 § I ärende om rätt mantalsskrivningsort kan frågan om rätt kyrkobokföringsort på mantalsdagen prövas även om beslutet om kyrkobokföring vunnit laga kraft. Har någon genom beslut som vunnit laga kraft mantalsskrivits på mer än en ort, kan frågan om hans rätta mantalsskrivningsort prövas, om prövningen är av betydelse i annat ärende. 54 § har upphävts genom lag (1971:310). 55 § har upphävts genom lag (1970:466). Särskilda bestämmelser 56 § Den som underlåter att göra anmälan enligt 33--35 §§ döms, om förseelsen inte är ringa, till penningböter. Lag (1991:295). 57 § Om föreläggande enligt 30 eller 33 § icke efterkommes, kan pastorsämbetet anlita biträde av skattemyndigheten. Denna kan bestämma lämpligt vite för fortsatt försummelse. Mot sådant beslut av skattemyndigheten föres talan hos kammarrätten genom besvär. Länsrätten utdömer försuttet vite på anmälan av skattemyndigheten. Vid underlåtenhet att enligt 30 § namnlagen (1982:670) anmäla förnamn för barn inom tre månader från födelsen kan pastorsämbetet förelägga barnets vårdnadshavare att inom viss tid fullgöra sin skyldighet. Om föreläggandet inte efterkommes, tillämpas första stycket. Lag (1990:355). 58 § Pastoratet skall tillhandahålla pastorsämbetet erforderlig biträdespersonal, kontorslokaler, inventarier, materiel, tjänstetelefon och det som i övrigt fordras för kyrkobokföringen. 59 § Regeringen kan föreskriva att föreståndare för inrättning som avses i 23 och 24 §§ är skyldig att lämna uppgifter som fordras för kyrkobokföring enligt nämnda paragrafer. Lag (1985:1121). 60 § Det år då allmän folkräkning sker förrättas mantalsskrivning enligt bestämmelser som meddelas av regeringen. Lag (1985:1121). 61 § Under förutsättning av ömsesidighet kan regeringen överenskomma med främmande stat om folkbokföring av enskilda personer i Sverige och i den andra staten. Regeringen kan utfärda sådana föreskrifter utöver eller i stället för denna lag som fordras för tillämpningen av överenskommelse enligt första stycket. Lag (1985:1121). 62 § Om synnerliga skäl föreligger, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, efter ansökan förordna att viss person skall kyrkobokföras eller mantalsskrivas med avvikelse från denna lag. Lag (1985:1121). 63 § Närmare föreskrifter för tillämpning av denna lag meddelas av regeringen eller av myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1985:1121). Övergångsbestämmelser 1985:1121 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986 men tillämpas inte i mål som har anhängiggjorts i länsrätten dessförinnan. 1990:355 Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas från och med den 1 januari 1991.