Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1967:425 ·
Visa register
Förordning (1967:425)
med instruktion för lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna
Departement: Jordbruksdepartementet
Utfärdad: 1967-05-25
Författningen har upphävts genom: SFS 1988:854
Upphävd: 1988-08-01 överg.best.
Inledande bestämmelser
1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall tillämpas på
lantbruksstyrelsen och, med undantag av 2, 3, 9, 16 och 18 §§ samt i
övrigt på det sätt som följer av denna förordning, på
lantbruksnämnderna.
I fråga om lantbruksnämnd förstås med chefen vid tillämpning av 5 §
verksstadgan nämndens ordförande och i övrigt lantbruksdirektören.
Myndighets befogenhet enligt 15 kap. 3 § lagen (1976:600) om offentlig
anställning utövas av styrelsen.
Befogenhet som enligt verksstadgan tillkommer myndighet utövas av
styrelsen. Sådan befogenhet får styrelsen överlämna till nämnden eller
lantbruksdirektören. Förordning (1976:962).
Lantbruksstyrelsen
Uppgifter
2 § Styrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om lantbruket
och lantbrukets rationalisering, kontroll och inspektion på
växtskyddsområdet, den allmänna hälso- och sjukvården bland husdjuren,
djurskyddet samt veterinärväsendet, i den mån sådana ärenden ej ankommer
på annan myndighet.
Styrelsen är chefsmyndighet för lantbruksnämnderna och deras ortsombud,
distriktsveterinärorganisationen samt statens lantbrukskemiska
laboratorium. Förordning (1984:472).
3 § Det åligger styrelsen särskilt att
leda och utveckla den översiktliga och regionala planeringen av
lantbruket och samordna de statliga insatserna härför samt anpassa denna
verksamhet till annan samhällsplanering, särskilt i fråga om lämplig
markanvändning,
tillhandahålla underlag rörande lantbruket för tillämpningen av plan-
och bygglagen (1987:10) och lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser m. m.,
leda och utveckla det statliga finansieringsstödet,
rådgivningsverksamheten och övriga statliga insatser för jordbrukets och
trädgårdsnäringens rationalisering,
ha tillsyn över avbytarverksamheten inom jordbruket,
leda och utveckla de statliga insatserna för skogsbrukets
strukturrationalisering,
leda och övervaka bekämpningen av växtskadegörare och samhällets
verksamhet för att förebygga att växtskadegörare införs och sprids i
landet, i den mån sådana ärenden ej ankommer på annan myndighet,
ägna uppmärksamhet åt det allmänna hälsotillståndet bland husdjuren och
åt möjligheten att genom förebyggande åtgärder främja husdjurens hälsa,
ha tillsyn över bekämpningen av smittsamma husdjurssjukdomar och
verksamheten för att förebygga att sådana sjukdomar införs och sprids i
landet,
ha tillsyn över djurskyddet,
svara för foderkontrollen,
ha tillsyn över veterinärväsendet med den begränsning som framgår av 3 §
tredje och fjärde styckena förordningen (1971:810) med allmän
veterinärinstruktion,
leda och utveckla de statliga åtgärderna för att främja rennäringen,
meddela anvisningar till länsstyrelserna i frågor som berör
lantbruksstyrelsens verksamhetsområde. Förordning (1987:345).
4 § Inom sitt verksamhetsområde företräder styrelsen staten såväl vid
som utom domstol.
5 § Styrelsen är tillsynsmyndighet över statens utsädeskontroll, de
lokala frökontrollanstalter som är behöriga att utföra statsplombering
av utsäde och de lantbrukskemiska stationer vars stadgar styrelsen
fastställt. Förordning (1985:880).
6 § Styrelsen bör hålla sig underrättad om verksamheten vid de
hushållningssällskap vars stadgar styrelsen fastställt och ge dem
upplysningar om sådant som är av betydelse för sällskapens verksamhet
som kontaktorgan mellan lantbruksnämnderna och näringsutövarna eller för
annan verksamhet som sällskapen bedriver enligt särskilda bestämmelser.
Organisation
7 § Ledamöter av styrelsen är generaldirektören, som är styrelsens
ordförande, överdirektören och minst fyra andra ledamöter, som
regeringen utser särskilt.
Vid handläggning av ärende som rör trädgårdsnäringen eller rennäringen
ingår i styrelsen ytterligare en ledamot. Sådan ledamot utses särskilt
av regeringen.
Ledamot av styrelsen är vid handläggning av ärende som tillhör viss
avdelning även chefen för avdelningen samt, efter beslut av
generaldirektören, chefen för administrativa avdelningen.
Kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare i statlig myndighets
styrelse m.m. är tillämplig på styrelsen. Förordning (1978:289).
8 § Generaldirektören är chef för styrelsen.
Överdirektören är generaldirektörens ställföreträdare.
Inom styrelsen finns fyra avdelningar, nämligen
administrativa avdelningen,
företagsavdelningen,
växtodlingsavdelningen,
veterinär- och husdjursavdelningen.
Dessutom finns en planerings- och rådgivningsenhet och en
informationsenhet.
Varje avdelning förestås av en avdelningschef. Dessutom finns byråchefer
som förestår en enhet. Är avdelningschefen eller en byråchef inom
veterinär- och husdjursavdelningen legitimerad veterinär, kallas han
veterinärråd.
Hos styrelsen finns i övrigt personal enligt särskilda beslut av
regeringen samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel.
Förordning (1985:880).
9 § För handläggning av vissa ärenden finns en veterinärväsendets an
svarsnämnd.
Härjämte finns nämnder med särskilda uppgifter enligt bestämmelser som
regeringen meddelar. Förordning (1978:289).
9 a § Veterinärväsendets ansvarsnämnd består av
fyra av regeringen särskilt utsedda ledamöter, varav en skall vara
lagfaren och erfaren i domarvärv och en vara veterinär,
chefen för veterinär- och husdjursavdelningen eller annan tjänsteman vid
avdelningen som generaldirektören utser,
chefen för administrativa avdelningen eller annan tjänsteman vid
avdelningen som generaldirektören utser.
För de särskilt utsedda ledamöterna utser regeringen suppleanter.
Den särskilt utsedda lagfarne ledamoten är ordförande.
Vid förfall för ordföranden tjänstgör i hans ställe suppleant, som är
lagfaren. Förordning (1978:289).
Ärendenas handläggning
Styrelseärenden och generaldirektörsärenden
10 § I plenum, som består av styrelsens samtliga ledamöter enligt 7 §,
avgöres
1) viktigare författningsfrågor,
2) viktigare frågor om organisation, arbetsordning eller
tjänsteföreskrifter,
3) frågor om förslag till anslagsframställning hos riksdagen och andra
frågor av större ekonomisk betydelse,
4) frågor om disciplinansvar, avskedande, åtalsanmälan eller
avstängning, om frågorna ej skall handläggas av veterinärväsendets
ansvarsnämnd, samt frågor om läkarundersökning,
5) frågor om annat skiljande från tjänst eller uppdrag än avskedande,
6) viktigare ärenden om lantbrukets rationalisering,
7) andra frågor som generaldirektören hänskjuter till plenum. Förordning
(1976:51).
11 § I pleniärenden är styrelsen beslutför när generaldirektören och
minst tre andra ledamöter, därav minst två av de av regeringen särskilt
utsedda ledamöterna, är närvarande. Vid handläggning av ett ärende som
rör trädgårdsnäringen eller rennäringen bör ledamot som avses i 7 §
andra stycket närvara. När ett ärende av större vikt handläggs, skall om
möjligt samtliga ledamöter närvara.
Är ett pleniärende så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda
för behandling av ärendet, avgörs detta genom meddelanden mellan
generaldirektören och minst tre andra ledamöter, däribland den ledamot
som avses i 7 § andra stycket om ärendet rör trädgårdsnäringen eller
rennäringen. Kan ärendet inte lämpligen avgöras på detta sätt får
generaldirektören besluta ensam i närvaro av den föredragande till vars
uppgifter ärendet hör. Beslut, som fattas enligt detta stycke, skall
anmälas vid nästa plenum. Förordning (1986:780).
12 § Ärende, som icke skall avgöras i plenum, avgöres av
generaldirektören ensam.
13 § I arbetsordning eller genom särskilt beslut får överlämnas åt annan
tjänsteman än generaldirektören att avgöra ärende eller grupp av ärenden
som icke är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på
generaldirektören.
14 § När generaldirektören är hindrad att utöva sin tjänst, utövas den
av hans ställföreträdare. Denne inträder efter beslut av
generaldirektören även i övrigt i hans ställe vid behandlingen av visst
ärende eller viss grupp av ärenden.
15 § Uppkommer hinder för såväl generaldirektören som dennes
ställföreträdare, fullgöres generaldirektörens åligganden av den
avdelningschef generaldirektören bestämmer. Förordning (1974:418).
16 § I generaldirektörens frånvaro får ej fattas beslut av större vikt,
som kan anstå utan olägenhet, eller utan hans medgivande vidtagas
åtgärd, som rubbar eller ändrar av styrelsen meddelade föreskrifter
eller tillämpade grunder.
Bestämmelserna i första stycket gäller även vid ledighet på
generaldirektörstjänsten till dess regeringen bestämmer annat.
Förordning (1975:285).
17 § Ärende avgöres efter föredragning som ankommer på chefen för den
avdelning, byrå eller enhet dit ärendet hör eller på särskild
föredragande. I arbetsordning eller genom särskilt beslut får medges att
ärende som handlägges enligt 13 § avgöres utan föredragning.
Generaldirektören får själv övertaga beredning och föredragning av
ärende.
Överdirektören får närvara vid föredragning. Avdelningschef, byråchef
eller chef för enhet får närvara när ärende som hör till hans avdelning,
byrå eller enhet föredrages av annan.
Innan lantbruksstyrelsen avgör ett ärende om statligt stöd som rör
anskaffning av anläggningstillgångar eller andra investeringar i
produktionen, skall, när sökanden har anställda, berörda
arbetstagarorganisationer ha beretts tillfälle att yttra sig över den
planerade åtgärden från arbetsmiljösynpunkt. Förordning (1983:135).
18 § Vid behandling i plenum av ärende som berör statens
jordbruksnämnds, statens lantmäteriverks, skogsstyrelsens eller
arbetsmarknadsstyrelsens verksamhetsområde, får chefen för myndigheten
eller den han sätter i sitt ställe närvara med rätt att yttra sig och få
sin mening antecknad men ej att deltaga i lantbruksstyrelsens beslut.
Förordning (1974:418).
19 § har upphävts genom förordning (1986:780).
20 § Under tjänsteresa eller vid annat tillfälle, när ärende är så
brådskande att föredragande ej kan tillkallas, får generaldirektören
utan föredragning meddela beslut som icke kan uppskjutas utan olägenhet.
21 § I arbetsordning eller genom särskilda beslut skall bestämmas vem
som får infordra förklaring, upplysning eller yttrande i ärende hos
styrelsen. Förordning (1978:289).
Ärenden som handlägges i särskild ordning
21 a § Veterinärväsendets ansvarsnämnd handlägger frågor om
1. avskedande enligt 11 kap. eller avstängning enligt 13 kap. 1 § lagen
(1976:600) om offentlig anställning i fråga om veterinär, som är
anställd hos styrelsen eller hos statligt organ som lyder under
styrelsen, under förutsättning att frågan rör fel eller försummelse i
yrkesutövning såsom legitimerad veterinär,
2. åtgärd som avses i 28 § allmänna veterinärinstruktionen (1971:810),
3. återkallande av sådan behörighet att utöva yrke eller verksamhet som
meddelas av styrelsen,
4. meddelande av ny behörighet åt den som fått sin tidigare behörighet
återkallad enligt 3. Förordning (1976:962).
21 b § I ansvarsnämnden föredras ärendena av chefen för den avdelning
till vilken de huvudsakligen hör eller av en annan tjänsteman som
generaldirektören bestämmer. Berör ett ärende även en annan avdelning,
får chefen för den avdelningen eller någon annan tjänsteman som
generaldirektören bestämmer närvara vid ärendets handläggning.
I ärenden som avses i 21 a § 3 och 4 gäller bestämmelserna i 14 kap. 1,
2 och 7 §§ lagen (1976:600) om offentlig anställning.
I ärenden om sådana åtgärder som avses i 28 § första stycket
förordningen (1971:810) med allmän veterinärinstruktion gäller dessutom
bestämmelserna i 14 kap. 3 och 5 §§ lagen om offentlig anställning.
Bestämmelser om rätt för riksdagens ombudsmän och för justitiekanslern
att göra anmälan i ärenden om disciplinansvar, avskedande eller
avstängning och om handläggning av sådana ärenden finns i 6 § lagen
(1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän och i 6 § lagen
(1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn. Förordning (1987:1007).
21 c § Ansvarsnämnden är beslutför, om fyra ledamöter är närvarande.
I fråga om omröstning i anvarsnämnden gäller bestämmelserna i 29 kap.
rättegångsbalken om omröstning i domstol med endast lagfarna ledamöter.
Ordföranden säger sin mening först.
Ordföranden får ensam fatta beslut som inte innefattar ett slutligt
avgörande i sak. Sådan rätt har han dock inte i fråga om ärenden om
återkallande av legitimation enligt 5 § tredje stycket lagen (1965:61)
om behörighet att utöva veterinäryrket m. m. eller utdömande av vite
enligt 28 § andra stycket förordningen (1971:810) med allmän
veterinärinstruktion. Förordning (1982:1026).
Lantbruksnämnderna och deras ortsombud
Uppgifter
22 § Nämnd skall inom sitt verksamhetsområde uppmärksamt följa
lantbrukets tillstånd och utveckling samt vidtaga eller hos styrelsen
föreslå de åtgärder som är påkallade eller i övrigt lämpliga för att
åstadkomma fortsatt rationalisering inom lantbruket.
Nämnden svarar även för vissa statliga åtgärder i fråga om tillsyn över
växtodling och husdjursskötsel, om skördeskadeskydd, skördeuppskattning
och jordbruksstatistik samt om försöksverksamhet inom lantbrukets
område.
I övrigt handlägger nämnd frågor inom rennäringens område och andra
ärenden som enligt särskilda bestämmelser ankommer på nämnden.
Förordning (1978:289).
23 § Det åligger nämnden särskilt att
utföra översiktlig och regional planering för lantbruket,
medverka i frågor om fysisk planering och hushållning med naturresurser,
bedriva rådgivning och upplysning i syfte att främja rationaliseringen
inom jordbruket och trädgårdsnäringen samt strukturrationaliseringen
inom skogsbruket,
ha hand om det statliga finansieringsstödet för jordbrukets och
trädgårdsnäringens rationalisering,
i den mån det icke ankommer på annan myndighet ha hand om statliga
åtgärder för jordbrukets och skogsbrukets yttre rationalisering, däri
inbegripet förvärv och försäljning av fast egendom, samt för annan
rationalisering inom jordbruket och trädgårdsnäringen,
under lantbruksstyrelsen ansvara för distriktsveterinärorganisationen i
länet, utöva tillsyn över distriktsveterinärernas och andra
praktiserande veterinärers verksamhet, leda den regionala planeringen
och samordningen av hälso- och sjukvården bland husdjuren samt leda och
samordna åtgärder mot djursjukdomar i den mån detta inte ankommer på
länsstyrelsen,
i den utsträckning tillgång på medel och personal medger det upprätta
planer för jordbrukets inre rationalisering och för rationaliseringen
inom trädgårdsnäringen. Förordning (1987:345).
24 § Nämnden skall biträda länsstyrelsen, lantmäterimyndigheterna,
skogsvårdsstyrelsen och andra länsmyndigheter i deras arbetsuppgifter,
om det kan ske utan att nämndens egna arbetsuppgifter eftersätts.
Tjänsteman hos nämnd är skyldig att på begäran av länsstyrelsen, som
föredragande eller på annat sätt, deltaga i handläggningen i
länsstyrelsen av ärende som har samband med nämndens uppgifter.
Tjänsteman är skyldig att på kallelse infinna sig till överläggning hos
styrelsen och att tjänstgöra hos denna. Förordning (1978:289).
25 § I fråga som rör nämndens verksamhet företräder nämnden staten såväl
vid som utom domstol.
26 § Nämnden utser ortsombud och bestämmer omfattningen av sådant ombuds
arbetsområde.
Ortsombud åligger att
hjälpa allmänheten med råd och upplysningar om nämndens verksamhet,
tillhandahålla blanketter samt biträda vid upprättande av ansökningar
och andra handlingar i ärenden som hör till nämndens verksamhet,
efter anmodan av nämnden lämna upplysningar, avge yttranden eller göra
utredningar eller besiktningar,
till nämnden anmäla förhållande som kan föranleda uppsägning av lån
eller återkrävande av bidrag,
uppmärksamt följa utvecklingen på fastighetsmarknaden inom området,
till nämnden anmäla förhållande inom nämndens verksamhetsområde som kan
vara av betydelse för nämnden. Förordning (1978:289).
Organisation
27 § Nämnden har sitt säte i länets residensstad, utom nämnden i
Göteborgs och Bohus län som har säte i Uddevalla och nämnden i
Skaraborgs län som har säte i Skara.
Bestämmelser om nämndens sammansättning och om utseende av ledamöter och
suppleanter finns i lagen (1981:1114) om utseende av ledamöter i
lantbruksnämnderna och skogsvårdsstyrelserna. Innan landstinget eller
kommunfullmäktige väljer ledamöter och suppleanter, skall samråd ske med
hushållningssällskap vars stadgar styrelsen har fastställt. Förordning
(1982:689)
28 § Landstingets och kommunfullmäktiges val av ledamöter eller
suppleanter i nämnden skall vara proportionellt, om det begärs av minst
så många ledamöter i landstinget eller kommunfullmäktige som motsvarar
den kvot, vilken erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det
antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal,
skall den avrundas till närmast högre hela tal. Om förfarandet vid
sådant proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1955:138) om
proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m. m.
Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall vid valet även den
ordning bestämmas i vilken de skall kallas till tjänstgöring.
Bland de ledamöter regeringen utser särskilt förordnar regeringen en
ordförande. Nämnden utser inom sig vice ordförande. Förordning
(1982:689)
29 § Styrelsen får föreskriva att det inom nämnden skall finnas en
delegation med uppgift att besluta i ärenden som det annars ankommer på
nämnden i dess helhet att pröva.
Av 2 § lagen (1981:1114) om utseende av ledamöter i lantbruksnämnderna
och skogsvårdsstyrelserna framgår att det skall finnas en
rennäringsdelegation inom var och en av nämnderna i Jämtlands,
Västerbottens ochNorrbottens län. Förordning (1982:689)
30 § Arbetet hos nämnden leds av lantbruksdirektören.
Hos nämnden finns i övrigt personal enligt särskilda beslut av
regeringen samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel.
Om styrelsen ej beslutar annat, skall inom varje nämnd finnas
ett sekretariat,
en företagsenhet,
en produktionsenhet,
en veterinär enhet,
en administrativ enhet.
Inom nämnderna i Malmöhus och Stockholms län skall dessutom finnas en
trädgårdsenhet och inom nämnderna i Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län en rennäringsenhet. Förordning (1982:1026).
31 § Ledamöter av delegation är lantbruksdirektören och fyra andra
ledamöter av nämnden som nämnden utser särskilt. För var och en av de
särskilt utsedda ledamöterna finns en suppleant, som utses bland
nämndens övriga ledamöter och suppleanter.
Nämnden utser en ordförande och en vice ordförande i delegationen.
Förordning (1978:289).
32 § Av 2 § lagen (1981:1114) om utseende av ledamöter i
lantbruksnämnderna och skogsvårdsstyrelserna framgår att landstinget
väljer en ledamot i rennäringsdelegationen och en suppleant för
ledamoten. Denne ledamot och suppleanten för honom skall vara
rennäringsutövare. Före valet skall landstingskommunen samråda med
Svenska samernas riksförbund.
Ledamöter av rennäringsdelegationen är i övrigt lantbruksdirektören, två
andra ledamöter av lantbruksnämnden som nämnden utser särskilt, en
tjänsteman hos länsstyrelsen som länsstyrelsen bestämmer, en tjänsteman
hos länsarbetsnämnden som länsarbetsn ämnden bestämmer samt två
rennäringsutövare som utses särskilt av regeringen.
Delegationen utser inom sig ordförande och vice ordförande.
Suppleanterna för de två ledamöter i nämnden som nämnden har utsett som
ledamöter i delegationen är i delegationen suppleanter för samma
ledamöter. För var och en av de ledamöter i delegationen som har utsetts
av länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och regeringen finns en suppleant,
som utses i samma ordning som ledamoten. Förordning (1982:689)
33 § Lantbruksdirektören får efter beslut av nämnden sätta annan
tjänsteman hos nämnden i sitt ställe som ledamot av delegation.
Förordning (1978:289).
Ärendenas handläggning
34 § I plenum, som består av nämndens samtliga ledamöter, prövas frågor
av principiell natur eller större vikt såsom frågor om verksamhetens
inriktning, omfattning och organisation, ärenden om stöd av betydande
omfattning, viktigare ärenden om jordförvärvstillstånd, ärenden om
indelning av länet i veterinärdistrikt och andra viktigare ärenden om
djurens hälso-och sjukvård samt i övrigt ärenden av svårbedömbar natur
samt frågor som nämndens ordförande, sådan delegation som avses i 29 §
första stycket första meningen eller lantbruksdirektören hänskjuter till
plenum.
Frågor som får avgöras av sådan delegation som avses i första stycket
skall hänskjutas till plenum, om någon ledamot av nämnden begär det.
Rennäringsärenden avgörs i den ordning som anges i 49 och 50 §§.
Förordning (1982:1026).
35 § Finns delegation skall ärende som icke avgörs i plenum avgöras i
delegationen, om ej annat har föreskrivits med stöd av 37 eller 42 §.
Förordning (1978:289).
36 § har upphört att gälla genom förordning (1979:352).
37 § Styrelsen får föreskriva att
1. ärende skall överlämnas till styrelsen för avgörande om ärendet berör
flera nämnders områden eller om nämnd anmält att den anser prövningen
böra ankomma på styrelsen,
2. nämndens beslut i visst ärende eller viss grupp av ärenden av större
principiell betydelse ej får verkställas utan att ha underställts
styrelsen,
3. fråga om att företräda staten vid eller utom domstol skall överlämnas
till styrelsen,
4. vissa grupper av ärenden, med undantag för ärenden som avses i 34 §,
får avgöras utom plenum eller delegation enligt närmare bestämmelser som
styrelsen meddelar. Förordning (1978:289).
38 § Nämnden sammanträder så ofta omständigheterna föranleder det.
Sammanträde hålles på den ort där nämnden har sitt säte eller, om
särskilda förhållanden föranleder det, på annan ort inom nämndens område
som ordföranden bestämmer.
Ledamöterna i nämnden kan av styrelsen kallas att sammanträda på ort
inom nämndens område som styrelsen bestämmer.
39 § I pleniärenden är nämnden beslutför när minst sex ledamöter, bland
dem ordföranden eller vice ordföranden, är närvarande. När ett ärende av
större vikt handläggs, skall om möjligt samtliga ledamöter närvara.
Är ett pleniärende så brådskande att nämnden inte hinner sammanträda för
behandling av ärendet, avgörs detta genom meddelanden mellan minst sex
ledamöter, bland dem ordföranden eller vice ordföranden. Kan ärendet
inte lämpligen avgöras på detta sätt, får ordföranden besluta ensam.
Beslut, som fattas enligt detta stycke, skall anmälas vid nästa plenum.
Förordning (1986:780).
40 § I ordförandens frånvaro får ej fattas beslut i ärende av särskild
vikt eller i vars handläggning han förklarat sig vilja deltaga, om
beslut i ärendet kan anstå utan olägenhet, ej heller utan hans
medgivande vidtagas åtgärd, som rubbar eller ändrar av nämnden meddelade
föreskrifter eller tillämpade grunder. Förordning (1978:289).
41 § Delegationen är beslutför när minst tre särskilt utsedda ledamöter
eller suppleanter för dessa är närvarande, bland dem delegationens
ordförande eller vice ordförande.
Som beslut i delegation gäller den mening varom de flesta förenar sig
eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder.
Förordning (1978:289).
42 § Om ej annat följer av 37 § 4, får nämnden genom särskilt beslut
överlämna åt ordföranden eller åt lantbruksdirektören eller annan
tjänsteman att avgöra ärende eller grupp av ärenden som icke enligt 34 §
bör prövas av nämnden i plenum. Förordning (1978:289).
43 § Ärende avgörs efter föredragning som ankommer på
lantbruksdirektören eller annan föredragande. Styrelsen kan medge att
ärende som avses i 37 § 4 eller 42 § avgörs utan föredragning.
Innan nämnden avgör ett ärende om statligt stöd som rör anskaffning av
anläggningstillgångar eller andra investeringar i produktionen, skall,
när sökanden har anställda, berörda arbetstagarorganisationer ha beretts
tillfälle att yttra sig över den planerade åtgärden från
arbetsmiljösynpunkt. Förordning (1983:135).
44 § När hos nämnden anhängiggjorts ärende som rör planeringsfråga av
regionalpolitisk betydelse och som skall överlämnas till länsstyrelsen
för avgörande eller vari inhämtande av länsstyrelsens yttrande är
föreskrivet, har nämnden att i samråd med länsstyrelsen bestämma hur
ärendet skall beredas.
I övriga ärenden som rör annan länsmyndighets verksamhetsområde skall
nämnden samråda med den myndigheten. Förordning (1978:289).
45 § Vid sammanträde med nämnden i plenum eller i delegation får föl
jande personer närvara med rätt att yttra sig och få sin mening
antecknad men ej att deltaga i nämndens beslut, nämligen
landshövdingen eller chefen för planeringsavdelningen eller annan
tjänsteman som länsstyrelsen bestämmer,
företrädare för överlantmätarmyndigheten och skogsvårdsstyrelsen,
företrädare för annan länsmyndighet i fråga av större vikt som berör
myndigheten,
chef för arbetsenhet inom lantbruksnämnden,
chefstjänsteman hos hushållningssällskap vars stadgar styrelsen
fastställt. Förordning (1978:289).
46 § har upphävts genom förordning (1986:780).
47 § När ärende är så brådskande att nödvändig åtgärd icke utan
betydande olägenhet kan uppskjutas samt hinder föreligger för omedelbart
beslut i nämnden eller av ordföranden, får lantbruksdirektören vidtaga
åtgärden. Sådan åtgärd skall anmälas till nämnden så snart det kan ske.
48 § I arbetsordning eller genom särskilda beslut skall bestämmas vem
som får infordra förklaring, upplysning eller yttrande i ärende hos
nämnden. Förordning (1978:289).
49 § I rennäringsdelegation avgöres
1. frågor om rennäringens rationalisering och stöd till näringen,
2. frågor om avgångsvederlag till rennäringsutövare och omställning av
arbetskraft inom rennäringen,
3. frågor om rådgivnings- och serviceverksamhet inom rennäringens
område,
4. frågor om upplåtelser enligt 32 § rennäringslagen (1971:437), i den
mån ärendet ej avgöres av annan myndighet,
5. övriga frågor av väsentlig betydelse för rennäringen. Förordning
(1978:289).
50 § Rennäringsdelegationen är beslutför när minst fem ledamöter är
närvarande, bland dem delegationens ordförande eller vice ordförande och
tre andra ledamöter bland de särskilt utsedda ledamöterna.
I fråga om handläggning av ärenden av rennäringsdelegationen gäller i
tillämpliga delar 42--45, 47 och 48 §§. Vad där sägs om nämnd skall i
stället avse rennäringsdelegationen.
Vid sammanträde med delegationen får, utöver de personer som anges i 45
§, företrädare för domänverket och för samefondens styrelse närvara.
Förordning (1986:780).
Taxor
50 a § Lantbruksstyrelsen fastställer taxor för
1. lantbruksstyrelsens och lantbruksnämndernas uppdragsverksamhet,
2. avbytarverksamheten inom jordbruket.
Taxa som avses i första stycket 1 fastställs efter samråd med
riksrevisionsverket. Förordning (1985:880).
Tjänstetillsättning
51 § Generaldirektören förordnas av regeringen för högst sex år.
Överdirektören förordnas av regeringen för högst sex år efter anmälan av
generaldirektören.
Styrelsens övriga ledamöter som avses i 7 § första och andra styckena
förordnas för tre år.
Tjänst som avdelningschef, byråchef och lantbruksdirektör tillsätts av
regeringen efter anmälan av generaldirektören. Övriga tjänster
tillsättes och annan personal antages av styrelsen.
Efter beslut av styrelsen får nämnd tillsätta tjänster och antaga
personal. Förordning (1983:207).
52 § Ledamöter och suppleanter i lantbruksnämnden och i
rennäringsdelegationen utses för tre år. Ledamöter och suppleanter i
andra delegationer utses för ett år.
Om en ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår under
tjänstgöringstiden, inträder en suppleant, enligt den ordning mellan
suppleanterna som har bestämts vid valet, i ledamotens ställe för
återstoden av tjänstgöringstiden. Om en ledamot eller suppleant som inte
har utsetts vid proportionellt val avgår, utses en ny ledamot eller
suppleant för återstoden av tjänstgöringstiden. Förordning (1982:689)
53 § Ortsombud förordnas för tre år. Avgår ortsombud förordnas ersättare
för återstoden av tiden. Innan ortsombud eller ersättare utses skall
kommunens styrelse beredas tillfälle att avge förslag. Förordning
(1978:289).
Övriga bestämmelser
54 § Besked enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen
(1965:601) lämnas av styrelsen även i fråga om avdelningschef, byråchef
och lantbruksdirektör. Förordning (1978:289).
Besvär
55 § Talan mot beslut av nämnd föres hos styrelsen genom besvär, om ej
annat är särskilt föreskrivet.
I fråga om sådant beslut om eller förslag till tjänstetillsättning eller
sådant beslut att icke tillsätta tjänst som tillkännages genom anslag
räknas besvärstiden från den dag då anslaget skedde hos den myndighet
som meddelat beslutet eller avgivit förslaget. Detsamma gäller beslut om
långtidsvikariat som tillsättes i samma ordning som tjänsten. Förordning
(1978:289).
56 § Bestämmelser om rätt för riksdagens ombudsmän och för
justitiekanslern att söka ändring i beslut om disciplinansvar finns i 7
§ lagen (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän och i 7 §
lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn. Talan skall väckas inom
fyra veckor från det beslutet har meddelats. Förordning (1987:1007).
Övergångsbestämmelser
1988:854
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1988, då förordningen
(1967:425) med instruktion för lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna
skall upphöra att gälla. I fråga om handläggningen av ärenden vid
lantbruksnämnden skall dock 39--50 §§ den upphävda förordningen gälla
intill utgången av år 1988.