Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1966:301 ·
Visa register
Lag (1966:301) om rättspsykiatrisk
undersökning i brottmål
Departement: Justitiedepartementet L5
Utfärdad: 1966-06-16
Författningen har upphävts genom: SFS 1991:1137
Upphävd: 1992-01-01
1 § I brottmål äger rätten besluta om undersökning av den misstänktes
sinnesbeskaffenhet (rättspsykiatrisk undersökning) enligt denna lag.
Rättspsykiatrisk undersökning utföres av läkare vid rättspsykiatrisk
klinik eller station eller av annan läkare som socialstyrelsen utser.
Socialstyrelsen bestämmer undersökningarnas fördelning på kliniker och
stationer. Lag (1969:40).
2 § Beslut om rättspsykiatrisk undersökning får meddelas, om den
misstänkte erkänt gärningen eller övertygande bevisning förebragts att
han begått den och undersökningen kan antagas få betydelse för
bestämmande av brottspåföljd eller i annat hänseende för målets
avgörande.
Finner rätten att svårare straff än böter ej bör följa på brottet, får
rättspsykiatrisk undersökning beslutas endast om särskilda skäl
föreligga.
3 § Rätten får ej förordna att någon skall överlämnas till sluten
psykiatrisk vård eller till vård i specialsjukhus för psykiskt
utvecklingsstörda utan att rättspsykiatrisk undersökning företagits.
Förordnande som avses i första stycket behöver dock ej föregås av
rättsprykiatrisk undersökning om den misstänkte är intagen på sjukhus
för sluten psykiatrisk vård med stöd av beslut enligt 9 § andra
stycket lagen den 16 juni 1966 (nr 293) om beredande av sluten
psykiatrisk vård i vissa fall eller på grund av domstols förordnande
eller är utskriven på försök enligt 19 § samma lag eller är inskriven
i specialsjukhus för psykiskt utvecklingsstörda med stöd av 35 § lagen
den 15 december 1967 (nr 940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda. I sådant fall är det tillräckligt att i målet
föreligger utlåtande av socialstyrelsen enligt vilket det är uppenbart
att den misstänkte kan beredas fortsatt vård med stöd av lagen om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall eller med stöd av
35 § lagen angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. Lag
(1969:40).
4 § Beslut om rättspsykiatrisk undersökning skall meddelas så snart
det kan ske.
Undersökningen skall utföras med största möjliga skyndsamhet.
Skriftligt utlåtande över undersökningen skall avges till rätten inom
sex veckor från det beslutet om undersökningen inkom till den klinik
eller station till vilken undersökningen hör. Socialstyrelsen äger
medge anstånd i särskilt fall. Lag (1969:40).
5 § Utlåtande över rättspsykiatrisk undersökning skall, om annat ej
följer av rättens beslut, innehålla uttalande dels om
förutsättningarna för att bereda den misstänkte vård med stöd av lagen
om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall eller vård i
specialsjukhus med stöd av 35 § lagen angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda, dels om den misstänktes sinnesbeskaffenhet
vid gärningens begående. Anser undersökningsläkaren att den misstänkte
på grund av sin sinnesbeskaffenhet bör bli föremål för annan åtgärd
än sluten psykiatrisk vård eller vård i specialsjukhus, skall detta
anmärkas.
Undersökningsläkaren skall i utlåtandet ange de omständigheter på
vilka han grundar sina uttalanden. Lag (1967:947).
6 § Om rätten infordrar socialstyrelsens utlåtande över verkställd
rättspsykiatrisk undersökning, skall styrelsen vid behov komplettera
undersökningen.
Socialstyrelsen skall i sitt utlåtande taga ställning till
undersökningsläkarens uttalanden och, om styrelsens mening avviker
från undersökningsläkarens, ange skälen härför. Lag (1969:40).
7 § Den som är häktad och skall undergå rättspsykiatrisk undersökning
skall så snart det lämpligen kan ske överföras till den klinik vid
vilken undersökningen skall utföras. Om undersökningen ej skall
utföras vid rättspsykiatrisk klinik, skall han i stället förvaras i
kriminalvårdsanstalt eller häkte.
Har misstänkt, som är häktad, för rättspsykiatrisk undersökning
förvarats på annan plats än i häkte, skall han återföras till häktet
så snart undersökningen avslutats. Är han enligt undersökningsläkarens
utlåtande i behov av sluten psykiatrisk vård eller vård i
specialsjukhus, skall han i stället förvaras på rättspsykiatrisk
klinik.
Har rätten förordnat att någon skall överlämnas till sluten
psykiatrisk vård eller vård i specialsjukhus och därvid förklarat att
han skall vara häktad, skall han vårdas på rättspsykiatrisk klinik
eller psykiatrisk avdelning i kriminalvårdsräjong till dess han
intages på sjukhus enligt 12 § lagen om beredande av sluten
psykiatrisk vård i vissa fall eller på specialsjukhus. Han får, även
sedan domen i målet vunnit laga kraft, hindras att lämna kliniken
eller avdelningen och i övrigt underkastas det tvång som är nödvändigt
med hänsyn till ändamålet med vården eller för att skydda honom själv
eller omgivningen. Lag (1974:207).
7 a § Om det beträffande misstänkt, som är häktad, kan förutses att
det kommer att dröja avsevärt innan beslutad rättspsykiatrisk
undersökning kan inledas, får förordnas, att den misstänkte skall
förvaras i sådan kriminalvårdsanstalt eller avdelning av
kriminalvårdsanstalt som är sluten och därvid vara underkastad
bestämmelserna i 10, 17, 18 och 20-22 §§ lagen (1974:203) om
kriminalvård i anstalt i tillämpliga delar. Sådant förordnande får
meddelas endast om chefen för den klinik vid vilken undersökningen
skall utföras eller, om undersökningen ej skall utföras vid
rättspsykiatrisk klinik, undersökningsläkaren begär det samt den
misstänkte och åklagaren samtycka därtill. Innan förordnande meddelas
skall tillfälle beredas den misstänktes försvarare att yttra sig.
Så snart undersökningen kan inledas skall den misstänkte föras till
den plats där undersökningen skall utföras. Om särskilda skäl i annat
fall föranleda att förvaring under villkor som avses i första stycket
avbrytes, skall förordandet därom återkallas.
Beslut enligt denna paragraf meddelas av kriminalvårdsstyrelsen eller
tjänsteman inom kriminalvården som styrelsen bestämmer. Lag
(1974:207).
8 § Den som är på fri fot och skall undergå rättspsykiatrisk
undersökning är skyldig att inställa sig för undersökningen på tid och
plats som undersökningsläkaren bestämmer. Undersökningen bör om
möjligt bedrivas på sådant sätt att den misstänkte ej hindras i sin
förvärvsverksamhet eller åsamkas annan allvarlig olägenhet.
9 § Underlåter misstänkt som är på fri fot att inställa sig till
rättspsykiatrisk undersökning eller föreligger annat skäl att antaga
att han ej kommer att frivilligt medverka till undersökningen, äger
rätten besluta om hans intagning på viss rättspsykiatrisk klinik. I
beslutet skall fastställas den längsta tid, högst tre veckor, under
vilken den misstänkte får hållas kvar på kliniken. Kan undersökningen
ej avslutas inom fastställd tid, äger rätten besluta om fortsatt
intagning under ytterligare högst tre veckor.
Den som är intagen på rättspsykiatrisk klinik med stöd av första
stycket får hindras att lämna kliniken och i övrigt underkastas det
tvång som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med intagningen
eller för att skydda honom själv eller omgivningen.
Framställning om intagning på rättspsykiatrisk klinik med stöd av
första stycket göres av undersökningsläkaren. Den misstänkte skall
beredas tillfälle att yttra sig över framställningen.
9 a § Vill misstänkt som vistas på rättspsykiatrisk klinik enligt 7
eller 9 § avsända brev, får chefen för kliniken kvarhålla brevet, om
den misstänkte lider av psykisk sjukdom och anledning föreligger
antaga att brevet har ett sådant av sjukdomen påverkat innehåll att
dess avsändande kan föranleda betydande olägenhet för den misstänkte.
Medger den misstänkte att brevet får öppnas och granskas, får brevet
kvarhållas, om brevet visar sig uppenbarligen ha ett sådant innehåll
som nu har sagts.
Första stycket gäller ej brev som är ställt till svensk myndighet
eller den misstänktes offentlige försvarare.
Vad i denna paragraf är föreskrivet om brev gäller även annan
skriftlig handling. Lag (1976:372).
10 § Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 7 kap. 1 § eller
4 § första och tredje styckena sekretesslagen (1980:100) skall utan
hinder av sekretessen lämnas ut sådana uppgifter om en misstänkt som
behövs för en rättspsykiatrisk undersökning eller ett utlåtande från
socialstyrelsen enligt denna lag.
Polismyndighet skall på begäran av undersökningsläkaren lämna biträde
om en misstänkt, som är på fri fot, inte ställer sig till förfogande
för en rättspsykiatrisk undersökning som han skall genomgå. Lag
(1980:988).
11 § Talan mot beslut, varigenom rätten med stöd av 9 § första
stycket förordnat att någon skall vara intagen för undersökning på
rättspsykiatrisk klinik, föres särskilt.
Beslut som rätten meddelat med stöd av denna lag länder omedelbart
till efterrättelse. Beträffande beslut enligt 9 § första stycket
gäller detta dock endast om beslutet innefattar förordnande om
fortsatt intagning för undersökning på rättspsykiatrisk klinik.
11 a § Mot socialstyrelsens beslut enligt 4 § och mot
kriminalvårdsstyrelsens beslut enligt 7 a § föres talan hos
kammarrätten genom besvär. I samma ordning föres talan mot beslut i
särskilt fall av kriminalvårdsstyrelsen eller socialstyrelsen rörande
tillämpningen av 7 eller 9 §.
Talan mot annat beslut av kriminalvårdsstyrelsen eller
socialstyrelsen rörande tillämpningen av denna lag föres hos Konungen
genom besvär. Lag (1971:640)
12 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av
Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer.
Övergångsbestämmelser
1966:301
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967.
Vid tillämpning av 3 § jämställes den som är kvarhållen på
sinnessjukhus efter prövning enligt 12 § sinnessjuklagen den 19
september 1929 (nr 321) med den som är intagen med stöd av beslut
enligt 9 § andra stycket lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård
i vissa fall och den som utskrivits på försök enligt 19 §
sinnessjuklagen med den som utskrivits på försök enligt 19 § lagen om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall.
Är någon, som ej är häktad vid lagens ikraftträdande, intagen på
sinnessjukhus eller sinnessjukavdelning vid fångvården på grund av
dom, som ej vunnit lag kraft, äga till dess så sker bestämmelserna i
47 § 1 och 2 sinnessjuklagen tillämpning på honom. Bestämmelsen i 47
§ 1 tredje stycket nämnda lag om sinnessjuknämnden gäller därvid
psykiatriksa nämnden.
Har rätten med stöd av bestämmelse som gällde före lagens
ikraftträdande förordnat om intagning av misstänkt på sinnessjukhus
för undersökning, får den misstänkte ej på grund av detta förordnande
kvarhållas på sjukhuset längre tid än tre veckor från ikraftträdandet.
Kan undersöknigen ej avslutas inom denna tid, får beslut om intagning
för undersökning meddelas enligt 9 § denna lag, dock ej för längre tid
än sammanlagt tre veckor. Sådant beslut länder omedelbart till
efterrättelse.
Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till bestämmelse
som ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall den nya bestämmelsen
tillämpas.
1971:640
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som
meddelats före den 1 januari 1972.