Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1965:62 ·
Visa register
Förordning (1965:62) om behörighet att utöva veterinäryrket
Departement: Jordbruksdepartementet
Utfärdad: 1965-03-19
Omtryck: SFS 1993:1137
Ändring införd: t.o.m. SFS 1993:1137
Författningen har upphävts genom: SFS 1994:845
Upphävd: 1994-07-01
1 § En veterinär med utländsk examen skall för rätt till
legitimation enligt 2 § andra stycket lagen (1965:61) om behörighet
att utöva veterinäryrket m.m. genomgå efterutbildning enligt
följande.
Veterinären skall fullgöra den tjänstgöring och genomgå den
utbildning som Statens jordbruksverk bestämmer efter samråd med
Sveriges lantbruksuniversitet. Efterutbildningen skall ge
veterinären kunskaper och färdigheter som svarar mot de svenska
kraven för legitimation, däribland för yrket nödvändiga kunskaper
i svenska författningar och behövliga kunskaper i svenska, danska
eller norska språket.
Har veterinären obegränsad auktorisation som veterinär i Danmark,
Finland eller Norge krävs för rätt till legitimation endast att
han styrker författnings- och språkkunskaper som avses i andra
stycket. Förordning (1993:1137).
2 § För att uppfylla Sveriges förpliktelser enligt avtalet om
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) meddelar
Jordbruksverket föreskrifter om legitimation för veterinärer med
sådan utbildning som anges i avtalet.
Ärenden om legitimation enligt föreskrifter som avses i första
stycket skall handläggas skyndsamt. Jordbruksverkets beslut i
ärendena skall fattas inom tre månader från ansökningsdagen. Om
det finns särskilda skäl, får tidsfristen förlängas. Förordning
(1993:1137).
3 § En veterinär har rätt att utöva sitt yrke under ett tillfälligt
uppehåll i Sverige utan att ha svensk legitimation, om han kan
lämna intyg som visar att han utövar sådan verksamhet i det land
där han har avlagt veterinärexamen eller i det land där han har sitt
hemvist och om han har ett bevis om behörighet som med stöd av 2 §
föreskrivs för legitimation.
Veterinären skall lämna Jordbruksverket uppgift om den tid under
vilken verksamheten skall utövas och om dess innehåll. I
brådskande fall får uppgifterna lämnas så snart som möjligt efter
det att veterinären har utfört sitt arbete. Förordning (1993:1137).
4 § En veterinär som ansöker om legitimation enligt föreskrifter
meddelade med stöd av 2 § eller lämnar uppgifter enligt 3 § skall av
Jordbruksverket upplysas om vilka svenska författningar som han
behöver känna till och om vilka möjligheter han har att få de
kunskaper i svenska språket som behövs för att kunna utöva yrket
här i landet. Förordning (1993:1137).
5 § På begäran av en veterinär som önskar att tillfälligt utöva sitt
yrke i ett annat land, skall Jordbruksverket utfärda intyg om
veterinärens behörighetsbevis och om hans rätt att utöva yrket i
Sverige.
Om sådana åtgärder som avses i 7 § 3 eller 4 därefter vidtas mot
veterinären, skall Jordbruksverket underrätta de behöriga
myndigheterna i de berörda länderna. Förordning (1993:1137).
6 § På begäran av en myndighet som prövar frågor om behörighet
att utöva veterinäryrket i någon annan stat med vilken
Sverige träffat överenskommelse om ömsesidigt erkännande av
behörighetsbevis för veterinärer, skall Jordbruksverket lämna
myndigheten de upplysningar som kan behövas för prövning av
behörighet i ett visst fall. Jordbruksverkets svar skall lämnas
inom tre månader.
Om Jordbruksverket meddelar legitimation för någon som tidigare
har behörighetsbevis att utöva veterinäryrket i en sådan stat som
avses i första stycket, skall verket underrätta den behöriga
myndigheten i den staten om beslutet. Förordning (1993:1137).
7 § Om en i Sverige legitimerad veterinär, som har
behörighetsbevis för verksamhet som veterinär även i annan stat
med vilken Sverige träffat överenskommelse om ömsesidigt
erkännande av sådant bevis,
1. döms för brott i sin yrkesutövning,
2. åläggs disciplinpåföljd,
3. får sin legitimation återkallad, eller
4. får sin rätt att förskriva läkemedel eller alkohol inskränkt,
skall Jordbruksverket underrätta myndigheten i den andra staten
om åtgärden och om skälen för åtgärden. Förordning (1993:1137).
8 § Föreskrifter som avses i 1 § b lagen (1965:61) om behörighet att
utöva veterinäryrket m.m. meddelas av Jordbruksverket.
Förordning (1993:1137).
9 § Rätt att tillkännage specialitet enligt 9 § lagen (1965:61) om
behörighet att utöva veterinäryrket m.m. tillkommer endast den
som Jordbruksverket meddelat specialistkompetens. Förordning
(1993:1137).
10 § Specialistkompetens får meddelas den som är legitimerad
veterinär och som uppfyller de krav som föreskrivs av
Jordbruksverket efter samråd med Statens livsmedelsverk.
Förordning (1993:1137).
11 § I ärenden om specialistkompetens skall Jordbruksverket
samråda med Sveriges lantbruksuniversitet och vid behov med
Livsmedelsverket. Förordning (1993:1137).
12 § Avgift tas ut för en ansökan enligt lagen (1965:61) om
behörighet att utöva veterinäryrket m.m. i de fall som framgår
avandra stycket.
I fråga om ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller bestämmelserna
i 9--14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande
avgiftsklasser tillämpas:
Ärendeslag Avgiftsklass
Legitimationsbevis enligt 2 § lagen (1965:61)
om behörighet att utöva veterinäryrket 2
Särskilt tillstånd enligt 8 § lagen (1965:61)
om behörighet att utöva veterinäryrket 1
Förordning (1993:1137).
13 § Jordbruksverkets beslut enligt denna förordning får
överklagas hos kammarrätten. Förordning (1993:1137).