Regeringskansliets rättsdatabaser

Inledande bestämmelser 1 § 1 mom. Till brandfarliga varor hänförs i denna förordning: a) gas som vid en temperatur av +21o Celsius eller därunder kan antändas och brinna i luft (brandfarlig gas); b) vara i flytande eller halvfast form med en flampunkt av lika med eller lägre än +55o Celsius samt -- oavsett flampunkten -- dieselbrännolja och eldningsolja (brandfarlig vätska); samt c) annan vara i den mån regeringen föreskriver det. Förordning (1981:495). 2 mom. Brandfarliga vätskor indelas i fyra klasser, nämligen klass 1: vätskor med en flampunkt lägre än +21o Celsius, klass 2 a: vätskor med en flampunkt lika med eller högre än 21o men lägre än eller lika med 30o Celsius, klass 2 b: vätskor med en flampunkt högre än +30o men lägre än eller lika med +55o Celsius, klass 3: dieselbrännolja och eldningsolja med en flampunkt högre än +55o Celsius. Kan en vätska med hänsyn till sin sammansättning bedömas vara mindre brandfarlig än dess flampunkt anger, får sprängämnesinspektionen föreskriva att vätskan skall hänföras till en klass för vätskor med högre flampunkt. Förordning (1981:495). 3 mom. Flampunkt fastställes i flampunktsapparat med sluten degel i enlighet med de närmare föreskrifter sprängämnesinspektionen meddelar. Förordning (1983:937). 2 § Förteckning över de i handeln vanligen förekommande slagen brandfarliga varor skall upprättas och offentliggöras av sprängämnesinspektionen. I förteckningen skola för varje varuslag lämnas uppgifter som bedömas vara av särskild betydelse vid tillämpningen av denna förordning. För brandfarlig vätska skall flampunkten angivas och uppgift lämnas om den klass till vilken vätskan hör. Tillägg till och ändring i förteckningen offentliggöres vid lämplig tidpunkt. Förordning (1981:495). 3 § Uppkommer tvekan huruvida viss vara är brandfarlig enligt 1 § denna förordning eller, i fråga om brandfarlig vätska, till vilken klass den hör, ankommer på sprängämnesinspektionen att på begäran meddela beslut härom. För undersökning som föranledes av dylik begäran skall sökanden gälda ersättning. Förordning (1981:495). 4 § Envar som tager befattning med brandfarlig vara skall därvid iakttaga den försiktighet som till förebyggande av skada genom brand och annorledes betingas av omständigheterna. För förvaring, hantering, transport samt försäljning av brandfarlig vara kräves tillstånd eller anmälan i den omfattning, varom stadgas enligt denna förordning. 5 § Anordning för förvaring, hantering, transport eller försäljning av brandfarlig vara skall vara utförd på ändamålsenligt och betryggande sätt. Där sprängämnesinspektionen så förordnat, skall anordningen vara av myndighet godkänd för sitt ändamål innan den saluhålles, försäljes eller nyttjas. Förordning (1981:495). 6 § I beslut eller föreskrift enligt denna förordning må åtgärd icke föreskrivas vilken är mera betungande än som är skäligt med hänsyn till det med åtgärden avsedda syftet. Undantagsbestämmelser 7 § Statlig myndighet är befriad från skyldighet att söka tillstånd enligt denna förordning. I fall då myndigheten vidtager åtgärd, som skulle fordrat tillstånd, skall myndigheten utan dröjsmål underrätta brandchefen. Regeringen äger förordna, att anläggning, över vilken försvarsmakten förfogar, samt brandfarlig vara, som omhänderhaves av försvarsmakten, skall vara undantagen från tillämpning av denna förordning eller viss bestämmelse däri. I fråga om brandfarliga varor i statens besittning i annat fall än i andra stycket sägs må vederbörande centrala förvaltningsmyndighet i samråd med sprängämnesinspektionen beträffande förvaring meddela särskilda föreskrifter att träda i stället för motsvarande bestämmelser i denna förordning. Förordning (1981:495). 8 § I fråga om andra transporter av brandfarliga varor än transporter medelst rörledning finns särskilda bestämmelser. Förordning (1982:924). 9 § För förvaring och hantering av brandfarlig vara å sjukvårdsinrättning samt i samband med apoteksrörelse äger socialstyrelsen, såvitt varan är avsedd för medicinskt bruk, i samråd med sprängämnesinspektionen meddela särskilda föreskrifter att träda i stället för motsvarande bestämmelser i denna förordning. Förordning (1981:495). 10 § Denna förordning skall ej äga tillämpning å förvaring av brandfarlig vara, vilken är innesluten i fortskaffningsmedels eller rörligt arbetsredskaps fasta bränslebehållare eller ock i stationär motors fasta bränslebehållare, därest dennas rymd ej överstiger 100 liter. 11 § Bestämmelserna i denna förordning om förvaring, transport och försäljning tillämpas inte på brandfarliga vätskor, som innehåller minst 30 viktprocent vatten i enhetlig blandning och har en flampunkt lika med eller högre än +21o Celsius. Förordning (1983:937). 12 § Vara, på vilken förordningen om explosiva varor är tillämplig, skall vara undantagen från tillämpning av denna förordning. 13 § 1 mom. Sprängämnesinspektionen får besluta, att brandfarlig gas som förvaras, hanteras eller transporteras vid ett tryck som ej överstiger 0,4 megapascal (4 bar) övertryck skall undantas från tillämpning av bestämmelserna i denna förordning eller bestämmelser som meddelats med stöd av förordningen. Förordning (1983:87). 2 mom. I tillstånd som myndighet meddelar enligt denna förordning må med medgivande av inspektionen givas föreskrift, som innebär undantag från gällande bestämmelse om brandfarliga varor. Förordning (1981:495). Myndigheter 14 § 1 mom. Sprängämnesinspektionen får, utöver vad som i övrigt följer av denna förordning i fråga om brandfarliga varor, meddela de föreskrifter om tillverkning, handel, hantering, förvärv, överlåtelse, transport i rörledning, införsel eller liknande som behövs från säkerhetssynpunkt. Sprängämnesinspektionen får föreskriva att anordningar för förvaring, hantering, transport i rörledning eller försäljning av brandfarliga varor skall underkastas kontroll genom provning eller i form av besiktning att anordningen är betryggande från säkerhetssynpunkt samt vidare föreskriva att anordningen inte får användas eller försäljas utan sådan kontroll. Föreskrifterna får innebära att kontrollen sker genom typkontroll och typefterkontroll. Innan sprängämnesinspektionen meddelar föreskrifter eller allmänna råd som rör någon annan myndighets verksamhetsområde, skall sprängämnesinspektionen samråda med denna myndighet. Kan myndigheterna inte enas, skall ärendet underställas regeringen för avgörande. Förordning (1985:1109). 2 mom. Det åligger sprängämnesinspektionen att verka för enhetlighet i tillämpningen av gällande bestämmelser om brandfarliga varor samt att med uppmärksamhet följa utvecklingen på området. Förordning (1981:495). 15 § 1 mom. Sprängämnesinspektionen skall lämna vederbörande myndigheter tekniskt sakkunnigt biträde vid tillämpningen av gällande bestämmelser om brandfarliga varor. Härjämte må inspektionen tillhandagå allmänheten med råd och anvisningar i fall där så begäres. På inspektionen ankommer jämväl att utöva tillsyn över efterlevnaden av förordningen samt att, där mot denna stridande förhållande finnes föreligga, föranstalta om rättelse genom anvisning till den felande. Vinnes icke rättelse, skall inspektionen anmäla förhållandet till brandchefen samt polis- eller åklagarmyndigheten. För utövande av tillsynen äger inspektionen när helst den så påfordrar vinna tillträde till ställe eller utrymme, där brandfarlig vara förvaras, hanteras, transporteras eller saluhålles, så ock att kostnadsfritt utfå prov av varan. Förordning (1981:495). 2 mom. Har sprängämnesinspektionen föreskrivit att viss anordning icke må saluhållas, försäljas eller nyttjas utan typgodkännande av sprängämnesinspektionen, åligger det inspektionen att på begäran pröva fråga om sådant godkännande för anordningen. Inspektionen äger ock eljest då så begäres meddela typgodkännande, i den mån annan myndighet icke tillagts befogenheten att pröva frågan därom. Finnes vid kontroll att saluhållen anordning, beträffande vilken typgodkännande meddelats, icke blivit utförd i enlighet med godkännandet, skall detta återkallas, om ej särskilda skäl äro till annat. Förordning (1981:495). 16 § 1 mom. Byggnadsnämnd skall, där annat ej stadgas i det följande, pröva ansökan om tillstånd och äger meddela förhandsbesked varom förmäles i denna förordning. För byggnadsnämnds befattning med ärenden om brandfarliga varor skola de bestämmelser som gälla för nämndens handläggning av byggnadsärenden äga motsvarande tillämpning, såvida icke denna förordning föranleder annat. 2 mom. I beslut om tillstånd skall byggnadsnämnden angiva den största mängd brandfarliga varor som får förekomma i den med tillståndet avsedda verksamheten ävensom meddela de särskilda föreskrifter i övrigt som äro erforderliga för att förebygga skada genom brand och annorledes. 3 mom. Tillstånd må helt eller delvis återkallas av byggnadsnämnden, om tillståndshavaren icke utnyttjat tillståndet inom tid som angivits i beslutet. Har tid ej angivits, må fråga om återkallelse på grund av förhållande som nyss sagts upptagas sedan ett år förflutit från dagen för beslutet. Återkallelse av tillstånd må ock ske, därest tillståndshavaren åsidosatt i tillståndet meddelad föreskrift eller gällande bestämmelser om brandfarliga varor i övrigt och, trots anmaning av behörig myndighet, underlåtit att vidtaga rättelse inom skälig tid. Avser tillstånd anordning för vars uppförande eller inrättande lov lämnats enligt plan- och bygglagen (1987:10) eller motsvarande äldre bestämmelser och upphör lovet att gälla, skall tillståndet i motsvarande mån upphöra att gälla. Förordning (1987:181). 4 mom. Byggnadsnämnden skall på begäran verkställa avsyning som sägs i denna förordning samt, där avsyningen icke föranleder annat, lämna besked att avsynad anläggning eller anordning må tagas i bruk. 17 § Brandchef åligger att mottaga anmälan som sägs i denna förordning, att på begäran av tillståndsmyndighet yttra sig i ärende enligt förordningen, att där särskilda omständigheter ej föranleda annat deltaga i avsyning samt att medverka i tillsynen över efterlevnaden av förordningen. Förvaring 18 § Fast behållare (cistern) för förvaring av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska ovan eller under jord, i bergrum eller i byggnad skall jämte tillbehör vara utförd i enlighet med föreskrifter som sprängämnesinspektionen utfärdar. Vad sålunda stadgas skall gälla jämväl annan behållare för förvaring av brandfarlig vätska till större mängd än två liter eller av brandfarlig gas. Förordning (1981:495). 19 § Lokaler och utrymmen för förvaring av brandfarlig vara skola vara så utförda och inredda, att betryggande säkerhet föreligger för att vid förvaringen skada icke vållas genom brand eller annorledes. 20 § Plats på öppna marken, vilken användes för förvaring av brandfarlig vara (öppen lagerplats), skall vara så anordnad att särskild fara för skada genom brand eller annorledes icke föreligger. 21 § 1 mom. Cistern ovan jord skall anbringas på säkert underlag och så att för cisternen och dess tillbehör farliga sättningar icke uppstå. Vad sålunda stadgas skall gälla jämväl cistern i bergrum. Underjordisk cistern skall förläggas så att cisternen med tillbehör icke skadas till följd av sättningar eller inverkan av tjäle samt på sådant djup att skada ej uppstår till följd av passerande trafik eller i grannskapet uppkommen brand. Cistern inom byggnad skall vara uppställd på fast underlag samt vara så anbringad att den ej utsättes för farlig uppvärmning. Cisternen skall vara förlagd till plats inom byggnaden, där den ej medför särskild fara. 2 mom. Montering av cistern, rör, pump, mätapparat och annan till cistern hörande del eller utrustning skall ske med noggrannhet och sakkunskap. 22 § I anslutning till cistern och annan större behållare, vari brandfarlig gas eller brandfarlig vätska förvaras, skola betryggande anordningar finnas för att hindra skada genom spill eller utläckande vid fyllning, tappning och liknande åtgärd. 23 § 1 mom. Cistern ovan jord, avsedd för förvaring av större mängd brandfarlig vätska klass 1 än 3 000 liter, skall vara omgiven av tät och hållfast vall. Rymden av den sålunda bildade invallningen skall motsvara minst cisternens rymd. Flera cisterner må omgivas av gemensam vall. Rymden av sådan invallning skall motsvara minst den största cisternens rymd, ökad med en tiondel av de övriga cisternernas sammanlagda rymd. Överstiger samtliga cisterners sammanlagda rymd 10 000 kubikmeter, må dock rymden av invallningen icke understiga vad som motsvarar minst tre fjärdedelar av cisternernas sammanlagda rymd. Vall må ej vara så hög att brandsläckning väsentligt försvåras. Där förhållandena på platsen så kräva, skall invallning uppdelas i lämpligt antal sektioner. Där så med hänsyn till omständigheterna bedömes lämpligen kunna ske, må tillståndsmyndighet medgiva att i stället för invallning anordningar utföras för avledning av den brandfarliga vätskan till särskild plats. Utrymmet där skall motsvara minst cisternens rymd eller, därest fråga är om flera cisterner, minst den största cisternens rymd, ökad med en tiondel av de övriga cisternernas sammanlagda rymd. 2 mom. Tillståndsmyndighet äger i ärende rörande förvaring i cistern ovan jord av brandfarlig vätska klass 2 a, 2 b och klass 3 meddela föreskrift om invallning, avledning eller annan åtgärd till skydd mot skada genom läckage, i den mån sådan åtgärd finnes påkallad. 3 mom. Vid cistern ovan jord, avsedd för förvaring av brandfarlig vätska klass 1 och rymmande 3 000 liter eller mindre, skola åtgärder vara vidtagna för att hindra att skada uppstår genom utläckande vätska. I anslutning till bergrumsanläggning för förvaring av brandfarlig vätska skola anordningar finnas som hindra vätskan att, om läcka uppstår, i större mängder rinna ut ur anläggningen. I marken kring underjordisk cistern för förvaring av brandfarlig vätska skall, där det med hänsyn till förhållandena är nödvändigt, särskilt skydd vara anordnat som verksamt förhindrar skada till följd av läckage från cisternen. 24 § 1 mom. Cistern ovan jord, magasin, skjul, bergrumsanläggning och öppen lagerplats för förvaring av brandfarlig vara skola förläggas på sådant avstånd från kringliggande bebyggelse samt från brädgård och annat lättantändligt i grannskapet som är påkallat med hänsyn till förvaringsanordningarnas utförande, de brandfarliga varornas mängd och egenskaper, beskaffenheten av brandförsvaret på platsen samt övriga särskilda omständigheter (skyddsavstånd). 2 mom. Finnas inom samma område flera cisterner ovan jord, skola de ligga på sådant avstånd från varandra som från brandfaresynpunkt betingas av deras utförande, storlek och för dem vidtagna skyddsanordningar samt mängden och arten av de däri förvarade varorna (säkerhetsavstånd). Inom området skola huvudbrandgator och andra brandgator utläggas i den omfattning samt med den sträckning och bredd som med hänsyn till nämnda omständigheter är påkallat, varjämte området i erforderlig mån skall vara framkomligt för brandförsvarets fordon. Finnes inom området annan bebyggelse, skall vid utläggande av säkerhetsavstånd och brandgator hänsyn tagas jämväl härtill. 3 mom. Anläggning för förvaring av brandfarlig vara skall därest förhållandena det påkalla, vara på lämpligt sätt inhägnad. 25 § 1 mom. Den som vill samtidigt på samma ställe förvara brandfarlig gas i behållare med en sammanlagd rymd om mera än 4 000 liter eller brandfarlig vätska till större mängd än såvitt angår klass 1 3 000 liter, klass 2 a och 2 b sammanlagt 12 000 liter och klass 3 50 000 liter (förvaring i upplag) skall hava tillstånd till förvaringen. För förvaring av mindre mängder brandfarlig gas eller brandfarlig vätska än i första stycket säga (förvaring i förråd) kräves tillstånd allenast, om förvaringen avses skola ske i underjordisk cistern eller sprängämnesinspektionen det eljest föreskrivit. I fall där tillstånd till förvaring i förråd icke erfordras, skall anmälan om förrådet göras till brandchefen, inspektionen äger dock, då så finnes kunna ske med hänsyn till mängden av varorna, dessas beskaffenhet och egenskaper samt förvaringssättet och de omständigheter i övrigt under vilka förvaringen äger rum, i sina föreskrifter förordna att anmälan beträffande förråd av visst slag icke är nödvändig. Förordning (1981:495). 2 mom. I bostad, kontor och annat utrymme, som ej inrättats för förvaring, hantering eller försäljning av brandfarlig vara så ock i lokal och utrymme, som väl inrättats för sådant ändamål men äro belägna inom byggnad där människor bo eller eljest varaktig uppehålla sig, må brandfarlig vara icke förvaras i större mängd än inspektionen angivit i sina föreskrifter. Förordning (1981:495). 26 § Tillstånd, avseende rätt att inom upplagsområde förvara brandfarlig gas eller brandfarlig vätska i flera cisterner, må beviljas utan att närmare bestämmelser om cisternernas storlek och läge lämnas i beslutet (områdestillstånd). I sådant fall skola dock föreskrifter meddelas dels beträffande den ungefärliga mängd gas eller vätska som högst må förvaras inom området, dels rörande den allmänna planeringen av området såvitt angår platser för olika cisterngrupper, huvudbrandgator och andra brandgator, skydds- och säkerhetsavstånd, invallning, vägar och andra transportleder, avloppssystem samt vattenförsörjning och andra anordningar för brandsläckning, dels ock angående vad i övrigt bör särskilt iakttagas i samband med förvaringen. 27 § På ansökan av den, som avser att själv nyttja eller åt annan upplåta visst område för förvaring av större mängder brandfarlig gas eller brandfarlig vätska, äger tillståndsmyndigheten lämna besked, huruvida området med hänsyn till sin belägenhet och beskaffenhet, landskapsbilden, hälsoskyddet, vattenförhållandena, brandförsvaret samt befintlig eller planlagd bebyggelse är lämpligt för ändamålet (förhandsbesked). Finnes så vara fallet, bör tillståndsmyndigheten i förhandsbeskedet angiva de huvudsakliga villkor, som skola vara uppfyllda för att tillstånd till förvaring inom området efter ansökan skall kunna meddelas. Förordning (1983:631). 28 § Förvaring för vilken tillstånd meddelats enligt 25 § 1 mom. eller 26 § må icke påbörjas, innan de för förvaringen avsedda anordningarna avsynats samt besked lämnats att de må tagas i bruk. 29 § Upplag skall förestås av tillståndshavaren eller annan lämplig, av honom utsedd person. Föreståndare skall vara väl förtrogen med de brandfarliga varornas beskaffenhet och egenskaper samt med befintliga skydds- och säkerhetsanordningar. Han är ansvarig för att förvaringen sker i enlighet med därför gällande bestämmelser. Utses någon att vid förfall för föreståndaren inträda såsom dennes ställföreträdare, skall vad i första stycket stadgas äga motsvarande tillämpning beträffande honom. Tillståndshavaren skall skriftligen underrätta brandchefen om föreståndares och ställföreträdares namn, bostad och telefon. Hantering 30 § Anordning för tillverkning eller bearbetning, förbrukning eller annan användning av brandfarlig vara skall vara så utförd, att det föreligger betryggande säkerhet för att vid hanteringen av varan skada icke vållas genom brand eller annorledes. 31 § Lokal, byggnad och annan anläggning för hantering av brandfarlig vara skola vara så utförda och inredda, att hanteringen icke medför särskild fara för omgivningen eller för de med hanteringen sysselsatta. 32 § 1 mom. Erforderligt skyddsavstånd skall hållas från byggnad och annan anläggning, som helt eller delvis nyttjas för hantering i större omfattning av brandfarlig vara, till kringliggande bebyggelse, brädgård och annat lättantändligt i grannskapet. 2 mom. Finnas inom samma område flera byggnader, om vilka sägs i 1 mom., skall mellan dem hållas erforderligt säkerhetsavstånd samt huvudbrandgator och andra brandgator utläggas i den omfattning samt med den sträckning och bredd som med hänsyn till omständigheterna är påkallat. Området skall i erforderlig mån vara framkomligt för brandförsvarets fordon. Finnes inom området annan bebyggelse, skall vid utläggande av säkerhetsavstånd och brandgator hänsyn tagas jämväl härtill. 3 mom. Anläggning som avses i denna paragraf skall, därest förhållandena det påkalla, vara på lämpligt sätt inhägnad. 33 § Den som vill yrkesmässigt tillverka eller bearbeta brandfarlig vara eller ock nyttja sådan vara för yrkesmässig tillverkning eller bearbetning av annan vara skall hava tillstånd till hanteringen. Då så finnes kunna ske med hänsyn till hanteringssätt, hanterad varas mängd, beskaffenhet och egenskaper samt de omständigheter i övrigt under vilka hanteringen äger rum, äger dock sprängämnesinspektionen i sina föreskrifter förordna att tillstånd skall ersättas med anmälan om hanteringen till brandchefen eller att varken tillstånd eller anmälan erfordras. Förordning (1981:495). 34 § Hantering för vilken tillstånd meddelats enligt 33 § må icke påbörjas, innan de för hanteringen avsedda anordningarna avsynats samt besked lämnats att de må tagas i bruk. Utan hinder av att avsyning ej verkställts må, om brandchefen efter samråd med sprängämnesinspektionen det medger, försöksdrift äga rum. 35 § Hantering för vilken tillstånd meddelats enligt 33 § skall förestås av tillståndshavaren eller annan lämplig, av honom utsedd person. Föreståndaren skall vara väl förtrogen med den hantering varom är fråga, med de däri förekommande brandfarliga varornas beskaffenhet och egenskaper samt med befintliga skydds- och säkerhetsanordningar. Han är ansvarig för att hanteringen bedrives med iakttagande av därför gällande bestämmelser. Är fråga om fabrik eller annan större anläggning, skall någon utses att vid förfall för föreståndaren inträda såsom dennes ställföreträdare. Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande ställföreträdaren. Tillståndshavaren skall skriftligen underrätta brandchefen om föreståndares och ställföreträdares namn, bostad och telefon. Transport 36 § Rörledning för transport av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska skall med tillhörande anordningar vara så utförd, att det föreligger betryggande säkerhet för att vid transporten skada icke vållas genom brand eller annorledes. 37 § Den som vill från hamn, upplag eller annan anläggning till avnämare eller annan mottagare utanför anläggningens område transportera brandfarlig vara medelst rörledning skall hava tillstånd till transporten. Tillstånd krävs dock ej om koncession för ledningen har meddelats enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar. Sprängämnesinspektionen äger i sina föreskrifter förordna, att tillstånd ej skall erfordras för kortare, lokal transport av brandfarlig vara medelst rörledning. Förordning (1981:495). 38 § Transport medelst rörledning för vilken tillstånd meddelats enligt 37 § må icke påbörjas, förrän ledningen avsynats samt besked lämnats att den må tagas i bruk. Utan hinder av att avsyning ej ägt rum må, om sprängämnesinspektionen efter samråd med vederbörlig brandmyndighet det medger, försöksdrift äga rum. 39 § Verksamhet, avseende sådan transport medelst rörledning för vilken koncession meddelats enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar eller tillstånd beviljats enligt denna förordning, skall förestås av den som innehar koncession eller tillstånd eller annan, av denne utsedd person som är lämplig för uppgiften. Föreståndare skall vara väl förtrogen med rörledningens konstruktion, med de däri transporterade varornas beskaffenhet och egenskaper samt med befintliga skydds- och säkerhetsanordningar. Han är ansvarig för att verksamheten bedrives med iakttagande av därför gällande bestämmelser. Utses någon att vid förfall för föreståndaren inträda såsom dennes ställföreträdare, skall vad i första stycket stadgas äga motsvarande tillämpning beträffande honom. Koncessionshavaren eller tillståndshavaren skall skriftligen underrätta brandchefen om föreståndares och ställföreträdares namn, bostad och telefon. Förordning (1978:165). 40 § har upphävts genom förordning (1982:924). 41 § har upphävts genom förordning (1982:924). 42 § har upphävts genom förordning (1982:924). Försäljning 43 § Anordning, som vid försäljning av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska användes för tappning, mätning eller liknande ändamål, skall jämte tillhörande utrustning vara så utförd, att det föreligger betryggande säkerhet för att skada icke vållas genom brand eller annorledes. 44 § Försäljningsställe, där brandfarlig vara saluhålles, skall vara så inrättat att verksamheten där icke medför särskild fara för omgivningen, för de med verksamheten sysselsatta eller för allmänheten. 45 § Den som vill yrkesmässigt försälja brandfarlig vara skall hava tillstånd till verksamheten, därest han avser att saluhålla varan annorledes än i slutna, av tillverkare eller leverantör färdigställda förpackningar. Då så finnes kunna ske med hänsyn till försäljningsställes belägenhet och utrustning, försäljningsanordnings beskaffenhet, saluhållen varas mängd och egenskaper samt de omständigheter i övrigt under vilka verksamheten äger rum, må sprängämnesinspektionen i sina föreskrifter förordna, att tillstånd till verksamheten ej erfordras. Inspektionen äger därvid, om skäl från brandfaresynpunkt äro därtill, föreskriva att i stället anmälan skall göras till brandchefen. Förordning (1981:495). 46 § Försäljning för vilken tillstånd meddelats enligt 45 § må icke påbörjas, innan försäljningsstället avsynats samt besked lämnats att det må tagas i bruk. 47 § Försäljningsställe, där motordrivmedel tillhandahålles allmänheten (bensinstation), skall därest tillstånd erfordras för försäljningen, förestås av tillståndshavaren eller annan lämplig, av honom utsedd person. Föreståndare skall vara väl förtrogen med de på försäljningsstället förekommande brandfarliga varornas egenskaper samt med befintliga skydds- och säkerhetsanordningar. Han är ansvarig för att verksamheten bedrives med iakttagande av därför gällande bestämmelser. Utses någon att vid förfall för föreståndaren inträda såsom dennes ställföreträdare, skall vad i första stycket stadgas äga motsvarande tillämpning beträffande honom. Vad i denna paragraf stadgas rörande bensinstation skall, därest sprängämnesinspektionen förordnar därom i sina föreskrifter, gälla även annat försäljningsställe, där brandfarlig vara saluhålles. Förordning (1981:495). Ordningsföreskrifter 48 § En behållare i vilken brandfarlig gas eller brandfarlig vätska klass 1, klass 2 a eller klass 2 b är innesluten, skall, då den yrkesmässigt saluhålls eller försäljs, vara på väl synlig plats försedd med tydligt och varaktigt märke som utvisar att innehållet är brandfarligt. Är behållaren förpackad, skall vad nyss stadgats gälla också höljet. Sprängämnesinspektionen äger medgiva undantag från den i första stycket stadgade skyldigheten. Förordning (1982:924). 49 § har upphört att gälla genom förordning (1982:924). 50 § Vid anläggning för förvaring i upplag av brandfarlig vara skola såvida behov därav ej uppenbarligen saknas på lämpliga ställen anslag finnas uppsatta, genom vilka allmänheten upplyses om föreliggande brandfara. Vad sålunda stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga om fabrik för tillverkning eller bearbetning av brandfarlig vara samt annan lokal eller plats, där sådan vara hanteras i större mängd. 51 § Ej må någon inom anläggning, lokal eller område, där brandfarlig vara förekommer under sådana omständigheter att brand lätt kan uppstå, medföra eller tända eld eller röka tobak. Anslag med förbud härom skola uppsättas på lämpliga ställen. I den mån betryggande åtgärder vidtagits till förhindrande av brand må, för särskilt tillfälle eller tills vidare, undantag från förbud meddelas beträffande visst utrymme eller område eller i fråga om viss anordning. Undantag, som är avsett gälla tillsvidare, meddelas av tillståndsmyndigheten, såvitt rör tillståndspliktig verksamhet. I övriga fall meddelas undantag i den ordning sprängämnesinspektionen bestämmer. Förordning (1981:495). 52 § Närmare bestämmelser om märkning och anslag som sägs i 48--51 §§ utfärdas av sprängämnesinspektionen. Sprängämnesinspektionen äger ock i övrigt meddela föreskrifter om vad som vid förvaring, hantering och försäljning av brandfarlig vara skall iakttagas för bevarande av ordning och säkerhet. Förordning (1981:495). Handläggning av ärenden 53 § 1 mom. Ansökan om tillstånd eller om förhandsbesked skall upprättas skriftligen och, jämte den utredning sökanden vill åberopa, i tre exemplar ingivas till tillståndsmyndigheten. Ansökningen skall vara åtföljd av erforderliga ritningar jämte beskrivning samt, där ärendets art så kräver, av planskiss eller plankarta över anläggningsområdet och intilliggande områden. Jämväl dessa handlingar skola ingivas i tre exemplar. Erfordras uppgift eller utredning utöver vad sökanden tillhandahållit och kan denna icke lämpligen införskaffas genom tillståndsmyndighetens försorg, äger myndigheten förelägga sökanden att inom viss tid inkomma därmed vid äventyr att ansökningen eljest förklaras förfallen. 2 mom. Ansökan skall, utom i fall som nedan sägs, ingivas till byggnadsnämnden i kommun, där anläggning som avses med ansökningen skall ligga. Ärende om tillstånd till transport medelst rörledning upptages av länsstyrelsen, därest rörledningen skall sträcka sig genom mera än en kommun, och av regeringen, om rörledningen skall sträcka sig genom mera än ett län. Vad i 16 § stadgas skall äga motsvarande tillämpning då länsstyrelse är tillståndsmyndighet. Förordning (1975:71). 54 § Där med hänsyn till ärendets beskaffenhet erfordras att ansökan om tillstånd eller förhandsbesked bringas till allmänhetens kännedom, skall tillståndsmyndighet på sökandens bekostnad låta kungöra ansökningen i ortstidning. I kungörelsen skall viss tid angivas, inom vilken erinringar mot ansökningen må göras hos tillståndsmyndigheten. Intill utgången av denna tid skall ett exemplar av handlingarna i ärendet finnas tillgängligt hos myndigheten. Underrättelse härom skall intagas i kungörelsen. Förordning (1977:916). 55 § 1 mom. Byggnadsnämnd skall såsom tillståndsmyndighet beträffande ansökan om tillstånd, vilken ej finnes genast böra avslås, samråda med brandchefen och miljö- och hälsoskyddsnämnden samt, då fråga är om bensinstation som ligger i anslutning till väg eller gata, med väghållaren och polismyndigheten. Avser ansökningen cistern eller annan anläggning under jord eller i bergrum, cistern utomhus eller öppen lagerplats eller ock transport medelst rörledning, skall byggnadsnämnden samråda jämväl med tjänsteman vid länsstyrelse vilken utsetts av länsstyrelsen att vara sakkunnig i vatten- och avloppsfrågor, därest fråga är om brandfarlig vätska. I den mån det erfordras med hänsyn till ärendets beskaffenhet och betydelse, skall byggnadsnämnden tillika samråda med andra myndigheter, vilkas ämbetsområde beröres av den åtgärd som avses med ansökningen. Sedan övriga myndigheter hörts, skall sprängämnesinspektionens yttrande inhämtas, om ärendet rör förvaring i större omfattning, områdestillstånd, hantering i fabrik eller transport medelst rörledning eller eljest är av särskild betydelse. Är sprängämnesinspektionen av annan mening än brandchefen eller finner inspektionen att fråga är om väsentlig avvikelse från tidigare tillämpning av bestämmelse om brandfarliga varor, skall inspektionen samråda med statens brandnämnd innan yttrandet avgives. Förordning (1984:196). 2 mom. Förlängning av förut meddelat tillstånd må beviljas utan iakttagande av bestämmelserna i 1 mom. 3 mom. Innan förhandsbesked lämnas, skall byggnadsnämnden i den mån det erfordras för ärendets avgörande, samråda med brandchefen och miljö- och hälsoskyddsnämnden, länsarkitekten, tjänsteman vid länsstyrelse vilken utsetts av länsstyrelsen att vara sakkunnig i vatten- och avloppsfrågor, sprängämnesinspektionen samt annan kommunal eller statlig myndighet, vilken bedömes hava intresse att bevaka i ärendet. Förordning (1983:631). 4 mom. Länsstyrelse skall såsom tillståndsmyndighet sörja för att i tillståndsärende vederbörande kommunala myndigheter och övriga myndigheter, vilkas ämbetsområde beröres, få tillfälle att framföra sin mening i ärendet. 56 § Är åtgärd för vilken tillstånd sökes beroende av myndighets beslut jämväl i annat hänseende än som avses med denna förordning, må tillståndsmyndigheten låta anstå med prövning av ansökningen till dess frågan om dylikt beslut blivit avgjord. Ankommer beslutet på annan myndighet än tillståndsmyndighet, bör sökanden hänvisas till denna myndighet. 57 § Tillstånd meddelas att gälla tillsvidare eller under viss tid för envar som därunder behörigen driver den med tillståndet avsedda verksamheten. Tillstånd till förvaring i underjordisk cistern beviljas för högst 10 år i sänder. Erfordras tillstånd av annan myndighet än tillståndsmyndigheten, bör i beslutet intagas erinran därom. 58 § Beslut i ärende om brandfarliga varor skall meddelas sökanden skriftligen. Innebär beslut att tillstånd beviljas, skall ett exemplar av de ingivna ritningarna, sådana de i ärendet blivit godkända, jämte beskrivning och inlämnad karta bifogas tillståndsbeviset. Ett exemplar av samtliga i ärendet ingivna handlingar skall förvaras hos tillståndsmyndigheten. Det åligger tillståndsmyndigheten att snarast tillställa brandchefen, miljö- och hälsoskyddsnämnden samt annan myndighet, som hörts i ärendet, en avskrift av tillståndsbeslutet samt att om detta underrätta enskild sakägare, vilken yttrat sig. Vad i första och andra styckena stadgas skall i lämpliga delar gälla förhandsbesked. Förordning (1983:631). 59 § Till avsyning enligt denna förordning skall i god tid kallelse sändas till sökanden eller ombud för honom, brandchefen, annan sakkunnig vars närvaro finnes erforderlig ävensom sprängämnesinspektionen, därest inspektionen hos tillståndsmyndigheten anmält att den önskar vara företrädd vid avsyningen. Över avsyning skall protokoll upprättas. Skriftligt bevis om avsyningen och vad därvid förekommit skall tillställas sökanden. Av den på vars begäran avsyning äger rum får kommunen taga ut avgift med högst det belopp som motsvarar kommunens genomsnittliga kostnad för avsyningen. Grunder för beräkning av avgift som avses i tredje stycket anges i taxa som beslutas av kommunfullmäktige. Förordning (1975:821). 60 § Innan beslut fattas om återkallelse av tillstånd skall, om det kan ske utan allvarlig olägenhet, tillfälle beredas tillståndshavaren att yttra sig. 61 § Byggnadsnämndens eller brandchefens beslut enligt denna förordning överklagas hos länsstyrelsen genom besvär. Länsstyrelsens eller sprängämnesinspektionens beslut i särskilt fall, i fråga om förhandsbesked, tillstånd, medgivande till försöksdrift, föreläggande eller besked efter avsyning, överklagas hos kammarrätten genom besvär. Andra beslut av länsstyrelsen eller sprängämnesinspektionen enligt denna förordning, överklagas hos regeringen genom besvär. Socialstyrelsen, statens brandnämnd eller statens naturvårdsverk har rätt att överklaga beslut som innebär att tillstånd har beviljats. Sprängämnesinspektionen har rätt att överklaga byggnadsnämnds beslut som innebär att tillstånd har beviljats. Förordning (1981:495). 62 § Anmälan till brandchef skall göras skriftligen i två exemplar. Den skall ingivas senast då anläggning eller anordning som avses med anmälningen tages i bruk. I anmälan skall uppgift lämnas om anmälarens namn och adress, om anläggningens eller anordningens belägenhet och beskaffenhet samt om arten och den ungefärliga mängden av de brandfarliga varorna. Anmälaren är pliktig att efter anmodan av brandchefen fullständiga sin anmälan. Gäller anmälan förvaring av brandfarlig vätska å öppen lagerplats eller i utomhus belägen cistern, skall brandchefen översända det ena exemplaret av anmälningen till länsstyrelsen. Är fråga om tillverkning, bearbetning eller liknande hantering av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska, skall brandchefen underrätta sprängämnesinspektionen om anmälningen. Förordning (1967:375). Avgifter 62 a § Sprängämnesinspektionens verksamhet enligt denna förordning skall finansieras genom avgifter enligt en taxa som fastställs av inspektionen. Avgifterna får tas ut preliminärt. Avgifterna skall erläggas av dem som här i landet tillverkar eller hit inför brandfarliga varor eller som projekterar eller uppför anläggningar för sådana varor. Sprängämnesinspektionen får nedsätta avgifter om det finns särskilda skäl. Förordning (1983:267). Ansvarsbestämmelser m.m. 63 § 1 mom. Om ansvar i vissa fall för överträdelse av föreskrifter om brandfarliga varor finns bestämmelser i lagen (1975:69) om explosiva och brandfarliga varor. Förordning (1975:71). 63 § 2 mom. har upphävts genom förordning (1982:924). 3 mom. Till böter döms den som i annat fall än i 1 mom. sägs överträder stadgande i förordningen eller föreskrift, som meddelats med stöd därav, så ock den som eljest beträds med oaktsamhet vid befattning med brandfarlig vara. Den som överträder föreskrift som meddelats med stöd av 52 § döms dock till böter, högst ettusen kronor. Förordning (1982:924). 4 mom. Begår någon gärning som avses i 3 mom. första stycket av oaktsamhet, vilken med hänsyn till omständigheterna är att anse såsom ringa, skall han vara fri från ansvar. Förordning (1975:71). 64 § har upphört att gälla genom förordning (1980:832). 65 § Har anläggning uppförts eller annan åtgärd vidtagits utan tillstånd där sådant erfordras jämlikt denna förordning eller har meddelat tillstånd upphört att gälla, är ägaren skyldig att undanröja eller ändra det utförda i den mån tillståndsmyndigheten meddelar föreläggande därom. I föreläggandet må utsättas vite eller föreskrivas att, i händelse av tredska, undanröjandet eller ändringen kommer att verkställas genom tillståndsmyndighetens försorg på den tredskandes bekostnad. 66 § Om förverkande i vissa fall av anordning för hantering, förvaring, transport eller försäljning av brandfarlig vara finns bestämmelser i lagen (1975:69) om explosiva och brandfarliga varor. Förordning (1975:71). 67 § Har anordning vilken innehåller brandfarlig vara tagits i beslag, skall den som verkställt beslaget tillse att den brandfarliga varan tillvaratages samt förvaras i enlighet med gällande bestämmelser eller försäljes eller ock att varan oskadliggöres, därest så finnes påkallat ur säkerhetssynpunkt. Anordning som genom lagakraftvunnen dom förklarats förverkad skall försäljas, därest den kan utbjudas i fullgott skick och, där så erfordras, är behörigen godkänd. I annat fall skall anordningen oskadliggöras. Förverkad brandfarlig vara skall, därest den finnes i behåll, försäljas eller, om försäljning lämpligen ej bör ske, oskadliggöras. 68 § Har innehavare av tillstånd enligt denna förordning genom lagakraftvunnen dom övertygats om gärning som sägs i 63 §, skall åklagaren ofördröjligen underrätta tillståndsmyndigheten. Har någon genom lagakraftvunnen dom övertygats om att hava förövat gärning som sägs i 4 § 7 lagen (1975:69) om explosiva och brandfarliga varor, skall åklagaren ofördröjligen underrätta myndighet, som meddelat typgodkännande. Förordning (1975:71). 69 § har upphävts genom förordning (1984:196). 70 § har upphävts genom förordning (1984:196). 71 § har upphävts genom förordning (1984:196). 72 § har upphävts genom förordning (1984:196). 73 § har upphävts genom förordning (1984:196). 74 § har upphävts genom förordning (1984:196). 75 § har upphävts genom förordning (1984:196). Övergångsbestämmelser 1985:1109 1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1986. 2. De organ som har auktoriserats med stöd av 14 § 1 mom. tredje stycket i den äldre lydelsen skall anses som auktoriserade provplatser enligt lagen (1985:1105) om obligatorisk kontroll genom teknisk provning m. m.