Regeringskansliets rättsdatabaser

Försäkringskassan skall vara svenskt förmedlande och mottagande organ i konventionens mening. Av bilaga 2 till kungörelsen framgår vilka stater som tillträtt konventionen. Vad som sägs i konventionen och första stycket i denna kungörelse skall, på grund av ömsesidiga åtaganden i fråga om internationellt samarbete för indrivning av underhållsbidrag, tillämpas också i förhållande till Amerikas Förenta Stater jämte Guam, Jungfruöarna, Puerto Rico och Samoa, dock med undantag av Alabama, District of Columbia och Mississippi. Förordning (2005:778). Bilaga 1 Konvention om indrivning av underhållsbidrag i utlandet Inledning De fördragsslutande staterna som beakta angelägenheten av att lösa det humanitära problem som uppställer sig för behövande personer vilka för sitt lagstadgade underhåll äro beroende av personer i utlandet, som beakta att talan i utlandet om utfående av underhållsbidrag eller verkställighet i utlandet av dom å sådant bidrag ger upphov till allvarliga rättsliga och praktiska svårigheter, och som äro beslutna att skapa ett medel för lösandet av dessa problem och för bemästrandet av dessa svårigheter, ha överenskommit om följande: Artikel 1. Konventionens syfte 1. Denna konvention har till syfte att underlätta indrivandet av underhållsbidrag som en person, här nedan kallad sökanden, vilken vistas på någon av de fördragsslutande parternas territorium, påstår sig vara berättigad att erhålla från en annan person, här nedan kallad förklaranden, vilken är underkastad rättskipningen i en annan fördragsslutande stat. Detta syfte skall förverkligas genom organ, vilka här nedan kallas förmedlande och mottagande organ. 2. I denna konvention förutsedda rättsmedel skola tillämpas vid sidan om och träda ej i stället för sådana rättsmedel som redan må finnas enligt nationell eller internationell rätt. Artikel 2. Utseende av förmedlande och mottagande organ 1. Varje fördragsslutande part skall i samband med deponering av rati fikations- eller anslutningsinstrument utse en eller flera judiciella eller administrativa myndigheter, vilka skola vara förmedlande organ å dess territorium. 2. Varje fördragsslutande part skall i samband med deponering av rati fikations- eller anslutningsinstrument utse en allmän inrättning eller enskild organsation, som skall vara mottagande organ å dess territorium. 3. Varje fördragsslutande stat skall utan dröjsmål underrätta Förenta Nationernas generalsekreterare om utseende av organ enligt punkterna 1 och 2 ovan samt om varje i sådant hänseende vidtagen ändring. 4. Förmedlande och mottagande organ äga träda i direkt förbindelse med förmedlande och mottagande organ i andra fördragsslutande stater. Artikel 3 Framställning hos förmedlande organ 1. Då sökande vistas å fördragsslutande stats territorium, här nedan kallad sökandens stat, och förklaranden är underkastad rättskipningen i annan fördragsslutande stat, här nedan kallad förklarandens stat, må sökanden hos ett förmedlande organ i den stat där han befinner sig göra framställning om indrivning av underhållsbidrag från förklaranden. 2. Varje fördragsslutande part skall lämna generalsekreteraren uppgift om den bevisning som enligt lagen i det mottagande organets stat regelmässigt fordras till styrkande av anspråk på underhållsbidrag, om det sätt varpå sådan bevisning skall framläggas och om de övriga krav som sagda lag härvidlag uppställer. 3. Framställningen skall vara åtföljd av alla erforderliga handlingar och särskilt, om så påfordras, av fullmakt för det mottagande organet att självt eller genom annan handla å sökandens vägnar. Den skall jämväl vara åtföljd av fotografi av sökanden och, såvitt möjligt, av fotografi av förklaranden. 4. Det förmedlande organet skall vidtaga alla rimliga åtgärder för att tillse, att föreskrifterna i lagen i det mottagande organets stat följas, och skall framställningen med iakttagande av föreskrifterna i sagda lag innehålla: (a) sökandens fullständiga namn, adress, födelsetid, medborgarskap och yrke samt i förekommande fall hans ombuds namn och adress; (b) förklarandens fullständiga namn samt, såvitt sökanden äger kännedom därom, hans adresser under de senaste fem åren, hans födelsetid, medborgarskap och yrke; (c) utförlig redogörelse för de grunder å vilka framställningen stödes, för det underhåll som yrkas liksom varje annan upplysning av betydelse, särskilt beträffande sökandens och förklarandens ekonomiska ställning och familjeförhållanden. Artikel 4 Handlingarnas översändande 1. Det förmedlande organet skall, såvida framställningen ej befinnes uppenbart ogrundad, översända handlingarna till det mottagande organet i förklarandens stat. 2. Innan handlingarna översändas, skall det förmedlande organet förvissa sig om att de uppfylla de formella krav som lagen i sökandens stat uppställer. 3. Det förmedlande organet må underrätta det mottagande organet om sin uppfattning beträffande det berättigade i den gjorda framställningen samt förorda, att sökanden tillerkännes förmånen av fri rättshjälp och avgiftsbefrielse. Artikel 5 Översändande av domar och andra av domstol utfärdade handlingar 1. Det förmedlande organet skall på begäran av sökanden och enligt bestämmelserna i artikel 4 översända varje dom eller beslut, vare sig av slutlig eller interimistisk natur, eller annan av domstol utfärdad handling, som avser utfående av underhållsbidrag och som sökanden erhållit hos behörig domstol i någon av de fördragsslutande staterna, ävensom, då så är nödvändigt och möjligt, domstolens protokoll i det ifrågavarande målet eller ärendet. 2. De domar, beslut och andra av domstol utfärdade handlingar som avses i punkt 1 må översändas i stället för eller jämte de i artikel 3 omförmälda handlingarna. 3. I artikel 6 angivet förfarande må i enlighet med lagen i förklarandens stat inbegripa exekvatur- eller registreringsförfarande eller talan, grundad på de enligt punkt 1 översända handlingarna. Artikel 6 De mottagande organets uppgifter 1. Det mottagande organet skall inom ramen för det av sökanden givna uppdraget på sökandens vägnar vidtaga alla ändamålsenliga åtgärder för utfående av underhållsbidrag, såsom träffande av uppgörelse eller, där så erfordras, väckande och utförande av talan samt sökande av verkställighet av dom, beslut eller annan av domstol utfärdad handling. 2. Det mottagande organet skall hålla det förmedlande organet underrättat om ärendets gång. Därest det mottagande organet ej kan åtgöra något i ärendet, skall det underrätta det förmedlande organet om skälen härför samt återsända handlingarna. 3. Utan hinder av bestämmelserna i denna konvention skall lagen i förklarandens stat, däri inbegripet dess internationella privaträtt, tillämpas beträffande förutnämnda förfaranden och alla frågor i samband därmed. Artikel 7 Framställningar om bevisupptagning Därest lagen i båda de berörda fördragsslutande staterna innehåller bestämmelser rörande framställningar om bevisupptagning vid ut ländsk domstol och åt utländsk domstol, skola följande regler äga tillämpning: (a) Domstol vid vilken föres talan om underhållsbidrag må göra fram ställning om upptagning av ytterligare bevisning, av skriftlig eller annan natur, hos behörig domstol i den andra staten eller hos annan myndighet eller inrättning, som den andra staten härtill utsett. (b) För att parterna skola kunna inställa sig personligen eller genom ombud skall den myndighet, hos vilken framställningen gjorts, underrätta såväl det mottagande och det förmedlande organet som förklaranden om tid och plats för bevisupptagningen. (c) Begärd bevisupptagning skall verkställas med största möjliga skyndsamhet; har bevisupptagning ej ägt rum inom fyra månader från det att den myndighet, hos vilken framställningen gjorts, mottog denna, skall underrättelse om skälen härför lämnas den myndighet, som begärt åtgärden. (d) Bevisupptagning, varom här är fråga, må icke föranleda ersättningsskyldighet för avgifter eller kostnader av något slag. (e) Bevisupptagning må vägras endast i följande fall: (1) Om framställningens äkthet icke kunnat fastställas; (2) Om den fördragsslutande stat, på vars territorium bevisupptag ningen skall äga rum, finner densamma oförenlig med sin suveränitet eller säkerhet. Artikel 8 Ändring av dom eller beslut Bestämmelserna i denna konvention skola äga tillämpning jämväl å fram ställning, som avser ändring av dom eller beslut rörande underhålls bidrag. Artikel 9 Avgiftsfrihet och lättnader 1. Vid förfarande enligt denna konvention skall sökande erhålla samma behandling och tillerkännas samma förmåner i fråga om befrielse från kostnader och avgifter som tillkomma dem vilka stadigvarande vistas i den stat där förfarandet äger rum eller äro medborgare i denna. 2. Sökanden må icke på grund av att han är utlänning eller icke stadigvarande vistas i landet förpliktas att ställa borgen eller annan säkerhet eller verkställa betalning för kostnader eller annat. 3. Förmedlande och mottagande organ må icke betinga sig ersättning för de tjänster som de lämna enligt denna konvention. Artikel 10 Överföring av betalningsmedel Fördragsslutande stat, vars lagstiftning begränsar rätten att till utlandet överföra betalningsmedel, skall medgiva bästa företrädesrätt åt överföring av betalningsmedel, som skola användas till underhåll eller för att bestrida rättegångskostnader enligt denna konvention. Artikel 11 Klausul avseende förbundsstater I fråga om förbundsstater eller andra stater, som icke äro enhets stater, skola följande bestämmelser gälla: (a) Beträffande artiklar i denna konvention, vilka falla inom området för förbundsstatens lagstiftande organs befogenhet, skall förbunds regeringen ha samma förpliktelser som åvila regeringarna i de fördragsslutande stater vilka icke äro förbundsstater; (b) Beträffande artiklar i konventionen, vilka falla inom området för delstaters, provinsers eller kantoners lagstiftande befogenhet utan att dessa enligt förbundsstatens författning äro skyldiga att vidtaga lagstiftningsåtgärder, skall förbundsregeringen snarast möjligt och med förordnande av dylika åtgärder bringa artiklarna till vederbörande delstatliga, provinsiella eller kantonala myndigheters kännedom; (c) Förbundsstat som biträtt denna konvention skall på begäran, som framställes av annan fördragsslutande part och förmedlas av general sekreteraren, tillhandahålla redogörelse för lagstiftningen och rätts tillämpningen i förbundsstaten och i de däri ingående självständiga enheterna beträffande angiven bestämmelse i konventionen, vilken redogörelse skall utvisa i vilken utsträckning bestämmelsen satts i kraft genom lagstiftningsåtgärder eller på annat sätt. Artikel 12 Territoriell tillämpning Bestämmelserna i denna konvention skola äga tillämpning jämväl å alla icke självstyrande förvaltarskapsområden och andra territorier, vilkas internationella förbindelser ombesörjas av en fördragsslutande part, med mindre denna vid sin ratifikation av konventionen eller anslut ning till densamma avgiver förklaring att konventionen icke skall äga tillämpning å visst sådant territorium. Fördragsslutaande stat, som avgivit dylik förklaring, må när som helst därefter genom under rättelse till generalsekreteraren utsträcka konventionens tillämplig het till att avse alla sålunda undantagna territorier eller något av dem. Artikel 13 Undertecknande, ratifikation och anslutning 1. Denna konvention skall till den 31 december 1956 stå öppen för undertecknande av varje stat som är medlem av Förenta Nationerna, av varje icke-medlemstat som är ansluten till den internationella dom stolens stadga eller medlem av något av organsationens fackorgan, ävensom av varje annan icke-medlemsstat som av ekonomiska och sociala rådet inbjudits att ansluta sig till konventionen. 2. Konventionen skall ratificeras. Ratifikationsinstrumenten skola deponeras hos generalsekreteraren. 3. Var och en av de i punkt 1 avsedda staterna må när som helst ansluta sig till konventionen. Anslutningsintrumenteten skola depo neras hos generalsekreteraren. Artikel 14 Ikraftträdande 1. Denna konvention skall träda i kraft å trettionde dagen efter det att det tredje ratifikations- eller anslutningsdokumentet deponeras på sätt i artikel 13 sägs. 2. För varje stat, som ratificerar eller ansluter sig till konven tionen efter deponerandet av det tredje ratifikations- eller anslut ningsinstrumentet, skall den träda i kraft å trettionde dagen efter det att ifrågavarande stat deponerat sitt ratifikations- eller an slutningsinstrument. Artikel 15 Uppsägning 1. Fördragsslutande part må uppsäga denna konvention genom under rättelse till generalsekreteraren. Sådan uppsägning må avse jämväl territorium eller territorier, vilka omförmälas i artikel 12. 2. Uppsägningen skall erhålla verkan ett år efter det att under rättelsen tillställts generalsekreteraren. Uppsägningen skall dock icke gälla för ärenden som äro under handläggning vid den tidpunkt då uppsägningen erhåller verkan. Artikel 16 Biläggande av tvister Uppstår mellan fördragsslutande parter tvist angående tolkningen eller tillämpnigen av denna konvention och bilägges ej tvisten på annat sätt, skall den underställas den internationella domstolen. Tvisten skall hänskjutas till denna antingen genom anmälan av särskild över enskommelse härom eller genom ansökan av en part ensam. Artikel 17 Förbehåll 1. Om någon stat i samband med undertecknande, ratifikation eller an slutning gör förbehåll beträffande någon av artiklarna i denna konven tion, skall generalsekreteraren delgiva förbehållets lydelse med alla stater som biträtt konventionen och med de övriga stater som avses i artikel 13. Fördragsslutande part, som motsätter sig förbehållet, må inom nittio dagar från dagen för delgivningen underrätta general sekreteraren att den icke godtager förbehållet, och konventionen skall då icke träda i kraft mellan ifrågavarande stat och den stat som gjort förbehållet. Stat, som senare ansluter sig till konventionen, må lämna sådan underrättelse vid tidpunkten för anslutningen. 2. Fördragsslutande part må när som helst återtaga gjort förbehåll och skall underrätta generalsekreteraren därom. Artikel 18 Ömsesidighet Fördragsslutande part må icke gentemot andra fördragsslutande parter åberopa denna konvention i vidare mån än den själv är bunden därav. Artikel 19 Underrättelser från generalsekreteraren 1. Generalsekreteraren skall för alla medlemmar av Förenta Nationerna och i artikel 13 nämnda icke-medlemsstater tillkännagiva: (a) underrättelser enligt artikel 2, punkt 3; (b) uppgifter som mottagits enligt artikel 3, punkt 2; (c) förklaringar och underrättelser enligt artikel 12; (d) undertecknanden, ratifikationer och anslutningar enligt artikel 13; (e) den dag då konventionen enligt artikel 14, punkt 1, trätt i kraft; (f) uppsägningar enligt artikel 15, punkt 1; (g) förbehåll och underrättelser enligt artikel 17. 2. Generalsekretaren skall jämväl lämna alla fördragsslutande parter meddelanden angående framställningar om revision av konventionen och svaren därå enligt artikel 20. Artikel 20 Revision av konventionen 1. Fördragsslutande part må när som helst genom en till general sekreterararen ställd underrättelse hemställa om ändring av denna konvention. 2. Generalsekreteraren skall översända underrättelsen till varje fördragsslutande part med begäran om besked inom fyra månader, huru vida denna önskar att en konferens skall sammankallas för att behandla ändringsförslaget. Därest flertalet av de fördragsslutande parterna förordar att en konferens kommer till stånd, skall generalsekreteraren sammankalla en sådan. Artikel 21 Konventionens språk och dess deponerande Huvudskriften av denna konvention, vars engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter äga lika vitsord, skall deponeras hos generalsekreteraren, som skall översända bestyrkta avskrifter av den samma till alla i artikel 13 nämnda stater. Förordning (2000:710). Bilaga 2 Algeriet, Argentina, Australien, Barbados, Belgien, Bosnien- Hercegovina, Brasilien, Burkina Faso, Centralafrikanska republiken, Chile, Colombia, Cypern, Danmark, Ecuador, Estland, Filippinerna, Finland, Frankrike, Förbundsrepubliken Jugoslavien, Grekland, Guatemala, Haiti, Heliga Stolen, Irland, Israel, Italien, Kap Verde, Kazakstan, Kroatien, Luxemburg, Makedonien (FYROM), Marocko, Mexico, Monaco, Nederländerna, Niger, Norge, Nya Zeeland, Pakistan, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sri Lanka, Storbritannien och Nordirland, Surinam, Tjeckien, Tunisien, Turkiet, Tyskland, Ungern, Uruguay, Vitryssland och Österrike. Förordning (2000:710). Övergångsbestämmelser 1996:624 Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1996. Ärenden som har kommit in till Utrikesdepartementet före ikraftträdandet får dock handläggas där fram till den 1 januari 1997.