Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 1952:166 · Visa register
Lag (1952:166) om häradsallmänningar
Departement: Landsbygds- och infrastrukturdepartementet RSL
Utfärdad: 1952-04-18
Ändring införd: t.o.m. SFS 2012:78
Allmänna bestämmelser om häradsallmänningar. 1 § Med häradsallmänning förstås i denna lag av ålder bestående häradsallmänning. Regeringen meddelar föreskrifter om vilka länsstyrelser som ansvarar för uppgifter enligt denna lag. Lag (2012:78). 2 § Häradsallmänning tillhör ägarna av de fastigheter inom häradet vilka äro satta i mantal eller med vilka, enligt vad vid fastighetsbildning bestämts, är förenad rätt till delaktighet i allmänningen. Med häradet förstås här det område, som häradet omfattat enligt den av ålder gällande häradsindelningen. Ägarna av de i första stycket angivna fastigheterna åtnjuta delaktighet i allmänningen efter oförmedlade hemmantalet eller, i fråga om fastigheter för vilka rätten till delaktighet bestämts vid fastighetsbildning, efter den därvid stadgade grunden. Är genom urminnes hävd, dom eller särskild av regeringen meddelad föreskrift eller på annat lagligt sätt annorledes än ovan sägs bestämt om rätt till delaktighet i häradsallmänning, vare det gällande. Lag (1975:678). 3 § Är rätt till delaktighet i häradsallmänning förenad med fastighet som innehaves med fideikommissrätt eller med ständig eller ärftlig besittningsrätt eller såsom boställe, äge innehavaren tillgodonjuta sagda rätt samt i frågor rörande allmänningen utöva rösträtt för fastigheten. 4 § Delägare må ej å annan överlåta sin rätt till delaktighet i häradsallmänning annorledes än gemensamt med den fastighet varmed rätten är förenad. Överlåtelse som sker i strid häremot vare ogill. Utan hinder av vad nu stadgats må delägare å annan överlåta den rätt till utdelning från häradsallmänning som tillkommer honom. Sådan överlåtelse gäller ej mot ny ägare eller innehavare av fastigheten, dock att, där överlåtelsen skett genom avtal enligt vilket nyttjanderätt upplåtits till fastigheten, överlåtelsen skall, om ej annat avtalats, gälla så länge nyttjanderätten äger bestånd. Överlåtelse som här avses medför ej befogenhet att utöva delägaren tillkommande rösträtt i frågor rörande allmänningen. 5 § Häradsallmänning skall bibehållas oförminskad där ej här nedan annorlunda stadgas. Häradsallmänning må ej belastas med inteckning eller inskrivning av rättighet och ej heller tagas i mät för annan fordran än sådan för vilken åtnjutes förmånsrätt enligt 6 § 1 förmånsrättslagen (1970:979) till betalning ur allmänningen. Lag (1970:1016). 6 § Delägarnas rätt till häradsallmänning skall, där ej i lag för särskilt fall annorlunda stadgas, tillgodogöras för delägarnas gemensamma räkning. Har någon genom urminnes hävd, dom eller särskild av regeringen meddelad föreskrift eller på annat lagligt sätt erhållit rätt att i visst avseende nyttja häradsallmänning, vare det gällande. Delägare vare ej skyldig att med egna medel bidraga till bestridande av utgifter för allmänningen. Lag (1975:678). 7 § Häradsallmänning jämte vad från allmänningen härflyter skall förvaltas av en av delägarna vald allmänningsstyrelse enligt reglemente, som för varje häradsallmänning fastställes i den ordning nedan sägs. Allmänningsstyrelsen utövar delägarnas beslutanderätt i alla frågor i vilka beslutanderätten ej genom lag eller reglementet förbehållits delägarna. I fall då beslutanderätten tillkommer delägarna utövas den å allmänningsstämma. Om avlösning av rätt till delaktighet i häradsallmänning 8 § Är rätt till delaktighet i häradsallmänning förenad med fastighet som ej är taxerad såsom lantbruksenhet, må länsstyrelsen, på framställning av allmänningsstyrelsen och efter hörande av fastighetens ägare eller i 3 § omförmäld innehavare av fastigheten, förordna att rätten till delaktighet skall avlösas mot ersättning i penningar. Ersättningens belopp fastställes av länsstyrelsen och skall bestämmas till två och en halv gånger sammanlagda värdet av den på fastighetens delaktighetstal belöpande utdelningen från allmänningen för de senast förflutna tio åren. Länsstyrelsen skall utsätta viss dag, då löseskillingen senast skall hava erlagts och bevis därom inkommit till länsstyrelsen vid påföljd att förordnandet om avlösning eljest är förfallet. Då beslutet om avlösning har vunnit laga kraft och bevis som avses i andra stycket har kommit in till länsstyrelsen, skall länsstyrelsen genast vidta de åtgärder som behövs för att en anteckning om avlösningen skall bli införd i fastighetsregistrets allmänna del. Bestämmelser om vem som skall föra in uppgifter i fastighetsregistrets allmänna del finns i 19 kap. 6 § fastighetsbildningslagen (1970:988). Lag (2005:1209). Om avyttring och förvärv av mark 9 § Till häradsallmänning hörande område må avyttras genom försäljning eller annorledes, om avsevärd förmån för delägarna därigenom vinnes samt avyttringen ej länder skogsskötseln å allmänningen till men eller om eljest synnerliga skäl föreligga till avyttringen. Rätt att besluta om dylik avyttring tillkommer delägarna. Lag (2000:230). 10 § Om delägarna vill förvärva mark för häradsallmännings utvidgning eller för annat för allmänningen angeläget ändamål, får de besluta därom. Beslutanderätt i sådant avseende tillkommer även allmänningsstyrelsen, om reglementet medgiver det. Lag (2000:230). 11 § har upphävts genom lag (2000:230). 12 § har upphävts genom lag (2000:230). 13 § har upphävts genom lag (2000:230). 14 § har upphävts genom lag (2000:230). 15 § 1 mom. har upphävts genom lag (2000:230). 15 § 2 mom. har upphävts genom lag (2000:230). 15 § 3 mom. har upphävts genom lag (2000:230). 16 § har upphävts genom lag (2000:230). 17 § har upphävts genom lag (2000:230). Om avkastning och annan inkomst av häradsallmänning 18 § Till häradsallmännings avkastning räknas i denna lag all den inkomst in natura eller i penningar som erhålles genom tillgodogörande av delägarnas rätt till allmänningen, i den mån sådant tillgodogörande skall ske för gemensam räkning, dock med undantag av kapitalinkomst som härflyter från allmänningen. Till kapitalinkomst av häradsallmänning hänföras i denna lag medel som inflyta genom avyttring av mark från allmänningen, ersättning för mark som genom expropriation, inlösen enligt lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område eller annat dylikt förfarande skiljes från allmänningen samt ersättning för nyttjande- eller servitutsrätt som genom sådant förfarande upplåtes å allmänningen ävensom sådan ersättning för skada eller intrång genom dylikt förfarande som bestämts att utgå i penningar på en gång. 19 § Behållen avkastning må användas eller fonderas för utdelning åt allmänningens samtliga delägare efter deras delaktighet i allmänningen eller för annat ändamål som är till gagn för delägarna. 20 § Rätt att besluta om användningen av behållen avkastning tillkommer delägarna. Vilja delägarna använda fonderad avkastning till annat ändamål än det, för vilket fonderingen ägt rum, vare beslut därom icke giltigt, med mindre det biträtts av röstande för ett sammanlagt delaktighetsbelopp, utgörande minst två tredjedelar av allmänningens hela delaktighetstal. 21 § Delägarnas beslutanderätt enligt 20 § må, utom för det fall som avses i andra stycket, genom reglementet helt eller delvis uppdragas åt allmänningsstyrelsen. 22 § Kapitalinkomst skall användas eller fonderas för verkställande av grundförbättringar å allmänningen eller för inköp av mark för allmänningens utvidgning eller för annat dylikt ändamål. Det tillkommer länsstyrelsen att på framställning av allmänningsstyrelsen meddela närmare föreskrifter om detta. Om mark som förvärvats för kapitalinkomst säljs, skall köpeskillingen anses utgöra kapitalinkomst. I fråga om ränta på kapitalinkomst och om avkastning av mark som avses i andra stycket skall bestämmelserna i 19-21 §§ tillämpas. Lag (2000:230). Om allmänningsstyrelse, revisorer och allmänningsstämma 23 § Ledamöterna i en allmänningsstyrelse skall vara bosatta här i landet, om inte länsstyrelsen för ett särskilt fall medger något annat. Ledamöterna får inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Om en allmänningsstämma beslutar det, får en ledamot av en allmänningsstyrelse skiljas från sitt uppdrag innan tiden för uppdraget har gått ut. Om en styrelseledamot avgår innan tiden för uppdraget har gått ut och det inte finns någon suppleant, skall övriga styrelseledamöter genast se till att en ny ledamot väljs för den tid som återstår. Om styrelsen ändå är beslutför och om det inte strider mot bestämmelserna i reglementet, får valet skjutas upp till nästa ordinarie allmänningsstämma. Lag (2002:370). 24 § Allmänningsstyrelse äge att själv eller genom ombud ej mindre gentemot tredje man handla å delägarnas vägnar än även inför domstolar och andra myndigheter företräda delägarna. Vill styrelsen kära till delägarna, utlyse styrelsen allmänningsstämma för val av ombud att i tvisten föra delägarnas talan. Stämning skall anses delgiven då den blivit föredragen å stämman. Lag (1970:436). 25 § Ledamot av styrelsen äge ej deltaga i behandlingen av fråga rörande avtal mellan honom och delägarna. Ej heller må han deltaga i behandlingen av fråga angående avtal mellan delägarna och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse som kan vara stridande mot delägarnas. Vad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man. 26 § Styrelseledamöter som genom att överskrida dem tillkommande befogenhet eller eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda delägarna skada svare för skadan en för alla och alla för en. Vad nu sagts skall ock gälla, där styrelseldamöter tillskynda tredje man skada genom överträdelse av denna lag, reglementet eller annan föreskrift, som myndighet enligt denna lag meddelat eller fastställt. 27 § Allmänningsstyrelsens förvaltning och räkenskaper skola granskas av två eller flera revisorer som utses av delägarna eller på annat i reglementet angivet sätt. Ej må den vara revisor, som är befattningshavare hos delägarna eller under det sistförflutna året handhaft bokföring eller medelsförvaltning för dem eller som intager en underordnad eller beroende ställning till ledamot av allmänningsstyrelsen eller till befattningshavare hos delägarna, åt vilken uppdragits att ombesörja bokföringen eller medelsförvaltningen eller kontrollen däröver, ej heller styrelseledamots eller sådan befattningshavares make eller den, som med honom är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är hans syskon eller med honom är i det svågerlag, att den ene är gift med den andres syskon. Den tid för vilken revisor utses må ej utgå före nästa ordinarie allmänningsstämma. Revisor må, ändå att den tid för vilken han blivit utsedd ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den eller dem som utsett honom. Avgår av delägarna vald revisor innan den tid för vilken han blivit vald gått till ända och finnes ej suppleant, åligger det allmänningsstyrelsen att ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor. 28 § Allmänningsstyrelsen skall årligen inom tid, som angives i reglementet, till revisorerna avlämna en av styrelsens ledamöter underskriven förvaltningsberättelse för det förflutna räkenskapsåret tillika med redovisning över inkomster och utgifter. 29 § Allmänningsstyrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera de kontanta medel och övriga tillgångar som stå under styrelsens förvaltning samt granska alla till förvaltningen hörande böcker, räkenskaper och andra handlingar. Av revisor begärd upplysning angående förvaltningen må ej av styrelsen vägras. Vid fullgörande av sitt uppdrag hava revisorerna att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter som av delägarna meddelas och ej avse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida mot lag eller författning eller mot reglementet. Revisorerna skola för varje räkenskapsår inom tid som bestämmes i reglementet avgiva och till styrelsen överlämna en av dem underskriven berättelse över granskningen. 30 § Hava revisorerna i sin berättelse eller annan handling som framlägges å allmänningsstämma mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling som av dem granskats, eller hava de vid fullgörandet av sitt uppdrag visat vårdslöshet, vare de som låtit sådant komma sig till last delägarna ansvariga för all därav uppkommande skada, en för alla och alla för en. 31 § I reglementet må bestämmas att delägarnas beslutanderätt å allmänningsstämma skall utövas genom distriktsombud, utsedda på delägarstämmor för särskilda distrikt. 32 § Å delägarstämma äge envar ägare eller i 3 § omförmäld innehavare av fastighet inom distriktet, med vilken rätt till delaktighet i allmänningen är förenad, rösträtt efter grunden för sagda delaktighet, där ej nedan i denna paragraf annorlunda stadgas. För omyndig delägare röstar förmyndare som har vederbörande fastighet under sin förvaltning, eller där flera sådana förmyndare finnas, den som de bland sig utse. För oskiftat dödsbo, bolag eller annan samfällighet må ej mera än en person utöva rösträtt. Frånvarande delägares rösträtt må å stämman utövas genom ombud. Ej må dock någon på grund av fullmakt rösta för mera än en delägare. Ej må någon å delägarstämma för egen eller annans räkning utöva rösträtt för mera än en tiondel av hela det delaktighetstal som är företrätt å stämman. 33 § Vad i 32 § är stadgat angående delägarstämma skall äga motsvarande tillämpning i fråga om allmänningsstämma, varå beslutanderätten utövas omedelbart av delägarna. 34 § Å allmänningsstämma, där beslutanderätten utövas genom distrktsombud, äge sådant ombud utöva rösträtt för det delaktighetstal beträffande allmänningen som sammanlagt tillkommer delägarna i det distrikt för vilket ombudet utsetts. Företrädes å stämman distrikt av flera ombud, äge dessa rösta för lika andel av sagda tal. Enskild delägare vare dock obetaget att, själv eller genom ombud, å stämman utöva rösträtt för honom tillkommande delaktighetstal, som i så fall avräknas från vederbörande distriktsombuds röstetal. 35 § Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan å allmänningsstämma deltaga i behandlingen av fråga rörande avtal mellan honom och delägarna. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga angående avtal mellan dessa och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse som kan vara stridande mot delägarnas. Vad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man. Ledamot av allmänningsstyrelse må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för vilken han är ansvarig, eller i val av revisor. 36 § Ordinarie allmänningsstämma skall hållas en gång om året å tid, som bestämmes i reglementet. Å sådan stämma skola allmänningsstyrelsens förvaltningsberättelse för det förflutna räkenskapsåret jämte därvid fogad redovisning samt revisorernas berättelse för samma år framläggas, och skall å stämman frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid förvaltningsberättelsen omfattar företagas till avgörande. Med nämnda fråga skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag, minst fyra och högst åtta veckor därefter, om så påfordras av röstande för ett sammanlagt delaktighetsbelopp, utgörande minst en tiondel av allmänningens hela dalaktighetstal. Utöver sagda tid vare uppskov ej medgivet. Val av allmänningsstyrelse och revisorer må företagas endast å ordinarie stämma, dock att fyllnadsval varom i 23 § sista stycket och 27 § femte stycket stadgas må äga rum å extra stämma. 37 § Allmänningsstyrelsen äge, när den finner lämpligt, utlysa extra allmänningsstämma. Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med angivande av skälet påfordra att styrelsen skall utlysa extra stämma att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka sådan påfordran, äge revisorerna själva utlysa stämma. Äro ej samtliga revisorer ense om stämmas utlysande, gälle den mening, varom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras mening som anse extra stämma böra hållas. Extra stämma skall ock av styrelsen utlysas då det för uppgivet ändammål skriftligen påfordras av delägare med sammanlagt delaktighetsbelopp, utgörande minst en tiondel av allmänningens hela delaktighetstal eller den mindre del därav som må vara bestämd i reglementet. Länsstyrelsen äge ock, när så finnes nödigt, anmoda allmänningsstyrelsen att utlysa extra stämma. Efterkommer allmänningsstyrelsen ej inom en vecka sådan anmodan, må länsstyrelsen själv utlysa stämma. 38 § Underlåter allmänningsstyrelsen att i föreskriven ordning utlysa ordinarie allmänningsstämma eller har styrelsen ej senast två veckor efter påfordran som i 37 § tredje stycket sägs utlyst extra stämma att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske, har länsstyrelsen att, på anmälan av delägare, ofördröjligen utlysa stämma. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, därest delägarstämma ej utlyses i föreskriven ordning. Om reglemente 39 § Reglemente för häradsallmänning skall, utöver vad som följer av stadgandena här ovan, angiva: den ort där allmänningsstyrelsen skall hava sitt säte; huru styrelsen skall sammansättas, den tid för vilken styrelsen skall utses samt grunderna för dess beslutförhet och för omröstning; antalet revisorer samt för vilken tid dessa skola utses; tiden för räkenskapsavslutning; platsen för hållande av ordinarie allmänningsstämma; det sätt varpå kallelse till allmänningsstämma skall ske och den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna; samt i vilka fall å allmänningsstämma må företagas ärende som ej angivits i kallelsen. Skall enligt reglementet delägarnas beslutanderätt å allmänningsstämma utövas genom distriktsombud, skall reglementet tillika innehålla föreskrifter om den ordning, i vilken dessa skola utses. 40 § Delägarna skall upprätta förslag till reglemente. Förslaget skall underställas länsstyrelsen för prövning och fastställelse. Länsstyrelsen skall pröva om förslaget är lagenligt och lämpligt. Länsstyrelsen får göra de ändringar i förslaget som behövs. Lag (1990:90). 41 § Länsstyrelsen får medge att ett fastställt reglemente ändras. Framställning om ändring av reglementet får göras av delägarna eller den minoritet av dem, som bestämts i reglementet. Har framställningen gjorts av en minoritet skall delägarna få tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs. Lag (1990:90). Om talan mot allmänningsstyrelse och revisorer 42 § Varder talan å allmänningsstyrelses förvaltning under den tid förvaltningsberättelse omfattar ej anställd inom sex månader från det berättelsen framlades å allmänningsstämma, vare så ansett som om ansvarsfrihet blivit styrelsen beviljad. Utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å förvaltningen, som grundas därpå att styrelseledamot begått brottslig handling, kunna anställas mot honom, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett även den handlingen. 43 § Talan mot revisor enligt 30 § må ej anställas sedan två år förflutit från det revisorernas berättelse framlades å allmänningsstämma, utan så är att talan grundas därpå, att brottslig handling blivit begången. Om laga domstol 44 § Delägarna i häradsallmänning skola i de mål, för vilka ej annorlunda genom lag stadgas, lyda under allmän underrätt i den ort där allmänningsstyrelsen har sitt säte. Om vissa till socknar hörande allmänningar 45 § Har häradsallmänning enligt regeringens medgivande delats mellan socknarna inom häradet under villkor att varje socken tilldelad allmänningslott ej finge skiftas mellan hemmanen i socknen, skall vad i denna lag är stadgat om häradsallmänning i tillämpliga delar gälla om sådan till socken hörande allmänning. För varje dylik allmänning skall i den ordning som i 40 § sägs uppgöras och fastställas reglemente med bestämmelser rörande allmänningens förvaltning. Lag (1975:678). 46 § har upphävts genom lag (1975:678). Om överklagande 47 § 1 mom. Menar delägare att beslut som fattats å delägar- eller allmänningsstämma icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot lag eller författning eller mot reglementet, må han hos länsstyrelsen föra talan mot beslutet genom besvär, vilka jämte beslutet skola hava inkommit inom en månad efter beslutets dag. Försummas det, vare rätt till talan förlorad. Ändå att talan föres mot beslutet, skall det gå i verkställighet, där ej länsstyrelsen annorlunda förordnar. Utslag varigenom delägar- eller allmänningsstämmas beslut upphävts eller ändrats gälle jämväl för de delägare som ej klagat. 47 § 2 mom. En förvaltningsmyndighets beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:13). Övergångsbestämmelser 1952:166 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1954; dock må redan dessförinnan förslag till reglemente i enlighet med lagens bestämmelser uppgöras och fastställas. Genom denna lag upphäves lagen den 13 maj 1932 (nr 107) om häradsallmänningar. Nämnda lag skall likväl fortfarande äga tillämpning i fråga om brott mot lagen som begåtts före den 1 januari 1954. Äger enligt avtal, som träffats före den 1 januari 1934, arrendator av kronan tillhörig jordbruksdomän eller ecklesiastikt löneboställe rätt att tillgodonjuta till domänen eller bostället hörande andel i häradsallmänning, vare arrendatorn berättigad att under den tid avtalet gäller utöva jordägaren tillkommande rösträtt i frågor rörande allmänningen. Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum som ersatts genom bestämmelse i nya lagen, skall den bestämmelsen i stället tillämpas. 1990:90 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. Frågor, som enligt bestämmelser i reglementen skall prövas av regeringen, skall i stället prövas av länsstyrelsen. 1995:13 Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser. 2000:230 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. 2. Bestämmelserna i 14 och 15 §§ skall dock fortfarande tillämpas i fråga om mark som införlivats med häradsallmänning, eller sådan sockenallmänning som avses i 45 §, genom förordnande som har meddelats före lagens ikraftträdande.