Regeringskansliets rättsdatabaser

Inledande bestämmelser 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige. Lagen gäller inte för sådana försäkringsgivare som omfattas av lagen (1993:1302) om EES-försäkringsgivares verksamhet i Sverige. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela särskilda föreskrifter om bedrivande av försäkringsrörelse för att uppfylla Sveriges åtaganden till följd av avtal mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och Schweiz. Utländskt försäkringsföretag får driva försäkringsrörelse genom generalagent som syssloman här i landet, om det har fått tillstånd av regeringen (koncession) till detta. Finansinspektionen skall efter ansökan lämna förhandsbesked om huruvida koncession enligt andra stycket krävs för en planerad verksamhet. Ett förhandsbesked enligt tredje stycket är bindande för den myndighet som har lämnat beskedet. Om regeringen har beslutat i fråga om förhandsbesked är även Finansinspektionen bunden av detta besked. Om det finns särskilda skäl och företagets reglemente tillåter det, får ett utländskt försäkringsföretag som har erhållit koncession medges att genom generalagenten driva annan rörelse här i landet än försäkringsrörelse. Medgivande lämnas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen. Om det finns skäl, får ett medgivande enligt femte stycket återkallas av den som får lämna sådant medgivande. Det land där företaget har sitt säte anses som dess hemland. Lag (1995:781). 1 a § Utöver vad som följer av 1 § andra stycket får ett utländskt försäkringsföretag, under förutsättning att Finansinspektionen lämnar tillstånd därtill, i Sverige marknadsföra försäkringar avseende risker i detta land, om det sker genom förmedling av ett försäkringsbolag som har koncession i Sverige och de båda företagen tillhör samma koncern eller har samarbetsavtal med varandra. Tillstånd enligt första stycket skall lämnas om verksamheten inte bedöms vara oförenlig med en sund utveckling av försäkringsväsendet. Om förutsättningar för tillstånd inte längre föreligger, får Finansinspektionen förklara tillståndet förverkat. Lag (1993:1305). 2 § Ett utländskt försäkringsföretag får här i landet bara driva sådan försäkringsrörelse som det driver i sitt hemland. Med skadeförsäkring avses i denna lag sådana försäkringar som anges i 2 kap. 3 a § försäkringsrörelselagen (1982:713). Med livförsäkring avses sådana försäkringar som anges i 2 kap. 3 b § försäkringsrörelselagen. Direkt livförsäkringsrörelse får här i landet förenas endast med rörelse avseende återförsäkring av livförsäkring. Bestämmelserna i denna lag om livförsäkring, med undantag för 16 a §, får tillämpas också för sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i 2 kap. 3 a § första stycket klasserna 1 och 2 försäkringsrörelselagen samt för avgångsbidragsförsäkringar. Bestämmelserna i denna lag om livförsäkring, med undantag för 10 § fjärde stycket och 16 a §, behöver inte tillämpas för sådana livförsäkringar som avses i 2 kap. 3 b § första stycket klasserna 1 b och 4 försäkringsrörelselagen om premien är beräknad och bestämd för längst fem år. Ersättning, som utges i form av livränta eller sjukränta, tillhör endera livförsäkring eller annan försäkring beroende på vilket av dessa slag av försäkringar som har meddelats. Har en sådan ränta inköpts i ett livförsäkringsföretag, skall den dock i detta företag höra till livförsäkring. För sådan livränta eller sjukränta som tillhör annan försäkring än livförsäkring gäller de särskilda bestämmelserna om livförsäkring i 10 §, 15 § tredje och fjärde styckena samt 17 och 28 §§ i tillämpliga delar. Lag (1995:781). 2 a § Denna lag gäller inte återförsäkring. Särskilda bestämmelser om trafikförsäkring finns i trafikskadelagen (1975:1410). I fråga om livförsäkring, som gäller endast för dödsfall och meddelas för en tid av längst fem år eller mot en premie som är beräknad och bestämd för längst fem år, får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen medge undantag från de särskilda bestämmelserna om livförsäkring samt besluta att bestämmelser som särskilt gäller skadeförsäkring skall tillämpas i stället. Undantag får dock inte medges från bestämmelserna om beräkning av premiereserv i 10 § fjärde stycket. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får i fråga om sådan livförsäkring som avses i 2 kap. 3 b § första stycket klass 3 försäkringsrörelselagen (1982:713) medge undantag från 13 § och, om det finns särskilda skäl, från övriga bestämmelser om livförsäkring. Ett undantag skall vara förenligt med Europeiska gemenskapernas rättsakter i fråga om försäkring. Lag (1995:781). 3 § Utländskt försäkringsföretag må ej för sin rörelse här i riket hava mer än en generalagent. Denne må, därest sådant ej förbjudes i företagets fullmakt för honom, använda ombud vid rörelsens drivande. Lag (1982:1083). 4 § Generalagenten skall ha behörighet att på företagets vägnar här i landet driva försäkringsrörelsen samt att ta emot stämning och tala och svara i alla rättsförhållanden som har samband med försäkringsrörelsen. Han skall vara bosatt här i landet. Han får inte vara underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Generalagentur får även innehas av svenskt aktiebolag eller ömsesidigt försäkringsbolag eller av svenskt handelsbolag, vars samtliga bolagsmän har behörighet enligt vad som sägs i första stycket. För fullgörande av de skyldigheter som åligger generalagenten skall företaget utse ett ombud som uppfyller kraven i första stycket. Lag (1993:1305). 5 § Utländskt försäkringsföretag, som här i riket driver försäkringsrörelse, skall i alla av företagets verksamhet här i riket härflytande rättsförhållanden lyda under svensk lag samt vara pliktig att svara inför svensk domstol och underkasta sig svensk myndighets avgörande. Företagets verksamhet här i riket skall på sätt i denna lag sägs stå under tillsyn av Finansinspektionen. Lag (1993:1305). 5 a § Med bankinstitut avses i denna lag bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank. Lag (1995:1578). Om koncession m.m. 6 § Ansökan om koncession görs hos regeringen. Ansökan skall lämnas in till Finansinspektionen som skall överlämna den till regeringen med eget yttrande. Till ansökan skall fogas dels en plan för den tilltänkta verksamheten, dels bevis att företaget på det sätt och under de villkor, som Finansinspektionen godkänner, i bankinstitut har deponerat värdehandlingar till ett värde som motsvarar 300 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde då ansökningen lämnades in. Deponering enligt andra stycket skall ske särskilt för livförsäkring och särskilt för skadeförsäkring. Deponeringen skall ske i värdehandlingar, som Finansinspektionen godtagit. Inspektionen får bestämma att deponeringen får ske med det lägre belopp som inspektionen med hänsyn till rörelsens omfattning och beskaffenhet anser skäligt. Sådant beslut får inspektionen återkalla om det finns skäl till det. Bestämmelser om att Finansinspektionen får medge företag undantag från skyldigheten att göra deponering i vissa fall finns i 23 a §. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om vad verksamhetsplanen skall innehålla och vilka ytterligare handlingar som skall fogas till ansökan. Lag (1995:781). 7 § Regeringen beviljar koncession om ansökan har skett enligt 6 § och den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven på en sund försäkringsverksamhet. I samband därmed godkänner regeringen generalagenten. Koncession får inte vägras av det skälet att det inte behövs någon ytterligare försäkringsgivare. Koncession beviljas tills vidare eller, om det finns särskilda omständigheter, för bestämd tid, högst tio år, och därutöver till det löpande räkenskapsårets slut. Koncession skall meddelas i enlighet med den indelning som anges i 2 kap. 3 a och 3 b §§ försäkringsrörelselagen (1982:713). Avser ansökan endast ändring av beviljad koncession får Finansinspektionen besluta i ärendet i regeringens ställe, om ärendet inte är av principiell betydelse eller i övrigt av synnerlig vikt. Lag (1995:781). 8 § Sedan koncession beviljats, skola de i 6 § omnämnda, vid ansökningen fogade handlingarna förvaras hos Finansinspektionen. Om beviljande av koncession och godkännande av generalagent skall Finansinspektionen låta införa kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Lag (1993:1305). 9 § Ansökan om förlängning av koncession, som beviljats för bestämd tid, skall prövas av den myndighet som beviljat koncessionen. Ansökningen skall inlämnas till Finansinspektionen senast sex månader före utgången av den löpande koncessionen. Utses ny generalagent, skall företaget hos Finansinspektionen söka dess godkännande av generalagenten. Har förlängning av koncession beviljats eller ny generalagent blivit godkänd, skall Finansinspektionen låta införa kungörelse därom i Post- och Inrikes Tidningar. Lag (1995:781). 9 a § Ansökan om medgivande för utländskt försäkringsföretag att driva annan rörelse här i landet än försäkringsrörelse skall lämnas in till Finansinspektionen och vara åtföljd av fullmakt för generalagenten att beträffande den med ansökan avsedda verksamheten företräda företaget enligt vad som anges i 4 § första stycket. Lag (1993:1305). Om försäkringsrörelsens bedrivande 10 § Det åligger generalagenten att för varje räkenskapsår enligt formulär, som fastställs av Finansinspektionen, upprätta redogörelse för företagets verksamhet inom landet. För livförsäkringsverksamhet skall redogörelsen enligt första stycket innehålla bevis om att värdet av den av företaget gjorda depositionen enligt 6 § andra stycket motsvarar 300 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde vid räkenskapsårets utgång. För den ytterligare deposition, utöver vad som föreskrivs i 6 § andra stycket, som denna bestämmelse kan ge upphov till gäller bestämmelserna i 6 § fjärde stycket. I redogörelsen skall, under beteckningen försäkringstekniska avsättningar, som skuld tas upp det vid samma tidpunkt beräknade värdet av företagets ansvarighet för 1. löpande försäkringar (premiereserv), 2. inträffade oreglerade försäkringsfall, kostnader som beräknas uppkomma för regleringen av dessa samt tilldelad återbäring som förfallit till betalning men inte betalats ut (avsättning för oreglerade skador), 3. sådan tilldelad återbäring inom livförsäkringsrörelsen som inte har förfallit till betalning, 4. sådan tilldelad återbäring inom annan försäkringsrörelse än livförsäkringsrörelse som inte har förfallit till betalning och 5. förlustutjämning för kreditförsäkring som avses i 12 kap. 9 a § (utjämningsavsättning) upp till det belopp för avsättningens storlek som anges i första stycket andra meningen nämnda paragraf. Ansvarar flera försäkringsbolag solidariskt för en försäkring, skall vid beräkningen av det enskilda bolagets försäkringstekniska avsättningar endast beaktas den del av försäkringen som enligt avtal mellan bolagen belöper på bolaget. Avsättning för oreglerade skador skall beräknas särskilt för varje försäkringsfall. För skadeförsäkringsrörelse får statistiska metoder användas om de leder till en tillräcklig avsättning med beaktande av skadornas art. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om beräkning av försäkringstekniska avsättningar. Vid beräkning av premiereserv för livförsäkringsrörelsen gäller 7 kap. 2 § försäkringsrörelselagen (1982:713). Lag (1995:1568). 11 § /Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ För livförsäkring skola, om icke med hänsyn till försäkringens särskilda natur anledning till undantag föreligger, grunder upprättas beträffande 1. beräkning av försäkringspremier och premiereserv; 2. försäkringstagares rätt till återköp och fribrev; 3. belåning av försäkringsbrev hos företaget; 4. verkan av underlåten premiebetalning; 5. försäkringstagares rätt när, annorledes än av anledning som avses under 2 eller 4, försäkringen upphör i förtid eller företaget eljest är fritt från ansvarighet för försäkringsfall; 6. förräntning av försäkringsbelopp som förfallit till betalning. Lag (1982:1083). 12 § För de i 11 § första stycket angivna grunderna för beräkning av försäkringspremier och premiereserv samt för de i 11 § andra stycket angivna grunderna för beräkning av premiereserv gäller 7 kap. 5 och 6 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713) i tillämpliga delar. 12 a § Senast när grunder som har angetts i 11 § första stycket börjar användas, skall de tillställas Finansinspektionen. Till grunderna skall fogas en redogörelse för de konsekvenser grunderna får för försäkringstagarna och försäkringsföretaget. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om vad redogörelsen skall innehålla. Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också vid ändring av grunder. Lag (1995:781). 13 § Om ett försäkringsföretag driver direkt försäkringsrörelse, skall vad som sägs om skuldtäckning i 7 kap. 9 § första-tredje styckena, 9 a-10 c §§, 10 e § samt 10 f § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av dessa bestämmelser gälla för företaget. I de tillgångar som skall användas för skuldtäckning får räknas in 90 procent av deponeringen enligt 6 och 10 §§ under förutsättning att deponeringen till den delen består av värdehandlingar som får användas för skuldtäckning med tillämpning av bestämmelserna i första stycket och som inte beaktas enligt 16 a § första stycket tredje meningen. De tillgångar som används för skuldtäckning skall finnas i Sverige. Generalagenten skall se till att det till Finansinspektionen lämnas uppgift om de försäkringstekniska avsättningar storlek, hur dessa har beräknats samt om avgiven återförsäkring och dess storlek. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen skall meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten. Lag (1995:1568). 13 a § har upphävts genom lag (1995:781). 14 § Generalagenten skall se till att sådana riktlinjer som anges i 7 kap. 10 g § försäkringsrörelselagen (1982:713) upprättas och att riktlinjerna följs. Generalagenten skall vidare fortlöpande pröva om riktlinjerna behöver ändras. Generalagenten skall se till att försäkringstagarna och den som avser att teckna en livförsäkring i företaget informeras om det huvudsakliga innehållet i riktlinjerna, om det inte med hänsyn till försäkringens särskilda beskaffenhet saknas anledning till sådan information. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen skall meddela föreskrifter om skyldigheten att lämna information och om vilka försäkringar som inte skall omfattas av informationsskyldigheten. Lag (1996:760). 15 § Generalagenten skall föra ett register som vid varje tidpunkt utvisar de tillgångar som används för skuldtäckning och tillgångarnas värde. Om en tillgång, som antecknats i registret, har upplåtits med sådan rätt att dess fulla värde inte kan utnyttjas för skuldtäckning, skall detta antecknas i registret. Försäkringstagarnas förmånsrätt enligt 4 a § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran som grundas på avtal om 1. livförsäkring, eller 2. återförsäkring avseende livförsäkring. Förmånsrätten omfattar de tillgångar som finns upptagna i det register som anges i första stycket, när företaget försätts i konkurs eller utmätning äger rum eller särskild administration träder in. Fordran enligt 1 har företräde framför fordran enligt 2. Lag (1995:781). 15 a § För försäkring av annat slag än sådan sjuk-, olycksfalls- och avgångsbidragsförsäkring, beträffande vilken bestämmelserna om livförsäkring tillämpas med stöd av 2 § fjärde stycket, skall depositionen enligt 6 § andra stycket inom åtta månader efter utgången av varje räkenskapsår uppgå till ett belopp som motsvarar 300 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde vid räkenskapsårets utgång. Om bruttopremieinkomsten under räkenskapsåret överstiger depositionen enligt första stycket, skall depositionen uppgå till ett belopp som motsvarar bruttopremieinkomsten under räkenskapsåret. För den ytterligare deposition, utöver vad som föreskrivs i 6 § andra stycket, som första och andra styckena kan ge upphov till gäller bestämmelserna i 6 § fjärde stycket. Överstiger det sammanlagda beloppet av vad ett försäkringsföretag har deponerat väsentligt den premieinkomst som anges i andra stycket, får Finansinspektionen medge företaget att få ut det överskjutande beloppet i den mån detta inte hänför sig till en deposition enligt första stycket. Lag (1993:1305). 16 § Tillgångar som ett utländskt försäkringsföretag enligt 6, 10 och 15 a §§ deponerat i bankinstitut och som inte beaktats enligt 16 a § första stycket tredje meningen eller använts för skuldtäckning, får användas endast till betalning av 1. fordringar på grund av försäkringsavtal, som tillhör företagets rörelse här i landet, 2. böter, viten, avgifter och ersättningar som med anledning av denna rörelse kan åläggas företaget, generalagenten eller ombud som utsetts av företaget enligt 4 § andra stycket eller 27 § och 3. ett administrationsbos fordringar hos företaget i händelse av särskild administration av företagets livförsäkringsrörelse här i landet. Lag (1995:781). 16 a § För ett försäkringsföretag som driver verksamhet enligt denna lag gäller bestämmelserna om kapitalbas, solvensmarginal och garantibelopp i 1 kap. 8 a § första och andra styckena och 7 kap. 22--27 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713) samt, i fråga om sådan livförsäkring som avses i 2 kap. 3 b § första stycket klass 3 nämnda lag, 12 och 13 §§ lagen (1989:1079) om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder. Garantibeloppet för verksamheten i Sverige skall dock för livförsäkring uppgå till ett belopp som motsvarar 400 000 ecu och för skadeförsäkring till halva det minimibelopp som anges i 7 kap. 27 § första och andra styckena försäkringsrörelselagen. Tillgångar som ett försäkringsföretag enligt 6, 10 och 15 a §§ deponerat i bankinstitut skall beaktas vid bedömning av om kravet på garantibelopp är uppfyllt, dock högst intill ett belopp motsvarande hälften av minsta beloppet för garantibeloppet. En tredjedel av solvensmarginalen för livförsäkring, eller garantibeloppet om det är större, skall motsvaras av poster som anges i 7 kap. 22 § första stycket 1--3 försäkringsrörelselagen samt, i fråga om sådan livförsäkring som avses i 2 kap. 3 b § första stycket klass 3 nämnda lag, av balanserad vinst. Poster som ingår i kapitalbasen skall till minst ett belopp motsvarande solvensmarginalen finnas i land som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, varav de till minst ett belopp motsvarande en tredjedel av solvensmarginalen skall finnas i Sverige. Bestämmelser om att Finansinspektionen i vissa fall får medge undantag från bestämmelserna om beräkning av solvensmarginalen och lokalisering av tillgångar finns i 23 a §. Lag (1993:1305). 17 § Försäkringstekniska utredningar och beräkningar, som angå utländskt försäkringsföretags här i riket drivna livförsäkringsrörelse, skola utföras under överinseende av en av Finansinspektionen godkänd aktuarie. Lag (1993:1305). 18 § Utländskt försäkringsföretag må icke utan Finansinspektionens medgivande sluta avtal om att i återförsäkring avgiva livförsäkring hörande till företagets rörelse här i riket. Lag (1993:1305). 19 § Ett försäkringsföretag eller dess företrädare får inte till fördel för en enskild försäkringstagare eller grupper av försäkringstagare, på annat sätt än genom återbäring, medge direkt eller indirekt nedsättning av de livförsäkringspremier som företaget enligt upprättade grunder bestämt för sin rörelse här i landet. Lag (1995:781). 20 § Generalagenten skall övervaka att anskaffning av ansökningar om försäkring hos företaget sker på ett sätt som överensstämmer med god affärssed. På begäran av den som biträtt ett försäkringsföretag i dess verksamhet enligt första stycket skall Finansinspektionen utfärda intyg över verksamhetens omfattning och innehåll om sådant intyg erfordras för att få driva liknande verksamhet i annat land som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-land). Företaget och den som begär intyg skall lämna inspektionen de upplysningar som behövs för att inspektionen skall kunna fullgöra denna skyldighet. Lag (1993:1305). 21 § Utländskt försäkringsföretag, som driver försäkringsrörelse här i landet, skall i alla meddelanden till allmänheten nämna sin företagsform och sitt hemland. I meddelandena får inte lämnas uppgift av innebörd att företaget genom att fullgöra i denna lag föreskriven skyldighet att nedsätta värdehandlingar ställt fullgod säkerhet för sina svenska försäkringstagare eller att det beträffande hela sin verksamhet är kontrollerat av svenska staten. Försäkringsbrev skall innehålla uppgifter både om de allmänna försäkringsvillkoren och om de särskilda villkoren för den försäkring, som avses i brevet. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om den information som ett försäkringsföretag skall lämna till försäkringstagarna och till den som avser att teckna en försäkring i företaget. I meddelanden till allmänheten om företagets fonder skall särskilt anges beloppet av ännu inte inbetalda förbindelser av delägare eller garanter om dessa belopp inräknats i fonderna. Lag (1995:781). 22 § Kan generalagenten ej utöva sitt uppdrag, vare sig emedan han ej vidare är enligt 4 § behörig eller av annan anledning, eller avsäger han sig uppdraget eller återkallas fullmakten, skall för tiden till dess hindret upphört eller ny generalagent blivit befullmäktigad och av Finansinspektionen godkänd, inspektionen förordna ett ombud att å företagets vägnar mottaga stämning och i övrigt företräda företaget med avseende på redan meddelade försäkringar. Om förordnande av ombud låte inspektionen ofördröjligen införa tillkännagivande i Post- och Inrikes Tidningar. Intill dess förordnande som nu sagts blivit kungjort, äge försäkringstagare hos Finansinspektionen insätta förfallen försäkringspremie med samma verkan som om den blivit inbetald till företaget. Lag (1993:1305). Om tillsyn å försäkringsrörelsen 22 a § Finansinspektionen skall verka för en sund utveckling av den verksamhet som bedrivs av utländska försäkringsföretag här i landet. Inspektionen skall ha ett nära samarbete med andra länders behöriga myndigheter. Lag (1993:1305). 23 § Det åligger generalagenten att, när företaget börjat sin verksamhet här i riket, därom ofördröjligen underrätta Finansinspektionen. Lag (1993:1305). 23 a § Om ett utländskt försäkringsföretag har ansökt om tillstånd i ett eller flera andra EES-länder att driva verksamhet genom agentur eller filial där, får Finansinspektionen efter ansökan medge företaget följande förmåner, vilka endast kan medges samtidigt: 1. Den del av deponeringen enligt 6 § andra stycket som skall beaktas enligt 16 a § första stycket tredje meningen behöver företaget inte göra i mer än ett av dessa länder. 2. Vid beräkning av solvensmarginalen skall hänsyn tas till företagets verksamhet genom agenturer eller filialer i de andra länderna. 3. De tillgångar som motsvarar garantibeloppet får finnas i ett annat av dessa länder. I ansökan skall företaget ange vilket lands behöriga myndighet som skall ha tillsyn över den samlade soliditeten hos agenturerna eller filialerna och varför denna myndighet valts. Deponeringen skall göras i det landet. Ett medgivande får lämnas endast om samtliga behöriga myndigheter hos vilka företaget ansökt om förmåner tillstyrker ansökan. Om företaget har valt någon annan myndighet än Finansinspektionen, gäller medgivandet från det att inspektionen av den av företaget angivna utländska myndigheten underrättats om att myndigheten kommer att kontrollera företagets soliditet även beträffande företagets verksamhet i Sverige. Finansinspektionen skall till den behöriga myndigheten lämna de uppgifter som denna behöver för kontrollen. Om den behöriga myndigheten i något av de länder som avses i första stycket begär det, skall Finansinspektionen återkalla medgivandet. Lag (1993:1305). 24 § Generalagenten skall lämna Finansinspektionen de upplysningar om försäkringsföretaget och dess verksamhet här i landet som inspektionen begär. Generalagenten skall hålla tillgångar, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning av Finansinspektionen. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela föreskrifter om vilka upplysningar ett försäkringsföretag skall lämna till inspektionen. Innefattar ändring i företagets reglemente ändring av dess firma, skall Finansinspektionen låta införa kungörelse om firmaändringen i Post- och Inrikes Tidningar. Lag (1993:1305). 24 a § Skyldigheten enligt 24 § att lämna upplysningar och hålla tillgångar och handlingar tillgängliga för granskning gäller även för 1. styrelsen och verkställande direktören eller motsvarande organ i företag vars verksamhet här i landet uteslutande skall vara att biträda utländskt försäkringsföretag eller som sådant försäkringsföretag har ett bestämmande inflytande i, samt 2. ordförande och verkställande direktör eller motsvarande företrädare i skaderegleringsnämnd, villkorsnämnd eller annat liknande organ, som här i landet biträder sådant företag i dess rörelse. Lag (1995:781). 25 § Finansinspektionen får meddela de erinringar i fråga om utländska försäkringsföretags verksamhet här i landet som inspektionen anser behövliga. Finansinspektionen skall förelägga företaget att vidta rättelse om inspektionen finner att 1. avvikelse skett från denna lag, trafikskadelagen (1975:1410), lagen (1976:357) om motortävlingsförsäkring eller föreskrifter som har meddelats med stöd av någon av dessa lagar eller grunderna, om sådana finns, 2. grunderna inte längre är tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av företagets rörelse, 3. i bankinstitut enligt 6, 10 eller 15 a § deponerat belopp minskats genom att värdehandlingarna avsevärt nedgått i värde eller av annan anled-ning, 4. försäkringsföretagets riktlinjer för placering av tillgångar som används för skuldtäckning inte är tillfredsställande med hänsyn till innehållet i 13 § samt 7 kap. 9 a-10 c §§ och 10 e § försäkringsrörelselagen (1982:713), 5. de tillgångar som används för skuldtäckning inte är tillräckliga eller inte är placerade enligt 13 § samt 7 kap. 9 a-10 c §§ och 10 e § försäkringsrörelselagen, eller 6. det i övrigt finns allvarliga anmärkningar mot försäkringsföretagets verksamhet. Om ett utländskt försäkringsföretags kapitalbas understiger solvensmarginalen enligt 7 kap. 23 eller 25 § försäkringsrörelselagen (1982:713), skall Finansinspektionen förelägga företaget att upprätta en plan för att återställa en sund finansiell ställning och överlämna planen till inspektionen för godkännande. Om kapitalbasen understiger de nivåer som anges i 16 a §, eller om garantibeloppet för livförsäkringsrörelse inte har en sådan sammansättning som anges i 16 a § tredje stycket, skall inspektionen förelägga företaget att upprätta och för godkännande överlämna en plan för skyndsamt återställande av kapitalbasen. Vad som sägs i tredje stycket skall inte gälla i de fall företaget medgetts förmåner enligt 23 a § och någon annan myndighet än Finansinspektionen har tillsyn över soliditeten. Om den utländska myndighet som kontrollerar företagets soliditet förbjuder det att helt eller delvis förfoga över sina tillgångar skall, på begäran av myndigheten, Finansinspektionen vidta samma åtgärder beträffande företagets tillgångar i Sverige. Om ett föreläggande enligt andra eller tredje stycket inte har följts inom den bestämda tiden och det anmärkta förhållandet inte heller på något annat sätt har undanröjts, skall Finansinspektionen anmäla detta till regeringen. Finansinspektionen får begränsa ett försäkringsföretags förfoganderätt eller förbjuda företaget att förfoga över sina tillgångar i Sverige, om 1. företaget inte följer gällande bestämmelser om skuldtäckning, 2. företagets kapitalbas understiger en tredjedel av solvensmarginalen eller inte uppfyller gällande krav på garantibelopp, 3. företagets kapitalbas understiger solvensmarginalen och det finns särskilda skäl att anta att bolagets finansiella ställning ytterligare kommer att försämras, eller 4. det bedöms vara nödvändigt för att skydda de försäkrades intressen vid beslut om förverkande av företagets koncession. Om företaget medgetts förmåner enligt 23 a § och någon annan myndighet än Finansinspektionen har tillsyn över soliditeten, skall inspektionen underrätta den behöriga myndighet som kontrollerar företagets soliditet innan åtgärd vidtas. Om företaget driver verksamhet eller har tillgångar placerade i ett annat EES-land, skall Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i det landet om beslut som fattats i enlighet med sjätte stycket och, om det behövs, begära att den behöriga myndigheten i samarbete med inspektionen vidtar motsvarande åtgärder. Finansinspektionen skall anmäla beslut om förverkande av koncession till de behöriga myndigheterna i de EES-länder där företaget bedriver försäkringsverksamhet. Inspektionen får i samband härmed begära att sådan myndighet i samarbete med inspektionen vidtar de åtgärder som behövs för att skydda de försäkrades intressen. Finansinspektionen får besluta hur verksamheten skall drivas efter ett sådant beslut som avses i fjärde och sjätte styckena. En koncession kan förklaras förverkad av regeringen om företaget 1. inte längre uppfyller kraven för koncession, 2. inte har börjat sin verksamhet inom ett år från det koncessionen beviljades eller inom samma tid förklarat sig avstå från koncessionen, 3. inte inom angiven tid har vidtagit åtgärderna i en plan som har godkänts enligt tredje stycket, eller 4. i annat fall allvarligt åsidosätter gällande bestämmelser för verksamheten. Om företaget medgetts förmåner enligt 23 a § och dess auktorisation förklarats förverkad av en utländsk myndighet som kontrollerar företagets soliditet, skall Finansinspektionen vidta erforderliga åtgärder. Om skälet till att auktorisationen förklarats förverkad är att företagets soliditet är otillräcklig, skall regeringen genast förklara företagets koncession i Sverige förverkad. Beslut, varigenom koncessionen förklaras förverkad, skall av Finansinspektionen kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Lag (1998:114). 25 a § Finansinspektionen kan vid vite förelägga generalagenten att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar att sända in behöriga redovisningshandlingar och revisionsberättelser. Finansinspektionen kan förena ett annat föreläggande enligt denna lag än som avses i första stycket med vite. Har inspektionen förelagt vite skall det utländska försäkringsföretaget genast skriftligen underrättas om detta. Följs inte ett sådant vitesföreläggande som avses i första stycket kan Finansinspektionen döma ut vitet. Finansinspektionens beslut varigenom vite enligt första stycket förelagts eller utdömts får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:10). 25 b § Om det kan antas att någon driver sådan verksamhet att denna lag är tillämplig, får Finansinspektionen förelägga denne att till inspektionen lämna de upplysningar om verksamheten som behövs för att bedöma om lagen är tillämplig. Om Finansinspektionen finner att någon driver försäkringsrörelse utan erforderlig koncession, skall inspektionen förelägga denne att inom viss tid ansöka om koncession eller vidta de ändringar i verksamheten som inspektionen anger eller också upphöra med verksamheten. Ett föreläggande enligt denna paragraf får riktas såväl mot det utländska företaget som mot den som här i riket, i syfte att förmå någon att teckna försäkring i företaget, är verksam för företagets räkning. Lag (1993:1305). 26 § Ett utländskt försäkringsföretag som driver försäkringsrörelse här i riket skall årligen betala ett bidrag för att täcka kostnaderna för Finansinspektionens organisation och verksamhet enligt de närmare bestämmelser som meddelas av regeringen. Detta bidrag skall bestämmas högst till en femtedels procent av företagets hela inkomst av avgifter för nästföregående räkenskapsår för försäkringar, som tillhöra företagets rörelse här i riket. Bidraget får dock inte understiga fyra procent av det enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda basbelopp som gällde vid utgången av nästföregående räkenskapsår, avrundat till närmast högre femtiotal kronor. Lag (1993:1305). Om försäkringsverksamhetens upphörande och om överlåtelse av försäkringsbestånd 27 § Upphör utländskt försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse här i riket, åligger det företaget att med bifogande av behörig fullmakt hos Finansinspektionen uppge ombud, som godkänns av inspektionen, att på företagets vägnar ta emot stämning och i övrigt företräda företaget med avseende på redan meddelade försäkringar. För tiden intill dess sådan anmälan har skett får Finansinspektionen förordna ett ombud med nämnda befogenhet. Inspektionen skall ofördröjligen införa kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar om godkännandet eller förordnandet. Intill dess sådant kungörande har skett, får försäkringstagare hos Finansinspektionen sätta in förfallen försäkringspremie med samma verkan som om den blivit inbetald till företaget. Har utländskt försäkringsföretag upphört att driva försäkringsrörelsen här i riket, får tillgångar som företaget enligt 6 och 10 §§ samt 15 a § första stycket har deponerat i bankinstitut, efter anmälan hos Finansinspektionen, återlämnas till företaget om det visas att företagets samtliga förbindelser som avses i 16 § blivit fullgjorda eller att företaget för deras fullgörande ställt annan säkerhet, som godkänns av inspektionen. Om rätt att få ut belopp, som har deponerats enligt 15 a § andra stycket, gäller bestämmelserna i tredje stycket av samma paragraf. Lag (1993:1305). 28 § Om ett utländskt försäkringsföretags koncession att driva livförsäkringsrörelse här i landet har förklarats förverkad, skall en särskild administration för tillvaratagande av livförsäkringstagarnas rätt träda in. Finansinspektionen skall förvalta administrationsboet. Finansinspektionen skall genast för livförsäkringstagarnas räkning ta hand om samtliga tillgångar i vilka livförsäkringstagarna har förmånsrätt enligt 4 a § förmånsrättslagen (1970:979). Härmed övergår alla företagets rättigheter och skyldigheter på grund av livförsäkringsavtalen på administrationsboet. Har livförsäkringarna återförsäkrats, gäller samma sak företagets rättigheter och skyldigheter på grund av återförsäkringarna. Så snart administrationen inträtt skall Finansinspektionen låta värdera de omhändertagna tillgångarna. Inspektionen skall vidare låta beräkna det belopp vartill de försäkringstekniska avsättningar för livförsäkring uppgår. För det belopp med vilket värdet av tillgångarna understiger de försäkringstekniska avsättningar för livförsäkring, ökade med en tjugondel, har administrationsboet fordringsrätt hos det utländska försäkringsföretaget. De försäkringar som övertagits av administrationsboet skall om möjligt överlåtas till ett svenskt eller utländskt försäkringsföretag, som har erhållit koncession för livförsäkringsrörelse här i landet. Anser Finansinspektionen att ett anbud om övertagande bör antas, skall inspektionen i Post- och Inrikes Tidningar och i övrigt på ett ändamålsenligt sätt kungöra anbudets innehåll. Kungörelsen skall innehålla föreläggande för försäkringstagarna, att inom en bestämd tid -- minst en månad efter kungörelsens utfärdande -- hos inspektionen anmäla om de har något att invända mot anbudet. Även den som inte är försäkringstagare men som har förvärvat rätt på grund av en försäkring skall få möjlighet att framföra invändningar. Finansinspektionens beslut att anta ett anbud skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. När sådant kungörande sker, övergår ansvaret för det överlåtna försäkringsbeståndet på det övertagande bolaget. Genom detta bolags försorg skall samtliga försäkringstagare och de som förvärvat rätt på grund av en försäkring underrättas om överlåtelsen och de eventuella ändringar i villkoren som överlåtelsen medför. Om inte försäkringsbeståndet överlåtits inom ett år från det att administrationen trädde in, får tillgångarna säljas och medlen fördelas mellan försäkringstagarna. Om det vid överlåtelse av försäkringarna eller annars har uppstått överskott, skall detta i första hand användas till att betala kostnaden för administrationen och sådant bidrag som avses i 26 § och som inte erlagts. Återstoden skall överlämnas till det företag vars försäkringar varit föremål för administration. När ett utländskt försäkringsföretags koncession förklarats förverkad, får nya försäkringar inte meddelas. Under administrationstiden får dock sådana livförsäkringar meddelas som föranleds av gällande försäkringsavtal. Av de livförsäkrings- och återbäringsbelopp som förfallit till betalning innan koncessionen förklarats förverkad skall så mycket betalas ut som skulle ha betalats om koncessionen inte förklarats förverkad. Av livförsäkrings- eller återbäringsbelopp, som förfaller till betalning under administrationstiden, får innan administrationen avslutas endast betalas ut så mycket som Finansinspektionen anser kunna utbetalas utan att övriga livförsäkringstagares rätt försämras. Vad som nu har sagts skall även tillämpas i fråga om återköp av försäkringar eller belåning av försäkringsbrev hos företaget. Skulle det efteråt visa sig att ett för stort belopp har utbetalats, skall återbetalning inte ske. Har företag i annat fall än enligt första stycket upphört att driva livförsäkringsrörelse här i riket, är företaget likväl skyldigt att på det sätt som anges i 13--15 §§ redovisa tillgångar motsvarande värdet av de försäkringstekniska avsättningar för redan meddelade livförsäkringar. Det åligger ombud, som har utsetts av företaget enligt 27 §, att fullgöra de skyldigheter enligt 10, 15 och 24 §§, som förut åvilat generalagenten. Om ej tillgångar motsvarande värdet av de försäkringstekniska avsättningar redovisas eller om det av annat skäl finns anledning anta att livförsäkringstagarnas rätt på grund av försäkringsavtalen äventyras, ankommer det på Finansinspektionen att besluta att administration enligt första stycket skall inträda. Om de till redovisning avsatta tillgångarna anses otillräckliga får dock administration inte föreskrivas, förrän Finansinspektionen har förelagt företaget att fylla bristen och denna inte täckts inom fyra veckor efter det att sådant föreläggande skett. Om i ett sådant fall administration inträder, skall bestämmelserna i första stycket om upphörandet av företagets rätt att driva livförsäkringsrörelse här i riket i stället avse meddelandet av beslut om administration. Lag (1995:1568). 29 § Ett utländskt försäkringsföretag (det överlåtande företaget) får med Finansinspektionens tillstånd helt eller delvis överlåta sitt försäkringsbestånd till en annan försäkringsgivare (den övertagande försäkringsgivaren). Överlåtelse får ske till 1. ett svenskt försäkringsbolag, eller 2. en utländsk försäkringsgivare som har koncession i Sverige eller som är auktoriserad i ett land inom EES. Lag (1995:781). 29 a § Ansökan om tillstånd till överlåtelsen skall göras av såväl det överlåtande företaget som den övertagande försäkringsgivaren. Det avtal som träffats angående överlåtelsen skall fogas till ansökningen. För ansökningen gäller 15 kap. 3 § fjärde stycket och 4 § första stycket försäkringsrörelselagen (1982:713). Tillstånd att verkställa överlåtelseavtalet skall ges om 1. försäkringstagarnas rätt inte försämras, 2. den övertagande försäkringsgivaren har den kapitalbas som krävs sedan överlåtelsen beaktats, varvid hänsyn tagits till sådan förmån som kan ha medgivits i enlighet med 23 a § första stycket, och 3. behörig myndighet i det land där risker är belägna eller där åtaganden skall fullgöras, samtycker till överlåtelsen eller inte har yttrat sig. Saknar den övertagande försäkringsgivaren koncession att driva försäkringsverksamhet i Sverige, skall kapitalbasen intygas av behörig myndighet. Med behörig myndighet avses, för EES-försäkringsgivare, den behöriga myndigheten i dess hemland och, för försäkringsgivare hemmahörande i ett land utanför EES, den behöriga myndigheten i det EES-land som övervakar försäkringsgivarens soliditet. Lag (1995:781). 29 b § Finansinspektionen skall innan tillstånd lämnas ge den behöriga myndigheten i det land risker finns eller där åtaganden skall fullgöras tillfälle att yttra sig. Finansinspektionen får pröva ansökningen om tillstånd att verkställa överlåtelseavtalet när myndigheterna yttrat sig eller, om de inte yttrat sig, tre månader från det att den utländska myndigheten mottog meddelandet. Lag (1995:781). 29 c § Sedan Finansinspektionen bifallit ansökningen, övergår ansvaret för det överlåtna försäkringsbeståndet på den övertagande försäkringsgivaren. Försäkringstagare och livräntetagare som berörs av överlåtelsen skall underrättas om den enligt vad som anges i 15 kap. 6 § försäkringsrörelselagen (1982:713). Lag (1995:781). 29 d § Om det i ett bestånd av direkt försäkring som överlåtits ingår risker som är belägna i eller åtaganden som skall fullgöras i ett annat EES-land, skall Finansinspektionen offentliggöra den medgivna överlåtelsen i det landet enligt bestämmelserna där. Om överlåtelsebeslutet offentliggörs på motsvarande sätt i det berörda landet, får inspektionen underlåta att offentliggöra beslutet där. Lag (1998:114). Särskilda bestämmelser 30 § Det som i enlighet med denna lag blivit kungjort skall anses hava kommit till tredje mans kännedom, där ej av omständigheterna framgår, att han varken ägde eller bort äga vetskap därom. Innan sådant kungörande skett, kan förhållande, som enligt lagen skall kungöras, icke med laga verkan åberopas mot annan än den, som visas hava ägt vetskap därom. Lag (1965:168). 31 § Är handling, som enligt denna lag till Finansinspektionen inlämnas eller insändes, avfattad på främmande språk, skall där så påfordras tillika företes en bestyrkt svensk översättning därav. Lag (1993:1305). 32 § Ett ombud, som enligt 22 eller 27 § förordnats av Finansinspektionen, har rätt att få ersättning av företaget med det belopp som bestäms av inspektionen. Lag (1993:1305). 33 § Finansinspektionens beslut enligt denna lag överklagas hos regeringen genom besvär. Inspektionens beslut får verkställas utan hinder av anförda besvär, om inte regeringen förordnar något annat. Om besvär över beslut i vissa fall finns bestämmelser i 25 a § femte stycket. Lag (1993:1305). 34 § har upphävts genom lag (1984:1116). 35 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet till Finansinspektionen meddelar oriktiga eller vilseledande uppgifter om sådana omständigheter som han är skyldig att lämna uppgift om enligt denna lag. Lag (1993:1305). 36 § har upphävts genom lag (1995:781). 37 § har upphävts genom lag (1975:696). Om undantag från lagens tillämplighet m.m. 38 § har upphävts genom lag (1995:781). Övergångsbestämmelser 1950:272 39 § Denna lag träder i kraft den 1 januari 1951. Genom lagen upphäves, med den begränsning här nedan stadgas, lagen den 24 juli 1903 (nr 94, s. 61) om utländsk försäkringsanstalts rätt att driva försäkringsrörelse i riket. Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum, som ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall den bestämmelsen i stället tillämpas. 40 § Har utländsk försäkringsanstalt före denna lags ikraftträdande upphört att här i riket driva livförsäkringsrörelse, skall med avseende å företagets bestånd av livförsäkringar äldre bestämmelser alltjämt gälla. I övrigt skall denna lag lända till efterrättelse jämväl i avseende å utländsk försäkringsanstalt, som enligt äldre lag erhållit tillstånd att driva försäkringsrörelse här i riket. Därvid skall dock iakttagas vad nedan stadgas. Anstalt, som vid denna lags ikraftträdande med vederbörligt tillstånd inom riket driver rörelse, avseende annan försäkring än livförsäkring, må fortsätta rörelsen såsom om koncession för denna vore meddelad tills vidare enligt denna lag. För rörelse som avser livförsäkring erfordras, oaktat tillstånd därtill enligt äldre lag meddelats, koncession jämlikt denna lag. Ansökan om koncession i sådant fall skall vara åtföljd av bevis att nedsättning, som i 6 § första stycket 5 avses, ägt rum ävensom, för stadfästelse, grunder för verksamheten i enlighet med vad i denna lag sägs. Regeringens prövning av ansökningen jämlikt 7 § må icke avse frågan huruvida rörelsen är behövlig. Förut meddelat godkännande av generalagent skall gälla för rörelsens fortsatta bedrivande. Ansökan, som här avses, skall inlämnas till Finansinspektionen senast sex månader efter denna lags ikraftträdande. Där så finnes påkallat, må, efter framställning inom sagda tid, regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen medgiva, att tiden utsträckes till högst två år. Till dess frågan om koncession avgjorts och, där koncession beviljats, intill den tidpunkt från vilken koncessionen skall gälla, må rörelsen fortsättas enligt det äldre tillståndet, och skola därvid bestämmelserna i äldre lag lända till efterrättelse, i den mån ej regeringen förordnat att föreskrifter i denna lag skola tillämpas. Lag (1993:1305). 1965:168 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1965. Koncession för sådan sjuk- och olycksfallsförsäkring som meddelas för längst tio år skall efter lagens ikraftträdande avse sådan sjuk- och olycksfallsförsäkring som meddelas för längst fem år. Anstalten må dock förvalta sjuk- och olycksfallsförsäkringar som före lagens ikraftträdande meddelats för längst tio år. Denna förvaltning må ske utan iakttagande av de särskilda bestämmelserna angående livförsäkring. Nedsättningsskyldighet enligt nya lydelsen av 6 § första stycket 5 åligger även anstalt som före ikraftträdandet erhållit koncession eller tillstånd att driva försäkringsrörelse här i riket. 1989:1082 Denna lag träder i kraft den 1 februari 1990. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om särskild administration som inträder före ikraftträdandet. 1993:1305 1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. (I kraft den 1 januari 1994, 1993:1646). 2. Ett försäkringsföretag som har koncession vid lagens ikraftträdande får med den tidsbegränsning som kan ha angetts i koncessionsbeslutet fortsätta med rörelsen till utgången av år 1995 eller, om ansökan om koncession i enlighet med 7 § fjärde stycket då har getts in, till dess att ansökningen har prövats slutligt. 3. En ansökan om koncession enligt de nya bestämmelserna skall, beträffande försäkringsföretag som avses i punkt 2, prövas av Finansinspektionen, om inte ett bifall till ansökningen skulle innebära en förlängning eller en väsentlig utvidgning av den tidigare koncessionen. I sådant fall prövas ansökningen av regeringen. Finansinspektionen skall, i samband med sin prövning av en koncessionsansökan, även pröva en därav föranledd ansökan om stadfästelse av ändring av grunder. 1995:10 Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser. 1995:781 1. Denna lag träder ikraft såvitt avser 11 § den dag regeringen bestämmer och i övrigt den 1 juli 1995. 2. För livförsäkringar som har meddelats före ikraftträdandet av 11 §, gäller fortfarande bestämmelserna i 11 § och 7 kap. 5--7 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713) i sin äldre lydelse. För försäkringar som avses i första stycket och som vid ikraftträdandet av 11 § fortfarande gäller skall upprättade grunder även därefter ha fortsatt giltighet om inte till försäkringsvillkoren har överförts bestämmelserna i grunderna om 1. villkoren för försäkringstagares rätt till återköp, 2. försäkringstagares rätt till fribrev, 3. belåning av försäkringsbrev hos företaget, 4. verkan av underlåtenhet att betala premie, 5. försäkringstagares rätt när försäkringen i andra fall än som avses i 1, 2 eller 4 upphör i förtid eller företaget i övrigt inte har ansvar för försäkringsfallet, och 6. förräntning av försäkringsbelopp som förfallit till betalning. För sådan livränta eller sjukränta som enligt 2 § tillhör annan försäkring än livförsäkring gäller, i stället för 11 § andra stycket, vad som sagts i första stycket i tillämpliga delar, om försäkringen har meddelats före ikraftträdandet av 11 §. För sådana försäkringar som avses i första stycket skall 12 a § endast tillämpas beträffande grunder för 1. beräkning av försäkringspremier och premiereserv, och 2. beräkning av tekniska återköpsvärden. 1995:1568 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 2. I fråga om förhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har inletts före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser. 1998:114 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1998. 2. De nya bestämmelserna i 29 d § tillämpas i fråga om tillstånd att verkställa överlåtelseavtal som lämnats efter den 31 mars 1998. 3. Äldre bestämmelser i 25 § tillämpas för företag som beviljats koncession före ikraftträdandet.