Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 1947:174 · Visa register
Förordning (1947:174) om investeringsfonder
Departement: Finansdepartementet S1
Utfärdad: 1947-05-02
Författningen har upphävts genom: SFS 1990:686
Upphävd: 1998-01-01 överg.best.
1 § Vid beräkning av nettointäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt må svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening njuta avdrag i enlighet med bestämmelserna i denna förordning för belopp, som av årsvinsten avsättes till investeringsfond. Om bolaget eller föreningen icke jämlikt punkt 4 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen tillgodonjuter fri avskrivning å maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier, må avdragsrätt enligt denna förordning dock icke åtnjutas med mindre beskattningsnämnd, efter därom framställt yrkande, lämnat särskilt medgivande därtill. 2 § 1 mom. Investeringsfonder som i denna förordning avses äro a) investeringsfond för byggnader, b) investeringsfond för inventarier, c) investeringsfond för varulager samt d) investeringsfond för arbeten i gruva. 2 mom. Avdrag enligt 1 § må, oavsett om avsättning sker till en eller flera fonder, för visst beskattningsår ej överstiga tjugo procent av årsvinsten. Överstiger årsvinsten för beskattningsåret medeltalet av motsvarande vinster för de två näst föregående beskattningsåren, må emellertid avdraget ökas med hälften av det överskjutande beloppet, dock högst med femton procent av vinsten under förstnämnda beskattningsår. Har rörelsen icke bedrivits under de båda näst föregående beskattningsåren eller under ettdera av dessa år, skall vid beräkningen av avdraget så anses som om rörelsen bedrivits jämväl nämnda år men då icke lämnat någon vinst. Kungl. Maj:t äger på ansökan av skattskyldig förordna, att högre avdrag än nu sagts må av denne tillgodonjutas, såvitt angår fond för byggnader, om den skattskyldige avser att med anlitande av fonden förbättra otillfredsställande bostadsförhållanden för hos honom anställda arbetstagare utan ledande ställning och förhöjd avsättning erfordras med hänsyn till de planerade åtgärdernas omfattning samt, såvitt angår fond för arbeten i gruvan, om på grund av särskilda förhållanden förhöjd avsättning erfordras för utförande av mera angeläget undersökningsarbete, förberedande arbete eller tillredningsarbete som i 5 § första stycket avses. 3 § Till investeringsfond enligt denna förordning gjorda avsättningar skola stå under tillsyn av statens arbetsmarknadskommission. 4 § 1 mom. Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, arbetsmarknadskommissionen äger besluta att investeringsfond under visst eller vissa beskattningsår och under villkor i övrigt som läget å arbetsmarknaden påkallar, skall eller må tagas i anspråk för sitt ändamål. Beslut, varom i första stycket förmäles, må avse samtliga företag eller företag av viss beskaffenhet eller ock visst eller vissa företag. 2 mom. Det ankommer på arbetsmarknadskommissionen att genom samråd med skattskyldig, som gjort avsättning till investeringsfond, verka för att fondens ianspråktagande i erforderlig utsträckning planlägges. Fråga om fonds ianspråktagande må väckas, förutom av arbetsmarknadskommissionen och den skattskyldige, även av vederbörande kommun och näringsorganisation. 5 § Investeringsfond får efter beslut enligt 4 § 1 mom. tagas i anspråk under visst beskattningsår för ändamål, varom här nedan sägs: investeringsfond för byggnader: dels för avskrivning å byggnad, som ny-, till- eller ombyggts under beskattningsåret, med högst ett belopp motsvarande kostnaderna under beskattningsåret för ny-, till- eller ombyggnaden, dels ock för bidrag under samma år till ny-, till- eller ombyggnad av bostad eller välfärdsanläggning för arbetstagare eller förutvarande arbetstagare utan ledande ställning hos den skattskyldige eller hos honom närstående företag; investeringsfond för inventarier: för avskrivning å maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier, som anskaffats under beskattningsåret eller, vad angår fartyg, anskaffats eller ombyggts under samma år, dock att beträffande ombyggnad av fartyg avskrivning må ske med högst ett belopp motsvarande kostnaderna under beskattningsåret för ombyggnaden; investeringsfond för varulager; för nedskrivning å råvaror samt hel- och halvfabrikat med högst ett belopp, motsvarande kostnaderna under beskattningsåret för tillverkning eller anskaffning av dylika tillgångar; samt investeringsfond för arbeten i gruva: för kostnader för undersökningsarbete, förberedande arbete eller tillredningsarbete under beskattningsåret i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet. Därest investeringsfond för byggnader efter beslut enligt 4 § 1 mom. fått tagas i anspåråk under flera på varandra följande beskattningsår samt ny-, till- eller ombyuggnad pågått under flera av dessa år, må den skattskyldige, under förutsättning att avdrag för kostnaderna under de tidigare åren icke redan skett under det sista året taga fonden i anspråk för avskrivning å byggnaden med högst ett belopp motsvarande de sammanlagdas byggnadskostnaderna under de ifrågavarande åren. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning i fråga om investeringsfond för inventarier, som tagits i anspråk för ny- eller ombyggnad av fartyg. Kungl. Maj:t må, om särskilda skäl därtill föreligga, medgiva skattskyldig, som själv eller genom dotterföretag driver rörelse i utlandet, att taga investeringsfond för varulager i anspråk för kostnader, ämnade att främja avsättningen utomlands av varor som den skattskyldige här i riket tillverkar. Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall iakttagas att kostnad för anskaffning av begagnade inventarier icke må medräknas samt att då fråga är om inventarier eller varulager, som av den skattskyldige förvärvats från rörelseidkare med vilken han är förbunden i väsentlig ekonomisk intressegemensakp, anskaffningskostnaden må medräknas endast om tillgången tillverkats under beskattningsåret. 6 § Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer äger meddela tillstånd för skattskyldig, som avsatt investeringsfond för visst ändamål, att taga fonden i anspråk för annat i 5 § omförmält ändamål. 7 § Kungl. Maj:t må, om särskilda skäl därtill föreligga, medgiva att investeringsfond för byggnader tages i anspråk för avskrivning av kostnader för vägarbete, anordnande av vatten- och avloppsledningar, iordningsställande i övrigt av tomtområde för bebyggelse samt liknande arbeten. 8 § För beskattningsår, under vilket medel avsatta till investeringsfond tagits i anspråk jämlikt denna förordning, må vid taxeringen avdrag för i 5 § avsedd avskrivning, nedskrivning eller kostnad eller för där angivet bidrag med belopp svarande mot fondens minskning ej ske, men skall, där medlen tagits i anspråk för avskrivning så anses, som om den ifrågavarande tillgången i beskattningsavseende avskrivits eller nedskrivits med det i anspråk tagna beloppet. 9 § Har investeringsfond, som enligt meddelat beslut skolat tagas i anspråk för sitt ändamål, icke tagits i anspråk i enlighet med beslutet, äger arbetsmarknadskommissionen föreskriva, att fondavsättning helt eller delvis skall återföras till beskattning. Därest föreskrift meddelats om fondavsättnings återförande till beskattning, må den skattskyldige icke för beskattningsåret i fråga tillgodonjuta avdrag för ny avsättning till investeringsfond. Då föreskrift meddelats enligt första stycket skall arbetsmarknadskommissionen lämna underrättelse därom dels till den skattskyldige, dels ock, för att tillställas vederbörande taxeringsmyndighet, till länsstyrelsen i det län där den skattskyldige skall taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt. Förordning (1957:62). 10 § Har skattskyldig tagit investeringsfond i anspråk utan tillstånd eller har arbetsmarknadskommissionen beslutat fondavsättnings återförande till beskattning, skall beloppet upptagas såsom skattepliktig intäkt av rörelse för det beskattningsår, varunder ianspråktagandet skett eller enligt meddelad föreskrift skolat ske. Till beloppet skall därvid läggas ränta, beräknad efter tre procent om året för det antal taxeringsår, som förflutit efter det, då avdraget för avsättningen skett, till och med det då beloppet taxeras. Vid den taxering, då återföringen sker, må varken nettointäkten eller den till kommunal inkomstskatt uppskattade inkomsten av den förvärvskälla, varom fråga är, upptagas lägre än den till beskattning återförda fondavsättningen jämte ränta. 11 § Hava till investeringsfond avsatta medel, i annat fall än i 10 § avses, icke tagits i anspråk senast under det beskattningsår, för vilket taxering sker under tionde taxeringsåret efter det, då avdrag för avsättningen ägt rum, skola medlen detta taxeringsår återföras till beskattning. Vad i 10 § sägs skall därvid äga motsvarande tillämpning, dock att, där de avsatta medlen ej fått av den skattskyldige tagas i anspråk under något år efter avsättningen, ränta skall beräknas efter allenast två procent. Har skattskyldig trätt i likvidation, skall investeringsfond återföras till beskattning för det beskattningsår, varunder beslutet om likvidationen fattats. Till beloppet skall därvid läggas ränta efter två procent om året enligt i 10 § angivna grunder. Har aktiebolag eller förening genom fusion uppgått i annat företag, skall investeringsfond hos det förra företaget, därest den icke enligt fjärde stycket övertagits av det senare företaget, återföras till beskattning för det beskattningår, varunder rättens tillstånd till fusionen registrerats. Till beloppet skall därvid läggas ränta efter två procent om året enligt i 10 § angivna grunder. Vid sådan fusion, som i 28 § 3 mom första eller andra stycket kommunalskattelagen avses, må moderbolaget eller den övertagande föreningen i beskattningsavseende övertaga investeringsfond, därest förutsättning därför enligt 1 § andra stycket denna förordning föreligger. Därvid skall så anses som om fonden avsatts hos moderbolaget eller den övertagande föreningen under det beskattningsår, då avsättningen skett hos dotterbolaget eller den överlåtande föreningen. Kungl. Maj:t äger, då skäl därtill äro, föreskriva att den tid, inom vilken återförening till beskattning enligt första stycket skall ske, skall utsträckas med högst åtta år. Det åligger arbetsmarknadskommissionen att, när fondmedel jämlikt denna paragraf skola återföras till beskattning, lämna underrättelse i enahanda ordning, som i 9 § sista stycket sägs. Förordning (1957:74). 12 § Vid tillämpning av denna förordning skola tidigare till investeringsfond avsatta medel anses hva tagits i anspråk före senare avsättningar. 13 § Har fastighet, å vilken med anlitande av till investeringsfond avsatta medel företagits ny-, till- eller ombyggnad, avyttrats inom tio år från utgången av det beskattningsår, varunder medlen tagits i anspråk, och föreligga icke förutsättningar för beskattning av realisationsvinst, skall såsom intäkt av rörelse upptagas vad som vid dylik avyttring må hava återbekommits av belopp, för vilka den skattskyldige tillgodonjutit avdrag enligt denna förordning. Motsvarande skall gälla då ersättning utfaller på grund av försäkring för skada å sådan fastighet samt skadan inträffat inom nyss angiven tid. Vid beräkning av återvunnet belopp skall i förekommande fall vid avsättning till investeringsfond erhållet avdrag anses återvunnet före åtnjutna avdrag för värdeminskning. 14 § Har taxeringsnämnd påfört taxering enligt 10, 11 eller 13 §, skall taxeringsnämndens ordförande i förekommande fall lämna taxeringsnämndsordförandena i de övriga taxeringsdistrikt, där taxering bör äga rum, erforderliga meddelanden till ledning vid taxeringen inom dessa distrikt. 15 § Skattskyldig, som gjort avsättning till investeringsfond enligt denna förordning eller som jämlikt 11 § fjärde stycket övertagit sådan fond, är pliktig att vid självdeklaration för det beskattningsår då avsättningen eller övertagandet ägt rum, ävensom för varje påföljande beskattningsår, intill dess de avsatta eller övertagna medlen avförts ur fonden, foga uppgift enligt formulär, som fastställes av riksskatteverket rörande avsättning av medel till fonden samt fondens användning och avveckling. Vid allmän självdeklaration skall sådan uppgift fogas i två exemplar. Skattskyldig, som avsatt medel till investeringsfond eller jämlikt 11 § fjärde stycket övertagit sådan fond, är skyldig att på anfordran till arbetsmarknadsstyrelsen lämna de uppgifter i fråga om fonden, som styrelsen anser erforderliga ur arbetsmarknadssynpunkt. Lag (1978:953). 16 § Det åligger taxeringsnämnd, som har att till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxera aktiebolag eller ekonomiska föreningar, att i sitt protokoll förteckna de skattskyldiga, som för året avgivit eller bort avgiva uppgifter enligt 15 § första stycket. 17 § Länsstyrelsen har att snarast möjligt efter det taxeringsnämnderna avslutat sitt arbete till arbetsmarknadsstyrelsen översända ett exemplar av de jämlikt 15 § första stycket vid allmän självdeklaration fogade uppgifterna. Om ändring i meddelat beslut rörande avdrag för avsättning till investeringsfond därtill föranleder, skola erforderliga tilläggsuppgifter ofördröjligen genom länsstyrelsens försorg tillställas styrelsen. Lag (1978:953). 18 § Hos arbetsmarknadskommissionen skall föras register över investeringsfonder. 19 § Över arbetsmarknadskommissionens beslut enligt denna förodning må klagan föras hos Kungl. Maj:t genom besvär, vilka skola hava inkommit till finansdepartementet inom tre veckor från det klaganden erhöll del av beslutet. Förordning (1957:62). 20 § För tillämpningen av denna förordning erforderliga föreskrifter meddelas av Kungl. Maj:t. Anvisningar till 1 §. Bolag eller förening, som icke tillgodonjuter fri avskrivning å maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier, må medgivas rätt till avdrag för avsättning till investeringsfond endast om avsättningarna i den skattskyldiges räkenskaper och i företedd utredning redovisas på sådant sätt, att tillfredsställande kontroll kan utövas över fondmedlens användning. till 2 §. Med årsvinst förstås årsvinsten enligt vederbörligen fastställd balansräkning efter avdrag av avskrivningar, tantiemer m.fl. poster, vilka rätteligen äro att hänföra till omkostnader i rörelsen -jämväl om de formellt utgått av vinstmedel - men utan avdrag för avsättning till reservfond, dispositionsfond, investeringsfond m.fl. fonder, donationer o.d. Avdrag skall icke ske för de på årsvinsten belöpande skatterna, vare sig de erlagts preliminärt eller icke, varemot avdrag skall ske för annan under beskattningsåret erlagd skatt. Med arbetstagare utan ledande ställning avses arbetstagare, som icke i egenskap av verkställande direktör, styrelseledamot eller eljest kan antagas utöva inflytande å företagets medelsdispositioner för i förordningen angivna ändamål. till 5 §. Investeringsfond för byggnader må tagas i anspråk för bidrag till bestridande av kostnader för ny-, till- eller ombyggnad av bostad eller välfärdsanläggning för arbetstagare eller förutvarande arbetstagare, som i 5 § avses, vare sig bidraget lämnas direkt till arbetstagaren eller den förutvarande arbetstagaren /k/ eller /-k/ till förening eller annan sammanslutning, bildad huvudsakligen av personal hos det ifrågavarande företaget eller detta närstående företag, /k/ eller /-k/ till sådant närstående företag vars huvudsakliga uppgift är att uppföra och tillhandahålla bostäder eller välfärdsanläggningar åt personal, som nyss sagts. Övergångsbestämmelser 1947:174 Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och äger tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxering av beskattningsnämnd i första instans verkställes under år 1947. Förordningen skall äga tillämpning jämväl å sådana vid förordningens ikraftträdande befintliga konjunkturinvesteringsfonder och investeringsfonder för byggnader, för inventarier och varulager samt för arbeten i gruva, vilka bildats enligt förordningen den 17 juni 1938 (nr 384) angående rätt för svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening att vid taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för avsättning till konjunkturinvesteringsfond eller enligt förordningen den 12 juni 1942 (nr 371) om rätt att vid taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för avsättning till investeringsfond; dock att beträffande sådana avsättningar till fond för inventarier och varulager, som avses i 2 § 3 mom. första stycket förordningen den 12 juni 1942, de i sistnämnda förordning meddelade bestämmelserna alltjämt skola gälla. Beträffande de fonder, varå denna förordning enligt föregående stycke äger tillämpning, skall iakttagas följande: 1. Den i 11 § första stycket denna förordning angivna tidrymden skall räknas från det taxeringsår, då avdrag för avsättning skett enligt äldre bestämmelser. 2. Skattskyldig, som verkställt avsättning till fond för inventarier och varulager, äger att före den 1 juni 1947 till arbetsmarknadskommissionen inkomma med anmälan, huruvida kvarstående fondavsättningar, som icke verkställts jämlikt 2 § 3 mom. första stycket förordningen den 12 juni 1942, komma att av honom redovisas såsom fond för varulager eller såsom fond för inventarier enligt denna förordning eller med angivna belopp uppdelas å dessa fonder. Avlämnas icke sådan anmälan, skola fondavsättningarna av arbetsmarknadskommissionen fördelas med lika belopp å de båda fonderna, därvid kommissionen har att om fördelningen underrätta den skattskyldige och länsstyrelsen. 3. Vid återförande till beskattning av fondavsättning, som skett enligt någon av de äldre förordningarna, skola de däri meddelade bestämmelserna röande efterbeskattning tillämpas, därvid dock ränta å påförda utskylder skall utgå för det antal år, som föranledes av bestämmelserna i 10 och 11 §§ denna förordning, jämförda med punkt 1 här ovan. 4. I den mån ej annat följer av vad ovan stadgas skola i samband med denna förordnings ikraftträdande förordningarna den 17 juni 1938, nr 384, och den 12 juni 1942, nr 371, upphöra att gälla, såvitt angår fonder för byggnader, för inventarier och varulager och för arbeten i gruva. 1955:256 Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Genom denna förordning upphäves, med de inskränkningar som följa av vad nedan sägs, förordningen den 2 maj 1947 (nr 174) om investeringsfonder. Sistnämnda förordning skall gälla i fråga om 1955 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1955 eller tidigare år samt skall vidare alltjämt äga tillämpning i avseende å sådana investeringsfonder, som bildats jämlikt förordnignen i fråga. Vad i samma förordning stadgas rörande förordningens tillämplighet å vissa i övergångsbestämmelserna till förordningen i fråga angivna konjunkturinvesteringsfonder och investeringsfonder samt vad beträffande dessa fonder har att iakttagas skall alltjämt äga giltighet. Oaktat vad i nästföregående stycke sägs, skall vad i 11 § första och femte styckena förordningen den 2 maj 1947, nr 174, stadgas om investeringsfonds återförande till beskattning inom viss angiven tidrymd ej längre gälla. Beträffande sådan konjunkturinvesteringsfond och investeringsfond, som bildats före ikraftträdandet av nya förordningen, skall utöver vad som framgår av det förut sagda gälla /k/ dels /-k/ att fonden må efter av Kungl. Maj:t meddelat tillstånd tagas i anspråk för ändamål, som avses med investeringsfond för skogsbruk enligt nya förordningen, /k/ dels /-k/ att, då sådan äldre fond tages i anspråk jämlikt arbetsmarknadsstyrelsens medgivande, vad i 15 § nya förordningen sägs skall äga motsvarande tillämpning. 1957:74 Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och äger tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxering i första instans verkställes år 1957. 1990:686 Enligt riksdagens beslut föreskrivs att följande lagar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1997, nämligen 1. förordningen (1942:371) om rätt att vid taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för avsättning till investeringsfond, 2. förordningen (1947:174) om investeringsfonder, 3. lagen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning i den mån denna lag på grund av bestämmelserna i punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1979:609) om allmän investeringsfond alltjämt gäller, 4. lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto, 5. lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto, 6. lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelsekonto. Kvarstående avsättningar enligt nämnda lagar skall återföras till beskattning vid 1996 års taxering eller, om företaget inte skall taxeras detta år, vid 1997 års taxering. Något särskilt tillägg skall inte tas upp vid återföringen. Ianspråktagande av fond skall fr. o. m. 1992 års taxering ske i inkomstslaget näringsverksamhet. Vid prövning av frågan om företagets verksamhet förändrats på sådant sätt att återföring till beskattning skall ske tidigare än som sägs i föregående stycke skall företagets verksamhet bedömas enligt de bestämmelser om inkomstslag och förvärvskällor som gällt t. o. m. 1991 års taxering.