Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1947:577 ·
Visa register
Lag (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
Departement: Finansdepartementet
Utfärdad: 1947-07-26
Författningen har upphävts genom: SFS 1991:1850
Upphävd: 1992-01-01 överg.best.
Inledande bestämmelser
1 § Till staten skall årligen erläggas förmögenhetsskatt enligt i denna
lag givna bestämmelser.
Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till statlig
förmögenhetsskatt stadgas i taxeringslagen.
Vid taxeringen till förmögenhetsskatt skall bestämmelserna i 3, 4 och 65
§§ kommunalskattelagen (1928:370) samt 2 § 12 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt äga motsvarande tillämpning. Beskattningsår är dock
alltid det kalenderår som närmast föregått taxeringsåret. I den mån
bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag meddelade, med
stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmelser äga tillämpning
vid taxeringen till förmögenhetsskatt, skall likaledes anvisningarna
till kommunalskattelagen i motsvarande delar lända till efterrättelse.
Begreppen rörelse och jordbruksfastighet har den betydelse som anges i
kommunalskattelagen i dess lydelse intill den 1 juli 1990. Lag
(1991:416).
Skattepliktig förmögenhet
2 § Skattepliktig förmögenhet utgör kapitalvärdet av den skattskyldiges
nedan i 3 § 1 mom. angivna tillgångar, i den mån samma värde överstiger
kapitalvärdet av hans skulder. Skattepliktig förmögenhet beräknas med
hänsyn till förhållandena vid utgången av beskattningsåret och med
iakttagande av bestämmelserna i denna lag. Lag (1974:859).
3 § 1 mom. Vid förmögenhetsberäkningen skola, i den mån ej annat framgår
av 2 mom. här nedan, såsom tillgångar upptagas:
a) fastighet;
b) tomträtt, vattenfallsrätt;
c) lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i skattskyldigs
förvärvsverksamhet eller att däri omsättas eller förbrukas, såsom djur
samt maskiner och andra inventarier, råämnen, varor, jordbruks- och
skogsprodukter, förbrukningsartiklar och dylikt, gruvor, patent- och
förlagsrätter, rätt till skogsavverkning å annans mark samt rätt till
stenbrott och dylikt;
d) kapital, som finnes kontant tillgängligt eller utlånats eller
nedlagts i obligationer eller insatts i bank eller annorstädes eller
bestått av andra fordringar eller av aktier eller andelar i ekonomiska
föreningar, bolag, värdepappersfonder eller rederier eller av
optionsrätter till nyteckning eller köp av aktier, om sådan optionsrätt
är föremål för omsättning på kapitalmarknaden, eller av andel i oskiftat
dödsbo som vid taxering till statlig inkomstskatt skall behandlas såsom
handelsbolag, i den mån samma kapital icke är att hänföra till i c) här
ovan nämnd egendom;
e) lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans familjs personliga
bruk och bekvämlighet och av beskaffenhet att böra hänföras till yttre
inventarier, såsom ekipage, ridhästar, automobiler, motorcyklar,
lustjakter, motorbåtar och dylikt, så ock smycken;
f) besittningsrätt till fastighet, där innehavaren ej enligt 7 § skall
likställas med ägare, såvida rättigheten är utan vederlag eller mot
visst belopp en gång för alla upplåten för innehavarens livstid eller
för tid, som icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets
utgång;
g) rätt till ränta, avkomst av fastighet eller annan stadigvarande
förmån, som icke avses i f) här ovan, såvida rättigheten är
förhandenvarande och bestämd att tillgodonjutas för den berättigades
livstid eller för tid, som icke kommer att utlöpa inom fem år efter
beskattningsårets utgång;
h) livförsäkring, som meddelats i här i riket bedriven
försäkringsrörelse, i den omfattning som anges i punkt 6 av
anvisningarna. Lag (1991:416).
3 § 2 mom. Såsom tillgångar vid förmögenhetsberäkningen upptages icke:
a) värdet av annan försäkring än livförsäkring;
b) rätt till undantagsförmåner, till pension eller annan livränta, som
utgår på grund av försäkring, till pension och annan förmån, som
annorledes än i följd av försäkring åtnjutes på grund av förutvarande
tjänsteförhållande, samt till livränta som, enligt vad i lag eller
särskild författning är stadgat, annorledes än på grund av försäkring
utgår vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under
militärtjänstgöring;
c) rätt till annan ränta, avkomst eller förmån än i b) avses, därest
densamma är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid samt
värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1 000
kronor;
d) rätt till förmögenhet, varav annan för närvarande åtnjuter
avkastningen;
e) möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för den
skattskyldiges och hans familjs personliga bruk;
f) konstverk, bok-, konst- och därmed jämförliga samlingar, så framt ej
ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för
allmänheten tillgängliga;
g) sådana tillgångar, som avses i 1 mom. e) här ovan, därest sammanlagda
värdet av dessa tillgångar icke överstiger 1 000 kronor;
h) patent- och förlagsrätter, som icke äro tillgångar i
näringsverksamhet hänförlig till rörelse, ävensom rätt till firmanamn,
varumärke, mönsterskydd, tidnings titel och dylikt;
i) förråd av livsmedel eller andra förnödenheter, som äro avsedda för
den skattskyldiges och hans familjs personliga behov, samt kontant
hushållskassa eller därmed jämförlig, för den skattskyldiges löpande
utgifter avsedd kassa;
j) fastighet, som året före taxeringsåret undantagits från skatteplikt
enligt 3 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152), utom såvitt fråga är
om tillbehör till fastigheten som avses i 2 kap. 3 § jordabalken. (Se
vidare anvisningarna.) Lag (1991:416).
4 § Fastighet tas upp till taxeringsvärdet året före taxeringsåret. Var
sådant värde inte åsatt då räknas inte något värde för fastigheten. Har
en fastighets taxeringsvärde sänkts vid särskild fastighetstaxering på
grund av skogsavverkning eller täktverksamhet eller till följd av brand,
vattenflöde eller jämförlig händelse skall fastigheten tas upp till det
taxeringsvärde, som åsätts för taxeringsåret. Finns sådana tillbehör
till fastigheten, som avses i 2 kap. 3 § jordabalken, skall dessa tas
upp särskilt. Bestämmelserna i tredje stycket om värdesättning av lös
egendom tillämpas vid värderingen.
Tomträtt eller vattenfallsrätt skall tas upp till det värde, som
rättigheten med hänsyn till villkor och återstående tid för upplåtelsen
kan anses ha betingat vid en försäljning under normala förhållanden.
Lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i näringsverksamhet
hänförlig till jordbruk med binäringar, skogsbruk eller rörelse, skall
värdesättas i enlighet med vedertaget affärsbruk inom det slag av
verksamhet, som egendomen är nedlagd i.
Fordran, som löper med ränta, skall, om den inte är tillgång i
näringsverksamhet hänförlig till rörelse, tas upp till sitt
kapitalbelopp med tillägg för förfallen ränta.
Fordran, som inte är förfallen och på vilken ränta inte skall beräknas
för tiden före förfallodagen, uppskattas till belopp som utgör dess
värde enligt vid denna lag fogad tabell I. Osäker fordran tas upp till
det belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran tas inte
upp.
Värdepapper uppskattas med tillämpning av bestämmelserna i punkt 5 av
anvisningarna till 3 och 4 §§.
Annan ränta, avkomst eller förmån, som utgår för obegränsad tid och inte
utgör frälseränta, uppskattas till tjugo gånger det belopp som den har
uppgått till under beskattningsåret.
Kapitalvärdet av ränta, avkomst, eller förmån, som utgår på livstid
eller viss tid, uppskattas efter det belopp som rättigheten har
motsvarat under beskattningsåret och enligt de vid denna lag fogade
tabellerna II och III.
Rättighet, som inte är bestämd att utgå under någons livstid men ändå är
av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, som om
den skulle ha utgått för den berättigades livstid, dock högst till tio
gånger det värde, som rättigheten senast har motsvarat för helt år.
Är rättighet beroende av längden av flera personers liv på så sätt, att
rättigheten upphör vid den först avlidnes död, bestäms rättighetens
kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Är rättigheten däremot
oförändrad till den sist avlidnes död, beräknas värdet efter den yngstes
ålder.
Andel i ekonomisk förening, vars behållna tillgångar vid likvidation
endast delvis skall skiftas mellan medlemmarna, skall tas upp till ett
värde motsvarande den del av föreningens förmögenhet som skulle ha
fallit på andelen om föreningen hade trätt i likvidation.
Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett värde
som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller
bolagets behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det
taxeringsvärde som gäller för föreningens eller bolagets fastighet vid
beskattningsårets utgång och med hänsyn till föreningens eller bolagets
övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det senaste
räkenskapsår som avslutats före den 1 juli under beskattningsåret.
Övrig lös egendom tas upp till det värde, som den kan anses ha betingat
vid försäljning under normala förhållanden.
Beträffande tillgångar i näringsverksamhet hänförlig till jordbruk med
binäringar, skogsbruk och rörelse gäller vidare särskilda bestämmelser i
punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§. (Se vidare anvisningarna.) Lag
(1991:416).
5 § Skuld, som löper med ränta och icke hör till näringsverksamhet
hänförlig till rörelse, skall upptagas till sitt kapitalbelopp utan
tillägg av under året upplupen men ej förfallen ränta.
Angående beräkningen av kapitalvärdet av skuld, som ej är förfallen och
därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen, ävensom av
kapitalvärdet av förpliktelse, vilken innefattar skyldighet att till
annan utgiva undantagsförmåner, pension, annan livränta eller därmed
jämförlig avgift, skall vad i 4 § stadgas angående beräkningen av
kapitalvärdet av fordran eller av ränta, avkomst, förmån eller annan
rättighet äga motsvarande tillämpning.
Borgensförbindelse, för vilken betalningsskyldighet ännu ej inträtt, så
ock annan villkorlig skuld får ej avdragas vid beräkningen, liksom ej
heller vid beskattningsårets utgång oreglerade hushållsskulder och
därmed jämförliga skulder. Avdrag medgives dock dels för värdet av sådan
garantiavsättning för vilken avdrag medgives vid inkomsttaxeringen, dels
för skuld avseende sådant villkorligt stöd på vilket vid eftergift av
återbetalningsskyldigheten skall tillämpas bestämmelserna i punkt 9
åttonde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen
(1928:370).
Avdrag medges inte för skuld som avser kapital som nedlagts i fastighet,
som enligt 3 § 2 mom. j) inte skall upptas som tillgång vid
förmögenhetsberäkningen.
Under avdragsgilla skulder inbegripas även oguldna skatter av
nedannämnda slag, nämligen dels debiterad preliminär skatt, som påförts
den skattskyldige för året näst före det taxeringsår, varom fråga är,
eller för något föregående år, dels slutlig skatt, som påförts den
skattskyldige på grund av taxering under förstnämnda år eller under
något föregående år, dels ock tillkommande skatt, varå den skattskyldige
erhållit debetsedel under förstnämnda år eller tidigare. Vidare
inbegripas återbetalningspliktiga studiemedel enligt studiestödslagen
(1973:349). (Se vidare anvisningarna.) Lag (1991:416).
Skattskyldighet för förmögenhet
6 § 1 mom. Skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet åligger, såframt
ej annat föreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av
överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:
a) fysiska personer, vilka var bosatta här i riket vid beskattningsårets
utgång, och dödsbon efter personer, som vid dödsfallet var bosatta här i
riket, med undantag av dödsbon som vid taxering till statlig
inkomstskatt skall behandlas såsom handelsbolag, samt sådana
familjestiftelser som avsågs i 10 a § andra stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt i dess lydelse intill den 1 juli 1990:
för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig
här i riket eller å utländsk ort;
b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar inte på grund av
medlemskapet äger del i föreningens eller samfundets förmögenhet, sådan
juridisk person som förvaltar samfällighet enligt lagen (1952:166) om
häradsallmänningar eller lagen (1952:167) om allmänningsskogar i
Norrland och Dalarna eller förvaltar sockenallmänning, sockensamfälld
mark eller mark som av ålder är samfälld o.d. enligt lagen (1973:1150)
om förvaltning av samfälligheter, ävensom andra stiftelser än
familjestiftelser, samtliga dock endast om och i den mån de är skyldiga
att erlägga skatt för inkomst och om ej annat följer av femte stycket:
för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i
riket eller å utländsk ort;
c) fysiska personer, vilka inte var bosatta här i riket vid
beskattningsårets utgång, och dödsbon efter personer, som vid dödsfallet
inte var bosatta här i riket, samt utländska bolag:
för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång haft här i riket
nedlagd, till den del den icke utgjorts av svenska aktier eller andelar
i svensk värdepappersfond, dock att skattskyldighet föreligger för
sådana aktier och andelar, som varit nedlagda i näringsverksamhet
hänförlig till rörelse som bedrivits från fast driftställe här i riket.
För skattskyldiga, om vilka i 18 § förmäles, bestämmes skyldigheten att
erlägga skatt för förmögenhet efter de i samma paragraf meddelade
föreskrifter.
Hypoteksföreningar och föreningsbanker är frikallade från
skattskyldighet för förmögenhet.
Utländska livförsäkringsanstalter är frikallade från skattskyldighet för
förmögenhet, som hänför sig till här i riket bedriven
försäkringsrörelse.
Skattskyldiga som avses i 7 § 3--6 mom. lagen om statlig inkomstskatt är
frikallade från skattskyldighet för förmögenhet. För förmögenhet nedlagd
i näringsverksamhet hänförlig till rörelse föreligger skattefrihet dock
endast om den skattskyldige är frikallad från skattskyldighet för
inkomst av rörelsen. Lag (1991:416).
6 § 2 mom. Med här i riket nedlagd förmögenhet avses:
a) tillgångar, som omförmälas i 3 § 1 mom. a) och b), försåvitt desamma
finnas här i riket;
b) tillgångar, som omförmälas i 3 § 1 mom. c) och d), försåvitt desamma
finnas här i riket och äro avsedda för företag, som av skattskyldig
härstädes bedrives; samt
c) svenska aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar, bolag,
värdepappersfonder och rederier, i den mån dessa tillgångar icke ingå
under b) i detta mom.
När skattskyldighet för förmögenhet är begränsad enligt vad i 1 mom.
stadgas, får vid förmögenhetsberäkningen avdrag ske allenast för skuld,
som häftar vid den förmögenhet skattskyldigheten avser. (Se vidare
anvisningarna.) Lag (1991:416).
7 § I fråga om skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet likställas
med ägare:
a) den som innehar fast eller lös egendom med fideikommissrätt;
b) innehavare av fastighet med stadgad åborätt; innehavare av så kallad
ofri tomt i stad och den som eljest innehar fastighet med ständig eller
ärftlig besittningsrätt;
c) efterlevande make, som under sin livstid äger åtnjuta avkastningen av
förmögenhet, tillhörande den först avlidne makens kvarlåtenskap;
d) annan, som under sin livstid äger åtnjuta avkastningen av
förmögenhet, vartill äganderätten tillagts någon hans avkomling,
adoptivbarn eller adoptivbarns avkomling;
e) den som i enlighet med stiftelses ändamål att tillgodose viss familjs
eller vissa familjers ekonomiska intressen under sin livstid äger
åtnjuta avkastningen av förmögenhet, vartill äganderätten tillkommer
stiftelsen;
f) så ock eljest den som äger åtnjuta avkastningen av förmögenhet,
vartill äganderätten tillkommer annan, därest sådant förhållande
föreligger, att han finnes i avseende, varom nu är fråga, skäligen böra
betraktas såsom förmögenhetens ägare.
Föreskrifterna i e) och f) här ovan må dock ej föranleda till att
förmögenheten beräknas högre än till tjugofem gånger det belopp, som
avkastningen av förmögenheten utgjort under nästföregående
beskattningsår.
Med ägare likställs också, i fråga om livförsäkring, sådan förmånstagare
som har förfoganderätt till försäkringen. Lag (1986:1227).
(Se vidare anvisningarna.)
8 § Skattskyldig med hemmavarande barn under 18 år taxeras även för
barnets förmögenhet, om barnet enligt 2 kap. 4 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter inte skall lämna självdeklaration
för beskattningsåret. Barnets förmögenhet räknas då in i den
skattskyldiges skattepliktiga förmögenhet. Lag (1991:416).
Beräkning av statlig förmögenhetsskatt
9 § Statlig förmögenhetsskatt skall utgå i förhållande till den på nedan
angivet sätt bestämda beskattningsbara förmögenheten. Såsom
beskattningsbar förmögenhet upptages den skattskyldiges skattepliktiga
förmögenhet vid beskattningsårets utgång. Den beskattningsbara
förmögenheten avrundas nedåt till helt tusental kronor. Lag (1981:1001).
10 § Fysisk person, dödsbo, utländskt bolag eller sådan familjestiftelse
som avsågs i 10 a § andra stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt i dess lydelse intill den 1 juli 1990 skall inte betala
statlig förmögenhetsskatt, om den beskattningsbara förmögenheten inte
överstiger 800 000 kronor.
Skatteplikt till statlig förmögenhetsskatt föreligger inte heller för
juridisk person som avses i 6 § 1 mom. b) denna lag om den
beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 25 000 kronor. Lag
(1991:416).
11 § 1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, dödsbo,
utländskt bolag samt sådan familjestiftelse som avsågs i 10 a § andra
stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse intill
den 1 juli 1990 utgöra:
när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 1 600 000 kronor:
en och en halv procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten,
som överstiger 800 000 kronor;
när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 1 600 000 men inte 3
600 000 kr.: 12 000 kr. för 1 600 000 kr. och 2,5 % av återstoden; 3 600
000 kr.: 62 000 kr. för 3 600 000 kr. och 3 % av återstoden. Lag
(1991:416).
11 § 2 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för juridisk person, som
avses i 6 § 1 mom. b) denna lag utgöra: en och en halv promille av den
del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 25 000 kronor,
dock lägst en krona. Lag (1980:1055).
11 § 3 mom. har upphävts genom lag (1990:340).
12 § 1 mom. För makar som levt tillsammans under beskattningsåret
beräknas den skattepliktiga förmögenheten för makarna var för sig. Brist
som uppkommer vid beräkningen av den ena makens förmögenhet, får
avräknas från den andres förmögenhet.
Har skattskyldig hemmavarande barn under 18 år som enligt 2 kap. 4 §
lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämna
självdeklaration för beskattningsåret beräknas den skattepliktiga
förmögenheten för den skattskyldige och barnet var för sig.
Den beskattningsbara förmögenheten beräknas i fall som avses i första
stycket gemensamt för makarna och i fall som avses i andra stycket
gemensamt för föräldrar och barn. Frågan om skatteplikt enligt 10 §
bedöms med hänsyn till den gemensamma beskattningsbara förmögenheten.
Skatten beräknas med hänsyn till denna förmögenhet och fördelas på var
och en efter hans skattepliktiga förmögenhet. Lag (1991:416).
12 § 2 mom. Äkta makar, som under beskattningsåret levt åtskilda, skola
i fråga om taxering till statlig förmögenhetsskatt anses såsom av
varandra oberoende skattskyldiga. Förordning (1952:407).
12 § 3 mom. Ingår i skattepliktig förmögenhet fastighet, som äger del i
samfällighet av annat slag än som avses i 6 § 1 mom. första stycket b),
behöver vid redovisningen av förmögenheten i den del den utgöres av
fastighetens andel i samfälligheten ej upptagas belopp som understiger
5 000 kronor. Lag (1985:1020).
13 § har upphävts genom lag (1990:340).
Beskattningsort
14 § Skattskyldig taxeras till statlig förmögenhetsskatt i den kommun,
där han skall taxeras till statlig inkomstskatt.
Allmänna bestämmelser
15 § 1 mom. har upphävts genom lag (1990:340).
15 § 2 mom. har upphävts genom lag (1990:340).
16 § 1 mom. Vad i denna lag stadgas om person, som varit här i riket
bosatt, skall jämväl äga tillämpning å person, som i Sverige
stadigvarande vistats utan att vara härstädes bosatt. Lag (1974:859).
16 § 2 mom. Med utländskt bolag skall, där ej annat uttryckligen
stadgas, i denna lag likställas främmande stat samt utländsk menighet,
försäkringsanstalt och förening ävensom annan här i riket icke
hemmahörande juridisk person. Lag (1974:859).
17 § På svensk medborgare, som tillhört svensk beskickning hos utländsk
makt, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller
lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller
konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt
utomlands, tillämpas vad i denna lag stadgas angående här i riket bosatt
person. Detsamma gäller sådan persons make samt barn under 18 år, om de
har varit svenska medborgare och har bott hos honom. Lag (1978:929).
18 § En person, som har tillhört främmande makts beskickning eller
lönade konsulat här i riket eller beskickningens eller konsulatets
betjäning, som inte har varit svensk medborgare och som inte var bosatt
här i riket när han kom att tillhöra beskickningen eller konsulatet
eller beskickningens eller konsulatets betjäning, anses i
beskattningshänseende inte ha varit bosatt här i riket. Sådan person
åtnjuter, förutom den inskränkning i skattskyldigheten som följer av vad
som nu sagts, frikallelse från skattskyldighet för förmögenhet, som
utgörs av andelar i svenska ekonomiska föreningar. Skatt skall av
person, varom nu är fråga, utgöras i den kommun här i riket, där han
under beskattningsåret först haft sitt egentliga bo och hemvist eller,
utan att sådant fall förelegat, stadigvarande vistats.
Vad ovan sagts gäller också sådan persons make, barn under 18 år och
enskilda tjänare om de har bott hos honom och inte har varit svenska
medborgare. Lag (1984:896).
19 § Där för tillämpningen av denna lag erfordras föreskrifter utöver
vad de vid lagen fogade anvisningarna innehålla, äger regeringen utfärda
sådana föreskrifter. Tabeller, som utöver de vid lagen fogade tabellerna
äro erforderliga för tillämpningen av lagen, fastställas av
riksskatteverket. Lag (1974:859).
Om undantag från denna lags bestämmelser i vissa fall
20 § 1 mom. Är förmögenhet, för vilken statlig förmögenhetsskatt skall
utgöras, tillika underkastad motsvarande beskattning i annan stat, och
har, till förekommande av eller lindring i dylik dubbelbeskattning,
överenskommelse träffats om uppdelning av beskattningsrätten mellan
nämnda stat och Sverige eller förordnande meddelats, att viss
förmögenhet eller förmögenhet av visst slag skall helt eller delvis vara
fri från beskattning här i riket, skall beskattning, som äger rum med
tillämpning av överenskommelse eller förordnande, varom nu sagts, anses
hava ägt rum enligt denna lag. Lag (1974:859).
20 § 2 mom. Regeringen äger, till förekommande av eller lindring i sådan
dubbelbeskattning, som i 1 mom. sägs, med annan stats regering träffa
överenskommelse, såvitt avser fördelning i beskattningshänseende mellan
berörda stat och Sverige av förmögenhet, som är underkastad
dubbelbeskattning, eller ock, under förutsättning av ömsesidighet i
tillämpliga hänseenden, förordna, att viss förmögenhet eller förmögenhet
av visst slag skall helt eller delvis vara fri från beskattning här i
riket.
I fall, varom i detta mom. förmäles, må regeringen förklara, att statlig
förmögenhetsskatt skall för skattskyldig fastställas till högre belopp
än gällande bestämmelser eljest skulle föranleda, dock att skatten ej må
komma att uppgå till större del, procentuellt beräknad, av den på
grundval av överenskommelsen eller beslutet fastställda beskattningsbara
förmögenheten än skatten skulle utgjort av den beskattningsbara
förmögenhet, som skulle hava fastställts, om hänsyn ej tagits till
överenskommelsen eller beslutet. Vad i 11 § 3 mom. och 12 § 1 mom.
stadgas om beräkning av statlig förmögenhetsskatt i helt antal kronor
skall äga motsvarande tillämpning vid beräkning av skatt, som i detta
mom. avses.
Överenskommelse med främmande stats regering i fråga, varom i detta mom.
förmäles, skall upphöra att gälla senast vid det årsskifte, som infaller
närmast efter det en uppsägningstid av högst sex månader tilländalupit.
Lag (1974:859).
20 § 3 mom. Regeringen äger meddela de närmare föreskrifter, som må
finnas erforderliga för tillämpning av överenskommelser eller
förordnanden, varom i denna paragraf stadgas. Lag (1974:859).
21 § Under förutsättning av ömsesidighet må regeringen medgiva befrielse
från utgörande av skatt för förmögenhet, bestående av främmande stat
tillhörig, för dess beskickning eller konsulat härstädes avsedd
fastighet. Lag (1974:859).
22 § Skuld, som häftar vid förmögenhet, vilken jämlikt överenskommelse
eller beslut varom i 20 § eller 21 § sägs ej skall här i riket
beskattas, får icke vid taxering till statlig förmögenhetsskatt avräknas
från förmögenhet, som skall tagas till beskattning härstädes.
23 § Om skattskyldig blivit genom beslut av vederbörande myndigheter
beskattad för samma förmögenhet såväl här i riket som i utländsk stat,
må regeringen på ansökan av den skattskyldige efter vederbörandes
hörande kunna, därest ömmande omständigheter eller eljest synnerliga
skäl föreligga, till undvikande av eller lindring i dubbelbeskattningen,
förordna om efterskänkande av statlig förmögenhetsskatt. Har skatten
redan erlagts, återbekommes den i den ordning, som för restitution av
skatt i uppbördslagen stadgas. Lag (1974:859).
Anvisningar
till 3 och 4 §§
1. Tillgång, som efter ty i dessa paragrafer sägs skall ingå i
förmögenhetsberäkningen, skall därvid upptagas, även om den under
beskattningsåret icke lämnat avkastning. Oanvända tomter samt aktier och
andra värdehandlingar skola alltså medtagas, även om någon inkomst därav
ej influtit under året.
Äger fastighet del i samfällighet av annat slag än som avses i 6 § 1
mom. första stycket b), upptages egendom som ingår i samfälligheten
eller äges av juridisk person, som enligt författning eller på därmed
jämförligt sätt bildats för att förvalta samfälligheten. Värde av
gemensamhetsanläggning, vari de delägande fastigheterna uteslutande
eller så gott som uteslutande är privatbostadsfastigheter, ingår i de
delägande fastigheternas taxeringsvärden. I de fall när särskilt
taxeringsvärde åsatts samfälligheten liksom i det fall där fast eller
lös egendom eljest ingår i samfälligheten eller äges av juridisk person
som nyss angivits, skall taxeringsvärdet och värdet av sådan fast eller
lös egendom fördelas på de delägande fastigheterna efter deras andelstal
i samfälligheten. Lag (1991:416).
2. Vid beräkning av förmögenhet i förvärvskälla eller del av
förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet som är hänförlig till
jordbruksfastighet och rörelse, gäller följande.
Sammanfaller inte räkenskapsåret med beskattningsåret, får som värde av
förmögenhet tas upp värdet vid utgången av det räkenskapsår som gått
till ända närmast före ingången av taxeringsåret. Detta värde skall
emellertid rättas med belopp som den skattskyldige satt in i
förvärvskällan eller tagit ut ur densamma för egen räkning eller för
annan av honom innehavd förvärvskälla. Utgår räkenskapsåret före
beskattningsåret, skall nämnda värde ökas med insättningar och minskas
med uttag som skett intill beskattningsårets utgång.
Den värdesättning av tillgångarna i förvärvskällan som sker vid
inkomsttaxeringen är inte bindande vid förmögenhetsberäkningen.
Inventarier som är avsedda för stadigvarande bruk i förvärvskällan tas
upp till anskaffningsvärdet efter avdrag för skälig avskrivning eller
utrangering. Lagertillgångar tas upp till de värden som gäller vid
inkomsttaxeringen minskade med skäligt avdrag för prisfallsrisk, varvid
dock fastighet tas upp lägst till taxeringsvärdet.
Skulder och andra avgående poster i förvärvskällan avräknas enligt
bestämmelserna i 5 §. Hänsyn tas inte till latent skatteskuld, såvida
inte annat följer av punkt 3 första stycket av dessa anvisningar.
Om värdet av tillgångarna i förvärvskällan överstiger beloppet av
skulder och andra avgående poster, får förmögenhetsvärdet av
förvärvskällan nedsättas till trettio procent av det överskjutande
värdet. Om förvärvskällan innehas med fideikommissrätt, får dock
nedsättning ske till tjugo procent av sistnämnda värde.
Småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med
tillhörande tomtmark på lantbruksenhet skall inte behandlas som
näringsfastighet i annat fall än då huset används som bostad för
arbetskraft till ägare eller arrendator av lantbruksenheten. Om ett hus
med tomtmark på grund av vad nu har sagts inte skall behandlas som
näringsfastighet skall inte heller de till huset och tomtmarken
hänförliga låneskulderna anses ingå i näringsverksamhet. Bestämmelserna
i detta stycke tillämpas inte på förvärvskälla som innehas med
fideikommissrätt.
Egendom, som enligt 4 kap. 5 § första stycket fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) ingår i en industrienhet avseende täktmark och -- i
förekommande fall -- industribyggnad på sådan mark eller i en
exploateringsenhet, skall, om egendomen inte utgör tillgång i rörelse,
vid tillämpningen av denna anvisningspunkt anses som en särskild
förvärvskälla inom näringsverksamhet hänförlig till rörelse.
Mark och byggnader, som är belägna på en ort och av fastighetsägaren
regelbundet upplåts för fritidsändamål till annan än närstående
(fritidsuthyrning), skall, om de inte utgör tillgångar i rörelse, vid
tillämpningen av denna anvisningspunkt tillsammans anses utgöra en
särskild förvärvskälla inom näringsverksamhet hänförlig till rörelse.
Detta gäller dock endast under förutsättning att
a) egendomen ingår i en eller flera småhusenheter enligt 4 kap. 5 §
första stycket fastighetstaxeringslagen och
b) fastighetsägarens fritidsuthyrning på orten av sådan egendom, som
avses under a och inte utgör tillgång i rörelse, omfattar minst tre
småhus eller tomter avsedda för småhus som ägs av annan än
fastighetsägaren.
Uttrycket småhus har den innebörd som anges i 2 kap. 2 §
fastighetstaxeringslagen. Som närstående räknas
för fysisk person: de personer som anges i punkt 14 trettonde stycket av
anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370),
för dödsbo: dödsbodelägarna och dem närstående personer,
för fåmansföretag som avses i sistnämnda lagrum: företagsledaren och
delägarna i företaget samt dem närstående personer.
Bestämmelserna i denna anvisningspunkt tillämpas även när förvärvskällan
innehas indirekt genom förmedling av juridisk person. Lag (1991:416).
3. Medel, för vilka uppskov med inkomstbeskattning åtnjutes enligt
bestämmelserna om skogskonto, upphovsmannakonto, uppfinnarkonto eller
investeringskonto för skog, tas upp till halva värdet. Har medel satts
av till fond för särskilt ändamål enligt föreskrift i lag eller annan
författning och har avdrag vid inkomstberäkningen medgetts för
avsättningen, får halva det avsatta beloppet tas upp som skuld. Som
skuld räknas även hälften av det uppskovsbelopp enligt lagen (1990:655)
om återföring av obeskattade reserver som ännu inte återförts till
beskattning.
Är fordran för sin tillkomst gjord beroende av ett villkor, som är
ovisst, antingen i den meningen att det är osäkert, om den såsom villkor
bestämda tilldragelsen kommer att inträffa, eller i den meningen att det
visserligen är säkert, att tilldragelsen skall inträffa, men ovisst när,
skall fordringen icke medräknas. Däremot har den omständigheten, att
fordran, som löper utan ränta, ännu ej är förfallen till betalning,
betydelse endast för beräkningen av dess förhandenvarande värde (4 §).
Lag (1991:416).
4. Rättighet skall anses vara bestämd att tillgodonjutas för tid, som
icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång, även
för det fall att viss tid icke blivit bestämd, men anledning icke
förefinnes att antaga, att rättigheten kommer att upphöra tidigare än
efter det femte årets utgång.
5. Aktier som noteras på inländsk eller utländsk börs, andelar i
värdepappersfonder samt andra värdepapper än aktier som omsätts
marknadsmässigt och är av det slag som anges i 27 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till 75 procent av det
noterade värdet.
Aktier som, utan att vara börsnoterade, är föremål för marknadsmässig
omsättning med regelbundna noteringar om avslut tas upp till 30 procent
av det noterade värdet.
Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är
börsnoterade eller föremål för sådan notering som avses i andra stycket,
skall de aktier i bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde
som de noterade aktierna. Är flera aktieslag noterade, skall de icke
noterade aktierna tas upp till samma värde som de noterade aktier som
har den lägsta kursen.
Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det
noterade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en
försäljning under normala förhållanden, får i stället priset vid en
sådan försäljning läggas till grund för värderingen.
Aktier som inte omfattas av bestämmelserna i första--tredje styckena
samt andelar i ekonomiska föreningar och handelsbolag tas upp till det
pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden,
varvid dock följande skall iakttas. I den mån uppskattningen grundas på
värdet av tillgångar i inkomstslaget näringsverksamhet som är hänförliga
till jordbruksfastighet och rörelse, beräknas tillgångarnas värde med
tillämpning av reglerna i punkt 2 ovan. I den mån uppskattningen grundas
på värdet av tillgångar som avses i första--tredje styckena skall värdet
av dessa tillgångar anses motsvara vad som skulle tas upp vid en
tillämpning av bestämmelserna i första--fjärde styckena.
Värdepapper som inte omfattas av bestämmelserna i första--tredje och
femte styckena tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning
under normala förhållanden. Lag (1991:416).
6. Livförsäkring tas upp som tillgång. Detta gäller dock inte om
försäkringen
1. är sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till
31 § kommunalskattelagen (1928:370),
2. enbart avser dödsfall senast vid 70 års ålder och inte är
återköpsbar,
3. ger rätt till livränta eller sjukränta som utges på grund av annan
försäkring än livförsäkring.
Livförsäkring tas upp till det värde som motsvarar det på
försäkringstekniska grunder beräknade tekniska återköpsvärdet. Lag
(1986:1227).
till 5 §
Avdrag för återbetalningspliktiga studiemedel får ske med den
skattskyldiges återbetalningsbelopp enligt 8 kap. 16--21 §§
studiestödslagen (1973:349).
Utöver avdrag enligt första stycket får avdrag göras för påförda, ej
erlagda avgifter enligt 8 kap. studiestödslagen i den mån debiteringen
ej förfallit enligt 8 kap. 66 § samma lag.
Skulder, som hänföra sig till samfälligheter av annat slag än som anges
i 6 § 1 mom. första stycket b), fördelas efter de delägande
fastigheternas andelstal. Lag (1975:1176).
till 6 §
Såsom här i riket nedlagd förmögenhet anses icke vad någon placerar i
svenska obligationer eller i inteckningar i här belägen fastighet eller
vad han har innestående på bankräkning här i riket eller eljest har att
här fordra, där fordrinen icke grundar sig på affärsverksamhet, som han,
ensam eller jämte annan, här i riket utövat. Ej heller föranleder den
omständigheten, att utom riket bosatt person under vistelse här i riket
medfört värdehandlingar eller annan lös egendom eller att han anförtrott
dylik egendom i vård hos annan härstädes, att egendomen blir att anse
såsom här i riket nedlagd förmögenhet.
till 7 §
Förhållande som avses i 7 § f) kan tänkas föreligga, då det är sannolikt
att förmögenheten eller dess värde och rätten till avkastningen därav
komma att i framtiden åter förenas hos den som har rätt till
avkastningen eller denne närstående person. Den omständigheten, att
äganderätten skilts från rätten till avkastningen, kan i dylikt fall
vara att betrakta mera som en, exempelvis för att vinna lättnad i
beskattning, tillämpad yttre form än som en anordning åsyftande att
åstadkomma en verklig överflyttning av de förmåner, innehavet av
förmögenheten kan anses medföra.
till 9 §
har upphävts genom förordning (1970:170).
Tabell I
utvisande kapitalvärdet av en efter förloppet av nedanstående antal år
till betalning förfallen fordran eller skuld på 100 kronor, varpå ränta
ej skall beräknas för tiden före förfallodagen. Tiden avrundas nedåt
till helt antal år.
Antal år Kapitalvärde Antal år Kapitalvärde
0 100 14--18 40
1 90 19--24 30
2-- 4 80 25--32 20
5-- 6 70 33--46 10
7-- 9 60 47-- 0
10--13 50
Tabell II
utvisande kapitalvärdet av en under nedanstående antal år utgående ränta
(avkomst, förmån) på 1 krona. Tiden avrundas nedåt till helt antal år.
Antal år Kapitalvärde Antal år Kapitalvärde
-- 4 hela det sammanlagda 18--20 12
räntebeloppet 21--23 13
5 4 24--26 14
6 5 27--30 15
7--8 6 31--35 16
9 7 36--42 17
10--11 8 43--53 18
12--13 9 54--75 19
14--15 10 76-- 20
16--17 11
Skall ränta börja först efter visst antal år, beräknas kapitalvärde vid
ifrågavarande tidpunkt enligt denna tabell, varefter detta värde
omräknas till aktuellt kapitalvärde med användning av Tabell I.
Tabell III
utvisande kapitalvärdet av en livsvarig livränta på 1 krona om året.
Uppnådd ålder avrundas nedåt till helt antal år.
Ålder Kapitalvärde Ålder Kapitalvärde
0--13 19 65-- 67 9
14--26 18 68-- 71 8
27--34 17 72-- 74 7
35--40 16 75-- 77 6
41--46 15 78-- 81 5
47--50 14 82-- 85 4
51--54 13 86-- 89 3
55--58 12 90-- 95 2
59--61 11 96--103 1
62--64 10 104-- 0
(Förordning 1974:311).
Tabell IV har upphävts genom förordning (1974:311).
Övergångsbestämmelser
1974:998
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången
vid 1976 års taxering. De nya bestämmelserna skall tillämpas jämväl i
fråga om andelar i sådana aktiefonder vilka med stöd av
övergångsbestämmelserna till aktiefondslagen (1974:931) får fortsätta
efter utgången av år 1974. Äldre bestämmelser gäller alltjämt vid 1975
eller tidigare års taxeringe och vid eftertaxering för år 1975 eller
tidigare.
1984:896
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första
gången vid 1986 års taxering.
1984:1080
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första
gången vid 1986 års taxering.
1985:309
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas första gången
vid 1986 års taxering.
1985:1020
Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt
uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och
tillämpas första gången vid 1986 års taxering.
1986:1117
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första
gången vid 1988 års taxering. Vid denna taxering skall dock iakttas
att den som på grund av punkt 5 av övergångsbestämmelserna till lagen
(1986:1113) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och första
stycket andra meningen av övergångsbestämmelserna till lagen
(1986:1114) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt inte
skall taxeras för inkomst av rörelse, som bedrivits här i riket från
fast driftställe, inte heller skall taxeras till statlig
förmögenhetsskatt för förmögenhet nedlagd i rörelsen.
1986:1197
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första
gången vid 1988 års taxering.
1986:1227
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första
gången vid 1988 års taxering.
Har livförsäkring tagits i överensstämmelse med ansökan som kommit in
till försäkringsgivarens huvudkontor före den 13 september 1986, skall
äldre bestämmelser fortfarande gälla. En därefter vidtagen ändring som
medför ökad premieförpliktelse totalt sett eller tidigareläggning av
premiebetalning, skall dock anses som nytt försäkringsavtal.
1986:1291
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. De nya bestämmelserna
tillämpas första gången vid 1988 års taxering.
1987:338
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987 och tillämpas första gången vid
1988 års taxering.
1989:1026
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 och tillämpas första
gången vid 1991 års taxering.
1990:340
Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas första gången
vid 1991 års taxering.
1991:416
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid
1992 års taxering.
1991:1850
Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991.
Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1997 och tidigare års
taxeringar. Vid 1992-1997 års taxeringar tillämpas den upphävda lagen
med de ändringar som framgår av punkterna 1-7 nedan. Lag (1996:164).
1. Tillgångar är inte skattepliktiga och skulder är inte
avdragsgilla i den mån de är hänförliga till verksamhet som omfattas
av de särskilda reduceringsreglerna i punkt 2 femte stycket av
anvisningarna till 3 och 4 §§. Sådana tillgångar och skulder skall
inte heller medräknas vid värdering av aktie eller andel enligt punkt
5 femte stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§. Vad som sagts om
värdering av andel skall även gälla i fråga om andel i europeisk
ekonomisk intressegruppering. Lag (1995:1541).
2. I stället för vad som sägs i punkt 5 första stycket av
anvisningarna till 3 och 4 §§ gäller följande. Aktier som är
inregistrerade vid en svensk börs eller noterade vid utländsk börs,
andelar i värdepappersfonder samt andra värdepapper än aktier som
omsätts marknadsmässigt och är av det slag som anges i 27 § 1 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till det noterade
värdet.
Andra stycket i nämnda anvisningspunkt skall omfatta aktier som inte
är av det slag som nu nämnts men som är föremål för marknadsmässig
omsättning med regelbundna noteringar om avslut. Sådana aktier är
inte skattepliktiga. Detsamma gäller aktier som är inregistrerade vid
en svensk börs om aktierna vid utgången av år 1991 omfattades av
bestämmelserna i andra eller femte stycket nämnda anvisningspunkt.
Lag (1996:690).
3. Statlig förmögenhetsskatt för skattskyldig som avses i 11 § 1
mom. är
vid 1992 års taxering 1,5 procent av den del av den beskattningsbara
förmögenheten som överstiger 800 000 kronor men inte 1 600 000 kronor
och 2,5 procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten som
överstiger 1 600 000 kronor,
vid 1993-1996 års taxeringar 1,5 procent av den del av den
beskattningsbara förmögenheten som överstiger 800 000 kronor, samt
vid 1997 års taxering 1,5 procent av den del av den beskattningsbara
förmögenheten som överstiger 900 000 kronor. Lag (1996:690).
4. Fosterbarn anses vid tillämpningen av 12 § 1 mom. inte som
hemmavarande barn. Lag (1995:1541).
5. Behållning på pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 § lagen
(1993:931) om individuellt pensionssparande räknas inte som
skattepliktig tillgång. Lag (1995:1541).
6. Livförsäkring som meddelats i utländsk försäkringsverksamhet
vilken inte bedrivits från fast driftställe i Sverige räknas som
skattepliktig tillgång i den omfattning som anges i punkt 6 av
anvisningarna till 3 och 4 §§. Lag (1995:1541).
7. i 20 § skall inte gälla. Detsamma gäller
hänvisningen till dessa föreskrifter i 6 § 1 mom. Lag (1996:164).
1992:1489
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången
vid 1994 års taxering.
1993:950
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas vid 1995
års taxering.
1995:1541
Denna lag träder i kraft den 30 december 1995. Den nya punkten 6
tillämpas första gången vid 1996 års taxering. Bestämmelserna i
punkten tillämpas dock inte för försäkringsavtal som ingåtts före den
1 juli 1995 under förutsättning att
1. avtalet inte därefter ändrats på ett sätt som medför ökad
premieförpliktelse totalt sett eller en tidigareläggning av
premiebetalning,
2. större premie inte därefter betalats än den som lägst skall
betalas för betalningsperioden enligt avtalet, och att
3. försäkringen inte övergått till ny innehavare efter den 30 juni
1995 på annat sätt än genom arv, testamente, gåva eller bodelning.
1996:164
Denna lag träder i kraft den 1 april 1996. Den nya punkten 7
tillämpas första gången vid 1996 års taxering.
1996:690
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas vid 1997 års
taxering.