Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Gengasdrivet fordon eller redskap må ej införas i garage eller annan lokal, med mindre det kan antagas för visst, att gas från gengasverket eller motorn icke utströmmar i sådan myckenhet och på sådant sätt, att fara för koloxidförgiftning föreligger. Till gengasverk hänföras samtliga anordningar för alstring av gas och dennas överförande till motorn (generator, startfläkt, kylare, renare och gasblandare ävensom de rörledningar, som förbinda dessa delar sinsemellan och med motorn). Vad i denna kungörelse stadgas om gengasdrivet fordon gäller ock släpfordon, som uppbär gengasverk. 2 § Skall gengasdrivet fordon enligt gällande bestämmelser undergå första besiktning, ombesiktning eller sådan besiktning, som avses i 11 § 1 mom. motorfordonsförordningen den 23 oktober 1936, eller har beträffande dylikt fordon på grund av bristfällighet, som hänför sig till gengasverket, vid flygande besiktning föreläggande om eftersyn meddelats, må fordonet icke införas i garage eller annan lokal, förrän fordonet blivit vid besiktningen eller eftersynen godkänt. Vad sålunda stadgas skall dock ej gälla, där gengasverket före fordonets införande är släckt och efter avsvalning luftat. 3 § Till gengasverk eller motor å gengasdrivet fordon eller redskap hörande lock, lucka, ventil (spjäll), koppling eller annan anordning, varigenom gas kan utströmma, må icke öppnas eller hållas öppen i garage eller annan lokal, för såvitt icke gengasverket är släckt samt jämte motorn efter avsvalning luftat eller ock genom särskild anordning säkerhet eljest erhållits för att gas icke utströmmar i lokalen. 4 § Tändningsfläkt (startfläkt), hörande till gengasverk å fordon eller redskap, må icke användas i garage eller annan lokal. Gengasverket må icke tändas inne i lokal utan att verkets fläktavlopp gastätt anslutits till en ur skyddssynpunkt tillfyllestgörande, mekaniskt driven utsugningsanordning, som ersätter tändningsfläkten. Anordningen må ej stå i förbindelse med annan utsugnings- eller ventilationsanordning. I lokal, där sprit eller eldfarlig olja av första klass förvaras, må tändning av gengasverk icke ske. Vad nu sagts gäller dock ej, där spriten eller oljan är avsedd för utförande av fordon eller redskap från lokalen samt förvaras i behållare, som rymmer högst fem liter och ej är anbragt under motorhuven. 5 § Motorn till gengasdrivet fordon eller redskap må icke startas i garage eller annan lokal utan att motorns avgasrör är anslutet till utsugningsanordning av ur skyddssynpunkt tillfyllestgörande beskaffenhet. Ej heller må motorn utan sådan anslutning eljest köras i tomgång i lokalen i vidare mån än som är oundgängligen nödvändigt för fordonets eller redskapets manövrering. Vad i denna paragraf stadgas äger icke tillämpning, där motorn startas och köres med bensin eller annat flytande bränsle samt gengasverkets förbindelse med motorn är avstängd. 6 § I 4 eller 5 § avsedd utsugningsanordning, som är anbragt i lokal, där förande av fordon eller redskap eller annat arbete äger rum under sådana förhållanden, att lagen om arbetarskydd är tillämplig, skall vara godkänd av vederbörande yrkesinspektör eller bergmästare. 7 § Om i garage eller annan lokal, vari gengasdrivet fordon eller redskap regelmässigt införes eller förvaras, förande av fordon eller redskap eller annat arbete äger rum under sådana förhållanden, att lagen om arbetarskydd är tillämplig, skall lokalen vara försedd med ventilationsanordning, som godkänts av vederbörande yrkesinspektör eller bergmästare. Vad sålunda stadgas skall dock icke gälla, därest vid infarten eller infarterna till lokalen genom anslag av iögonfallande beskaffenhet angivits, att gengasdrivet fordon eller redskap icke må föras i lokalen, om icke gengasverket är släckt och efter avsvalning luftat. 8 § Utsugnings- eller ventilationsanordning, varom förmäles i 4, 5 eller 7 §, skall vara i funktion i den utsträckning, som är erforderlig för att uppnå det med anordningen avsedda syftet. 9 § I garage eller annan lokal, vari gengasdrivet fordon eller redskap regelmässigt införes eller förvaras, skola på lämplig plats finnas uppsatta dels anslag, innehållande varning för koloxidförgiftning samt anvisningar om vad som bör iakttagas i händelse av sådan förgiftning, dels ock ett exemplar av denna kungörelse. Erfordras jämlikt 6 eller 7 § godkännande av utsugnings- eller ventilationsanordning, skall bevis om sådant godkännande finnas uppsatt på lämpligt ställe i lokalen. 10 § Den, som vid förande eller skötsel av eller vidtagande av annan åtgärd med gengasdrivet fordon eller redskap åsidosätter någon av de i 1--6 och 8 §§ meddelade föreskrifterna eller som inför fordon eller redskap i lokal i strid mot anslag, som i 7 § andra stycket sägs, döms till böter. Har åtgärden vidtagits i lokal, som är inrymd i fritt liggande byggnad, där människor inte bor eller annars vistas, och under sådana förhållanden, att lagen om arbetarskydd inte är tillämplig, må dock åsidosättande av föreskrifterna inte föranleda ansvar enligt denna kungörelse. Begås förseelse, som i första stycket avses, av arbetstagare, vare jämväl arbetsgivaren ansvarig för förseelsen, liksom vore den begången av honom själv, så framt ej omständigheterna göra sannolikt, att förseelsen skett utan hans vetskap och vilja. Till böter döms också ägare eller innehavare av garage eller annan lokal, som i 7 § sägs, som underlåter att iakttaga där givna föreskrifter så ock arbetsgivare som, utan att samma föreskrifter iakttagits, använder arbetare till att i dylik lokal föra fordon eller redskap eller verkställa annat arbete under sådana förhållanden, att lagen om arbetarskydd är tillämplig. Åsidosätter ägare eller innehavare av garage eller annan lokal vad i 9 § är föreskrivet döms till penningböter. Lag (1991:263). 11 § har upphävts genom lag (1991:263). Böter, som ådömas enligt denna kungörelse, tillfalla kronan. 12 § Vad i denna kungörelse är stadgat om arbetsgivare skall, där arbetsgivaren är staten eller kommun, gälla arbetsföreståndaren. 13 § Det ankommer på yrkesinspektionens chefsmyndighet att meddela de närmare föreskrifter beträffande tillämpningen av denna kungörelse, som finnas erforderliga. Samma myndighet äger, där särskilda förhållanden det påkalla, medgiva eftergift från bestämmelse i denna kungörelse. Övergångsbestämmelser 1945:174 Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1945, då kungörelsen den 5 juni 1942 (nr 361) med vissa bestämmelser till skydd mot skada från gengasdrivet fordon eller redskap skall upphöra att gälla. Beträffande förseelse mot sistnämnda kungörelse, som begåtts under tiden för dess giltighet, skall dock vad i kungörelsen är stadgat fortfara att gälla jämväl efter den 30 juni 1945.