Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1937:73 ·
Visa register
Lag (1937:73) om befordran med luftfartyg
Departement: Justitiedepartementet L3
Utfärdad: 1937-03-05
Ändring införd: t.o.m. SFS 2021:1136
Lagens tillämpningsområde
1 § Denna lag gäller befordran med luftfartyg av passagerare, resgods
eller gods, vilken utföres mot vederlag eller av lufttrafikföretag
verkställes vederlagsfritt.
I denna lag förstås med Warszawakonventionen den i Warszawa den 12
oktober 1929 undertecknade konventionen om internationell luftbefordran
och med Guadalajarakonventionen den i Guadalajara den 18 september 1961
undertecknade konventionen om internationell luftbefordran som utföres
av annan än den avtalslutande fraktföraren. Lag (1967:69).
2 § Å luftbefordran, som utföres i enlighet med internationella
överenskommelser om postbefordran, äger denna lag icke tillämpning, ej
heller å befordran, som verkställes av lufttrafikföretag såsom första
försök i syfte att upprätta reguljär luftbefordringslinje, eller å
befordran, som utföres under osedvanliga förhållanden och faller utom
normal utövning av lufttrafik.
Befordringshandlingar
Biljett
3 § Vid befordran av passagerare skall fraktföraren utfärda biljett,
innehållande följande uppgifter:
a. ort och dag för utfärdandet;
b. avgångsort och bestämmelseort;
c. avsedda mellanlandningar, fraktföraren obetaget att förbehålla sig
rätt till nödig ändring;
d. fraktförarens eller fraktförarnas namn och adress; samt
e. att befordringen utföres under den ansvarighet, som stadgas i denna
lag.
Är biljett ej utfärdad, har den ej föreskrivet innehåll eller har den
förkommit, vare befordringsavtalet ändock gällande och underkastat
bestämmelserna i denna lag. Har fraktföraren mottagit passageraren utan
att biljett utfärdats, äge han likväl ej åberopa de bestämmelser, som
utesluta eller begränsa hans ansvarighet.
II Resgodsbevis
4 § Vid befordran av resgods, som passageraren lämnat i fraktförarens
vård (inskrivet resgods), skall denne utfärda resgodsbevis.
Resgodsbevis skall upprättas i två exemplar, det ena för passageraren,
det andra för fraktföraren. Beviset skall innehålla följande uppgifter:
a. ort och dag för utfärdandet;
b. avgångsort och bestämmelseort;
c. fraktförarens eller fraktförarnas namn och adress;
d. biljettens nummer;
e. att resgodset utlämnas till innehavaren av beviset;
f. kollinas antal och vikt;
g. belopp, som uppgivits i enlighet med 22 § andra stycket; samt
h. att befordringen utföres under den ansvarighet, som stadgas i denna
lag.
Är resgodsbevis ej utfärdat, har beviset ej föreskrivet innehåll eller
har det förkommit, vare befordringsavtalet ändock gällande och
underkastat bestämmelserna i denna lag. Har fraktföraren mottagit
resgodset utan att resgodsbevis utfärdats eller innehåller beviset icke
de i andra stycket under d., f. och h. föreskrivna uppgifter, äge han
likväl ej åberopa de bestämmelser, som utesluta eller begränsa hans
ansvarighet.
III Flygfraktsedel
5 § Vid befordran av gods äge fraktföraren fordra, att avsändaren
upprättar och avlämnar en befordringshandling, betecknad flygfraktsedel.
Avsändaren äge fordra, att sådan handling mottages av fraktföraren.
Är flygfraktsedel ej utfärdad, har den ej föreskrivet innehåll eller har
den förkommit, vare befordringsavtalet ändock gällande och, med det
undantag som följer av 9 §, underkastat bestämmelserna i denna lag.
6 § Flygfraktsedeln skall upprättas av avsändaren i tre originalexemplar
och avlämnas tillsammans med godset. Det första exemplaret skall förses
med beteckningen "för fraktföraren" och undertecknas av avsändaren. Det
andra exemplaret skall betecknas "för mottagaren"; det undertecknas av
avsändaren och fraktföraren samt åtföljer godset. Det tredje exemplaret
undertecknas av fraktföraren och återställes av honom till avsändaren
efter godsets mottagande.
Fraktförarens underskrift skall tecknas vid godsets mottagande; den kan
ersättas med stämpel. Avsändarens underskrift kan vara tryckt eller
ersättas med stämpel.
Där fraktföraren på avsändarens begäran upprättat flygfraktsedeln, anses
han, där ej annat styrkes, hava handlat för avsändarens räkning.
7 § Avser befordringen flera kolli, skall avsändaren, där fraktföraren
det begär, upprätta särskilda flygfraktsedlar.
8 § Flygfraktsedeln skall innehålla följande uppgifter:
a. ort och dag för utfärdandet;
b. avgångsort och bestämmelseort;
c. avsedda mellanlandningar, fraktföraren obetaget att förbehålla sig
rätt till nödig ändring;
d. avsändarens namn och adress;
e. den förste fraktförarens namn och adress;
f. om viss mottagare angives, hans namn och adress;
g. godsets art;
h. stycketal, förpackningssätt och kollinas särskilda märken eller
nummer;
i. godsets vikt, myckenhet, rymd eller mått;
j. godsets och förpackningens synliga tillstånd;
k. frakten, om den är bestämd, dag och ort för betalningen, så ock av
vem den skall erläggas;
l. om godset sändes mot efterkrav, vederlaget för godset, så ock kostnad
som skall gäldas av mottagaren;
m. belopp, som uppgivits i enlighet med 22 § andra stycket;
n. i huru många exemplar flygfraktsedeln utfärdats;
o. handlingar, som avlämnats till fraktföraren att åtfölja
flygfraktsedeln;
p. befordringstiden och kortfattad uppgift å den avsedda vägen (via),
såvitt avtal därutinnan träffats; samt
q. att befordringen utföres under den ansvarighet, som stadgas i denna
lag.
9 § Har fraktföraren mottagit godset utan att flygfraktsedel utfärdats
eller innehåller fraktsedeln icke de i 8 § a.--i. och q. föreskrivna
uppgifter, äge han icke åberopa de bestämmelser i denna lag, som
utesluta eller begränsa hans ansvarighet.
10 § Avsändaren svare för skada, som tillskyndas fraktföraren eller
annan i följd av att uppgifter rörande godset, vilka han upptagit i
flygfraktsedeln, ej hava föreskrivet innehåll eller eljest äro
ofullständiga eller oriktiga.
11 § Flygfraktsedeln skall, där ej annat styrkes, gälla såsom bevis om
avtalets slutande, om mottagandet av godset och om villkoren för
befordringen.
Uppgifterna i flygfraktsedeln angående godsets vikt, mått, förpackning
och stycktetal skola, där ej annat styrkes, äga vitsord. Annan uppgift
om godsets myckenhet eller rymd samt uppgift om dess tillstånd äge
däremot ej vitsord mot fraktföraren, med mindre han i avsändarens
närvaro undersökt uppgiften och därom tecknat intyg å flygfraktsedeln
eller ock uppgiften avser godsets synliga tillstånd.
Rätt att förfoga över godset och godsets utlämnande
12 § Mot uppfyllande av sina förpliktelser på grund av
befordringsavtalet äge avsändaren, där det kan ske utan skada för
fraktföraren eller annan avsändare, förfoga över godset genom att
återtaga det å avgångs- eller bestämmelseflygplatsen, stoppa det vid
landning under resan, på bestämmelseorten eller under resan låta utlämna
det till annan än den i flygfraktsedeln angivne mottagaren eller begära
dess återsändande till avgångsflygplatsen; gälde dock kostnad som därav
kommer. Kan avsändarens order ej verkställas, skall fraktföraren därom
omedelbart underrätta honom.
Utför fraktföraren avsändarens order utan att dennes exemplar av
flygfraktsedeln företes, vare fraktföraren ansvarig för skada, som
därigenom tillskyndas rätte innehavaren av flygfraktsedeln, fraktföraren
obetaget att söka sitt åter av avsändaren.
Avsändarens rätt upphöre, då efter vad i 13 § stadgas mottagarens rätt
inträder. Vägrar mottagaren att mottaga fraktsedeln eller godset eller
är han icke att träffa, gånge rätten att förfoga över godset åter till
avsändaren.
13 § När godset framkommit till bestämmelseorten, äge mottagaren, där ej
annat föranledes av vad i 12 § stadgas, av fraktföraren utfå
flygfraktsedeln och godset, därest han gäldar vad denne äger fordra och
i övrigt fullgör de befordringsvillkor, som angivits i flygfraktsedeln.
Där ej annat avtalats, skall fraktföraren, så snart godset framkommit,
underrätta mottagaren därom.
14 § Vidgår fraktföraren att godset förkommit eller har det ej
framkommit senast inom sju dagar efter det godset bort anlända, äge
mottagaren mot fraktföraren göra gällande de rättigheter, som härflyta
ur befordringsavtalet.
15 § Förbehåll, som innefattar avvikelse från bestämmelserna i 12, 13
eller 14 §, vare ej gällande, med mindre det intagits i flygfraktsedeln.
16 § Avsändaren vare pliktig att lämna de upplysningar och att vid
flygfraktsedeln foga de handlingar, som erfordras för att tull-, accis-
och ordningsföreskrifter må kunna fullgöras före godsets avlämnande till
mottagaren. Skada i följd av att sådan upplysning eller handling saknas,
är ofullständig eller felaktig vare avsändaren pliktig att ersätta,
utan så är att fel eller försummelse ligger fraktföraren eller hans folk
till last.
Fraktföraren vare icke pliktig att undersöka, om dessa upplysningar och
handlingar äro riktiga eller fullständiga.
Fraktförarens ansvarighet
17 § Drabbas passagerare, ombord å luftfartyget eller vid påstigning
eller avstigning, av skada å person, vare fraktföraren, såvitt ej annat
följer av vad nedan stadgas, därför ansvarig.
18 § Förkommer, minskas eller skadas inskrivet resgods eller gods, medan
det är i fraktförarens vård, på flygplats, ombord på luftfartyg eller,
vid landning utanför flygplats, varhelts godset befinner sig, vare
fraktföraren, med nedan stadgade undantag, därför ansvarig.
Har på grund av befordringsavtalet vid lastning, avlämnande eller
omlastning befordran verkställts till lands eller sjöledes utanför
flygplats, ligge å fraktföraren att visa att skada, som drabbat
resgodset eller godset, ej uppkommit under den i första stycket avsedda
tiden.
19 § För skada i följd av dröjsmål vid luftbefordran av passagerare,
inskrivet resgods eller gods vare fraktföraren ansvarig, där ej nedan
annorlunda stadgas.
20 § Fraktföraren vare fri från ansvarighet, där antagas må, att skadan
icke orsakats genom fel eller försummelse av fraktföraren själv eller
av hans folk i tjänsten.
Samma lag vare, där vid befordran av inskrivet resgods eller gods skadan
tillkommit genom fel eller försummelse vid styrningen, förandet eller
navigeringen av luftfartyget och fel eller försummelse i annat hänseende
ej föreligger.
21 § Har den, som lidit skadan, genom eget vållande därtill medverkat,
varde ersättningen jämkad efter ty skälighet prövas.
22 § Vid befordran av passagerare vare fraktförarens ansvarighet för
envar av dem begränsad till adertontusentvåhundrafemtio kronor; och må
förty, där ersättningen skall utgå i form av ränta, dennas
kapitaliserade värde icke överskrida sagda gräns. Avtal må dock träffas
om högre gräns för ansvarigheten.
Beträffande inskrivet resgods eller gods vare fraktförarens ansvarighet
begränsad till trettiosju kronor för kilogram. Har avsändaren vid
godsets avlämnande till fraktförarens särskilt uppgivit det intresse,
som är förbundet med befordringen, och guldit föreskriven
tilläggsavgift, gälle det uppgivna beloppet såsom gräns för frakförarens
ansvarighet, där han ej visar, att avsändarens intresse är lägre.
För resgods, som passageraren icke lämnat i fraktförarens vård, vare
ansvarigheten begränsad till sjuhundratrettio kronor för envar
passagerare.
23 § Förbehåll, som innefattar inskränkning i fraktförarens ansvarighet
eller bestämmer lägre gäns därför än i 22 § sägs, vare ogiltigt.
Vid befordran av gods, vilken utföres av annan än den som genom
befordringsavtalet åtagit sig befordringen och vilken är underkastad
Guadalajarakonventionen, äger bestämmelsen i första stycket icke
tillämpning på förbehåll avseende förlust, minskning eller skada, som
härrör av godsets egen beskaffenhet eller fel i godset. Lag (1967:69).
24 § Där passagerare drabbats av skada å person, skall enligt de i
strafflagen stadgade grunder bestämmas vem ersättningen skall tillkomma
och vad därunder skall räknas.
25 § Har skada med uppsåt eller grov vårdslöshet orsakats av
fraktföraren själv eller av hans folk i tjänsten, äge han icke åberopa
de bestämmelser i denna lag, som utesluta eller begränsa hans
ansvarighet.
Föres talan mot någon av fraktförarens folk på den grund att han vållat
skada genom fel eller försummelse i tjänsten av ringare grad än som
avses i första stycket, må vad han och fraktföraren kunna förpliktas att
sammanlagt utgiva i ersättning icke överskrida den gräns för
ansvarigheten som fraktföraren äger åberopa.
Om jämkning i vissa fall av skadeersättning stadgas i 10 kap. 3 §
luftfartslagen den 6 juni 1957 (nr 297). Lag (1967:69).
26 § Mottages inskrivet resgods eller gods utan anmärkning, skall
godset, där ej annat styrkes, anses avlämnat i oskadat skick och i
överenstämmelse med befordringshandlingen.
Om skada eller minskning skall anmärkning göras hos fraktföraren
omedelbart efter upptäckten och senast, beträffande resgods, inom tre
dagar samt, beträffande gods, inom sju dagar från mottagandet. Vid
dröjsmål skall anmärkning framställas inom fjorton dagar från den dag,
då avlämnande skedde.
Anmärkning skall göras genom anteckning på fraktförarens exemplar av
befordringshandlingen eller eljest i skrift, avsänd inom tid som i andra
stycket sägs.
27 § Har ej anmärkning enligt 26 § framställts inom tid som där sägs,
vare rätten till talan mot fraktföraren förlorad, utan så är att han
förfarit svikligen.
28 § Talan om ansvarighet skall föras vid rätten i den ort, där
fraktföraren har sitt hemvist, där hans huvudkontor eller det kontor
finnes, genom vars medverkan avtalet slutits, eller ock på
bestämmelseorten.
29 § Varder ej talan om ansvarighet anhängiggjord inom två år från
luftfartygets ankomst till bestämmelseorten eller från den dag, då det
skolat anlända eller då befordringen avbröts, vare rätten till talan
förlorad.
30 § Skall befordran, som enligt vad därom avtalats är att anse såsom en
enhet, utföras av flera fraktförare var efter annan, vare envar av dem,
sedan han mottagit passageraren, det inskrivna resgodset eller godset,
ansvarig för den del av befordringen, vars utförande ankommer på honom.
Vid befordran av inskrivet resgods eller gods må avsändaren jämväl hålla
sig till den förste fraktföraren och den som äger utfå godset till den
siste, ändå att skadan eller dröjsmålet inträffat, medan godset var i
annan fraktförares vård. Äro två fraktförare ansvariga efter vad nu
sagts, svare de en för båda och båda för en.
Befordran som utföres av annan än den avtalsslutande fraktföraren
31 § I fråga om befordran som helt eller delvis utföres av annan än den
som genom befordringsavtalet åtagit sig befordringen (den avtalsslutande
fraktföraren) äga 32--36 §§ tillämpning, om det ej visas att
befordringen utförts utan den avtalsslutande fraktförarens bemyndigande.
Bestämmelserna i 33, 35 och 36 §§ tillämpas dock endast i fråga om den
del av befordringen som utföres av annan än den avtalsslutande
fraktföraren. Lag (1967:69).
32 § Både den avtalsslutande fraktföraren och den som utför befordringen
anses vid tillämpning av denna lag som fraktförare, den förre i fråga om
hela befordringen och den senare i fråga om den del av befordringen som
han utför. Lag (1967:69).
33 § Vid tillämpning av bestämmelserna om fraktförarens ansvarighet
jämställas vardera fraktföraren och hans folk med den andre
fraktförarens folk. Detta medför dock icke att ansvarigheten för den som
utför befordringen i den avtalsslutande fraktförarens ställe överskrider
de i 22 § angivna gränserna.
Har den avtalsslutande fraktföraren åtagit sig längre gående
förpliktelser än som följer av denna lag eller har passagerare eller
avsändare enligt 22 § andra stycket särskilt uppgivit det intresse som
är förbundet med befordringen, där den som utför befordringen i den
avtalsslutande fraktförarens ställe icke utan eget godkännande bunden
härav. Lag (1967:69).
34 § Anvisning eller anmärkning, som enligt bestämmelse i denna lag
tillställes den ene fraktföraren, äger verkan även mot den andre. Sådan
order som avses i 12 § äger dock verkan endast om den tillställes den
avtalsslutande fraktföraren. Lag (1967:69).
35 § Vad de båda fraktförarna och deras folk kunna förpliktas att
sammanlagt utgiva i ersättning må icke överskrida det högsta
ersättningsbelopp som någon av fraktförarna kan åläggas att utgiva.
Varje skadeståndsskyldig är ansvarig endast intill den gräns som är
tillämpning för honom. Lag (1967:69).
36 § Talan om ansvarighet får, vare sig den riktas mot båda fraktförarna
eller en av dem, föras vid dom stol som enligt 28 § är behörig vid talan
mot någon av fraktförarna.
Sammansatt befordran
37 § Där befordran skall utföras delvis med luftfartyg och delvis med
annat befordringsmedel, vare denna lag tillämplig allenast beträffande
luftbefordringen.
Villkor, som avser befordringen med annat befordringsmedel, må intagas i
luftbefordringshandlingen. Lag (1967:69).
38 § Göres i befordringsavtal eller eljest innan skada timat, med
avvikelse från vad i denna lag stadgas, förbehåll om tillämplig lag
eller om domstols behörighet, vare det förbehåll utan verkan.
Har skiljeavtal i fråga om befordran av gods träffats innan skada timat,
gäller avtalet utan hinder av bestämmelsen i första stycket, om
skiljemannaförfarandet skall äga rum i stat som är ansluten till
Warszawakonventionen inom en i 28 § avsedd domstols domvärjo och
tvistefrågan, i den mån Warszawakonventionen och Guadalajarakonventionen
äro tillämpliga därpå, skall prövas enligt konventionernas bestämmelser.
Lag (1967:69).
39 § Bestämmelserna i denna lag skola äga tillämpning jämväl å
internationell luftbefordran, vad i 24 § stadgas dock allenast där
enligt i allmänhet gällande regler svensk lag skall komma till
användning. Har stat, som är ansluten till den i 32 § omförmälda
konventionen, avgivit sådan förklaring, som avses i tilläggsprotokollet
till samma konvention, skall lagen ej äga tillämpning å internationell
luftbefordran, som utföres omedelbart av den staten.
Vid internationell luftbefordran skola följande belopp tillämpas i
stället för de i 22 § angivna
1. i fråga om passagerare, åttatusentrehundra särskilda dragningsrätter
per person;
2. i fråga om resgods eller gods, sjutton särskilda dragningsrätter;
3. i fråga om föremål som passageraren behåller i sin vård,
trehundratrettiotvå särskilda dragningsrätter.
Med uttrycket "särskilda dragningsrätter" avses i denna lag de av
Internationella valutafonden använda särskilda dragningsrätterna. Föres
talan om ersättning, skall omräkning från särskilda dragningsrätter till
svenskt mynt ske efter kursen den dag dom meddelas. Därvid skall kronans
värde bestämmas i enlighet med den beräkningsmetod, som Internationella
valutafonden sagda dag tillämpar för sin verksamhet och sina
transaktioner. Lag (1978:133).
40 § Såvitt angår inrikes luftbefordran, äger Konungen meddela
bestämmelser avvikande från vad i 3 § första stycket, 4 § andra stycket
samt 8 § stadgas angående biljett, resgodsbevis och flygfraktsedel. Lag
(1967:69).
41 § Särskilda bestämmelser om radiologisk skada finns i lagen
(2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor.
Lag (2010:970).