Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1935:568 ·
Visa register
Kungörelse (1935:568) angående handräckning
åt tysk myndighet i vissa beskattningsärenden;
Departement: Finansdepartementet S4
Utfärdad: 1935-11-22
Författningen har upphävts genom: SFS 1992:1193
Upphävd: 1994-11-01 överg.best.
Allmänna stadganden
1 § På begäran av tysk myndighet skall, på sätt i denna kungörelse
stadgas, handräckning här i riket meddelas för utredning i tyskt
beskattningsärende och delgivning av handling i sådant ärende, så ock
för uttagande av tysk offentlig avgift.
2 § 1 mom. Med tysk offentlig avgift avses i denna
kungörelse:
a) utskyld eller offentlig avgift till tyska staten eller tysk
delstat,
b) utskyld eller offentlig avgift till tysk provins, tyskt
provinsförbund, tysk kommun eller tyskt kommunförbund, därest
utskylden eller avgiften utgår direkt å inkomst (netto- eller
bruttoinkomst) eller å förmögenhet,
c) annan offentlig avgift, som i form av tilläggsskatt eller bidrag
utgöres till tysk offentligrättslig juridisk person efter samma
grunder som under a) eller b) angivna utskylder eller avgifter,
ävensom skatt å värdestegring,
d) avgift för indrivning av samt ränta å utskyld eller avgift, varom
ovan förmäles, samt
e) vite och ersättning för kostnad i tyskt beskattningsärende.
Till tysk offentlig avgift räknas i denna kungörelse icke tull samt ej
heller annan avgift å tillverkning eller förbrukning än omsättnings-
eller lyxskatt.
2 mom. Med tyskt beskattningsärende förstås i denna
kungörelse ärende angående taxering till eller debitering av tysk
offentlig avgift, så ock ärende hos tysk förvaltningsmyndighet rörande
verkställighet av beslut om påförande av sådan avgift.
Utredning i tyskt beskattningsärende
3 § 1 mom. För införskaffande av deklaration eller annan uppgift till
ledning vid egen eller annans beskattning eller av annan utredning i
Sverige i tyskt beskattningsärende skall, under de i 2 mom. närmare
angivna betingelser, länsstyrelse efter framställning av
Landesfinanzamt i Tyskland meddela handräckning, därest den
avgiftspliktige är tysk medborgare eller tysk juridisk person. Är
fråga om avgift, som redan förfallit till betalning, skall, försåvitt
den avgiftspliktige var tysk medborgare, när avgiften förföll till
betalning, handräckning meddelas utan avseende därå, att han sedermera
förlorat sitt tyska medborgarskap. För infordrande av upplysning om
förhållanden, vilka äro för svensk myndighet kända, skall handräckning
meddelas, även om den avgiftspliktige icke är eller varit tysk
medborgare eller tysk juridisk person.
Såsom tysk medborgare anses ej den, som, utom i Tyskland, äger
medborgarskap i Sverige eller annan stat.
2 mom. Handräckning må meddelas allenast under förutsättning,
a) att motsvarande åtgärd kan på begäran av tysk myndighet vidtagas i
Tyskland i dylikt tyskt beskattningsärende,
b) att motsvarande åtgärd kan på begäran av svensk myndighet vidtagas
här i riket i likartat svenskt beskattningsärende,
c) att åtgärden ej kränker bankhemlighet eller annan affärs-, drifts-
eller yrkeshemlighet, samt
d) att åtgärden kan vidtagas utan kränkande av svensk myndighets
tystnadsplikt eller annat likartat allmänt intresse.
3 mom. För vinnande av utredning, huruvida de ovan i denna paragraf
angivna förutsättningar för handräckning äro för handen, må
länsstyrelsen, där så finnes erforderligt, höra den avgiftspliktige
eller på annat sätt införskaffa upplysningar.
Bevis, att i 2 mom. under a) angiven förutsättning föreligger,
erfordras dock ej, därest framställningen om handräckning avser
erhållande av
a) uppgift från svenskt aktiebolag angående utdelning från bolaget,
b) uppgift från svensk försäkringsanstalt angående utbetald livräntas
belopp,
c) uppgift från svensk arbetsgivare rörande hos honom anställd persons
avlöningsförmåner eller från arbetsgivaren åtnjuten pension, eller
d) upplysning angående förhållande, som är för svensk myndighet känt.
4 § 1 mom. Vid meddelande av handräckning enligt 3 § skall, i den mån
ej nedan annorledes stadgas, förfaras såsom i motsvarande svenskt
beskattningsärende med iakttagande av följande särskilda
föreskrifter.
Anmaning att avgiva deklaration eller annan uppgift eller att eljest
förete utredning skall meddelas av länsstyrelsen.
Det skall tillkomma länsstyrelsen att för infordrande av uppgift eller
annan utredning meddela vitesföreläggande eller anlita annat
tvångsmedel, i den mån sådant förfarande må i dylikt fall användas
enligt svensk och tysk lagstiftning. Krono- eller stadsbetjänt, som
verkställer delgivning av vitesföreläggande, må därför av den
försumlige undfå gottgörelse i enlighet med de föreskrifter, som för
motsvarande fall kunna vara meddelade i svensk författning.
Erfordras upplysning, huruvida ifrågasatt tvångsmedel kan i visst fall
anlitas i Tyskland, bör förfrågan därom göras hos vederbörande
Landesfinanzamt.
Akt hos svensk myndighet må icke utan Kungl. Maj:ts medgivande
översändas till Tyskland.
2 mom. Har tysk myndighet gjort framställning att handräckning skall
ske i viss form, skall denna form iakttagas, såframt ej hinder därför
möter enligt i Sverige gällande bestämmelser.
5 § Bör handräckning ombesörjas av annan länsstyrelse än den, som
mottagit framställning därom, skall framställningen med därvid fogade
handlingar översändas till förstnämnda myndighet. Meddelande därom bör
utan dröjsmål ske hos vederbörande Landesfinanzamt.
När handräckningsärendet slutförts, skall länsstyrelsen ofördröjligen
meddela vederbörande Landesfinanzamt utgången samt återställa mottagna
handlingar. Möter hinder för handräckningen, skall nämnda tyska
myndighet underrättas om hindrets beskaffenhet samt om de i ärendet
framkomna omständigheter, som kunna vara av betydelse för sakens
vidare behandling.
Delgivning av handling i tyskt beskattningsärende
6 § 1 mom. Inkommer från Landesfinanzamt i Tyskland till länsstyrelse
framställning om handräckning för delgivning här i riket av handling i
tyskt beskattningsärende och innefattar framställningen begäran, att
handlingen skall delgivas i form, som för liknande delgivning är
föreskriven i svensk lag, skall delgivningen verkställas av två
stämningsmän eller eljest sålunda, att bevis, som därom utfärdas,
enligt svensk lag äger vitsord.
2 mom. Har begäran om delgivning i särskild form, som avses i 1 mom.,
icke gjorts i framställningen, bör delgivningshandlingen överlämnas
eller i rekommenderat brev översändas till den, som av handlingen
skall erhålla del. Kan ej så förfaras, verkställes delgivningen på
sätt i 1 mom. sägs.
7 § Bevis om delgivning, som verkställs jämlikt bestämmelserna i 6 § 1
mom., skall förses med intyg av länsstyrelsen, att beviset enligt
svensk lag äger vitsord. Har delgivning skett på sätt i 6 § 2 mom.
omförmäles, utfärdar länsstyrelsen intyg utvisande tiden och sättet
för delgivningen.
Bevis och intyg, som nu nämnts, skola, där delgivningshandlingen
översänts i två exemplar, tecknas å det ena av dessa.
8 § I fråga om handräckning för delgivning av handling skall i
tillämpliga delar gälla vad i 5 § stadgas.
Uttagande av tysk offentlig avgift
9 § Beslut om handräckning för uttagande i Sverige av tysk offentlig
avgift meddelas av Kungl. Maj:t. Har sådant beslut meddelats, skall,
med iakttagande av vad nedan i denna kungörelse särskilt föreskrives,
avgiften uttagas i den ordning, som är stadgad för uttagande av
oguldna årliga utskylder till svenska staten, under motsvarande
tillämpning av de beträffande sådana utskylder meddelade
föreskrifter.
Länsstyrelse, åt vilken Kungl. Maj:t uppdragit att ombesörja sådan
handräckning, skall, i den mån ej i denna kungörelse annorledes
stadgas, i avseende å handräckningens verkställande hava samma
befogenheter och skyldigheter som beträffande årliga utskylder till
svenska staten.
Det skall ock tillkomma nämnda länsstyrelse att i fall, som avses i
lagen den 15 juni 1935 angående uttagande i vissa fall av ogulden
utländsk utskyld eller allmän avgift, mottaga stämning samt själv
eller genom ombud tala och svara inför domstol eller annan myndighet
här i riket.
10 § Sedan länsstyrelse erhållit uppdrag enligt 9 §, skall
länsstyrelsen utan dröjsmål ålägga i stad med magistrat denna samt
eljest utmätningsmannen att uttaga den avgift, varom fråga är.
Magistraten eller utmätningsmannen skall ofördröjligen i rekommenderat
brev anmana den avgiftspliktige att inom angiven tid, minst åtta,
högst tjugu dagar efter anmaningens utfärdande, till magistraten eller
utmätningsmannen inbetala avgiften i svenskt mynt med belopp, uträknat
efter kurs, som fastställs av Kungl. Maj:t.
Inbetalas icke avgiften inom sålunda föreskriven tid, skall indrivning
äga rum.
11 § 1 mom. Införsel i den avgiftspliktige tillkommande avlöning,
pension eller livränta må, under iakttagande av vad i lagen den 15
juni 1935 om införsel i avlöning, pension eller livränta för uttagande
av oguldna utländska utskylder eller allmänna avgifter är stadgat,
meddelas för uttagande av avgift, varom i 2 § 1 mom. första tycket
a)--d) sägs.
2 mom. Utan uttryckligt bemyndigande av Kungl. Maj:t må icke för
uttagande av tysk offentlig avgift åtgärd vidtagas för den
avgiftspliktiges försättande i konkurs i Sverige eller för
anhängiggörande vid svensk allmän domstol av rättegång, som föranledes
av handräckningen.
Erfordras bevakning av tysk offentlig avgift i konkurs eller anmälan
av sådan avgift vid ackordsförhandling utan konkurs eller annan
likartad åtgärd, skall magistraten eller utmätningsmannen därom draga
försorg.
12 § Har avgiftspliktig avlidit, må vid avgiftens indrivning ej
uttagas mera än som motsvarar tillgångarna i dödsboet. Är boet
skiftat, kan av bodelägare ej uttagas mera än som motsvarar hans lott
i boet.
13 § 1 mom. Beslut i utsökningsmål, som meddelas av annan än
utmätningsman, så ock utslag i rättegång, som föranledes av
handräckningen, skola, i huvudskrift eller bestyrkt avskrift, i god
tid före utgången av tiden för fullföljande av talan mot beslutet
eller utslaget av länsstyrelsen insändas till finansdepartementet.
2 mom. Göres hos myndighet, som med indrivningsärende tager
befattning, invändning att, efter det den tyska myndigheten meddelat
det beslut, varpå handräckningen grundas, sådan omständighet inträffat
att förutsättningarna för handräckningens meddelande helt eller delvis
bortfallit (betalning, upphävande av den tyska myndighetens beslut
eller dylikt), och visas sannolika skäl för invändningen, skall
meddelande härom insändas till finansdepartementet, därest
invändningen gjorts hos länsstyrelsen, samt i annat fall till
sistnämnda myndighet, som därefter om förhållandet underrättar
departementet.
14 § Avgiftspliktig, vilken underlåtit att inom den jämlikt 10 § andra
stycket föreskrivna tiden erlägga tysk offentlig avgift, varom i 2 § 1
mom. första stycket a)--d) förmäles, skall för indrivningen erlägga
avgift, beräknad, beträffande avgift till tyska staten eller tysk
delstat efter sex för hundra, men eljest efter tre för hundra av den
tyska offentliga avgiftens belopp. Beträffande denna indrivningsavgift
skola för övrigt gällande föreskrifter om avgift för indrivning av
årliga utskylder till svenska staten äga motsvarande tillämpning.
15 § 1 mom. Då medel på grund av handräckningen influtit, åligger det
magistraten eller utmätningsmannen att så snart ske kan och senast å
sjätte dagen insätta beloppet å tyska riksbankens giroräkning i
Sveriges riksbank med anhållan att det översändes till förstnämnda
bank för vederbörlig tysk myndighets räkning, samt att ofördröjligen
om insättningen göra anmälan till länsstyrelsen med bifogande av
bestyrkt avskrift av kvitto å insatta beloppet ävensom övriga
handlingar i ärendet.
Kan avgiften helt eller delvis ej uttagas här i riket, skall
magistraten eller utmätningsmannen skyndsamt meddela länsstyrelsen
underrättelse härom och tillika översända handlingarna i ärendet
ävensom anmäla det bristande beloppet till avförande ur magistratens
eller utmätningsmannens räkenskaper.
2 mom. Efter mottagande av de i 1 mom. omförmälda handlingar skall
länsstyrelsen ofördröjligen till finansdepartementet översända
meddelande om utgången av handräckningsärendet och återställa mottagna
handlingar ävensom uppgiva hinder, som må hava mött för
handräckningen.
Särskilda bestämmelser
16 § har upphävts genom förordning (1991:63).
17 § Vederbörande svenska myndighet är berättigad att av tysk
myndighet erhålla ersättning för följande av handräckning enligt denna
kungörelse föranledda kostnader:
a) ersättningsbelopp till sakkunniga eller till dem som meddelat
infordrade upplysningar,
b) kostnader, som föranledas därav att i enlighet med framställd
begäran handräckning på sätt i 4 § 2 mom. sägs meddelats i särskild
form,
c) kostnader, som föranledas därav att i enlighet med framställd
begäran person, som i 11 kap. 38 § rättegångsbalken angives, anlitats
för delgivning av handling i form, som avses i 6 § 1 mom. denna
kungörelse, samt
d) kostnader i anledning av rättegång vid svensk allmän domstol.
Kostnad som i detta mom. avses skall, därest så erfordras, av
länsstyrelsen förskotteras från för ändamålet anvisat anslag.
Vid insättning av medel i riksbanken jämlikt 15 § 1 mom. må avdrag ske
för kostnad, som nu sagts. Kostnad, för vilken icke avdrag sålunda
gjorts, skall för ersättnings utbekommande från tysk myndighet
anmälas, i ärende angående uttagande av tysk offentlig avgift hos
finansdepartementet och eljest skola, i den mån de förskotterats från
nyssnämnda anslag, gottskrivas detta.
18 § har upphävts genom förordning (1980:1010).
Övergångsbestämmelser
1935:568
Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då kungörelsen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk
författningssamling, men äger ej tillämpning såvitt avser tyskt
skatteanspråk som hänför sig till tiden före den 1 januari 1935.
1994:1300
1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 1994.
2. De genom lagen (1992:1193) om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Tyskland upphävda kungörelsen (1935:567) angående
särskilt förfarande för erhållande av handräckning i Tyskland i
vissa beskattningsärenden, kungörelsen (1935:568) angående
handräckning åt tysk myndighet i vissa beskattningsärenden,
kungörelsen (1960:549) om tillämpning av ett mellan Sverige och
Förbundsrepubliken Tyskland den 17 april 1959 ingånget avtal för
undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst
och förmögenhet ävensom beträffande vissa andra skatter,
kungörelsen (1964:514) med vissa anvisningar rörande
tillämpningen av avtalet mellan Sverige och Förbundsrepubliken
Tyskland den 17 april 1959 för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å inkomst och förmögenhet ävensom
beträffande vissa andra skatter, kungörelsen (1967:722) om
tillämpning av avtal den 14 maj 1935 mellan Sverige och Tyska
riket för undvikande av dubbelbeskattning beträffande arvsskatt
samt förordningen (1975:846) om kupongskatt för person med
hemvist i Förbundsrepubliken Tyskland, m. m., skall dock
fortfarande tillämpas
a) beträffande inkomstskatt, på inkomst som förvärvas den 31
december 1994 eller tidigare,
b) beträffande förmögenhetsskatt, på skatt som tas ut på
förmögenhetstillgångar som innehas den 31 december 1994 eller
tidigare,
c) beträffande arvsskatt, på kvarlåtenskap efter person som avlider
den 31 december 1994 eller tidigare, och
d) beträffande handräckning, som verkställs den 31 december 1994
eller tidigare.