Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 1933:395 · Visa register
Lag (1933:395) om ersättningsskatt
Departement: Finansdepartementet
Utfärdad: 1933-06-26
Författningen har upphävts genom: SFS 1990:1453
Upphävd: 1991-01-01 överg.best.
1 § Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening, vars verksamhet väsentligen består i förvaltning av fastighet eller av värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom, eller sådant företag, som enligt 3 § tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall, ändå att dess säte är i utlandet, i beskattningsavseende betraktas såsom svensk ekonomisk förening, vid disponerandet av sin vinst för visst verksamhetsår underlåtit att besluta vinstutdelning, ehuru sådan underlåtenhet icke skäligen kan anses påkallad av företagets ställning, eller ock beslutat vinstutdelning med belopp, som med hänsyn till ställningen må anses mer än skäligt ringa, och göra omständigheterna sannolikt att ett väsentligt syfte härvid varit att bereda fysiska personer, vilka ägt del i företaget, lindring i deras beskattning här i riket, skall av företaget erläggas särskild skatt till staten, benämnd ersättningsskatt. Lag (1984:1077). 2 § Ersättningsskatten skall utgöra tjugofem procent av det till dylik skatt beskattningsbara beloppet. Det beskattningsbara beloppet fastställes till vad av vinsten för verksamhetsåret som utöver utdelat belopp skäligen kunnat utdelas till aktie- eller andelsägare och utföres i fulla hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som ej uppgår till fullt hundratal kronor, bortfaller. 3 § Taxering till ersättningsskatt skall ske i den kommun, som enligt 14 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är företagets hemortskommun. Lag (1984:1077). 4 § Fråga om taxering till ersättningsskatt prövas av den skattemyndighet som skall taxera företaget till statlig inkomstskatt. Taxeringsbeslut skall meddelas senast andra året efter det år, då företaget rätteligen skulle ha taxerats till statlig inkomstskatt för sin inkomst under det i 1 § avsedda verksamhetsåret. Lag (1990:336). 5 § har upphävts genom lag (1990:336). 6 § Ändras taxeringen till statlig inkomstskatt skall skattemyndigheten besluta om den ändring av taxering till ersättningsskatt som föranleds härav. Lag (1990:336). 7 § Om företaget före augusti månads utgång året efter det, då ersättningsskatt påförts företaget, utdelar det beskattade beloppet till delägarna, skall därpå belöpande ersättningsskatt betalas tillbaka. Beslut om återbetalning fattas av den skattemyndighet som taxerat företaget till ersättningsskatt. Ansökan om återbetalning skall ha kommit in till skattemyndigheten senast den 1 september. Vid bedömande av frågan, huruvida utdelningen avsett genom ersättningsskatt beskattat belopp, skall iakttagas, att senare intjänad vinst, i den mån den ej använts för lagstadgad avsättning till reservfond eller för erforderlig avsättning till på vinsten belöpande skatter, skall anses utdelad före tidigare intjänad vinst. På belopp, som betalas tillbaka, utgår inte ränta. Lag (1990:336). 8 § I övrigt gäller för taxering till ersättningsskatt taxeringslagens (1990:324) bestämmelser i tillämpliga delar. Lag (1990:336). Övergångsbestämmelser 1957:68 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958; därvid skall i tillämpliga delar gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna till taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623). 1986:1305 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelse i 4 § tredje stycket tillämpas intill utgången av juni 1988. Mål som då är anhängigt hos mellankommunala skatterätten prövas av den länsrätt som är behörig enligt de nya bestämmelserna. 1990:336 Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas första gången vid taxering till ersättningsskatt för belopp som hade kunnat delas ut under verksamhetsår för vilket taxering till statlig inkomstskatt skall ske år 1991 eller senare. 1990:1453 Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1933:395) om ersättningsskatt skall upphöra att gälla vid utgången av år 1990. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1991 och tidigare års taxeringar. Anvisningar 1. Den omständigheten att visst inkomstbelopp stundom beskattas avsevärt lägre hos aktiebolag och vissa andra juridiska personer än hos fysiska personer kan föranleda ägare av förmögenhet, som icke hava behov av att förbruka mera än någon del av dess avkastning, att bereda sig lindring i beskattningen genom att placera förmögenheten i ett dem tillhörigt aktiebolag eller annat dylikt företag, vars vinst helt eller delvis får kvarbliva hos företaget utan att utdelas. Om i förmögenheten ingått svenska aktier, banklotter eller föreningsandelar, skulle en sådan åtgärd dessutom medföra den förmån, som följer av att svenska aktiebolag, solidariska bankbolag och ekonomiska föreningar i allmänhet icke äro skattskyldiga för utdelning från andra sådana företag. Ersättningsskatten avser att i sådana fall, då företagets verksamhet väsentligen består i förvaltning av fastighet eller av värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom, göra vidtagandet av anordningar med det nämnda syftet mindre lockande och att, där de förekomma, bereda det allmänna ersättning för av dem föranledd skatteminskning. Såsom en förutsättning för lagens tillämpning skall därför gälla, att förmögenhetsägaren genom nämnda anordning berett sig fördel i beskattningsavseende. Den omständigheten att lagen icke riktar sig mot fonderingen såsom sådan utan allenast mot visst, av lagstiftningen icke avsett utnyttjande av skatteförmåner, som genom fondering kunna vinnas, måste väl beaktas vid prövningen av uppkommande frågor och bör föranleda till varsamhet vid lagens tillämpning. Lag (1984:1077). 2. Vid övervägande, huruvida eller med vilket belopp utdelning skäligen bort äga rum, bör hänsyn tagas till sådana omständigheter som att lagstadgad avsättning till reservfonden skall ske eller att fondering i viss omfattning kan vara påkallad exempelvis för bibehållande av en jämn utdelningskvot. 3. När det gäller att bedöma, huruvida det kan anses sannolikt att ett väsentligt syfte med ett företags återhållsamma utdelningspolitik varit att bereda dess delägare eller vissa av dem lindring i deras beskattning, bör hänsyn tagas till deras ställning till företaget samt till deras inbördes förhållanden. Merendels torde en förutsättning för tillämpning av lagen vara, att större delen av företagets aktie-, lott- eller andelskapital äges av en person eller att företagets delägare eller flertalet av dem äro inbördes förbundna genom nära släktskap eller andra personliga band eller gemensamma intressen. Fysiska personer kunna äga del i ett företag antingen direkt eller genom förmedling av företag, som varit med det förstnämnda företaget och i förekommande fall med varandra förbundna såsom moder- och dotterföretag. För att tvenne företag skola anses stå i förhållande till varandra av moder- och dotterföretag bör i allmänhet krävas, att det ena företagets innehav av aktier, lotter eller andelar i det andra förlänar detsamma bestämmande inflytande å det andra företaget. Lag (1984:1077). 4. Det till ersättningsskatt beskattningsbara beloppet kan bestämmas med utgångspunkt från den i räkenskaperna redovisade vinsten för räkenskapsåret eller från det enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade belopp, som åsatts företaget för dess inkomst under verksamhetsåret i fråga. Avdrag skall ske för lagstadgad avsättning till reservfond samt för erforderlig skatteavsättning, så ock för vinstutdelning, som av företaget beslutats under året efter verksamhetsåret. Även i övrigt göras sådana tillägg eller avdrag, som synas påkallade för att få fram det belopp, som kan anses hava utan giltig orsak undantagits från utdelning. Verkställes taxeringen med utgångspunkt från det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet, bör sålunda till detsamma läggas behållna beloppet av aktieutdelningar o. dyl., för vilka frikallelse från skattskyldighet åtnjutes. Verkställes åter taxeringen med utgångspunkt från den i räkenskaperna redovisade vinsten, kan det tänkas, att tillägg bör ske med beloppet av företagna oskäliga avskrivningar. Finner beskattningsmyndigheten, att viss fondering av de ifrågavarande vinstmedlen kan anses skälig utöver de nyss omförmälda avsättningarna, må avdrag ske även för dylik fondavsättning.