Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1913:146 ·
Visa register
Skrivelse (1913:146) angående Peljekaise nationalpark
i Arjeplogs socken av Norrbottens län
Departement: Miljö- och energidepartementet
Utfärdad: 1913-06-13
Övrigt: Kartan är inte med här
Författningen har upphävts genom: SFS 1987:938
Upphävd: 1988-01-01
I en till Riksdagen den 21 februari 1913 avlåten proposition, varav
ett tryckt exemplar här bifogas, hava Vi föreslagit Riksdagen
medgiva, att såsom nationalpark finge avsättas ett område av omkring
146 kvadratkilometer, bestående huvudsakligen av fjällvidder med
däri insprängda områden av lövängsnatur samt beläget å kronomark
sydväst om fjället Peljekaise och nordost om sjöarna Tjalasjaure
och Luotajaure i Arjeplogs socken av Norrbottens län, med rätt
för Oss att bestämma de närmare gränserna för nationalparken.
Enligt vad Riksdagen i skrivelse den 1 juni 1913 anmält, har
ifrågavarande proposition av Riksdagen bifallits.
Vad Vi och Riksdagen sålunda beslutat meddelas Eder härigenom
till kännedom.
Tillika hava Vi för Peljekaise nationalpark fastställt de gränser,
som med här nedan angivna sträckning finnas utmärkta å bilagda karta.
Nationalparkens östra gräns utgöres av den upphuggna baslinje, som
bildar gränsen mellan överloppsmark och oavvittrad mark söder och
sydost om Peljekaisemassivets östra ända. Från den punkt i norr,
där denna baslinje träffar den gamla renvägen från Jutis, går
gränsen i västnordvästlig riktning över kalfjället, mellan
Peljekaises båda högsta toppar och över Suonkavare samt vidare
söder om Kuorpa och mellan de båda fjällen Kaissats till de
småtjärnar, som på kartan återfinnas vid höjdsiffran 787 meter. Över
dessa tjärnar går gränsen vidare till en tjärn, belägen öster om
den topp av Vuomavare, som på kartan har höjdsiffran 870, samt
följer nordsluttningen av detta fjäll, tills gränslinjen träffar en
mot nordost rinnande bäck. Gränsen följer sedan denna bäck till
dess utlopp i sjön Sädvajaure. Från bäckmynningen går gränsen ut i
sjön till dess mittlinje, där den i ungefär rät vinkel böjer av
mot väster och framgår i sjön till mynningen av den bäck, som kommer
från nedre Kålmåsjaure. Där böjer gränsen av uppför detta vattendrag,
går över sistnämnda sjö och vidare mot sydväst uppför Kålmåsströmmen
till övre Kålmåsjaure. Från den sydöstra viken av denna sjö viker
gränsen av mot sydost och sträcker sig i rak riktning genom sänkan
nordost om fjället Velvet till den översta av de småtjärnar, som
genom en bäck utfalla i nordostviken av sjön Paijeb Tjalasjaure.
Gränsen går vidare över dessa tjärnar och längs sistnämnda bäck
ned till Paijeb Tjalasjaure samt sträcker sig midvattens genom
denna sjö till dess utlopp, som gränsen följer till sjön Vuolle
Tjalasjaure. Över denna sjö går gränsen midvattens, till dess den
mitt för en vid sjöns norra strand inskjutande vik bryter av
rakt in i viken till land, går österut över en i sjön utskjutande
udde, varest ett lappviste är beläget, och vidare från innersta delen
av viken på uddens östra sida åter ut till sjöns mittlinje, som
den följer till sjöns sydöstra ända. Gränsen fortsätter utmed sjöns
utlopp till sjön Luotajaure, midvattens över denna sjö samt
längs dess avflöde och över de tjärnar, denna ström genomlöper, till
det sel, som bildas vid den punkt, där strömmen i en tvär krök
viker av söderut till Vejejaure. Gränsen går vidare över berörda
sel i ostlig riktning, till en från öster kommande bäck, som
den följer österut till sjön Sveggejaure norr om Sveggevare. Från
Sveggejaure fortsätter gränsen rakt mot öster till södra vinkeln
av den betydliga bukt, som Peljejaureströmmen gör mot söder.
Därefter går gränsen utför nämnda ström österut tills den träffar
ovannämnda baslinje, som utgör nationalparkens östra gräns.