Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 1883:bih. 39 s. 1 · Visa register
Skrivelsen (1883:bih. 39 s.1) angående de å kronoparkerna i Gällivare socken belägna, hemman och nybyggen tillhöriga ängar m.m.
Departement: Landsbygdsdepartementet
Utfärdad: 1883-06-22
Sedan styresmannen för afvittringsverket i Norrbottens läns lappmarker den 11 Oktober 1882 med vederbörande hållit sammanträde angående afvittringsgöromålens i Gellivare socken fortsättning, hafven I med skrifvelse den 22 påföljande December till Oss öfverlemnat afskrift af det vid berörda sammanträde förda protokoll, innefattande bland annat, i § 4, att Gellivare socknemän uttalat önskan, dels att de flera eller färre å kronoparkerna och kronomarkerna i socknen förekommande, hemman och nybyggen tillhöriga, spridda ängslägenheter måtte få bibehållas under nybygge eller hemman, utan att dessa ängslägenhter behöfde genom särskilda rågångar afskiljas från kronoparkerna eller kronomarkerna, samt att dessa ängar behöfliga hägnader, hässjor och hölador måtte, på revirförvaltarens anvisnign, kostnadsfritt få afhemtas från kringliggande kronoparker, samt jemlikt § 5, att socknemännen enhälligt förklarat, att de ville afsätta en fjerdedel af skogsanslaget till en gemensamhet eller häradsallmänning, med framstäld anhållan att erhålla det möjligen högsta skogsanslaget. Med afseende på dessa frågor hafven I för egen del anfört, /k/ att /-k/ otvifvelaktigt vore, att många hemmans och nybyggens bestånd skulle äfventyras, om innehafvarne genom afvittringen förlorade sina å kronoparkerna befintliga ströängar, utan hvilka de på den ståndpunkt, som de med afseende å jordens uppodlande och brukande intoge, icke kunde anses hafva nödiga medel till bergning, hvarföre ock då under sådana omständigheter synnerlig vigt, enligt Eder åsigt, icke borde fästas vid de betänkligheter, som beträffande nämnda ängslägenheters bibehållande under hemman eller nybyggen förefunnes med hänsigt till uppkommande mindre formlig skiftesläggning, helst oformligheterna kunde häfvas genom egoutbyten sedan ifrågavarande bygder tillräckligt framskridit i odling, I, under åberopande derjemte af EDert och Skogsstyrelsens underdåniga utlåtanden i ett likartadt, af Oss den 12 Juli 1878 afgjordt ärende rörande Arvidsjaurs socken, i underdånighet föreslagit, att de flera eller färre inom kronoparks område befintliga spridda ängslägenheter, hvilka tillhröde ett hemman eller ett nybygge, måtte, utan att från kronoparken genom uppdragna rågångar afskiljas, varda, tills dess de kunde mot annan mark utbytas, under hemmanet eller nybygget bibehållna och under tiden såsom endast ett skifte beräknas, äfvensom att det virke, som åtginge till behöfliga hägnader, hässjor och hölador vid dessa ängslägenheter, tills vidare finge, efter anvisning af revir förvaltaren, kostnadsfritt afhemtas från kronoparken; /k/ att /-k/ I, som varit i tillfälle att i ett föregående falluttala Eder för inrättande af häradsallmänningar, såsom varande af synnerlig nytta för vederbörande kommuner, och numera funnit ett praktiskt bevis derför genom den försäljning, som, efter förut verkstäld behörig uttaxering, under hösten år 1882 egt rum i afseende å rätt att inom de jemlikt Vårt nådiga bref den 17 Mars 1876 bildade häradsallmänningarna i Pajala socken under de närmaste åtta åren afverka sågtimmerträd, i det att försäljningssumman säkerligen komme att gifva tillräckligt stor afkomst icke allenast för betäckande av delegarnes utskylder till stat och kommun, utan måhända äfven för andra för dem nyttiga ändamål, icke tvekaden att i underdånighet tillstyrka föreskrift, att af det skogsanslag, som inom Gellivare socken komme att tilldelas byar, hemman och nybyggen, en fjerdedel skulle afsättas till allmänning, att förvaltas efter samma grunder, som genom Vårt nådiga bref den 21 April 1882 blifvit bestämda rörande häradsallmänningarne inom Pajala socken med tillhörande kapellförsamlingar; samt /k/ att /-k/ vidkommande Gellivare sockenmäns framställning om erhållande af högsta möjliga skogsanslag, I ansågen, att några bestämmelser utöfver dem, som i § 18 af gällande afvittringsstadga för lappmarkerna blifvit gifna, icke vore behöfliga eller lämpliga, hvadan I hemstälden, att samma framställning icke måtte föranleda någon åtgärd. Efter det Landtmäteristyrelsen häröfver inkommit med underdånigt utlåtande, har Domänstyrelsen uti afgifvet yttrande - med omförmälande hurusom Skogsstyrelsen uti dess af Eder åberopade utlåtande andragit, att på den ståndpunkt, hushållningen å de vidsträckta kronoskogarne i lappmarkerna till följd af dervarande förhållanden befunne och antagligen under lång tid ännu komme att intaga, ett sådant jemförelsevis obetydligt intrång, som bibehållande under hemman och nybyggen af deras å kronoparkerna belägna ängar med sin naturliga begränsning, samt rätt till afverkning af det för ängsskötseln nödiga vikre, icke kunde medföra någon afsevärd olägenhet, sedan genom afvittringsförordnignen kontrollen till förekommande af otillåten afverkning blifvit skärpt meddelst föreskrift om stämpling af allt virke i lappmarken, hvilket icke användes till husbehof, - för egen del anfört, bland annat, /k/ att /-k/ Domänstyrelsen, som till fullo delade dessaåsigter och icke förbisåge, att det för kronan skulle vara fördelaktigare, om, på sätt Landtmäteristyrelsen uti dess utlåtande påvisat och föreslagit, ifrågavarande ängslägenheter kunde efter en på förhand bestämd tid och utan vederlag eller odlingsersättning tillfalla kronan, dervid dock måste erinra, att om, för vinnande af detta mål, ökade skogsanslag åt hemman och nybyggen måste beredas, hvilket sannolikt blefve en följd af ett stadgande i sådant syfte, den förlust, som kronan finge vidkännas genom sålunda afträdd skogsmark, icke kunde uppvägas af vinsten eller fördelen att efter viss tid erhålla eganderätt till några spridda ängslägenheter; /k/ att /-k/ derest ängarnes bibehållande under enskild ego i framtiden visade sig olägligt för skogshushållningen, kronoparkerna borde kunna vid behof frigöras från detta intrång, hvarföre önskligt vore, att innehafvare af hemman eller nybygge vid den egoreglering, som komme att försiggå vid afvittringen, medgåfves rätt att bibehålla ängslägenheterna allenast under det villkor, att de skulle mot vederlag i annan mark afträda dem till kronan, då ängarnes läggande under kronans ego, enligt Domänstyrelsens pröfning, blefve behöfligt för något skogshushållningens ändamål. Vid underdånign föredragning af detta ärende hafve Vi, med afseende å hvad härvid förekommit, funnit skäligt att, i likhet med hvad förut medgifvits, den 12 Juli 1878 beträffande Arvidsjaurs socken och den 20 Juni 1879 beträffande Vesterbottens läns lappmark, icke allenast i nåder förklar, att de flere eller färre inom kronoparks område belägna spridda ängslägenheter, hvilka tillhöra ett hemman eller ett nybygge inom Gellivare socken, må, utan att från kronoparken genom uppdragna rågångar afskiljas, varda, innan de kunna mot annan mark utbytas, tills vidare under hemmanet eller nybygget bibehållna och under tiden såsom endast ett skifte beräknas, utan äfven medgifva, att det virke, som åtgår till behöfliga hägnader, hässjor och hölador vid dessa ängslägenheter, må tills vidare, efter anvisning af revirförvaltaren, få kostnadsfritt afhemtas från skogsmarken; hvarjemte Vi, som ansett Gellivare sockenmäns anhållan att komma i åtnjutande af skogsanslag efter högst medgifna beräkningsgrund icke böra af Oss till omedelbar pröfning upptagas, vidare föreskrifvit, att det af Gellivare socknemän fattade, af Eder biträdda beslut att af det skogsanslag, som vid afvittringen inom socknen kommer att tilldelas byar, hemman och nybyggen, afsätta en fjerdedel till allmänning, skall bringas till verkställighet; viljande Vi, sedan omfånget och beskaffenheten af den skogsmark, som sålunda kommer att till allmänning afsättas, blifvit kända, på förnyadt förslag af Eder,bestämma de grunder, efter hvilka allmänningen bör förvaltas.