Regeringskansliets rättsdatabaser

Wi CARL JOHAN, med Guds Nåde, Sweriges, Norriges, Göthes och Wendes Konung: Göre weterligt: att wid den emellan Oss samt Hans Maj:t Kejsaren af Ryssland den 17. Januarii innewarande år slutne Convention, hafwe Wi samt Hans Maj:t Kejsaren af Ryssland, genom en särskild Artikel öfwerenskommit och stadgat som följer: Brott större eller mindre som af endera Magtens undersåte begås inom den andre Magtens område, bör, enär den brottslige å sistnämnde ställe ertappas, dömas och straffas efter det Lands Lagar och af Dess Domstolar, der förbrytelsen skett. Skulle den ena Magtens undersåte på den andra Magtens territorium, uti någon af de wid gränsen emellan Swerige och Ryssland belägne Socknar, begå sådant brott som uti Sjunde artikeln af Gränse-Reglerings- Tractaten den Tjugonde November Ettusende Åttahundrade Tio upräknas, nemligen: mord, mordbrand, stråtröfweri eller stöld, och sedermera taga sin tillflygt i sitt eget Land, har den förolämpade eller allmän Åklagare, att hos Länets Landshöfding, der brottet blifwit begångit, göra anmälan om undersökning, då denna Auctoritet bör, efter erhållen uplysning om brottets werklighet genom brefwexling med Landshöfdingen i det Län, hwarunder den anklagade lyder, begära undersökning. Sistnämnde Landshöfding tillkommer då föranstalta, ej allenast, att undersökning warder utsatt wid den Domstol inom den anklagades Fädernesland, som är belägen närmast det ställe, der brottet blifwit föröfwadt, utan ock, att den anklagade wid Domstolen warder instäld, samt om den till undersökningen bestämde dag, lämna underrättelse åt den Landshöfding som undersökningen begärt, hwilken bör sådant wederbörande målsägande eller Åklagare tillkännagifwa. Målsäganden och Åklagaren åligger det att å den för undersökningen bestämda tid och ort sig inställa, försedd med de wittnen eller andra bewis som kunna wara att tillgå; ägandes de om inkallande af sådane wittnen som icke äro wistande inom det Rikets gränsor der undersökningen hålles begära handräckning af Landshöfdingen i det Land, under hwars styrelse nämnde personer lyda. Domstolen der målet sålunda blifwit anhängigt bör så wäl wid undersökningen som i afseende på straffets bestämmande förfara efter Landets gällande Lagar. Begås mindre förbrytelser wid Swenska och Ryska gränsen af den ena Magtens undersåte inom den andra Magtens område och har han till sitt Land återkommit, må den förolämpade sjelf eller genom fullmägtig, äga omedelbarligen wända sig till närmast wid gränsen warande Domare i det Land hwartill förbrytaren hörer och sin talan emot honom efter det Landets Lagar utföra, skolandes derstädes all laga handräckning honom meddelas.