Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1810:0403 ·
Visa register
Förordning (1810:0403) huruledes rättelse och förklaring uti
gjorde fideikommissförfattningar må sökas, samt vad i avseende
på fardag av fideikommissegendom kommer att iakttagas
Departement: Justitiedepartementet L2
Utfärdad: 1810-04-03
Ändring införd: t.o.m. SFS 1972:206
Vi Carl med Guds nåde, Sveriges, Götes och Wendes konung &c.
&c. &c. Arvinge till Norrige, Hertig till Schleswig Holstein
&c. &c. göre veterligt: det have Vi med Riksens Ständer funnit
för gott förordna, att i de fall, då någon innehavare av
fideikommissegendom kunde komma i behov att därpå emot
inteckning göra lån eller för egendomen anse förmånligt att få
göra utbyte av till fideikommisset hörande jord, eller ock
finna sig föranlåten att söka hävande af visse uti
fideikommisstiftelser innehavaren föreskrivne villkor,
ansökningar i desse eller andre dylike ämnen om fideikommissers
rätta mening och bästa tillämpning och som icke röra frågor,
vilka mellan fideikommissarier och medarvingar kunna yppas och
enligt Allmänna rättegångordningen måste behandlas, böra hos
Oss i underdånighet anmälas, på det Vi med Vår Högste Domstol,
i likhet med annan förklaring över Allmänna Lagar och
Författningar, må därvid, efter sig företeende omständigheter,
kunna förfara.
Vidare och med övervägande av lagens stadgande i 16 kap.
jordabalken om fardag för Lantbonde och hyresman eller deras
sterbhusdelägare samt Kongl. förordningen den 22 oktober 1766
om en lika förmån för tjänstemäns änkor och arvingar å deras
innehavande Boställen, have Vi med Rikets Ständer velat
stadga, att när den, som under fideikommissvillkor innehaver
fast egendom, avlider, skola alla, som efter allmän lag äro
hans sterbhusdelägare, njuta fardag å hus och gård i staden
efter 10 och 13 §§ av 16 kap. jordabalken samt å hemman på
landet efter 2 § sista momentet och 5 § samma kapitel,
jämförde med ovannämnde kongl. förordning; dock att blotta
dödsfallet anses äga lika verkan med uppsägning: Och må när
fideikommissförfattningen uttryckligen stadgar annat
förhållande med flyttning och uppsägning, sådant efter
ordalydelsen följas.
1909:38 s. 10
Vi GUSTAF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes Konung,
göra veterligt: att Vi, med Riksdagen, funnit godt att, med
ändring af hvad förordningen den 3 april 1810, huruledes
rättelse och förklaring uti gjorda fideikommissförfattningar må
sökas samt hvad i afseende på fardag af fideikommissegendom
kommer att iakttagas, innehåller häremot stridande, i nåder
förordna, att ansökningar, som afses i sagda förordning, skola
ingifvas till justitiedepartementet och, efter regeringsrättens
hörande, pröfvas af Konungen i statsrådet.
1926:37
Vi GUSTAF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes Konung,
med riksdagen, funnit gott att, med upphävande av lagen den 26
maj 1909 (nr 38 s. 10) om ändring i förordningen den 3 april
1810, huruledes rättelse och förklaring uti gjorde
fideikommissförfattningar må sökas, samt vad i avseende på
fardag av fideikommissegendom kommer att iakttagas, och med
ändring av vad samma förordning innehåller häremot stridande,
förordna, att ansökningar som avses i förordningen, skola
ingivas till justitiedepartementet och prövas av Konungen i
statsrådet.
1972:206
Vi GUSTAF ADOLF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes
Konung, göra veterligt: att Vi, med riksdagen, funnit gott
förordna, att vad i förordningen den 3 april 1810, huruledes
rättelse och förklaring uti gjorde fideikommissförfattningar må
sökas, samt vad i avseende på fardag av fideikommissegendom
kommer att iakttagas, sägs om rättelse och förklaring i gjorda
fideikommissförfattningar skall upphöra att gälla vid utgången
av juni 1972.