Post 3094 av 10932 träffar
SFS-nummer ·
2006:97 ·
Visa register
Utlänningsförordning (2006:97)
Departement: Justitiedepartementet L7
Utfärdad: 2006-02-23
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:996
Ikraft: 2006-03-31 överg.best.
1 kap. Förordningens innehåll, vissa definitioner och
allmänna bestämmelser
1 § I denna förordning finns bestämmelser om
- förordningens innehåll, vissa definitioner och allmänna
bestämmelser (1 kap.),
- resehandlingar (2 kap.),
- visering (3 kap.),
- uppehållsrätt (3 a kap.),
- uppehållsstatus och bevis för gränsarbetare som kompletterar
bestämmelserna i utträdesavtalet mellan Förenade kungariket
och EU (3 b kap.),
- uppehållstillstånd (4 kap.),
- uppehållstillstånd för forskning, studier inom högre
utbildning, viss praktik, visst volontärarbete och au pair-
arbete (4 a kap.),
- arbetstillstånd (5 kap.),
- EU-blåkort (5 a kap.),
- tillstånd för företagsintern förflyttning, ICT (5 b kap.),
- tillstånd för säsongsarbete (5 c kap.),
- kontroll- och tvångsåtgärder (6 kap.),
- underrättelseskyldighet (7 kap.), och
- avvisning, utvisning, avgifter m.m. (8 kap.).
Förordning (2020:941).
2 § Med Schengenkonventionen avses i denna förordning
konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni
1985.
Med Schengenstat avses en stat som har tillträtt eller anslutit
sig till Schengenkonventionen eller som har slutit avtal om
samarbete enligt konventionen med konventionsstaterna.
3 § Med inre och yttre gräns avses i denna förordning
inre och yttre gränser enligt artikel 2.1 och 2.2 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den
9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer
(kodex om Schengengränserna). Förordning (2018:1103).
4 § Med EES-stat avses i denna förordning en stat som
omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet.
Med EES-medborgare avses en utlänning som är medborgare i en
EES-stat. När det gäller familjeanknytning avses dock även
sådana svenska medborgare som anges i 3 a kap. 2 § andra
stycket utlänningslagen (2005:716), såvida inte något annat
framgår av denna förordning. Förordning (2014:185).
5 § Med Schengenvisering avses i denna förordning en visering
enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en
gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex).
Förordning (2011:706).
6 § Med rörlighetsdirektivet avses i denna förordning
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29
april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars
rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom
medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning
(EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG,
68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG,
90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG. Förordning (2014:185).
6 a § Med utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU
avses i denna förordning avtalet om Förenade konungariket
Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen
och Europeiska atomenergi-gemenskapen (EUT L 29, 31.1.2020,
s. 7). Förordning (2020:941).
7 § Bestämmelser om gränspassage finns i Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) 2016/399. Förordning (2018:1103).
2 kap. Bestämmelser om resehandlingar
Undantag från kravet på passinnehav
1 § En utlänning som har permanent uppehållstillstånd eller
som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd
eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av
21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716) behöver
inte ha pass vid vistelse i Sverige. Detsamma gäller för en
utlänning som kan beviljas eller har beviljats ett
tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 eller 6 §
utlänningslagen. Kravet på pass vid vistelse i Sverige gäller
inte heller för en utlänning som kan beviljas eller har
beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap.
15 § eller 12 kap. 16 b eller 18 § utlänningslagen om han
eller hon inte har någon handling som gäller som pass och
saknar möjlighet att inom rimlig tid skaffa en sådan handling.
En utlänning under sexton år behöver inte ha eget pass för
inresa eller vistelse i Sverige, om han eller hon följer med
en vuxen person vars pass innehåller de uppgifter som behövs
för att fastställa barnets identitet. Förordning (2021:813).
1 a § En utlänning som kan beviljas eller har beviljats ett
tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt lagen (2017:353) om
uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå behöver
inte ha pass vid vistelse i Sverige om han eller hon inte har
någon handling som gäller som pass och saknar möjlighet att
inom rimlig tid skaffa en sådan handling.
Förordning (2021:813).
1 b § En utlänning som kan beviljas eller har beviljats ett
tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 11 §
utlänningslagen (2005:716) i ett säkerhetsärende enligt 1 kap.
7 § samma lag eller som kan beviljas eller har beviljats ett
tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 2 kap. 14 § lagen
(2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar behöver
inte ha pass vid vistelse i Sverige om han eller hon inte har
någon handling som gäller som pass och saknar möjlighet att
inom rimlig tid skaffa en sådan handling.
Förordning (2024:29).
2 § Besättningsmän som avses i 3 kap. 1 § 10 behöver inte ha
pass vid inresa eller vistelse i landet. Förordning (2024:600).
3 § En utlänning som inte behöver ha pass ska på begäran av
Polismyndigheten eller en polisman visa att passfrihet gäller
för honom eller henne. Förordning (2014:1192).
Hemlandspass
4 § En resehandling får godtas som pass (hemlandspass), om
handlingen är utfärdad av en behörig myndighet i det land där
innehavaren är medborgare samt uppfyller de förutsättningar som
anges i andra-fjärde styckena.
I handlingen skall det finnas
1. uppgifter om innehavarens medborgarskap och fullständiga
namn samt födelsedatum och födelseort,
2. uppgift om handlingens giltighetstid,
3. innehavarens namnteckning,
4. uppgift om vilken myndighet som har utfärdat handlingen,
5. uppgift om handlingens giltighet för resa till Sverige, och
6. ett välliknande fotografi av innehavaren.
En handling får inte godtas som pass om den inte tillåter
återresa till hemlandet eller inresa till tredje land.
Handlingen skall vara avfattad på svenska, danska, norska,
engelska, franska, italienska, spanska eller tyska eller vara
försedd med en bestyrkt översättning till något av dessa språk.
5 § Om det finns särskilda skäl, får en sådan resehandling som
avses i 4 § godtas som hemlandspass även om den inte uppfyller
kraven i 4 § andra stycket 3 eller fjärde stycket.
För barn under fem år som har egen resehandling och som reser
med vårdnadshavare, får en sådan resehandling som avses i 4 §
godtas som hemlandspass, även om den inte uppfyller kraven i 4
§ andra stycket 1 eller 6 vad avser födelsedatum eller
fotografi. Födelseår skall dock framgå.
Innehavarens identitet måste alltid kunna fastställas med stöd
av handlingen.
6 § Ett hemlandspass som har utfärdats för makar gemensamt
godtas för inresa och vistelse i Sverige såväl när makarna
följs åt som när endast en av dem reser in.
Resedokument
7 § Ett resedokument skall utfärdas i de fall som anges i
konventionen den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga
ställning (SÖ 1954:55), konventionen den 28 september 1954
angående statslösa personers rättsliga ställning (SÖ 1965:54)
eller konventionen den 23 november 1957 angående flyktingar som
äro sjömän (SÖ 1959:16).
8 § Ett resedokument ska utfärdas med en giltighetstid om
högst två år. Om sökanden inom de senaste fem åren före
ansökan har förlorat ett tidigare resedokument ska
giltighetstiden dock vara ett år, om inte särskilda skäl talar
emot det. Detsamma gäller om det finns anledning att misstänka
att ett tidigare resedokument inom samma tid har varit föremål
för missbruk.
Migrationsverket får besluta om förlängning av giltighetstiden
för ett resedokument.
Ett resedokument får, då det utfärdas, förses med en
anteckning om att innehavarens identitet inte är styrkt.
Förordning (2021:1052).
9 § Ett resedokument som utfärdats enligt 4 kap. 4 §
utlänningslagen (2005:716) gäller som pass vid inresa och
vistelse i Sverige.
10 § Om den som har ett av Migrationsverket utfärdat
resedokument upphör att vara flykting eller statslös, skall
resedokumentet återlämnas till Migrationsverket.
Provisorisk resehandling
11 § /Upphör att gälla U:2025-12-09/
En resehandling som upprättats i enlighet med det beslut
som fattats av företrädarna för regeringarna i Europeiska
unionens medlemsstater, församlade i rådet 96/409/GUSP av den
25 juni 1996 om införandet av provisorisk resehandling
(Europeiska unionens provisoriska resehandling), gäller som
pass vid inresa och vistelse i Sverige.
11 § /Träder i kraft I:2025-12-09/
En resehandling som har upprättats i enlighet med rådets
direktiv (EU) 2019/997 av den 18 juni 2019 om införande av en
provisorisk EU-resehandling och om upphävande av beslut
96/409/GUSP, i den ursprungliga lydelsen, gäller som pass vid
inresa och vistelse i Sverige. Förordning (2024:996).
Främlingspass
12 § Har upphört genom förordning (2014:781).
13 § Ett främlingspass ska utfärdas med en giltighetstid om
högst tre år. Om sökanden inom de senaste fem åren före
ansökan har förlorat ett tidigare främlingspass ska
giltighetstiden dock vara ett år, om inte särskilda skäl talar
emot det. Detsamma gäller om det finns anledning att misstänka
att ett tidigare främlingspass inom samma tid har varit
föremål för missbruk.
Ett främlingspass får, antingen då det utfärdas eller senare,
förses med en anteckning som begränsar dess giltighetsområde.
För sådana främlingspass som inte utfärdas enligt 2 kap. 1 a §
andra stycket utlänningslagen (2005:716) ska giltighetsområdet
begränsas om sökanden inom de senaste fem åren före ansökan
har förlorat ett tidigare utfärdat främlingspass och särskilda
skäl inte talar emot det. Detsamma gäller om det finns
anledning att misstänka att ett tidigare främlingspass inom
samma tid har varit föremål för missbruk.
Ett främlingspass får, då det utfärdas, förses med en
anteckning om att innehavarens identitet inte är styrkt.
Förordning (2021:1052).
14 § Om en utlänning har ett omedelbart behov av att resa till
eller från Sverige, får Migrationsverket utfärda ett
provisoriskt främlingspass för honom eller henne.
14 a § Främlingspass får utfärdas för den som är under 18 år om
barnets vårdnadshavare lämnat medgivande. Pass får utfärdas
utan sådant medgivande om det finns synnerliga skäl.
Pass som endast gäller för direkt resa till Sverige får utan
vårdnadshavares medgivande utfärdas för ett barn som har
uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om barnet
1. befinner sig i en situation där det finns risk för att dess
hälsa eller utveckling skadas, eller
2. det annars finns särskilda skäl. Förordning (2006:443).
15 § En ansökan om främlingspass ges in till Migrationsverket
eller, om utlänningen inte befinner sig i Sverige, till en
svensk beskickning eller svenskt konsulat.
15 a § Om ett ärende gäller fråga om att utan vårdnadshavares
medgivande utfärda främlingspass för ett barn under 18 år,
skall Migrationsverket inhämta yttrande från en sådan kommunal
nämnd som fullgör uppgifter inom socialtjänsten. Yttrande skall
inhämtas från den kommun där barnet är folkbokfört eller, om
barnet inte är folkbokfört, från den kommun barnet har starkast
anknytning till. Förordning (2006:443).
15 b § Ett ärende som gäller fråga om att med stöd av 14 a §
andra stycket utfärda pass för ett barn under 18 år utan
vårdnadshavares medgivande skall handläggas skyndsamt.
Förordning (2006:443).
16 § Ett främlingspass skall återlämnas till Migrationsverket
om den som har passet
1. har blivit svensk medborgare,
2. har fått en annan handling som gäller som pass,
3. skall resa till sitt hemland,
4. enligt särskilt beslut om avvisning eller utvisning inte
längre har rätt att vistas i landet, eller
5. har avlidit.
Identitetskort för EES-medborgare eller medborgare i Schweiz
17 § Ett identitetskort för en utlänning som är medborgare i
den utfärdande staten som utvisar medborgarskap och som har
utfärdats av en behörig myndighet i en EES-stat eller Schweiz
gäller som pass vid utlänningens ankomst till och utresa från
Sverige samt under den tid utlänningen har rätt att vistas här.
Detsamma gäller identitetskort som har utfärdats av behörig
myndighet i en annan stat än EES-stat eller Schweiz för en
schweizisk medborgares make, för deras barn som är under 21 år
eller som är beroende av dem för sin försörjning och för
släktingar i närmast föregående led till sådan utlänning eller
hans eller hennes make och som är beroende av dem, om
familjemedlemmen är medborgare i den staten och medborgarskapet
framgår av identitetskortet.
Första stycket gäller även för en sådan utlänning som avses i 5
kap. 2 § första stycket 4. Förordning (2006:262).
Bestämmelser om resehandlingar i utträdesavtalet mellan
Förenade kungariket och EU
17 a § I utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU
finns bestämmelser om att vissa medborgare i Förenade
kungariket har rätt till utresa och inresa i Sverige med ett
giltigt pass eller ett nationellt identitetskort.
Förordning (2020:941).
Resehandling för en utlänning som inte är medborgare i det
utfärdande landet
18 § En resehandling som har utfärdats av en behörig utländsk
myndighet för någon som saknar medborgarskap eller är
medborgare i ett annat land än det där handlingen utfärdats,
får godtas som pass om handlingen är upprättad enligt 4 §
andra-fjärde styckena och har det innehåll som föreskrivs där.
Kollektivpass
19 § En gemensam resehandling för flera utlänningar
(kollektivpass) får godtas som pass, om utlänningarna ska
resa genom landet i samlad grupp eller uppehålla sig här
kortare tid för ett gemensamt ärende. Kollektivpasset får
avse endast medborgare i den stat vars myndighet har utfärdat
passet. Det ska uppta minst tio och högst femtio personer.
Den som är upptagen i passet ska ha en identitetshandling som
är utställd av en behörig myndighet i hemlandet.
I fråga om kollektivpass som har utfärdats i enlighet med den
europeiska överenskommelsen den 16 december 1961 om ungdomars
resor på kollektivpass (SÖ 1968:16) och som har utställts av
en myndighet i ett land som har tillträtt och i förhållande
till Sverige tillämpar överenskommelsen, gäller
överenskommelsen i stället för första stycket.
Om ett kollektivpass avser utlänningar som inte är skyldiga
att ha visering, ska passet ha godkänts av en svensk
beskickningschef eller konsul som är behörig att ge visering
eller av Polismyndigheten. Ett sådant godkännande behövs dock
inte om passet har godkänts av behörig myndighet i Danmark,
Finland, Island eller Norge för inresa i respektive land.
Förordning (2014:1192).
Diplomatpersonal m.fl.
20 § Bestämmelserna om krav på passinnehav i 2 kap.
utlänningslagen (2005:716) och bestämmelserna i detta kapitel
gäller i tillämpliga delar även för främmande länders
diplomatiska tjänstemän och avlönade konsulära tjänstemän som
är anställda i Sverige samt deras familjer och betjäning.
Sådana personer skall ha hemlandspass.
21 § En diplomatisk kurir som kommer till Sverige skall utöver
hemlandspass ha en officiell handling där hans eller hennes
ställning intygas och antalet kollin i kurirsändningen anges.
Medlemmar av en främmande stats militära styrka
21 a § För personal som avses i 3 kap. 1 § första stycket 12
gäller ett militärt identitetskort utfärdat av den sändande
staten i förening med en individuell eller kollektiv
förflyttningsorder som pass vid inresa, utresa och vistelse i
Sverige. Förordning (2024:569).
Bemyndigande
22 § Migrationsverket får efter att ha hört Polismyndigheten
meddela ytterligare föreskrifter om vilka handlingar som får
godtas som pass.
Om det finns särskilda skäl får Migrationsverket efter samråd
med Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) i ett enskilt
fall godta att en annan handling gäller som pass.
Förordning (2014:1192).
3 kap. Bestämmelser om visering
Undantag från kravet på visering
1 § Utöver vad som föreskrivs i 2 kap. 8 a och 10 §§
utlänningslagen (2005:716) är nedan angivna utlänningar
undantagna från kravet på visering.
1. Den som innehar ett med "British passport" betecknat
hemlandspass eller ett av behörig myndighet utfärdat
identitetskort, där medborgarskapet är angivet som "British
National Overseas" (BNO) och som gäller för inresa i
Storbritannien.
2. Medborgare i Schweiz, om de har hemlandspass eller ett
identitetskort som är utfärdat av en behörig myndighet i
hemlandet och utvisar medborgarskap eller om de finns upptagna
i ett kollektivpass som har utfärdats av en behörig myndighet
i hemlandet.
3. Innehavare av resedokument som har utfärdats i enlighet med
konventionen den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga
ställning (SÖ 1954:55) eller konventionen den 23 november 1957
angående flyktingar som är sjömän (SÖ 1959:16) och som har
utfärdats av en svensk myndighet eller av en myndighet i en
stat som tillträtt och i förhållande till Sverige tillämpar
den europeiska överenskommelsen den 20 april 1959 om
avskaffande av viseringstvång för flyktingar (SÖ 1960:75).
4. Flyktingar eller statslösa personer som är upptagna i ett
kollektivpass som har utfärdats dels av en myndighet i ett
land som har tillträtt och i förhållande till Sverige
tillämpar artikel 13 i den europeiska överenskommelsen den
16 december 1961 om ungdomars resor på kollektivpass
(SÖ 1968:16), dels enligt överenskommelsen och den av Sverige
avgivna deklarationen över nämnda artikel.
5. De som innehar Förenta nationernas "laissez passer" och ett
intyg om att de färdas i tjänsten som är utfärdat av FN eller
något av dess fackorgan eller underordnade organ.
6. De som innehar Europeiska gemenskapernas "laissez passer".
7. Innehavare av vatikanpass.
8. Medborgare i Bolivia, Filippinerna, Förenade Arabemiraten,
Makedonien (tidigare jugoslaviska republiken Makedonien),
Peru, Thailand eller Turkiet som har diplomatpass eller
tjänstepass samt medborgare i Indien, Marocko och Tunisien som
har diplomatpass.
9. Besättningsmän i tjänst på luftfartyg som innehar ett
flygcertifikat eller ett certifikat för flygbesättning, så
länge som de inte lämnar
- flygplatsen för mellanlandningen,
- flygplatsen på bestämmelseorten,
- den kommun där flygplatsen ligger, eller
- flygplatsen annat än för att bege sig till en annan
flygplats på en Schengenstats territorium.
10. Besättningsmän på fartyg som finns upptagna på
besättningslistan för fartyget och som har en giltig
sjöfartsbok eller identitetshandlingar för sjömän, så länge de
endast tillfälligt lämnar sitt fartyg och uppehåller sig i den
tätort som finns närmast den hamn där fartyget ligger.
11. Utlänningar som avses i 4 kap. 6 §.
12. Personal tillhörande en främmande stats militära styrka
som innehar en militär identitetshandling och som besöker
Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete
eller internationell krishantering och som omfattas av
- avtalet den 19 juni 1995 mellan de stater som är parter i
nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i
Partnerskap för fred om status för deras styrkor (SÖ 1997:51),
- det kompletterande tilläggsprotokollet den 19 december 1997
till avtalet mellan de stater som är parter i nordatlantiska
fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för
fred om status för deras styrkor (SÖ 2016:19),
- samförståndsavtalet den 4 september 2014 mellan Sverige och
Nato om värdlandsstöd (SÖ 2016:18),
- avtalet den 19 juni 1951 mellan parterna i nordatlantiska
fördraget om status för deras styrkor,
- protokollet den 28 augusti 1952 om status för
internationella militära högkvarter som inrättats i enlighet
med nordatlantiska fördraget, eller
- avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas
förenta stater om försvarssamarbete.
13. Medlemmar av den civila komponenten i en amerikansk
styrka, anhöriga till medlemmar av styrkan eller den civila
komponenten samt utländska leverantörer eller anställda hos en
sådan leverantör, om de omfattas av avtalet den 5 december
2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om
försvarssamarbete och innehar ett identitetskort utfärdat av
Amerikas förenta staters försvarsdepartement, en
förflyttningsorder eller en fullmakt utfärdad av behörig
amerikansk myndighet.
14. Utlänningar som är under 18 år och bosatta i en EES-stat
men som inte är EES-medborgare om
a) vistelsen i Sverige avser ett kort besök som deltagare i en
skolresa,
b) deltagarna i skolresan följs åt av en lärare som har en
lista över deltagarna upprättad i enlighet med bilagan till
rådets beslut om gemensam åtgärd den 30 november 1994, och
c) utlänningarna innehar en handling som gäller som pass vid
inresa i Sverige eller deltagarlistan innehåller de uppgifter
som anges i artikel 2 i rådets beslut.
15. Hjälppersonal vid katastrofer och olyckor i Sverige.
16. Medborgare i Indonesien som har biometriskt diplomatpass
eller biometriskt tjänstepass och som inte förordnas för
placering vid diplomatisk eller konsulär beskickning i
Sverige. Undantaget från kravet på visering gäller i 30 dagar
från dagen för inresan till Sverige.
Ytterligare undantag från viseringskravet finns i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1806 av den
14 november 2018 om fastställande av förteckningen över
tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering
när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över
de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav
(kodifiering). Förordning (2024:600).
Schengenvisering
2 § Bestämmelser om Schengenvisering finns i viseringskodexen.
Förordning (2011:706).
Nationell visering
3 § En utlänning som har ansökt om förlängning av
tillståndstiden för arbetstillstånd enligt 6 kap. 4 a §
utlänningslagen (2005:716) får ansöka om en nationell
visering, om han eller hon har behov av en sådan för att kunna
resa in i Sverige efter en utlandsresa i tjänsten.
Förordning (2022:306).
4 § En ansökan enligt 3 § ska ges in till Migrationsverket och
får endast göras inifrån landet. Migrationsverket ska utfärda
viseringen innan utlänningen reser ut från Sverige.
Förordning (2022:306).
5 § Har upphävts genom förordning (2011:706).
6 § Har upphävts genom förordning (2011:706).
7 § Har upphävts genom förordning (2011:706).
8 § Har upphävts genom förordning (2015:92).
Diplomatpersonal m.fl.
9 § Bestämmelserna om visering i 2 kap. utlänningslagen
(2005:716) och bestämmelserna i detta kapitel gäller i
tillämpliga delar även för främmande länders diplomatiska
tjänstemän och avlönade konsulära tjänstemän som är anställda
i Sverige, deras familjer och betjäning samt diplomatiska
kurirer. Förordning (2011:1048).
Överlämnande
10 § Om en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat
överväger att avslå en ansökan om Schengenvisering på grund av
att sökanden anses vara ett hot mot medlemsstaternas allmänna
ordning, inre säkerhet eller folkhälsa får ansökan överlämnas
till Migrationsverket för prövning.
Finns särskild anledning till det får en svensk beskickning
eller ett svenskt konsulat även i annat fall överlämna
viseringsärenden till Migrationsverket för prövning. Innan
överlämnande sker ska beskickningen eller konsulatet samråda
med Migrationsverket. Förordning (2011:706).
Skyndsam handläggning för familjemedlemmar till EES-medborgare
11 § En ansökan om visering från en sådan familjemedlem till
en EES-medborgare som avses i 3 a kap. 2 § utlänningslagen
(2005:716) ska handläggas skyndsamt i enlighet med artikel 5.2
i rörlighetsdirektivet.
För att en ansökan ska handläggas enligt det påskyndade
förfarandet krävs inte att den EES-medborgare som
familjemedlemmen avser att följa med eller ansluta sig till i
Sverige utövar, eller avser att utöva, sin rätt till fri
rörlighet i Sverige i form av en verkningsfull vistelse.
Förordning (2023:564).
Bestämmelser om visering i utträdesavtalet mellan Förenade
kungariket och EU
11 a § I utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU
finns bestämmelser om undantag från kravet på visering för
innehavare av ett bevis om uppehållsstatus enligt artikel 18.1
i utträdesavtalet och för innehavare av ett bevis för
gränsarbetare enligt artikel 26 i utträdesavtalet.
I utträdesavtalet finns också bestämmelser om att en ansökan
om visering i vissa fall ska hanteras skyndsamt.
Förordning (2020:941).
Bemyndiganden
12 § Migrationsverket får ge en svensk beskickning eller ett
svenskt konsulat rätt att besluta om nationella viseringar.
Innan Migrationsverket ger en svensk beskickning eller ett
svenskt konsulat rätt att avslå ansökningar om nationell
visering, ska Migrationsverket samråda med Regeringskansliet
(Utrikesdepartementet).
Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) får ge en svensk
beskickning eller ett svenskt konsulat rätt att bevilja
nationella viseringar inom departementets ansvarsområde.
Förordning (2011:706).
3 a kap. Uppehållsrätt
1 § Har upphävts genom förordning (2014:185).
2 § Har upphävts genom förordning (2014:185).
3 § Har upphävts genom förordning (2014:185).
4 § Har upphävts genom förordning (2014:185).
Att få permanent uppehållsrätt i vissa fall
5 § En EES-medborgare som är arbetstagare eller egen företagare
och som upphör att arbeta i Sverige har permanent
uppehållsrätt, även om han eller hon inte har vistats här under
en fortlöpande period av fem år, om han eller hon,
1. när han eller hon upphör att arbeta har arbetat i Sverige
under de tolv föregående månaderna och fortlöpande har vistats
i Sverige i minst tre år, samt fyllt 60 år eller, såvitt gäller
arbetstagare, fått pension i förtid i samband med att arbetet
upphör,
2. slutar sitt arbete på grund av en permanent arbetsoförmåga
och fortlöpande har vistats i Sverige i mer än två år,
3. slutar sitt arbete på grund av en arbetsskada som berättigar
till en förmån som helt eller delvis betalas av en svensk
institution, eller
4. efter minst tre års fortlöpande verksamhet och vistelse i
Sverige, fortsätter att arbeta i en annan EES-stat och behåller
sin bostad i Sverige till vilken han eller hon återvänder minst
en gång i veckan.
Om en sådan situation som avses i första stycket 1 eller 2
inträffar efter minst tre års fortlöpande yrkesverksamhet och
vistelse i Sverige ska yrkesverksamma perioder i den andra
staten räknas som om de tillbringats i Sverige.
Perioder av ofrivillig arbetslöshet som registrerats av
Arbetsförmedlingen eller perioder av ofrivilliga avbrott i
arbetet eller frånvaro från eller upphörande av
yrkesverksamheten som beror på sjukdom eller olycksfall, ska
anses som yrkesverksamma perioder.
Villkoren som avser vistelsens och verksamhetens längd i första
stycket 1 och villkoret som avser vistelsens längd i första
stycket 2 ska inte tillämpas om arbetstagarens eller den egna
företagarens make, sambo eller registrerade partner är svensk
medborgare. Förordning (2011:408).
6 § Om en EES-medborgare har permanent uppehållsrätt enligt
5 §, ska även hans eller hennes familjemedlem enligt 3 a kap.
2 § första stycket utlänningslagen (2005:716) ha permanent
uppehållsrätt.
Om EES-medborgaren avlider medan han eller hon fortfarande är
verksam som arbetstagare eller egen företagare men innan han
eller hon har permanent uppehållsrätt ska familjemedlemmen
som har vistats tillsammans med arbetstagaren eller den egna
företagaren ha permanent uppehållsrätt, om
1. arbetstagaren eller den egna företagaren vid sin död har
vistats i Sverige i mer än två på varandra följande år,
eller
2. hans eller hennes död var följden av en arbetsskada.
Förordning (2014:185).
6 a § En sådan familjemedlem som avses i 3 a kap. 5 b §
utlänningslagen (2005:716) och som uppfyller villkoren i den
bestämmelsen har, utöver vad som följer av 6 § andra stycket,
permanent uppehållsrätt efter laglig vistelse i Sverige utan
avbrott under minst fem år. Även en sådan familjemedlem som
avses i 3 a kap. 5 d § utlänningslagen och som uppfyller
villkoren i den bestämmelsen har permanent uppehållsrätt
efter laglig vistelse i Sverige utan avbrott under minst fem
år. Förordning (2014:185).
Bevis om uppehållsrätt m.m.
7 § Migrationsverket utfärdar intyg om inlämnad ansökan om
uppehållskort till en utlänning som har ansökt om sådant
kort.
Intyg om inlämnad ansökan om uppehållskort ska utfärdas
omedelbart. Uppehållskort och permanent uppehållskort enligt
3 a kap. 12 a § utlänningslagen (2005:716) ska utfärdas
senast sex månader efter ansökan om sådant kort. Intyg om
permanent uppehållsrätt enligt 3 a kap. 12 a §
utlänningslagen ska utfärdas snarast möjligt.
Förordning (2014:185).
7 a § Ett uppehållskort enligt 3 a kap. 12 a § 2
utlänningslagen (2005:716) ska gälla i fem år från dagen för
utfärdandet eller under den beräknade vistelsetiden för den
person som uppehållsrätten härleds från om denna inte
överstiger fem år.
Vistas innehavare av ett sådant uppehållskort som avses i
första stycket utanför Sverige längre tid än sex månader per
år, förlorar uppehållskortet sin giltighet.
Giltigheten påverkas dock inte av att innehavaren vistas
utanför Sverige längre tid om
– vistelsen inte överstiger tolv månader i följd och orsakas
av graviditet och förlossning, allvarlig sjukdom, studier,
yrkesutbildning, utstationering på grund av arbete eller
andra särskilda skäl, eller
– vistelsen är orsakad av obligatorisk militärtjänstgöring.
Förordning (2014:185).
7 b § En ansökan om permanent uppehållskort ska lämnas in
till Migrationsverket innan giltigheten av ett uppehållskort
enligt 3 a kap. 12 a § 2 utlänningslagen (2005:716) löper ut.
Migrationsverket ska utan särskild ansökan förnya ett
permanent uppehållskort vart tionde år.
Ett permanent uppehållskort förlorar sin giltighet om
innehavaren vistas utanför Sverige under två på varandra
följande år. Förordning (2014:185).
8 § Har upphävts genom förordning (2014:185).
8 a § Har upphävts genom förordning (2014:185).
9 § I samband med utfärdande av uppehållskort får
Migrationsverket kräva att sökanden visar upp
1. ett giltigt pass,
2. handlingar som styrker familjeanknytningen till
EES-medborgaren,
3. handlingar som styrker att den EES-medborgare som
uppehållsrätten härleds från har uppehållsrätt i Sverige
eller är en svensk medborgare som återvänder till Sverige
efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet enligt
rörlighetsdirektivet,
4. vid sådan familjeanknytning som anges i 3 a kap. 2 §
första stycket 2 och 3 utlänningslagen (2005:716), handlingar
som styrker att sökanden är beroende av EES-medborgaren eller
hans eller hennes make eller sambo för sin försörjning, om
detta är en förutsättning för sökandens uppehållsrätt, och
5. vid sådan familjeanknytning som anges i 3 a kap. 2 §
första stycket 4 utlänningslagen, handlingar som utfärdats av
en behörig myndighet i ursprungslandet eller i det land från
vilket sökanden anländer som styrker att sökanden är beroende
av EES-medborgaren för sin försörjning eller ingår i
EES-medborgarens hushåll, eller handlingar som styrker att
det finns allvarliga hälsoskäl som absolut kräver att
EES-medborgaren ger sökanden personlig omvårdnad.
I samband med utfärdande av uppehållskort till en sådan
familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 3 a kap. 2 §
andra stycket utlänningslagen får Migrationsverket även kräva
att sökanden visar upp handlingar som styrker att sökanden
har följt med eller anslutit sig till den svenska medborgaren
när den svenska medborgaren utnyttjat sin rätt till fri
rörlighet enligt rörlighetsdirektivet. Förordning (2014:185).
10 § I samband med utfärdande av intyg om permanent
uppehållsrätt och permanent uppehållskort får Migrationsverket
kräva att sökanden visar upp handlingar som styrker vistelsens
längd och handlingar som styrker att villkoren i övrigt är
uppfyllda. Förordning (2006:262).
11 § Uppehållskort och permanent uppehållskort ska ha den
utformning och det innehåll som följer av Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) 2019/1157 av den 20 juni 2019 om
säkrare identitetskort för unionsmedborgare och
uppehållshandlingar som utfärdas till unionsmedborgare och
deras familjemedlemmar när de utövar rätten till fri
rörlighet.
Intyg om permanent uppehållsrätt ska innehålla de uppgifter
som följer av artikel 6 första stycket i Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) 2019/1157. Förordning (2021:416).
3 b kap. Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet
mellan Förenade kungariket och EU
1 § I detta kapitel finns bestämmelser som kompletterar
utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU
(utträdesavtalet) i fråga om ansökan och bevis om
uppehållsstatus och utfärdande av bevis för gränsarbetare.
Förordning (2020:941).
Ansökan om uppehållsstatus
2 § Den tidsfrist för ansökan om uppehållsstatus som avses i
artikel 18.1 b första stycket i utträdesavtalet ska vara tolv
månader från övergångsperiodens utgång.
En ansökan om uppehållsstatus ska ges in till
Migrationsverket.
Migrationsverket ska omedelbart utfärda ett intyg om en
inlämnad ansökan i enlighet med artikel 18.1 b tredje stycket
i utträdesavtalet. Förordning (2021:844).
Bevis om uppehållsstatus
3 § Migrationsverket ska utfärda ett bevis om uppehållsstatus
till den som beviljas uppehållsstatus. Förordning (2020:941).
4 § Bevis om uppehållsstatus ska utfärdas i form av ett sådant
uppehållstillståndskort som avses i 4 kap. 22 §. På beviset
ska det anges om innehavaren har uppehållsrätt eller permanent
uppehållsrätt. Förordning (2020:941).
5 § Ett bevis om uppehållsstatus ska gälla i fem år från dagen
för utfärdandet.
Migrationsverket får besluta om förlängning av giltighetstiden
för ett sådant bevis. Förordning (2020:941).
6 § En ansökan om ett bevis om uppehållsstatus som avser
permanent uppehållsrätt ska lämnas in till Migrationsverket
innan giltighetstiden för ett bevis om uppehållsstatus som
avser uppehållsrätt löper ut. Förordning (2020:941).
Utfärdande av bevis för gränsarbetare
7 § En ansökan om ett bevis enligt artikel 26 i
utträdesavtalet ska ges in till Migrationsverket.
Förordning (2020:941).
8 § Ett bevis enligt artikel 26 i utträdesavtalet ska utfärdas
i form av ett sådant uppehållstillståndskort som avses i 4
kap. 22 §.
Ett bevis som avses i första stycket ska gälla i fem år från
dagen för utfärdandet. Migrationsverket får besluta om
förlängning av giltighetstiden för ett sådant bevis.
Förordning (2020:941).
4 kap. Uppehållstillstånd
Beräkning av uppehållstillståndsfri tid
1 § Den tid av tre månader under vilken en utlänning enligt 2
kap. 5 § utlänningslagen (2005:716) inte behöver ha
uppehållstillstånd vid vistelse i Sverige
(uppehållstillståndsfri tid) räknas från den tidpunkt då
utlänningen reste in i Sverige eller in i en annan
Schengenstat.
Om utlänningen under någon tid uppehållit sig i Sverige eller i
en annan Schengenstat före inresan i Sverige, skall tiden för
den vistelsen räknas in i den uppehållstillståndsfria tiden.
Den sammanlagda vistelsen inom Schengenområdet får inte
överstiga tre månader under en period av sex månader räknat
från första inresedag.
Av en överenskommelse med annan stat kan framgå att tidigare
vistelse i annan Schengenstat inte skall räknas in i den
uppehållstillståndsfria tiden.
2 § För en utlänning som är EES-medborgare eller medborgare i
Schweiz skall den uppehållstillståndsfria tiden alltid räknas
från inresan i Sverige.
Vad som sägs i första stycket om uppehållstillståndsfri tid
skall också gälla sådana familjemedlemmar till en EES-
medborgare som avses i 3 a kap. 2 § utlänningslagen (2005:716)
som inte själva är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz.
Förordning (2006:262).
Förteckning över säkra ursprungsländer
2 a § Migrationsverket får meddela föreskrifter om en sådan
förteckning över säkra ursprungsländer som avses i 1 kap.
6 a § utlänningslagen (2005:716).
Vid bedömningen av om ett land ska tas upp på förteckningen
ska särskilt information från andra medlemsstater, Europeiska
unionens asylbyrå, Förenta nationernas flyktingkommissarie
(UNHCR), Europarådet och andra relevanta internationella
organisationer beaktas. Förordning (2022:306).
2 b § Migrationsverket ska regelbundet se över situationen i
de länder som tagits upp på förteckningen. Om ett land inte
längre bedöms vara ett säkert ursprungsland ska det omedelbart
tas bort från förteckningen.
Migrationsverket ska underrätta Europeiska kommissionen om
vilka länder som finns med på förteckningen.
Förordning (2021:224).
Undantag från principen om första asylland
3 § Har upphävts genom förordning (2009:1549).
4 § Om en utlännings asylansökan har avvisats enligt 5 kap.
1 b § första stycket 2 eller 3 utlänningslagen (2005:716),
ska utlänningen få en särskild handling av vilken det framgår
att de skäl för asyl som han eller hon anfört inte har prövats
i sak i Sverige. Förordning (2009:1549).
Uppehållstillstånd för familjemedlemmar i vissa fall
4 a § Uppehållstillstånd får beviljas en familjemedlem till en
utlänning om familjemedlemmen är make eller sambo till
utlänningen eller släkting i rakt nedstigande led till
utlänningen eller till hans eller hennes make eller sambo, om
släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning
eller är under 21 år och utlänningen
1. med stöd av 5 kap. 10 § utlänningslagen (2005:716) har
beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i fall som
avses i 6 kap. 2 § första stycket utlänningslagen, eller
2. med stöd av 5 kap. 15 a § första stycket 1 utlänningslagen
har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, i de fall
familjemedlemmen inte ansökt om uppehållstillstånd som
flykting eller alternativt skyddsbehövande.
Uppehållstillstånd enligt första stycket får beviljas endast
om anknytningspersonen kan försörja sig och familjemedlemmen.
Detta gäller dock inte vid en prövning av en ansökan om
fortsatt uppehållstillstånd.
Undantag från kravet i andra stycket får medges helt eller
delvis, om det finns särskilda skäl.
Uppehållstillstånd enligt första stycket ska beviljas i samma
omfattning som för den utlänning som familjemedlemmen har
anknytning till. Förordning (2022:306).
4 b § Uppehållstillstånd får beviljas en familjemedlem till en
utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat
uppehållstillstånd i fall som avses i 5 kap. 5 § tredje
stycket och 10 a § utlänningslagen (2005:716). För att
beviljas uppehållstillstånd ska familjemedlemmen ha sin
försörjning ordnad under vistelsen.
Familjemedlemmens uppehållstillstånd ska gälla för samma tid
som anknytningspersonens tillstånd.
Med familjemedlem avses make eller sambo till
anknytningspersonen och barn under 18år till
anknytningspersonen eller till anknytningspersonens make eller
sambo. Förordning (2022:306).
4 c § Kravet på att kunna försörja sig och familjemedlemmen i
4 a § och i 5 kap. 15 a § andra stycket och 6 b kap. 14 §
första stycket utlänningslagen (2005:716) är uppfyllt om
anknytningspersonen har lön som efter avdrag för preliminär
skatt uppgår till förbehållsbeloppet vid utmätning av lön
enligt 7 kap. 5 § utsökningsbalken. Beräkningen ska göras med
beaktande även av vad som behövs för försörjning av
familjemedlemmen. Arbetsrelaterad ersättning som utgår
tillfälligt under pågående anställning jämställs med lön.
Inkomst från subventionerad anställning, ersättning från
arbetslöshetsförsäkring eller aktivitetsstöd får inte beaktas.
Inte heller andra ersättningar med anledning av arbetslöshet
får beaktas. Kravet är också uppfyllt om anknytningspersonen
har inkomster från näringsverksamhet eller en förmögenhet som
han eller hon kan försörja sig och familjemedlemmen på.
Förordning (2022:306).
Försörjningskrav vid uppehållstillstånd på grund av anknytning
4 d § Kravet på att kunna försörja sig och utlänningen i
5 kap. 3 b § utlänningslagen (2005:716) är uppfyllt om
anknytningspersonen har lön som efter avdrag för preliminär
skatt uppgår till förbehållsbeloppet vid utmätning av lön
enligt 7 kap. 5 § utsökningsbalken. Beräkningen ska göras med
beaktande även av vad som behövs för försörjning av
utlänningen. Ersättning från arbetslöshetsförsäkring eller
annan liknande arbetsrelaterad ersättning jämställs med lön.
Kravet är också uppfyllt om anknytningspersonen har inkomster
från näringsverksamhet eller en förmögenhet som han eller hon
kan försörja sig och utlänningen på.
Migrationsverket får meddela närmare föreskrifter om
försörjningsförmåga. Migrationsverket får också meddela
föreskrifter om vad som ska anses vara en bostad av
tillräcklig storlek och standard enligt 5 kap. 3 b §
utlänningslagen. Förordning (2022:306).
Försörjningskrav vid permanent uppehållstillstånd
4 e § Kravet på att kunna försörja sig i 5 kap. 7 §
utlänningslagen (2005:716) är uppfyllt om utlänningen har lön
som efter avdrag för preliminär skatt uppgår till
förbehållsbeloppet vid utmätning av lön enligt 7 kap. 5 §
utsökningsbalken. Beräkningen ska endast göras med beaktande
av vad som behövs för försörjning av utlänningen själv och
inte eventuella familjemedlemmar. Arbetsrelaterad ersättning
som utgår tillfälligt under pågående anställning jämställs med
lön. Inkomst från subventionerad anställning, ersättning från
arbetslöshetsförsäkring eller aktivitetsstöd får inte beaktas.
Inte heller andra ersättningar med anledning av arbetslöshet
får beaktas. Kravet är också uppfyllt om utlänningen har
inkomster från näringsverksamhet som han eller hon kan
försörja sig på. För att försörjningskravet ska anses vara
uppfyllt måste försörjningsförmågan ha en viss varaktighet.
Migrationsverket får meddela närmare föreskrifter om
försörjningsförmåga. Förordning (2022:306).
Uppehållstillstånd för studier på uppdragsutbildningar och
vissa specialiseringsutbildningar
5 § Uppehållstillstånd ska, om inte något annat följer av 5 a
eller 5 b §, beviljas en utlänning som på heltid ska delta i
1. en uppdragsutbildning enligt förordningen (2002:760) om
uppdragsutbildning vid universitet och högskolor, eller
2. en specialiseringsutbildning för läkare eller tandläkare
som förutsätter ett sådant särskilt förordnande som avses i
4 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659).
Ett uppehållstillstånd enligt första stycket ska gälla i minst
ett år eller den kortare tid som utbildningen ska pågå.
Tillståndstiden får efter ansökan förlängas om
förutsättningarna för tillstånd är uppfyllda och utlänningen
har gjort godtagbara framsteg i sin utbildning.
Förordning (2020:425).
5 a § För att beviljas ett uppehållstillstånd enligt 5 § ska
utlänningen
1. visa att han eller hon kommer att ha tillräckliga medel för
sitt uppehälle under tillståndstiden och för att täcka
kostnaderna för sin återresa,
2. vid vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, visa
att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande
sjukförsäkring som gäller i Sverige,
3. inte utgöra ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet
eller allmän folkhälsa, och
4. visa vårdnadshavares medgivande, om utlänningen är under 18
år. Förordning (2020:425).
5 b § Ett uppehållstillstånd enligt 5 § ska inte beviljas en
utlänning som visar upp handlingar till stöd för sin ansökan
som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller
ändrats i något avseende.
Ett uppehållstillstånd enligt 5 § får vägras om det finns
grundad anledning att anta att utlänningen avser att vistas i
Sverige av andra skäl än dem som ansökan avser.
Förordning (2020:425).
5 c § Uppehållstillstånd får beviljas en familjemedlem till en
utlänning som har ett uppehållstillstånd enligt 5 §. För att
beviljas uppehållstillstånd ska familjemedlemmen
1. ha sin försörjning ordnad under vistelsen, och
2. inte utgöra ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet
eller allmän folkhälsa.
Familjemedlemmens uppehållstillstånd ska gälla för samma tid
som anknytningspersonens tillstånd.
Med familjemedlem avses make eller sambo till
anknytningspersonen och barn under 18 år till
anknytningspersonen eller till anknytningspersonens make eller
sambo. Förordning (2020:425).
5 d § En ansökan om förlängning av ett uppehållstillstånd
enligt 5 § eller 5 c § får bifallas även om utlänningen
befinner sig i Sverige när ansökan görs eller när den prövas.
Förordning (2020:425).
Rätt till vistelse i vissa fall
6 § Bestämmelser om rätt till vistelse i vissa fall finns i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 265/2010 av
den 25 mars 2010 om ändring av konventionen om tillämpning av
Schengenavtalet och av förordning (EG) nr 562/2006 vad gäller
rörlighet för personer med visering för längre vistelse.
Förordning (2011:706).
Uppehållstillstånd för tillfälligt arbete
7 § En utlänning som skall arbeta tillfälligt i Sverige under
sådana förutsättningar som anges i 5 kap. 2 § första stycket 4
skall, om inte allmän ordning, säkerhet eller hälsa talar emot
det, beviljas uppehållstillstånd för den tid det tillfälliga
arbetet beräknas pågå.
Tidsbegränsat uppehållstillstånd för näringsverksamhet
7 a § Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för att bedriva
näringsverksamhet får beviljas en utlänning som uppfyller
kraven i 5 kap. 10 a § utlänningslagen (2005:716) och som
1. har en realistisk affärsplan,
2. har tillräckligt med medel för att driva verksamheten,
3. äger en tillräckligt stor andel för att ha ett avgörande
inflytande över verksamheten,
4. har för verksamheten relevanta språkkunskaper i svenska
eller engelska, och
5. avser att bedriva verksamheten i Sverige.
Förordning (2022:306).
7 b § Har upphävts genom förordning (2019:1212).
Gemensamt tidsbegränsat uppehållstillstånd
8 § Gemensamt tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas
personer som har upptagits i ett gemensamt pass.
Uppehållstillstånd för medborgare i Schweiz och för
utlänningar som har ställning som varaktigt bosatt i en annan
EU-stat
9 § Uppehållstillstånd ska beviljas en utlänning som visar
upp ett giltigt pass eller identitetskort och som är
medborgare i Schweiz eller har ställning som varaktigt bosatt
i en annan EU-stat och inte enligt 2 kap. 8 b §
utlänningslagen (2005:716) är undantagen från kravet på
uppehållstillstånd, om han eller hon
1. är arbetstagare som har ett anställningsbevis eller egen
företagare som genom en handling kan visa att han eller hon
är egen företagare,
2. tillhandahåller eller tar emot tjänster och kan styrka
detta genom en handling,
3. är egen företagare som har upphört med sin verksamhet om
han eller hon
– har uppnått 65 års ålder när han eller hon upphör med sin
verksamhet, bedrivit sin verksamhet i Sverige under de
närmast föregående tolv månaderna och varit bosatt i Sverige
i tre år, eller
– slutar sin verksamhet på grund av en bestående
arbetsoförmåga och utan avbrott har bott i Sverige under
minst två år, eller
– slutar sin verksamhet på grund av arbetsoförmåga som är en
följd av en arbetsskada som berättigar till pension som helt
eller delvis betalas av en svensk institution, eller
– efter tre års oavbruten verksamhet och bosättning i Sverige
har fortsatt sin verksamhet i en annan EES-stat eller Schweiz
och behållit sin bostad i Sverige till vilken han eller hon
återvänt minst en gång i veckan,
4. är egen företagare för vilken tredje punkten inte gäller
och pensionerade arbetstagare för vilka kommissionens
förordning (EEG) nr 1251/70 av den 29 juni 1970 om
arbetstagares rätt att stanna kvar inom en medlemsstats
territorium efter att ha varit anställda där inte gäller, om
han eller hon får en pension som är tillräcklig för
uppehället och, om han eller hon inte omfattas eller kommer
att omfattas av den svenska socialförsäkringen, har en
heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige,
5. är studerande som är inskriven vid en erkänd
utbildningsanstalt och försäkrar att han eller hon har
tillräckliga egna medel för sin försörjning samt, om han
eller hon inte omfattas eller kommer att omfattas av den
svenska socialförsäkringen, har en heltäckande sjukförsäkring
som gäller i Sverige, eller
6. om han eller hon har tillräckliga medel för sin
försörjning och, om han eller hon inte omfattas eller kommer
att omfattas av den svenska socialförsäkringen, har en
heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige.
Rätten för en egen företagare att efter avslutad verksamhet
få uppehållstillstånd enligt tredje punkten påverkas inte, om
han eller hon vistas utanför Sverige högst tre månader om
året eller om han eller hon lämnar Sverige för att göra
militärtjänst. Rätten påverkas inte heller av att en
företagare efter avslutad verksamhet under högst två år
vistas utomlands. Förordning (2014:185).
10 § Uppehållstillstånd ska beviljas för
1. fem år för sådana arbetstagare och egna företagare som
avses i 9 § första stycket 1, 3 och 4, om anställningstiden
överstiger tre månader men understiger tolv månader får dock
uppehållstillstånd beviljas för den tid anställningen
varar,
2. den tid som tjänsten utförs i de fall som avses i 9 §
första stycket 2,
3. den tid som utbildningen varar i de fall som avses i 9 §
första stycket 5, om utbildningen pågår längre än ett år, får
dock uppehållstillstånd beviljas för ett år i taget, eller
4. fem år för sådana utlänningar som avses i 9 § första
stycket 6.
Uppehållstillstånden som avses i 9 § första stycket 4 och 6
får omprövas efter de första två årens bosättning. När
uppehållstillståndet för en utlänning som avses i 9 § första
stycket 1 första gången förnyas får tillståndstiden begränsas
om arbetstagaren varit ofrivilligt arbetslös längre än tolv
månader i följd. Tillståndstiden får dock inte bli kortare än
tolv månader. Förordning (2014:185).
11 § Uppehållstillstånd skall beviljas medborgare i Schweiz
under de förut-sättningar som sägs i artikel 2 i kommissionens
förordning (EEG) nr 1251/70 av den 29 juni 1970 om
arbetstagares rätt att stanna kvar inom en medlemsstats
territorium efter att ha varit anställda där.
12 § Har upphävts genom förordning (2006:262).
13 § Har upphävts genom förordning (2006:262).
14 § Har upphävts genom förordning (2006:262).
15 § Har upphävts genom förordning (2006:262).
16 § En utlänning som är anhörig till en medborgare i Schweiz
skall beviljas uppehållstillstånd på det sätt som sägs i
artikel 3 i bilaga I till avtalet mellan Europeiska gemenskapen
och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om
fri rörlighet för personer (SÖ 2001:68).
16 a § En utlänning som på ett sätt som avses i 3 a kap. 2 §
första stycket utlänningslagen (2005:716) är familjemedlem
till en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en
annan EU-stat ska beviljas uppehållstillstånd under
förutsättning att den varaktigt bosatta som utlänningen har
anknytning till uppfyller något av villkoren i 9 § första
stycket. Uppehållstillstånd ska beviljas i samma omfattning
som för den varaktigt bosatta som utlänningen har anknytning
till. Förordning (2014:185).
17 § En ansökan om uppehållstillstånd ska kunna bifallas om
ansökan görs av en EES-medborgare, en medborgare i Schweiz
eller en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i
en annan EU-stat, även om han eller hon befinner sig i
Sverige eller om ansökan prövas när han eller hon befinner
sig i Sverige.
Detsamma gäller för en ansökan som görs av en sådan
familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 3 a kap. 2 §
utlänningslagen (2005:716) eller av en utlänning som på ett
sätt som avses i 3 a kap. 2 § första stycket utlänningslagen
är familjemedlem till en schweizisk medborgare eller en
utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan
EU-stat.
Första stycket tillämpas även på en ansökan om
uppehållstillstånd enligt 7 §. En sådan ansökan kan för
utlänningens räkning göras av dennes arbetsgivare, som ska
intyga de förhållanden som ligger till grund för ansökan.
Förordning (2014:185).
18 § Uppehållstillstånd får återkallas för en sådan utlänning
som avses i 9 § första stycket och som grundar sin rätt till
vistelse här på avtalet mellan Europeiska gemenskapen och
dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om
fri rörlighet för personer, om utlänningen inte försörjer sig
eller annars saknar egna medel för sitt uppehälle här.
Detsamma gäller en utlänning som har ställning som varaktigt
bosatt i en annan EU-stat och som beviljats
uppehållstillstånd här. Detta gäller utöver vad som
föreskrivs i 7 kap. 1–6 §§ utlänningslagen (2005:716).
Uppehållstillstånd för en utlänning som på ett sätt som avses
i 3 a kap. 2 § första stycket utlänningslagen är
familjemedlem till en medborgare i Schweiz eller en utlänning
som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat får
återkallas, om anknytningen till medborgaren i Schweiz eller
till den varaktigt bosatta bryts och familjemedlemmen inte
har rätt att stanna i Sverige på någon annan grund.
En arbetstagare som avses i 9 § första stycket 1 ska inte få
sitt uppehållstillstånd återkallat enbart därför att han
eller hon antingen inte längre är anställd på grund av att
han eller hon är tillfälligt oförmögen att arbeta på grund av
sjukdom eller olycksfall, eller han eller hon är ofrivilligt
arbetslös och detta bekräftas av Arbetsförmedlingen.
Förordning (2014:185).
19 § Diplomatiska tjänstemän och avlönade konsulära tjänstemän
samt deras familjer och betjäning får beviljas
uppehållstillstånd under den tid som tjänstemannen är anställd
vid en främmande stats beskickning eller konsulat i Sverige.
Utlänningar och deras familjer får beviljas uppehållstillstånd
under den tid som utlänningen är anställd eller utför uppdrag
i Sverige vid ett av de internationella organ som omfattas av
1 eller 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i
vissa fall.
Uppehållstillståndet får återkallas om förutsättningarna för
att bevilja uppehållstillståndet inte längre är uppfyllda.
Förordning (2022:777).
EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta
19 a § För den som beviljats ställning som varaktigt bosatt i
Sverige ska ett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta
utfärdas. Giltighetstiden ska vara minst fem år.
Bevis om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska
utfärdas i form av ett sådant uppehållstillståndskort som
avses i 4 kap. 22 §. Förordning (2013:601).
19 b § För den som beviljats ställning som varaktigt bosatt i
Sverige enligt 5 a kap. 1 a § utlänningslagen (2005:716) ska
det på uppehållstillståndskortet anges ”f.d. innehavare av
EU-blåkort”. Förordning (2013:601).
19 c § I ett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta som
utfärdas för en utlänning som har flyktingstatusförklaring
enligt 4 kap. 3 § eller alternativ skyddsstatusförklaring
enligt 4 kap. 3 a § utlänningslagen (2005:716), ska följande
anmärkning föras in: Internationellt skydd beviljat av Sverige
den [datum]. Förordning (2021:813).
19 d § Innan Migrationsverket utfärdar ett
EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta för en utlänning
som har ett sådant tillstånd utfärdat av en annan EU-stat,
vilket innehåller en anmärkning om internationellt skydd, ska
Migrationsverket ställa en förfrågan till den stat som nämns
i anmärkningen för att kontrollera om utlänningen fortfarande
har internationellt skydd. Om utlänningen fortfarande har
sådant skydd, ska Migrationsverket föra in samma anmärkning i
det EU-uppehållstillstånd som Migrationsverket utfärdar.
Om Migrationsverket får en sådan förfrågan som avses i första
stycket från en annan EU-stat, ska Migrationsverket besvara
den senast inom en månad. Förordning (2014:185).
19 e § Om Sverige övertar ansvaret för det internationella
skyddet av en utlänning som har ställning som varaktigt
bosatt i Sverige, ska Migrationsverket senast inom tre
månader ändra anmärkningen om internationellt skydd i
EU-uppehållstillståndet för varaktigt bosatta i enlighet med
detta. Förordning (2014:185).
19 f § Om Sverige övertar ansvaret för det internationella
skyddet av en utlänning som har ställning som varaktigt
bosatt i en annan EU-stat, ska Migrationsverket begära hos
den stat som utfärdat EU-uppehållstillståndet för varaktigt
bosatta att denna ändrar anmärkningen i
EU-uppehållstillståndet i enlighet med detta.
Om Migrationsverket får en sådan begäran som avses i första
stycket från en annan EU-stat, ska Migrationsverket ändra
anmärkningen i EU-uppehållstillståndet för varaktigt bosatta
senast inom tre månader. Förordning (2014:185).
19 g § Om en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt
i en annan EU-stat beviljas flyktingstatusförklaring enligt
4 kap. 3 § eller alternativ skyddsstatusförklaring enligt
4 kap. 3 a § utlänningslagen (2005:716), ska Migrationsverket
begära att den staten för in en sådan anmärkning som avses i
19 c § i EU-uppehållstillståndet för varaktigt bosatta.
Om Migrationsverket får en sådan begäran som avses i första
stycket från en annan EU-stat, ska Migrationsverket föra in
anmärkningen i EU-uppehållstillståndet för varaktigt bosatta
senast inom tre månader. Förordning (2021:813).
Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd
19 h § Det tillfälliga skydd som följer av rådets
genomförandebeslut (EU) 2022/382 av den 4 mars 2022 om
fastställande av att det föreligger massiv tillströmning av
fördrivna personer från Ukraina i den mening som avses i
artikel 5 i direktiv 2001/55/EG, med följden att tillfälligt
skydd införs ska gälla även för en utlänning som lagligen
befann sig i Sverige före den 22 december 2023, om han eller
hon är
1. ukrainsk medborgare,
2. en utlänning som åtnjöt internationellt skydd eller
motsvarande nationellt skydd i Ukraina före den 24 februari
2022, eller
3. en familjemedlem till en person som avses i 1 och 2. Med
familjemedlem avses
a) make eller sambo,
b) barn under 18 år,
c) barn under 18 år till en person som avses i a), och
d) andra nära anhöriga som levde tillsammans och ingick i
familjegemenskapen vid tidpunkten för omständigheterna kring
den massiva tillströmningen av fördrivna personer och som var
helt eller delvis beroende av en person som avses i 1 och 2
vid den tidpunkten.
För att skyddet ska gälla krävs att utlänningen inte är dömd
för ett brott som har ett maximistraff på minst två års
fängelse i straffskalan. Detta krav gäller dock inte vid
ansökan om förlängning av ett uppehållstillstånd med
tillfälligt skydd. Förordning (2023:870).
19 i § Migrationsverket ska begära ett samordningsnummer hos
Skatteverket för en utlänning som har beviljats
uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt 21 kap.
utlänningslagen (2005:716) och vars identitet det inte råder
osäkerhet om. Detta gäller dock inte om särskilda skäl talar
mot det. Förordning (2022:458).
Undantag från kravet på uppehållstillstånd för medlemmar av en
främmande stats militära styrka
19 j § En medlem av en främmande stats militära styrka,
inklusive dess civila komponent, som befinner sig i Sverige
inom ramen för internationellt militärt samarbete eller
internationell krishantering och som omfattas av avtal som är
i kraft i förhållande till Sverige, får vistas här i landet
utan uppehållstillstånd.
Första stycket gäller även den som är anhörig till en medlem
av en amerikansk styrka eller en civil komponent samt den som
är utländsk leverantör eller anställd hos en sådan leverantör
och som omfattas av avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige
och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.
Förordning (2024:600).
Ansökan om uppehållstillstånd
20 § En ansökan om uppehållstillstånd av en utlänning som inte
befinner sig i Sverige ges in till och utreds av en svensk
beskickning eller ett svenskt konsulat i hemlandet eller i det
land där utlänningen annars är stadigvarande bosatt.
En ansökan om uppehållstillstånd av en utlänning som vistas i
Sverige ges in till Migrationsverket.
21 § Har upphävts genom förordning (2021:1193).
Handläggningstid
21 a § Ett ärende om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 och
3 a §§ utlänningslagen (2005:716) skall, om det inte finns
särskilda skäl, avgöras senast inom nio månader från det att
ansökan lämnades in. Förordning (2006:262).
21 b § Ett ärende om uppehållstillstånd för arbete och ett
arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716)
ska avgöras senast inom fyra månader från det att ansökan
lämnades in. Om det finns särskilda skäl eller om ansökan
behöver kompletteras får tiden förlängas. Sökanden ska
underrättas om förlängningen.
Om ärendet inte har avgjorts inom den tid som följer av första
stycket, får sökanden begära att ärendet ska avgöras enligt
12 § förvaltningslagen (2017:900) även om kravet enligt den
paragrafen på avgörande inom sex månader inte är uppfyllt.
Förordning (2019:1276).
DNA-analys
21 c § Sådan DNA-analys som avses i 13 kap. 15 §
utlänningslagen (2005:716) skall utföras av
Rättsmedicinalverket.
Migrationsverket skall underrätta Rättsmedicinalverket om att
en provtagning för DNA-analys skall genomföras. Utlåtandet över
analysen skall sändas till Migrationsverket.
Förordning (2014:38).
Medicinsk åldersbedömning
21 d § Rättsmedicinalverket utför på begäran av
Migrationsverket medicinska åldersbedömningar i ärenden om
uppehållstillstånd.
Om en sökande har samtyckt till att genomgå en medicinsk
åldersbedömning, ska Migrationsverket underrätta
Rättsmedicinalverket om att en medicinsk åldersbedömning ska
utföras. Underrättelsen ska innehålla
1. uppgifter om den sökandes namn, kön och ärendenummer hos
Migrationsverket,
2. kontaktuppgifter till den sökande och, i förekommande
fall, till den sökandes ställföreträdare, och
3. andra uppgifter som är nödvändiga för att en medicinsk
åldersbedömning ska kunna utföras.
Det rättsmedicinska utlåtandet om ålder ska sändas till
Migrationsverket. Förordning (2017:21).S9 (Ctrl+F9)
Bevis om uppehållstillstånd
22 § Bevis om uppehållstillstånd ska utfärdas i form av en
sådan handling som avses i rådets förordning (EG) nr 1030/2002
av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av
uppehållstillstånd för medborgare i tredje land
(uppehållstillståndskort).
En utlänning som innehar ett bevis om uppehållstillstånd som
utfärdats i form av ett tillståndsmärke som förts in i
utlänningens pass eller någon annan handling har rätt att byta
ut detta mot ett uppehållstillståndskort. Förordning (2011:202).
22 a § Ett uppehållstillståndskort som avser permanent
uppehållstillstånd ska ha en giltighetstid om högst tre år.
Detta gäller dock inte för ett uppehållstillståndskort som
utfärdas enligt 19 a §. Förordning (2021:1052).
Tidsbegränsade uppehållstillstånds giltighetstid
23 § Tidsbegränsade uppehållstillstånd får inte beviljas för
längre tid än utlänningens pass gäller, om inte
1. utlänningen är medborgare i Schweiz,
2. utlänningen är en sådan anhörig till en schweizisk
medborgare som avses i 16 §,
3. utlänningen har ställning som varaktigt bosatt i en annan
EU-stat,
4. utlänningen är en sådan anhörig till en utlänning som har
ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat som avses i
16 a §, eller
5. det annars finns särskilda skäl.
Förordning (2014:185).
Anmälan om bibehållet permanent uppehållstillstånd
23 a § En sådan anmälan om bibehållet permanent
uppehållstillstånd som avses i 7 kap. 7 § utlänningslagen
(2005:716) ska ges in till Migrationsverket senast en vecka
före utresan från Sverige och ska innehålla uppgift om
utresedagen. Om utresedagen ställs in eller skjuts upp ska
detta anmälas senast den tidigare uppgivna utresedagen.
Förordning (2014:779).
Bemyndiganden
24 § Migrationsverket får meddela närmare föreskrifter om
- en sådan handling som avses i 4 §,
- EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta,
- kravet på försörjningsförmåga enligt 5 kap. 9 § första
stycket 2 och 10 a § och 5 a kap. 2 § utlänningslagen
(2005:716). Förordning (2022:306).
24 a § Migrationsverket får meddela föreskrifter om
giltighetstiden för uppehållstillståndskort.
Migrationsverket får även meddela de föreskrifter som behövs
för verkställigheten av bestämmelserna om
uppehållstillståndskort i rådets förordning (EG) nr 1030/2002.
Förordning (2011:202).
25 § Migrationsverket får efter att ha hört Regeringskansliet
(Utrikesdepartementet) meddela föreskrifter om att en svensk
beskickning eller ett svenskt konsulat får bevilja
uppehållstillstånd för högst tre år.
26 § Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) får meddela
föreskrifter om att en ansökan om uppehållstillstånd får ges
in till och utredas av en annan myndighet än som föreskrivs i
20 § första stycket. Förordning (2016:413).
27 § Rättsmedicinalverket får meddela närmare föreskrifter om
verkställigheten av DNA-analys enligt 13 kap. 15 §
utlänningslagen (2005:716). Förordning (2006:262).
4 a kap. Uppehållstillstånd för forskning, studier inom högre
utbildning, viss praktik, visst volontärarbete och au pair-
arbete
Handläggningstid
1 § Ett ärende om uppehållstillstånd ska avgöras senast
1. 60 dagar från det att ansökan lämnades in, om ansökan avser
uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 1 eller 2 § utlänningslagen
(2005:716), eller
2. 90 dagar från det att ansökan lämnades in, om ansökan avser
uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 3-8 eller 19 §
utlänningslagen.
Om ansökan behöver kompletteras får tiden förlängas. Sökanden
ska underrättas om förlängningen. Förordning (2019:1212).
Bevis om uppehållstillstånd
2 § På ett uppehållstillståndskort som utfärdas för en
utlänning som har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 b kap.
1-6 §§ utlänningslagen (2005:716) ska det, beroende på vilket
uppehållstillstånd som utfärdas, anges "forskare", "forskare-
rörlighet", "studerande", "praktikant", "volontär" eller "au
pair".
För forskare och studerande som omfattas av ett unionsprogram
eller ett multilateralt program som främjar
tredjelandsmedborgares rörlighet, eller av ett avtal mellan
två eller flera läroanstalter för högre utbildning, ska också
det särskilda programmet eller avtalet anges.
Förordning (2019:1212).
Underrättelse vid studerandes rörlighet för kortare vistelse
3 § En underrättelse enligt 5 b kap. 14 § utlänningslagen
(2005:716) från en utlänning som har beviljats uppehålls-
tillstånd för studier inom högre utbildning av en annan EU-
stat ska innehålla uppgift om datum för den planerade
vistelsen i Sverige och vistelsens längd samt de övriga
uppgifter och handlingar som Migrationsverket behöver vid
prövningen av om Migrationsverket ska invända mot utlänningens
vistelse i Sverige. Förordning (2019:1212).
Underrättelser från Migrationsverket
4 § Om Migrationsverket beslutar att invända mot en utlännings
planerade vistelse i Sverige enligt 5 b kap. 14 §
utlänningslagen (2005:716) ska Migrationsverket underrätta den
EU-stat som beviljat utlänningen ett uppehållstillstånd för
studier inom högre utbildning om beslutet.
Förordning (2019:1212).
5 § Om en utlänning vistas i en annan EU-stat med stöd av ett
uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 1 eller 3 § utlänningslagen
(2005:716) och det uppehållstillståndet återkallas, ska
Migrationsverket underrätta den andra EU-staten om beslutet.
Om en utlänning som har ett uppehållstillstånd för forskning
utfärdat av en annan EU-stat beviljas eller vägras ett
uppehållstillstånd för forskning vid rörlighet för längre
vistelse, ska Migrationsverket underrätta den andra EU-staten
om beslutet.
Om en utlänning har eller har haft ett uppehållstillstånd för
forskning eller studier inom högre utbildning utfärdat av en
annan EU-stat och Migrationsverket meddelar ett beslut som
innebär att utlänningen och, när det gäller forskare, hans
eller hennes familjemedlemmar ska återtas av den EU-staten,
ska Migrationsverket underrätta den andra EU-staten om
beslutet. Förordning (2019:1212).
Uppehållstillstånd för familjemedlemmar till studerande inom
högre utbildning
6 § Uppehållstillstånd får beviljas en familjemedlem till en
utlänning som har ett uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 3
eller 8 § utlänningslagen (2005:716). För att beviljas
uppehållstillstånd ska familjemedlemmen
1. ha sin försörjning ordnad under vistelsen, och
2. inte utgöra ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet
eller allmän folkhälsa.
Familjemedlemmens uppehållstillstånd ska gälla för samma tid
som anknytningspersonens tillstånd.
Med familjemedlem avses make eller sambo till
anknytningspersonen och barn under 18 år till
anknytningspersonen eller till anknytningspersonens make eller
sambo. Förordning (2019:1212).
7 § En ansökan om förlängning av ett tidsbegränsat
uppehållstillstånd som har beviljats på grund av anknytning
till en utlänning som har ett uppehållstillstånd enligt
5 b kap. 3 eller 8 § utlänningslagen (2005:716) får bifallas
även om familjemedlemmen befinner sig i Sverige när ansökan
görs eller när den prövas. Detsamma gäller om ansökan avser
ett uppehållstillstånd som familjemedlem till en utlänning som
avses i 5 b kap. 15 § andra stycket 3 utlänningslagen, om
ansökan ges in inom giltighetstiden för det tidigare
tillståndet som familjemedlem och utlänningen beviljas
uppehållstillstånd för studier på forskarnivå enligt 5 b kap.
3 § utlänningslagen. Förordning (2022:306).
Bemyndigande
8 § Migrationsverket får meddela föreskrifter om
försörjningsförmågan enligt 5 b kap. 9 § första stycket 1
utlänningslagen (2005:716). Förordning (2019:1212).
5 kap. Arbetstillstånd
Undantag från kravet på arbetstillstånd
1 § En utlänning som är medborgare i Schweiz eller har
ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat är
undantagen från kravet på arbetstillstånd. Undantag från
kravet på arbetstillstånd gäller även, oavsett medborgarskap,
make eller sambo till en sådan utlänning samt deras barn som
är under 21 år eller beroende av dem för sin försörjning.
En utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat
uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § första stycket eller
15 d § utlänningslagen (2005:716) är undantagen från kravet
på arbetstillstånd. Förordning (2013:641).
2 § Utöver 1 § gäller undantag från kravet på arbetstillstånd
i följande fall:
1. För en tid av tre månader från inresan för en utlänning som
är anställd som förare av ett motorfordon som ägs eller hyrs
av en person som besöker landet som turist eller som
besättningsman på en turistbuss.
2. För en tid av tre månader från inresan för en utlänning som
är anställd som vårdare av en person som besöker landet för
läkarvård eller rekreation.
3. För en sammanlagd tid av tre månader under en
tolvmånadersperiod för en forskare eller lärare inom den högre
utbildningen som har kallats hit för forsknings-,
undervisnings- eller föreläsningsverksamhet.
4. För den tid det tillfälliga arbetet pågår för en utlänning
som är bosatt i en EES-stat men inte är EES-medborgare eller
medborgare i Schweiz, om utlänningen har rätt att arbeta och
vistas i det landet och är anställd vid ett företag i det
landet och för företagets räkning ska arbeta tillfälligt i
Sverige i samband med en entreprenad eller liknande.
5. För en tid av två månader från inresan för en montör eller
teknisk instruktör som ska utföra brådskande arbete i samband
med uppsättning eller reparation av maskiner eller liknande.
6. För den tid som
a) uppehållstillståndet gäller för en utlänning som har
beviljats uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 1-4 eller 6-8 §
utlänningslagen (2005:716), eller
b) en utlänning har rätt att resa in och vistas i Sverige
enligt 5 b kap. 13 eller 14 § utlänningslagen.
7. För en tid av en månad från inresan för en utlänning som
tillfälligt engagerats av Sveriges Radio AB, Sveriges
Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB eller Nordisk
Television AB för radio- eller televisionsutsändning.
8. För en sammanlagd tid av fjorton arbetsdagar under en
tolvmånadersperiod för en utländsk artist samt hans eller
hennes tekniker och annan turnépersonal under förutsättning
att artisten inbjudits av en arrangör som finns angiven i den
förteckning över etablerade arrangörer som förs av
Migrationsverket efter samråd med Arbetsförmedlingen.
9. För en sammanlagd tid av tre månader under en
tolvmånadersperiod för en utlänning som är professionell
idrottsman eller funktionär och som besöker Sverige för att
delta i internationella tävlingar.
10. För en sammanlagd tid som understiger ett år för en
utlänning som har specialistuppgifter inom en internationell
koncern och som i denna egenskap arbetar tillfälligt i
Sverige. Undantaget gäller dock inte en utlänning som avses i
6 b kap. 1 eller 2 § utlänningslagen.
11. För den tid som prövningen pågår, dock längst till dess
tillståndsfrågan har avgjorts eller, om beslut om utvisning
meddelas, till dess utvisningsbeslutet har fått laga kraft, av
en ansökan om uppehållstillstånd
a) enligt 5 b kap. 1, 3 eller 4 § utlänningslagen, om
utlänningen hade uppehållstillstånd när ansökan gavs in och
ansökan får ges in efter inresan i Sverige enligt 5 b kap.
15 § andra stycket utlänningslagen,
b) enligt 5 b kap. 2 § utlänningslagen, om giltighetstiden för
det uppehållstillstånd för forskning som har utfärdats av den
andra EU-staten inte har löpt ut och utlänningen har rätt att
resa in och vistas i Sverige enligt 5 b kap. 13 §
utlänningslagen,
c) enligt 5 b kap. 7 eller 8 § utlänningslagen, om antingen
utlänningens uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 1, 2 eller 3 §
utlänningslagen inte hade löpt ut när ansökan gavs in eller
utlänningens uppehållstillstånd för forskning eller studier
inom högre utbildning som har utfärdats av den andra EU-staten
inte hade löpt ut när ansökan gavs in och utlänningen vid det
tillfället hade rätt att resa in och vistas i Sverige enligt
5 b kap. 13 eller 14 § utlänningslagen, eller
d) som får ges in efter inresan i landet enligt 5 kap. 18 §
andra stycket 9 utlänningslagen.
12. För en sammanlagd tid av tre månader under en
tolvmånadersperiod för en utlänning som är anställd i ett
företag i en internationell koncern och ska genomgå praktik,
internutbildning eller annan kompetensutveckling hos ett
företag i Sverige som ingår i koncernen.
13. För en sammanlagd tid av tre månader under en
tolvmånadersperiod för en utlänning som inom ramen för en
affärsuppgörelse ska genomgå utbildning, genomföra tester,
förbereda eller avsluta leveranser eller utöva liknande
aktiviteter i Sverige.
14. För den tid som insatsen pågår för en utlänning som deltar
i en hjälpinsats vid en katastrof eller olycka i Sverige.
15. För den tid som tjänstgöringen pågår för en utlänning som
är medlem av en främmande stats militära styrka, inklusive
dess civila komponent, som befinner sig i Sverige inom ramen
för internationellt militärt samarbete eller internationell
krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i
förhållande till Sverige.
16. För den tid som en utlänning, som är anhörig till en
medlem av en amerikansk styrka eller en civil komponent eller
som är en utländsk leverantör eller anställd hos en sådan
leverantör, befinner sig i Sverige och omfattas av avtalet den
5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om
försvarssamarbete.
Undantagen från kravet på arbetstillstånd är också en
utlänning som, på grund av anställning utomlands, arbetar i
Sverige som representant för ett
företag eller som medlem av personalen på järnvägståg eller på
lastbil i yrkesmässig trafik. Förordning (2024:600).
2 a § Den som ansöker om uppehållstillstånd för arbete enligt
5 kap. 10 § utlänningslagen (2005:716) i de fall som avses i
6 kap. 2 § första stycket samma lag behöver inte ha
arbetstillstånd för den tid som prövningen pågår, om ansökan
enligt 5 kap. 18 § andra stycket 8 b eller fjärde stycket
utlänningslagen får ges in efter inresan i landet.
Undantaget från kravet på arbetstillstånd i första stycket
gäller endast hos den arbetsgivare och inom det slag av arbete
som ansökan om arbetstillstånd avser och som längst till dess
att tillståndsfrågan har avgjorts eller, om beslut om
utvisning meddelas, till dess utvisningsbeslutet har fått laga
kraft. Förordning (2022:306).
3 § Den som med stöd av 6 kap. 2 § första stycket
utlänningslagen (2005:716) har haft arbetstillstånd och som,
sedan anställningen upphört men inom giltighetstiden för
tillståndet, ansöker om nytt arbetstillstånd behöver inte ha
arbetstillstånd för tiden till dess tillståndsfrågan har
avgjorts.
Den som har haft arbetstillstånd för en tid av minst sex
månader och som inom giltighetstiden för tillståndet ansöker
om förlängning, behöver inte ha arbetstillstånd för tiden
till dess tillståndsfrågan har avgjorts eller, om beslut om
utvisning meddelas, till dess utvisningsbeslutet har fått
laga kraft.
Har en utlännings arbetstillstånd återkallats och har
samtidigt beslut meddelats om utvisning enligt 8 kap. 6 eller
10 § utlänningslagen (2005:716), är utlänningen undantagen
från kravet på arbetstillstånd till dess utvisningsbeslutet
har fått laga kraft. Förordning (2014:185).
4 § Den som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och
anfört skäl enligt 4 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen
(2005:716) är undantagen från skyldigheten att ha
arbetstillstånd. Undantaget gäller dock inte
1. en utlänning som saknar identitetshandlingar, om inte
utlänningen medverkar till att klarlägga sin identitet,
2. om det är sannolikt att utlänningen kommer att överföras
enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer
för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att
pröva en ansökan om internationellt skydd som en
tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i
någon medlemsstat (Dublinförordningen),
3. om det är sannolikt att utlänningen kommer att avvisas med
omedelbar verkställighet enligt 8 kap. 19 § utlänningslagen,
eller
4. en utlänning i ett säkerhetsärende enligt 1 kap. 7 §
utlänningslagen eller i ett ärende enligt lagen (2022:700) om
särskild kontroll av vissa utlänningar.
Undantaget gäller fram till dess att utlänningen lämnar landet
eller ett beslut om att bevilja honom eller henne
uppehållstillstånd har fått laga kraft. Undantaget upphör dock
att gälla om en utlänning inte medverkar till verkställigheten
av ett beslut om avvisning eller utvisning som fått laga
kraft.
Migrationsverket utfärdar ett särskilt bevis om undantag från
skyldigheten att ha arbetstillstånd. Förordning (2024:29).
5 § Har upphävts genom förordning (2008:895).
6 § Har upphävts genom förordning (2008:895).
Yttrande från sammanslutningar av arbetsgivare och arbetstagare
7 § I ett ärende om arbetstillstånd som är av principiell
betydelse eller annars av större vikt, ska Migrationsverket
lämna sammanslutningar av arbetsgivare respektive arbetstagare
inom det verksamhetsområde som tillståndet avser tillfälle att
yttra sig. Förordning (2008:895).
7 a § För att säkerställa att lön, försäkringsskydd och övriga
anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av
svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen
ska Migrationsverket vid handläggningen av en ansökan om
arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 §, om EU-blåkort enligt
6 a kap. 1 § och om tillstånd för säsongsarbete enligt
6 c kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) ge sammanslutningar av
arbetstagare inom det verksamhetsområde som tillståndet avser
tillfälle att yttra sig i ärendet. Detsamma gäller vid
handläggningen av en ansökan om ICT-tillstånd eller ICT-
tillstånd för rörlighet för längre vistelse enligt 6 b kap. 1
och 2 §§ utlänningslagen för att säkerställa att
anställningsvillkoren inte är sämre än vad som krävs enligt
6 b kap. 1 § första stycket 2 och 2 § första stycket 1
utlänningslagen. Migrationsverket får dock avgöra ärendet utan
att så har skett om arbetsgivaren redan har inhämtat ett
sådant yttrande, det annars är obehövligt eller det finns
särskilda skäl.
Första stycket gäller i tillämpliga delar också vid
bedömningen enligt 6 d § av om förutsättningarna för
arbetstillstånd fortfarande är uppfyllda och vid
handläggningen av ärenden om återkallelse av
uppehållstillstånd enligt 7 kap. 7 e § första stycket 1
utlänningslagen. Förordning (2022:306).
Ansökan om arbetstillstånd
8 § En ansökan om arbetstillstånd av en utlänning som inte
befinner sig i Sverige ges in till och utreds av en svensk
beskickning eller ett svenskt konsulat i hemlandet eller i det
land där utlänningen annars är stadigvarande bosatt.
En ansökan om arbetstillstånd av en utlänning som vistas i
Sverige ges in till Migrationsverket.
8 a § Med god försörjning enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen
(2005:716) avses en lön som uppgår till minst 80 procent av
den medianlön som Statistiska centralbyrån publicerar för
Sverige.
Den senast publicerade medianlönen den dag ansökan kom in till
Migrationsverket ska gälla vid prövningen.
Förordning (2023:570).
Beslut om arbetstillstånd
9 § Ett arbetstillstånd får inte beviljas för längre tid än
utlänningen har tillstånd att vistas här eller får vistas här
utan tillstånd och inte för längre tid än utlänningens pass
gäller, om det inte finns särskilda skäl. Ett arbetstillstånd
får inte beviljas för en utlänning som endast innehar ett
sådant identitetskort som avses i 2 kap. 17 § första stycket.
9 a § Migrationsverket ska begära ett samordningsnummer hos
Skatteverket för en utlänning i samband med att han eller hon
beviljas ett arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen
(2005:716) med en giltighetstid kortare än tolv månader.
Detsamma gäller i samband med beviljande av ett kombinerat
uppehålls- och arbetstillstånd enligt 6 a-6 c kap.
utlänningslagen med en giltighetstid kortare än tolv månader.
Första stycket gäller dock inte om särskilda skäl talar mot
det. Förordning (2023:367).
Uppgifter om arbetstillstånd
10 § Uppgift om arbetstillstånd eller uppgift om rätt att
arbeta ska föras in på utlänningens uppehållstillståndskort.
Förordning (2014:38).
Diplomatpersonal m.fl.
11 § Bestämmelserna om arbetstillstånd i 2 kap. 7 och 8 c §§
utlänningslagen (2005:716) och bestämmelserna i detta kapitel
gäller i tillämpliga delar även för främmande länders
diplomatiska tjänstemän och avlönade konsulära tjänstemän som
är anställda i Sverige samt deras familjer och betjäning.
Kravet på arbetstillstånd gäller dock inte för anställning
vid främmande länders beskickningar eller konsulat eller om
detta följer av en överenskommelse med något annat land.
Förordning (2014:185).
Förteckning över slag av arbeten
12 § Migrationsverket ska besluta om en förteckning över slag
av arbeten inom vilka det finns en stor efterfrågan på
arbetskraft. En sådan förteckning ska upprättas i samråd med
Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen ska lämna
sammanslutningar av arbetsgivare respektive arbetstagare
tillfälle att yttra sig. Förordning (2008:895).
Bemyndiganden
13 § Migrationsverket får efter att ha hört Arbetsförmedlingen
och Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) meddela
föreskrifter att en svensk beskickning eller ett svenskt
konsulat får bevilja arbetstillstånd.
Migrationsverket får meddela föreskrifter om att
Arbetsförmedlingen får besluta om arbetstillstånd.
Förordning (2007:929).
14 § Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) får meddela
föreskrifter om att en ansökan om arbetstillstånd får ges in
till och utredas av en annan myndighet än som föreskrivs i
8 § första stycket. Förordning (2016:413).
5 a kap. EU-blåkort
Handläggningstid
1 § Ett ärende om EU-blåkort enligt 6 a kap. 1 §
utlänningslagen (2005:716) ska avgöras senast 90 dagar från
det att ansökan lämnades in. Om ansökan behöver kompletteras
får tiden förlängas. Sökanden ska underrättas om
förlängningen.
Om ärendet inte har avgjorts inom den tid som följer av första
stycket, får sökanden begära att ärendet ska avgöras enligt
12 § förvaltningslagen (2017:900) även om kravet enligt den
paragrafen på avgörande inom sex månader inte är uppfyllt.
Förordning (2019:1276).
2 § Ett ärende om uppehållstillstånd enligt 6 a kap. 10 §
utlänningslagen (2005:716) ska avgöras senast sex månader
från det att ansökan lämnades in. Förordning (2013:601).
Bevis om EU-blåkort
3 § Bevis om EU-blåkort ska utfärdas i form av ett sådant
uppehållstillståndskort som avses i 4 kap. 22 §.
På uppehållstillståndskortet ska det anges ”EU-blåkort” och
uppgift om slag av arbete samt, när det gäller de två första
anställningsåren, uppgift om anställningen.
Förordning (2013:601).
Underrättelse till en annan EU-stat
4 § Om en utlänning som har ett EU-blåkort utfärdat av en
annan EU-stat beviljas eller vägras ett EU-blåkort i Sverige,
ska Migrationsverket underrätta den andra EU-staten om
beslutet. Förordning (2013:601).
Bemyndigande
5 § Migrationsverket får, efter samråd med
Medlingsinstitutet, meddela föreskrifter om den lönetröskel
som avses i 6 a kap. 1 § första stycket 1 utlänningslagen
(2005:716). Förordning (2013:601).
5 b kap. Tillstånd för företagsintern förflyttning, ICT
Handläggningstid
1 § Ett ärende om tillstånd enligt 6 b kap. 1, 2 eller 14 §
utlänningslagen (2005:716) ska avgöras senast 90 dagar från
det att ansökan lämnades in. Om ansökan behöver kompletteras
får tiden förlängas. Sökanden ska underrättas om
förlängningen. Förordning (2018:72).
Bevis om uppehålls- och arbetstillstånd
2 § Bevis om ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för
rörlighet för längre vistelse ska utfärdas i form av ett
sådant uppehållstillståndskort som avses i 4 kap. 22 §.
På uppehållstillståndskortet ska anges ”ICT” eller ”mobile
ICT”, beroende på vilket tillstånd som utfärdas. På kortet
ska också anges uppgift om anställningen och om slag av
arbete. Förordning (2018:72).
Underrättelse till en annan EU-stat
3 § Om en utlänning vistas i en annan EU-stat med stöd av ett
ICT-tillstånd utfärdat av Sverige och det tillståndet
återkallas, ska Migrationsverket underrätta den andra
EU-staten om beslutet.
Om en utlänning som har ett ICT-tillstånd utfärdat av en
annan EU-stat beviljas eller vägras ett ICT-tillstånd för
rörlighet för längre vistelse i Sverige, ska Migrationsverket
underrätta den andra EU-staten om beslutet.
Om en utlänning har eller har haft ett ICT-tillstånd utfärdat
av en annan EU-stat och Migrationsverket meddelar ett beslut
som innebär att utlänningen och hans eller hennes
familjemedlemmar ska återtas av den EU-staten, ska
Migrationsverket underrätta den andra EU-staten om
beslutet. Förordning (2018:72).
Underrättelse till värdföretag
4 § Om ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för
rörlighet för längre vistelse återkallas, ska
Migrationsverket underrätta värdföretaget i Sverige.
Förordning (2018:72).
5 c kap. Tillstånd för säsongsarbete
Handläggningstid
1 § Ett ärende om tillstånd för säsongsarbete enligt 6 c
kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) ska avgöras senast 90
dagar från det att ansökan lämnades in. Om ansökan behöver
kompletteras får tiden förlängas. Sökanden ska underrättas om
förlängningen. Förordning (2018:321).
2 § En ansökan om tillstånd för säsongsarbete från en
utlänning som under de senaste fem åren har haft ett
tillstånd för säsongsarbete i Sverige och som har följt
villkoren för tillståndet ska handläggas mer skyndsamt än vad
som följer av 1 §. Förordning (2018:321).
Bevis om uppehålls- och arbetstillstånd för säsongsarbete
3 § Bevis om uppehålls- och arbetstillstånd för
säsongsarbete ska utfärdas i form av ett sådant
uppehållstillståndskort som avses i 4 kap. 22 §.
På uppehållstillståndskortet ska anges ”säsongsarbete”. På
kortet ska också anges uppgift om anställningen och om slag
av arbete. Förordning (2018:321).
Information på viseringsmärke
4 § På ett viseringsmärke för en visering som har
utfärdats i samband med ett tillstånd för säsongsarbete ska
anges ”säsongsarbete”. Förordning (2018:321).
Uppgifter om bostad
5 § Om en arbetsgivare upplåter eller förmedlar en bostad
till en utlänning som har beviljats ett tillstånd för
säsongsarbete ska arbetsgivaren på begäran av
Migrationsverket lämna skriftlig uppgift om
1. bostadens adress,
2. antal rum,
3. boendeyta,
4. bostadens standard,
5. hyra, och
6. att arbetsgivaren har tillhandahållit utlänningen en
skriftlig handling med hyresvillkoren.
Uppgifterna ska lämnas på heder och samvete.
Förordning (2018:321).
Information
6 § När en utlänning beviljas ett tillstånd för
säsongsarbete ska Migrationsverket informera utlänningen
skriftligt om de rättigheter och skyldigheter som följer med
tillståndet. Förordning (2018:321).
Kontroll vid vistelse i Sverige som säsongsarbetare
7 § Migrationsverket får kontrollera att den som har
beviljats ett tillstånd för säsongsarbete enligt 6 c kap. 1 §
utlänningslagen (2005:716) har påbörjat arbetet och att
förutsättningarna för tillståndet är uppfyllda under
tillståndstiden.
En arbetsgivare till en utlänning som har beviljats tillstånd
för säsongsarbete ska på begäran av Migrationsverket lämna
skriftlig uppgift om de villkor som gäller för utlänningens
anställning. Uppgifterna ska lämnas på heder och samvete.
Förordning (2018:321).
Förteckning över sysselsättningsområden
8 § Migrationsverket ska besluta om en förteckning över de
sysselsättningsområden inom vilka det förekommer
säsongsarbete.
Migrationsverket ska ge sammanslutningar av arbetsgivare
respektive arbetstagare tillfälle att yttra sig över
förteckningen.
Om förteckningen ändras ska Migrationsverket underrätta
Europeiska kommissionen. Förordning (2018:321).
Bemyndigande
9 § Migrationsverket får meddela föreskrifter om vad som
ska anses vara en bostad med lämplig standard enligt 6 c kap.
2 § första stycket 4 utlänningslagen (2005:716).
Förordning (2018:321).
6 kap. Kontroll- och tvångsåtgärder
Passerande av gräns och gränskontroll
1 § Gränsövergångsställen enligt artikel 2.8 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 finns i
följande kommuner: Arvidsjaur, Borgholm, Borlänge, Falkenberg,
Gotland, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Hudiksvall,
Härnösand, Härryda, Jönköping, Kalix, Kalmar, Karlshamn,
Karlskrona, Karlstad, Kiruna, Kramfors, Kristianstad, Lands-
krona, Linköping, Luleå, Lysekil, Malmö, Malung-Sälen,
Mörbylånga, Mönsterås, Norrköping, Norrtälje, Nyköping,
Nynäshamn, Oskarshamn, Oxelösund, Pajala, Piteå, Ronneby,
Sigtuna, Simrishamn, Skellefteå, Skövde, Stockholm, Strömstad,
Sundsvall, Svedala, Söderhamn, Söderköping, Södertälje,
Sölvesborg, Timrå, Torsås, Trelleborg, Trollhättan/Vänersborg,
Umeå, Varberg, Värmdö, Västervik, Västerås, Växjö, Ystad,
Älvkarleby, Ängelholm, Örebro, Örnsköldsvik, Östhammar och
Östersund.
Polismyndigheten beslutar om öppethållandetider vid
gränsövergångsställena.
Polismyndigheten beslutar också om tillstånd till inresa och
utresa över en yttre gräns vid något annat ställe än ett
gränsövergångsställe eller vid någon annan tidpunkt än under
ett gränsövergångsställes fastställda öppettider. Vid inresa
och utresa med ett fartyg beslutar Kustbevakningen om ett
sådant tillstånd. I de fall Kustbevakningen gett tillståndet
ska Polismyndigheten underrättas. Förordning (2020:7).
2 § Har upphävts genom förordning (2015:92).
3 § Utländska besättningsmän får tillfälligt lämna sitt
fartyg i enlighet med bilaga 7 punkt 3 i Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) 2016/399. Det som nu har sagts
gäller dock inte om Polismyndigheten bestämmer något annat.
Förordning (2018:1103).
4 § Om en utlänning inte kan styrka sin rätt till inresa vid
ankomsten till Sverige, ska Tullverket, Kustbevakningen,
Migrationsverket eller en särskilt förordnad passkontrollant
omedelbart underrätta Polismyndigheten och se till att
utlänningen inte reser in i landet innan Polismyndigheten har
kontrollerat utlänningen. Vid utresekontroll ska
Polismyndigheten underrättas om det finns skäl för det.
Förordning (2015:92).
4 a § Bestämmelser om begäran om bistånd enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den
13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen
och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU)
2016/1624 finns i förordningen (2022:1058) med kompletterande
bestämmelser till EU:s gräns- och kustbevakningsförordning.
Förordning (2022:1064).
5 § Regeringen får besluta att tillfälligt återinföra
gränskontroll vid de inre gränserna i enlighet med artiklarna
25, 28 och 29 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
2016/399.
Rikspolischefen eller chefen för Nationella operativa
avdelningen vid Polismyndigheten respektive
säkerhetspolischefen eller biträdande säkerhetspolischefen
ska hos regeringen göra framställning om beslut enligt första
stycket.
Om det krävs ett omedelbart ingripande får Polismyndigheten
eller Säkerhetspolisen besluta att sådan gränskontroll får
införas som anges i artikel 28 i Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) 2016/399. Den myndighet som har
beslutat om att införa gränskontroll ska omedelbart
underrätta regeringen om beslutet och fullgöra
informationsskyldigheten i enlighet med artikel 28 och 34.
Regeringen ska snarast pröva om gränskontrollen ska bestå.
Förordning (2018:1103).
Kontroll vid flygplatstransitering
6 § Har upphävts genom förordning (2015:92).
Kontroll vid vistelse i Sverige som arbetstagare
6 a § Migrationsverket får kontrollera att den som har
beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket
utlänningslagen (2005:716) har påbörjat arbetet inom fyra
månader från tillståndets första giltighetsdag och att
förutsättningarna för arbetstillståndet enligt den
bestämmelsen är uppfyllda under tillståndstiden.
Förordning (2014:780).
6 b § En arbetsgivare till en utlänning som beviljats
arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket
utlänningslagen (2005:716) ska efter föreläggande av
Migrationsverket lämna skriftliga uppgifter om de villkor som
gäller för utlänningens anställning. Uppgifterna ska lämnas på
heder och samvete.
Av 9 kap. 17 § utlänningslagen följer att Migrationsverkets
förelägganden får förenas med vite utom i vissa fall.
Förordning (2022:306).
6 c § Migrationsverket får ålägga en arbetsgivare till en
utlänning som beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 §
första stycket utlänningslagen (2005:716) att, under den tid
som utlänningens tillstånd gäller hos den arbetsgivaren,
skriftligen anmäla om något av de villkor som anges i den
bestämmelsen ändras till det sämre i förhållande till de
uppgifter som legat till grund för beslutet om
arbetstillstånd. Åläggandet ska göras i samband med att
utlänningen beviljas arbetstillstånd.
En anmälan enligt första stycket ska göras till
Migrationsverket senast en månad efter det att de försämrade
anställningsvillkoren börjat tillämpas. Förordning (2022:306).
6 d § När uppgifter efter ett föreläggande enligt 6 b § eller
en anmälan enligt 6 c § kommer in ska Migrationsverket
kontrollera att förutsättningarna för arbetstillstånd enligt
6 kap. 2 § första stycket utlänningslagen (2005:716)
fortfarande är uppfyllda.
Om förutsättningarna för arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 §
första stycket utlänningslagen inte längre är uppfyllda, ska
Migrationsverket ge arbetsgivaren och utlänningen tillfälle
att inom en bestämd tid yttra sig över bedömningen och komma
in med kompletterande uppgifter. Förordning (2022:306).
6 e § Inför urvalet av vilka arbetsgivare som ska föreläggas
enligt 6 b § respektive åläggas en anmälningsskyldighet enligt
6 c § ska Migrationsverket årligen inhämta synpunkter från de
myndigheter och organisationer som Migrationsverket bedömer är
relevanta. Förordning (2022:306).
Tillstånd av Polismyndigheten och Kustbevakningen
7 § Luftfartyg som kommer från en ort utanför
Schengenstaterna och som anländer till en annan plats än ett
gränsövergångsställe får inte fortsätta sin färd utan
tillstånd av Polismyndigheten. Ett fartyg som kommer från
utrikes ort och som anländer till en annan plats än ett
gränsövergångsställe får inte fortsätta sin färd utan
tillstånd av Polismyndigheten eller Kustbevakningen.
Förordning (2014:1192).
Underrättelseskyldighet
8 § Befälhavaren på ett luftfartyg som kommer från en ort
utanför Schengenstaterna ska före ankomst underrätta
flygplatschefen om ankomsten. Flygplatschefen ska utan
dröjsmål underrätta Polismyndigheten om ett luftfartyg kommer
från eller avgår till en ort utanför Schengenstaterna.
Underrättelseskyldigheten enligt första stycket gäller inte
för befälhavaren på ett privatflyg. För en sådan befälhavare
och för en befälhavare på fartyg finns bestämmelser om
underrättelseskyldighet i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) 2016/399. Förordning (2018:1103).
9 § Sådan rapportering som avses i bilaga 6 punkt 3 till
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 ska
göras till Kustbevakningen med hjälp av Sveriges nationella
system för rapporteringsformaliteter för fartyg (Single
Window). Förordning (2018:1103).
10 § Har upphävts genom förordning (2015:92).
11 § Har upphävts genom förordning (2015:92).
12 § Polismyndigheten ska underrätta övriga
Schengenstater om en utlänning som avses i 8 kap. 2 § 6
utlänningslagen (2005:716) tillåtits resa in i Sverige.
Förordning (2018:1103).
Registreringskort för hotellgäster
13 § Den som driver hotell, pensionat eller annan yrkesmässig
uthyrningsverksamhet för övernattning ska se till att
utlänningar på ett egenhändigt undertecknat registreringskort
lämnar uppgifter om sig. Polismyndigheten får meddela
föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas.
Utlänningen ska styrka sin identitet med en giltig
legitimationshandling. Förordning (2014:1192).
Kontrollskyldighet m.m. för arbetsgivare i vissa fall
13 a § Innan en utlänning påbörjar en anställning ska
arbetsgivaren kontrollera en handling eller handlingar som
visar att utlänningen har föreskrivet tillstånd att vistas
och arbeta här eller är undantagen från skyldigheten att ha
arbetstillstånd.
Arbetsgivaren ska under anställningstiden och under minst
tolv månader därefter behålla en kopia av eller ett utdrag ur
den eller de handlingar som visar att utlänningen har
föreskrivet tillstånd att vistas och arbeta här, eller är
undantagen från skyldigheten att ha arbetstillstånd.
Paragrafen är inte tillämplig på medborgare i en EES-stat
eller i Schweiz, och inte heller på deras familjemedlemmar,
om dessa har rätt till fri rörlighet enligt de regler som
gäller inom Europeiska unionen. Förordning (2013:641).
Fingeravtryck
14 § Beslut om att ta fingeravtryck eller fotografi enligt
9 kap. 8 § utlänningslagen (2005:716) fattas av den
befattningshavare som ansvarar för att utredning genomförs i
ett ärende som rör uppehållstillstånd, avvisning eller
utvisning eller av den som har till uppgift att fatta beslut
om förvar eller att utföra inre utlänningskontroll. Om
Polismyndigheten har tagit fingeravtryck eller fotografi ska
myndigheten, i de fall uppgifterna inte ska förstöras
omedelbart, sända dessa tillsammans med utredning i ärendet
till Migrationsverket. Förordning (2021:392).
Förvar
15 § De beslut som Migrationsverket fattar i särskilda fall
enligt 10 kap. 20 § och 11 kap. 3-13 §§ utlänningslagen
(2005:716) skall dokumenteras på lämpligt sätt.
Beslut om placering i kriminalvårdsanstalt, häkte eller
polisarrest enligt 10 kap. 20 § utlänningslagen skall vara
motiverade och tas in i en särskild handling. Detsamma gäller
även beslut om att vägra besök enligt 11 kap. 4 § och om
avskiljande enligt 11 kap. 7 § samma lag.
16 § Egendom och försändelser som Migrationsverket tar om hand
enligt 11 kap. 10 eller 11 § utlänningslagen (2005:716) skall
förtecknas. Förteckningen skall skrivas under av den som
verkställt omhändertagandet.
Migrationsverket skall se till att det som tagits om hand
förvaras på ett betryggande sätt.
Bemyndigande
17 § Migrationsverket får meddela de ytterligare föreskrifter
som behövs för verkställigheten av bestämmelserna om
fingeravtryck och fotografi i utlänningslagen (2005:716) och
denna förordning. Förordning (2011:202).
7 kap. Underrättelseskyldighet
Underrättelse om utlännings vistelse m.m. i Sverige
1 § En underrättelse om en utlännings fullständiga namn,
födelsedatum, medborgarskap och bostadsadress här i landet
ska lämnas till Polismyndigheten. En sådan underrättelse
behövs dock inte när det gäller den som har sökt
uppehållstillstånd i Sverige eller den som är undantagen från
skyldigheten att ha uppehållstillstånd.
Underrättelse enligt första stycket lämnas av
1. Skatteverket, när utlänningen första gången
a) anmäler sig till folkbokföring i Sverige eller ska
folkbokföras här utan egen anmälan,
b) ansöker om godkännande för F-skatt och inte kan visa att
han eller hon har uppehållstillstånd, och
2. arbetsförmedlingskontor, när utlänningen första gången
anmäler sig hos förmedlingen för registrering eller för att
på annat sätt ta förmedlingens tjänster i anspråk.
Den som lämnar underrättelse bör uppmana utlänningen att ta
kontakt med Migrationsverket i fråga om uppehålls- eller
arbetstillstånd.
Polismyndigheten ska med anledning av en underrättelse se
till att utlänningen ansöker om uppehålls- eller
arbetstillstånd hos Migrationsverket eller vidta de andra
åtgärder som underrättelsen ger anledning till.
Förordning (2014:1192).
1 a § En arbetsgivare som anställer en utlänning som enligt 5
kap. 4 § är undantagen från skyldigheten att ha arbetstillstånd
ska lämna underrättelse om anställningen till Migrationsverket.
Underrättelsen ska innehålla utlänningens fullständiga namn,
födelsedatum, medborgarskap och bostadsadress här i landet samt
uppgift om vilket yrke och vilken tidsperiod som anställningen
avser. En underrättelse med motsvarande innehåll ska lämnas
till Migrationsverket när anställningen upphör.
Förordning (2008:895).
1 b § En arbetsgivare som anställer en utlänning som avses i
6 kap. 13 a § ska senast månaden efter den kalendermånad då
anställningen påbörjades underrätta Skatteverket om
anställningen.
Skatteverket får meddela närmare föreskrifter om när och på
vilket sätt underrättelse ska göras och om vad underrättelsen
ska innehålla.
Första stycket gäller inte vid anställning av en utlänning
som har ställning som varaktigt bosatt här enligt 5 a kap.
utlänningslagen (2005:716) eller i en annan EU-stat.
Förordning (2014:185).
Polismyndighetens och Säkerhetspolisens
underrättelseskyldighet
2 § Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen ska omedelbart
underrätta Migrationsverket om det uppkommit en fråga om
avvisning eller utvisning som ska prövas av verket.
Om Polismyndigheten har meddelat ett beslut om avvisning ska
Migrationsverket underrättas. Förordning (2014:1192).
2 a § Polismyndigheten ska omedelbart underrätta
Säkerhetspolisen om myndigheten får ett beslut om utvisning
enligt 8 a kap. utlänningslagen (2005:716) för verkställighet
och utlänningen är eller har varit föremål för prövning i ett
säkerhetsärende enligt 1 kap. 7 § samma lag.
Förordning (2024:29).
3 § När Polismyndigheten har verkställt ett beslut om
avvisning eller om utvisning enligt 8 kap. 6 eller 10 §
utlänningslagen (2005:716) ska Migrationsverket och
Skatteverket omedelbart underrättas om det.
När Polismyndigheten har verkställt ett beslut om utvisning
enligt 8 a kap. utlänningslagen ska myndigheten underrätta
Migrationsverket och Skatteverket. Förordning (2023:158).
Migrationsverkets, migrationsdomstolarnas och
Migrationsöverdomstolens underrättelseskyldighet
4 § Om Migrationsverket, en migrationsdomstol eller
Migrationsöverdomstolen fattar ett beslut om avvisning eller
utvisning med återreseförbud, ska Polismyndigheten
underrättas. Underrättelse ska även lämnas när
Migrationsverkets eller en migrationsdomstols beslut har fått
laga kraft och när Migrationsverket har verkställt beslutet.
Första stycket gäller inte om det är uppenbart att en
underrättelse inte behöver lämnas. Förordning (2021:1193).
5 § Ett beslut om avvisning eller utvisning som har meddelats
av en migrationsdomstol eller av Migrationsöverdomstolen ska
så snart som möjligt sändas till Migrationsverket för
verkställighet. När en migrationsdomstols beslut har vunnit
laga kraft ska domstolen omedelbart underrätta
Migrationsverket om detta.
Om Migrationsverket, en migrationsdomstol eller
Migrationsöverdomstolen upphäver eller meddelar inhibition av
ett beslut om avvisning eller utvisning, ska den verkställande
myndigheten omedelbart underrättas om åtgärden. Är beslutet
förenat med återreseförbud ska Polismyndigheten alltid
underrättas.
I andra fall än då Migrationsverket är verkställande myndighet
ska verket omedelbart underrätta den verkställande myndigheten
om en utlänning i ett ärende om verkställighet av ett beslut
om avvisning eller utvisning ansöker om uppehållstillstånd som
flykting enligt 4 kap. 1 § eller som alternativt
skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716).
Detsamma gäller när fråga om ny prövning enligt 12 kap. 19 §
utlänningslagen aktualiseras genom att sådana omständigheter
som avses i den bestämmelsen åberopas innan beslutet har
verkställts.
När Migrationsverket, en migrationsdomstol eller
Migrationsöverdomstolen enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen
beslutar att ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny
prövning, ska den verkställande myndigheten underrättas. I de
fall avvisnings- eller utvisningsbeslutet är förenat med ett
återreseförbud ska Polismyndigheten alltid underrättas.
Förordning (2021:813).
5 a § Om en utlänning i ett ärende om överföring enligt
Dublinförordningen inom överklagandetiden har yrkat
inhibition och överföringsbeslutet därmed enligt 12 kap.
9 a § utlänningslagen (2005:716) inte får verkställas, ska
Migrationsverket eller, om yrkandet framställs först i
migrationsdomstol, domstolen omedelbart underrätta den
verkställande myndigheten. Förordning (2017:524).
6 § Migrationsverket, en migrationsdomstol eller
Migrationsöverdomstolen ska omedelbart underrätta
Polismyndigheten om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd
enligt 12 kap. 16 § utlänningslagen (2005:716) meddelas.
Förordning (2014:1192).
7 § Migrationsverket ska underrätta Polismyndigheten om ett
särskilt tillstånd enligt 8 kap. 25 § eller 8 a kap. 13 §
utlänningslagen (2005:716) meddelas. Förordning (2022:1018).
7 a § Migrationsverket ska underrätta Skatteverket om att en
utlänning som haft tidsbegränsat uppehållstillstånd inte inom
tre månader från det tillståndet löpt ut har ansökt om
förlängning av tillståndet.
Migrationsverket ska underrätta Skatteverket om beslut om
återkallelse av uppehållstillstånd när beslutet har fått laga
kraft. Förordning (2023:158).
7 b § Migrationsverket ska underrätta Polismyndigheten när
verket får kontakt med en utlänning som ska avvisas eller
utvisas enligt ett beslut som ska verkställas av
Polismyndigheten enligt 12 kap. 14 § utlänningslagen
(2005:716). Underrättelsen ska innehålla uppgift om var
utlänningen vistas eller senast har vistats samt annan
information som kan vara av betydelse för
verkställighetsärendet. Förordning (2017:884).
8 § Migrationsverket ska omedelbart underrätta
Polismyndigheten om
1. verket beslutar om inhibition av en allmän domstols beslut
om utvisning på grund av brott eller upphäver ett sådant
inhibitionsbeslut, eller
2. en utlänning som har utvisats på grund av brott ansöker om
uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som
alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § utlänningslagen
(2005:716), eller när frågan om ny prövning enligt 12 kap.
19 b § utlänningslagen blir aktuell genom att sådana
omständigheter som avses i den bestämmelsen åberopas innan
utvisningsbeslutet har verkställts.
Migrationsverket ska alltid underrätta Polismyndigheten om
sitt slutliga ställningstagande i ärenden om
uppehållstillstånd för den som av allmän domstol har utvisats
på grund av brott eller om upphävande av ett sådant
utvisningsbeslut.
En migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen ska
omedelbart underrätta Polismyndigheten om beslut som innebär
att inhibition av en allmän domstols beslut om utvisning på
grund av brott meddelas eller upphävs. Polismyndigheten ska
alltid underrättas om en domstols slutliga beslut i mål om
uppehållstillstånd för den som av allmän domstol har utvisats
på grund av brott eller om upphävande av ett sådant
utvisningsbeslut. Förordning (2021:813).
8 a § Det som sägs om underrättelse till Polismyndigheten ska
i stället gälla Säkerhetspolisen i de fall Säkerhetspolisen
ansvarar för verkställigheten av ett beslut om avvisning
eller utvisning. Förordning (2017:884).
Underrättelse om beslut om avvisning eller utvisning i vissa
fall
8 b § Polismyndigheten eller Migrationsverket ska underrätta
Skatteverket om beslut om avvisning eller utvisning dels när
beslutet har fått laga kraft, dels när det är verkställt.
Förordning (2023:158).
Allmän domstols underrättelseskyldighet m.m.
9 § Om en allmän domstol häktar en utlänning, skall domstolen
underrätta Migrationsverket om detta. Migrationsverket skall
beträffande den som är medborgare i Danmark, Finland, Island
eller Norge underrätta den centrala utlänningsmyndigheten i den
häktades hemland.
10 § Om det uppkommer en fråga om utvisning enligt 8 a kap.
utlänningslagen (2005:716) av en utlänning ska
1. domstolen inhämta yttrande från Migrationsverket, om det
kan antas att det finns hinder mot verkställighet av en
utvisning,
2. Migrationsverket på begäran av domstolen, åklagaren eller
Kriminalvården lämna upplysningar om vad som framkommit om
utlänningens familjeförhållanden i ett ärende enligt
utlänningslagen hos Migrationsverket. Förordning (2022:1018).
11 § Utöver vad som följer av förordningen (1990:893) om
underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m. ska en allmän
domstol som har meddelat en dom eller ett beslut om utvisning
inom en vecka sända en kopia av domen eller beslutet till
1. Migrationsverket,
2. häktet eller anstalten i fråga om en utlänning som ska få
behandling i kriminalvårdsanstalt och som är häktad eller i
annat fall är intagen på en sådan anstalt, och
3. Kriminalvården i fråga om en utlänning som ska få
behandling i kriminalvårdsanstalt och som är på fri fot.
Motsvarande underrättelseskyldighet gäller i förhållande till
Polismyndigheten. En sådan underrättelse ska dock lämnas utan
dröjsmål.
Underrättelseskyldigheten enligt denna paragraf omfattar även
en utlänning som dömts enligt 20 kap. 2 § utlänningslagen
(2005:716).
När tiden för överklagande av domen eller beslutet har gått
ut, ska domstolen omedelbart underrätta den som enligt denna
paragraf har fått en kopia av domen eller beslutet om talan
har fullföljts eller inte. Förordning (2021:1193).
12 § Om en allmän domstol har meddelat beslut om särskild
avgift enligt 20 kap. 13 § utlänningslagen (2005:716), skall
länsstyrelsen i det län där verksamheten har bedrivits
underrättas om det.
Kriminalvårdens underrättelseskyldighet
13 § I de fall då en kopia av en dom eller ett beslut har
sänts till ett häkte, en anstalt eller Kriminalvården, ska
Kriminalvården underrätta Migrationsverket och
Polismyndigheten om den tidpunkt då behandlingen beräknas
upphöra.
I fråga om utlänningar som är medborgare i Danmark, Finland,
Island eller Norge ska Polismyndigheten underrättas senast
fyra veckor före den dag då anstaltsbehandlingen upphör. I
fråga om andra utlänningar ska myndigheten underrättas senast
sex månader före den dag då anstaltsbehandlingen upphör. Kan
dessa tidsfrister inte följas ska underrättelse ske så snart
som möjligt.
Om tidpunkten eller orten för frigivningen ändras, ska
Kriminalvården underrätta Migrationsverket och
Polismyndigheten om ändringen. Förordning (2014:1192).
14 § Om ett beslut om utvisning enligt 8 a kap.
utlänningslagen (2005:716) har verkställts genom att
verkställigheten av ett fängelsestraff som utlänningen har
dömts till har flyttats över till Danmark, Finland, Island
eller Norge, ska Kriminalvården underrätta Skatteverket,
Migrationsverket och Polismyndigheten om det.
Förordning (2022:1018).
Underrättelse om förvar i vissa fall
15 § Har en utlänning som har tagits i förvar överklagat
förvarsbeslutet, och meddelas därefter beslut enligt 10 kap.
9 § utlänningslagen (2005:716), skall den myndighet som fattat
beslutet omedelbart underrätta den förvaltningsdomstol som
handlägger ärendet om det. Sådan underrättelse skall också ske
om förvarsbeslutet upphör att gälla enligt 10 kap. 10 §
utlänningslagen.
Motsvarande underrättelseskyldighet gäller även vid ändringar
som avser Migrationsverkets beslut om placering i
kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest enligt 10 kap.
20 § utlänningslagen eller om avskiljande enligt 11 kap. 7 §
samma lag.
Uppgiftsskyldighet i förhållande till Försäkringskassan och
Pensionsmyndigheten
15 a § Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har rätt att
hos Migrationsverket ta del av följande uppgifter om enskilda:
1. namn, personnummer och i förekommande fall
samordningsnummer,
2. bevis om uppehållstillstånd, arbetstillstånd, uppehållsrätt
eller uppehållsstatus,
3. dag för beslut om uppehållstillstånd, arbetstillstånd,
uppehållsstatus eller utfärdande av uppehållskort samt uppgift
om varje period för vilken uppehållstillstånd eller
arbetstillstånd har beviljats eller uppehållskort eller bevis
om uppehållsstatus har utfärdats,
4. inresedatum,
5. datum för ansökan om uppehållstillstånd, arbetstillstånd,
uppehållskort eller uppehållsstatus,
6. särskilt bevis enligt 5 kap. 4 § tredje stycket,
7. att uppehållstillstånd har beviljats den enskilde som
flykting enligt 4 kap. 1 § eller som alternativt
skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716)
eller motsvarande äldre bestämmelser,
8. att statusförklaring har beviljats enligt 4 kap. 3 c §
utlänningslagen eller motsvarande äldre bestämmelser,
9. att uppehållstillstånd har beviljats den enskilde för
studier eller som familjemedlem till en sådan person, och
10. beslut om återkallelse av uppehållstillstånd eller
arbetstillstånd, uppgift om från och med vilket datum
uppehållstillstånd eller arbetstillstånd har återkallats och
uppgift om vilket datum beslut om återkallelse av
uppehållstillstånd eller arbetstillstånd har fått laga kraft.
Om det finns skäl för det ska Migrationsverket på eget
initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till
Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.
Förordning (2021:813).
Uppgiftsskyldighet i förhållande till Skatteverket
15 b § På begäran av Skatteverket ska Migrationsverket, om det
behövs för handläggning av ärenden eller kontroll av uppgifter
i folkbokföringsverksamheten, lämna ut följande uppgifter:
1. namn, person- eller samordningsnummer,
2. födelseort, födelsetid och kön,
3. medborgarskap,
4. civilstånd och andra familjerättsliga förhållanden,
5. adress, andra kontaktuppgifter och vistelseplats,
6. fotografi,
7. resehandling och uppgift om avvikelse vid dokumentkontroll,
8. uppehållsstatus, permanent uppehållsrätt,
uppehållstillstånd, arbetstillstånd och uppehållskort,
9. dossiernummer eller motsvarande nummer och uppgift om
tidigare ärenden,
10. utländska handlingar om identitet och familjerättsliga
förhållanden, eventuell översättning samt utlåtande om äkthet,
och
11. återreseförbud, återkallelse av uppehållstillstånd eller
arbetstillstånd. Förordning (2023:158).
Uppgiftsskyldighet i förhållande till Migrationsverket
15 c § Arbetsförmedlingen ska till Migrationsverket lämna ut
uppgifter om en utlännings namn, personnummer och
förvärvsarbete med subvention, om Migrationsverket begär det
och uppgifterna behövs för att bedöma om försörjningskravet i
5 kap. 7 § utlänningslagen (2005:716) är uppfyllt.
Förordning (2021:813).
Underrättelse till Europeiska unionens råd i vissa fall
16 § Om en utlänning som är medborgare i en annan stat som
ingår i Europeiska unionen ansöker om uppehållstillstånd och
anför sådana skäl som sägs i 4 kap. 1 § utlänningslagen
(2005:716), skall Migrationsverket omedelbart underrätta
Regeringskansliet (Utrikesdepartementet), som omedelbart skall
underrätta Europeiska unionens råd.
Underrättelse och information vid tillfälligt skydd
17 § Om föreskrifter enligt 21 kap. 3 § utlänningslagen
(2005:716) beslutas skall Regeringskansliet
(Utrikesdepartementet) omedelbart underrätta Europeiska
unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission.
18 § Information enligt artiklarna 10, 15 och 26 i rådets
direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för
att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna
personer och om åtgärder för att främja en balans mellan
medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och
bära följderna av detta får lämnas till Europeiska
gemenskapernas kommission, övriga medlemsstater i Europeiska
unionen samt Förenta nationernas Höge Kommissarie för
flyktingar (UNHCR) om personer som har beviljats
uppehållstillstånd med tillfälligt skydd. Informationen får
lämnas i följande omfattning.
1. Personuppgifter om den berörda personen (namn, nationalitet,
födelsedatum och födelseplats, civilstånd och
familjeförhållanden).
2. Identitetshandlingar och resehandlingar för den berörda
personen.
3. Handlingar som bevis för familjeband (äktenskapsbevis,
födelseattest eller adoptionsintyg).
4. Annan information som är viktig för att fastställa personens
identitet eller familjeförhållanden.
5. Uppehållstillstånd, viseringar eller avslag på ansökan om
uppehållstillstånd som utfärdats till den berörda personen och
handlingar som ligger till grund för beslut.
6. Ansökningar om uppehållstillstånd och visering som den
berörda personen har lämnat in och som är under utredning samt
uppgifter om på vilket stadium handläggningen befinner sig.
Underrättelse till annan EU-stat
19 § Om en person med ställning som varaktigt bosatt i en annan
EU-stat
1. beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige,
2. beviljas uppehållstillstånd här,
3. vägras förnyelse av ett uppehållstillstånd, eller
4. får sitt uppehållstillstånd återkallat
skall Migrationsverket underrätta den andra EU-staten om
beslutet. Förordning (2006:262).
Underrättelse till annan stat
20 § I ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning
eller utvisning får den verkställande myndigheten lämna
nedanstående uppgifter om en utlännings personliga förhållanden
till den stat som avvisning eller utvisning ska ske till, så
att en behörig myndighet kan utfärda de resehandlingar som
behövs:
1. fullständigt namn, inklusive tidigare namn och pseudonymer,
2. kön, födelsedatum och födelseort,
3. fotografi och fingeravtryck,
4. medborgarskap och språk,
5. civilstånd, makes fullständiga namn och adress samt barns
namn och ålder,
6. senast kända adress i Sverige,
7. tidigare kända adresser i den stat avvisning eller utvisning
ska verkställas till,
8. faders och moders fullständiga namn och adress samt
9. identitetshandlingar och resehandlingar.
Förordning (2008:644).
Underrättelse om behandling av personuppgifter enligt
VIS-förordningen
21 § De myndigheter som behandlar personuppgifter i
informationssystemet för viseringar (VIS) med stöd av
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av
den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS)
och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar
för kortare vistelse (VIS-förordningen), ska lämna de
uppgifter till Migrationsverket som verket behöver för att
fullgöra uppgiften enligt 11 § 4 förordningen (2019:502) med
instruktion för Migrationsverket att föra register över all
behandling av personuppgifter i VIS och över de personer som
är behöriga att föra in eller använda uppgifter i VIS.
Förordning (2019:1178).
Information till Europeiska kommissionen
22 § Regeringskansliet svarar för att informera Europeiska
kommissionen om förhållanden som avses i artikel 14.2
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/52/EG av den 18
juni 2009 om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot
arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt.
Förordning (2013:641).
8 kap. Bestämmelser om avvisning, utvisning, avgifter m.m.
Åtgärder i samband med verkställighet av avvisning eller
utvisning
1 § Den myndighet som verkställer ett beslut om avvisning eller
utvisning skall se till att beslutet verkställs i enlighet med
12 kap. 4 § utlänningslagen (2005:716) och att de anvisningar
om verkställigheten som anges i beslutet i övrigt följs.
Om särskilda anvisningar om verkställigheten inte anges i
beslutet får den verkställande myndigheten endast bestämma
tidpunkt för avresa, resväg, färdmedel eller annat som har att
göra med det praktiska genomförandet av verkställigheten.
Att en annan verkställande myndighet än Migrationsverket skall
underrätta verket om den finner att verkställigheten inte kan
genomföras eller om ytterligare besked behövs framgår av 12
kap. 17 § utlänningslagen.
2 § Den myndighet som verkställer ett beslut om avvisning eller
utvisning skall se till att gällande bevis om visering samt
uppehållstillstånd eller arbetstillstånd som utlänningen har
makuleras i samband med verkställigheten samt att resedokument
och främlingspass i förekommande fall återlämnas till
Migrationsverket.
Undantag från bestämmelser om inresa och utresa m.m.
3 § När en utlänning kommer till eller reser från Sverige som
besättningsman eller passagerare på ett fartyg eller ett
luftfartyg direkt från en ort utanför Schengenstaterna,
tillämpas bestämmelserna om utlänningars inresa i
utlänningslagen (2005:716) och i denna förordning först när
utlänningen lämnar fartyget eller luftfartyget. Avvisning eller
utvisning skall dock inte anses verkställd förrän fartyget
lämnar landet.
Referensbelopp
3 a § Det referensbelopp som avses i artikel 6 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 ska
vara 450 kr per dag. Förordning (2018:1103).
Avgifter för vissa ärenden
4 § Avgift tas ut för prövning av ansökan om främlingspass med
750 kr och för ansökan om provisoriskt främlingspass med 500
kr. Avgift ska inte tas ut för prövning av ansökan om
främlingspass för en utlänning som tagits emot i Sverige inom
ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring
av skyddsbehövande till Sverige.
Bestämmelser om avgift för prövning av ansökan om
Schengenvisering finns i viseringskodexen. Avgift ska inte tas
ut för prövning av ansökan om Schengenvisering som lämnas in
vid yttre gräns för de utlänningar som avses i 3 a kap. 2 §
utlänningslagen (2005:716), 4 kap. 16 § eller 5 kap. 2 §
första stycket 4.
För de ansökningar som ska ges in till en svensk beskickning
eller ett svenskt konsulat tas avgift ut enligt förordningen
(1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna.
För prövning av ansökan gäller i övrigt 11–14 §§
avgiftsförordningen (1992:191). Förordning (2011:706).
4 a § Avgiften för en ansökan om nationell visering inifrån
landet enligt 3 kap. 3 § är 60 euro. Förordning (2022:306).
5 § Avgift tas ut för prövning av ansökan om
1. uppehålls- och/eller arbetstillstånd med 1 500 kronor för
personer som fyllt 18 år och med 750 kronor för personer som
inte fyllt 18 år,
2. ställning som varaktigt bosatt i Sverige med 1 000 kronor
för personer som fyllt 18 år och med 500 kronor för personer
som inte fyllt 18 år,
3. uppehållstillstånd enligt 5 kap. 9 § utlänningslagen
(2005:716) med 2 200 kronor,
4. uppehållstillstånd för arbete enligt 5 kap. 10 § och/eller
arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket
utlänningslagen med 2 200 kronor,
5. tillstånd enligt 6 a kap. 1 §, 6 b kap. 1 eller 2 § eller
6 c kap. 1 § utlänningslagen med 2 000 kronor,
6. uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet enligt
5 kap. 10 a § utlänningslagen med 2 000 kronor, och
7. uppehålls- och/eller arbetstillstånd på grund av
familjeanknytning enligt 5 kap. 3 eller 3 a § utlänningslagen
med 2 000 kronor för personer som fyllt 18 år och med 1 000
kronor för personer som inte fyllt 18 år.
Avgift ska dock inte tas ut av
1. personer som avses i 4 kap., 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 §
eller 22 kap. utlänningslagen,
2. personer som ansöker om uppehålls- och/eller
arbetstillstånd med stöd av 5 kap. 3 § första stycket 1 eller
2 utlänningslagen på grund av familjeanknytning till en
utlänning som beviljats uppehållstillstånd med stöd av 5 kap.
1 eller 6 § utlänningslagen eller motsvarande äldre
bestämmelser,
3. personer som ansöker om uppehålls- och/eller
arbetstillstånd med stöd av 5 kap. 3 § första stycket 1 eller
2 utlänningslagen på grund av familjeanknytning till en
utlänning som beviljats uppehållstillstånd med stöd av 2 kap.
5 b § första stycket 1, 3 eller 4 utlänningslagen (1989:529) i
dess lydelse från och med den 15 november 2005,
4. EES-medborgare eller anhörig till en EES-medborgare,
5. personer som omfattas av avtalet mellan Europeiska
gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å
andra sidan om fri rörlighet för personer,
6. japanska medborgare,
7. utlänningar som avses i 2 kap. 10 § utlänningslagen,
8. studerande som av Sida, annan svensk organisation eller
mellanfolklig organisation fått stipendier för studier i
Sverige,
9. personer som av allmän domstol har utvisats på grund av
brott och som kan beviljas uppehållstillstånd enligt 12 kap.
16 b § utlänningslagen,
10. förundersökningsledare eller socialnämnder som ansöker om
uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen,
11. Polismyndigheten när den ansöker om uppehållstillstånd
enligt 5 kap. 15 b § eller 16 a § utlänningslagen,
12. socialnämnder som ansöker om uppehållstillstånd enligt
5 kap. 15 c § eller 16 b § utlänningslagen, eller
13. personer som ansöker om uppehållstillstånd enligt 5 kap.
15 d § utlänningslagen.
Avgift enligt första stycket ska inte tas ut om internationell
hänsyn eller sedvänja kräver det. Förordning (2022:1018).
6 § För utfärdande av ett sådant resedokument som avses i 2
kap. 7 § och för förlängning av giltighetstiden för dokumentet
tas en expeditionsavgift ut med 350 respektive 150 kronor.
Förordning (2011:1122).
Särskild avgift
7 § Om det kan antas att transportören enligt 19 kap. 5 §
utlänningslagen (2005:716) ska betala en särskild avgift, ska
Polismyndigheten göra den utredning som krävs. Om en annan
myndighet än Polismyndigheten ska verkställa beslutet om
avvisning, ska Polismyndigheten yttra sig över frågan om
betalningsansvar. Transportören ska ges tillfälle att yttra
sig. Förordning (2014:1192).
Ersättningsskyldighet för återresor i vissa fall
8 § Om det kan antas att ersättningsskyldighet enligt 19 kap.
2 § utlänningslagen (2005:716) ska åläggas en transportör,
ska Polismyndigheten göra den utredning som krävs. Om en
annan myndighet än Polismyndigheten ska verkställa beslutet
om avvisning, ska Polismyndigheten yttra sig över frågan om
ersättningsskyldighet. Transportören ska ges tillfälle att
yttra sig. Förordning (2014:1192).
Indrivning
9 § Bestämmelser om begäran om indrivning m.m. finns i 4-9 §§
indrivningsförordningen (1993:1229). Att den betalningsskyldige
skall uppmanas att betala fordringen innan ansökan om
indrivning görs framgår av 3 § nämnda förordning.
Indrivning behöver inte begäras för en fordran som understiger
100 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt.
Muntlig handläggning
9 a § Vid muntlig handläggning hos Migrationsverket ska det
föras protokoll.
Innan Migrationsverket avgör ett ärende om asyl eller
statusförklaring ska utlänningen få tillfälle att kontrollera
protokollet och tillfrågas om han eller hon har något att
invända mot innehållet. Även en invändning som inte leder
till någon ändring ska antecknas, liksom skälen för
invändningen. Därefter får protokollet inte ändras.
Första och andra stycket gäller inte om den muntliga
handläggningen har dokumenterats genom ljud- eller
bildupptagning och det har gjorts en utskrift av
upptagningen. Migrationsverket ska i dessa fall ge
utlänningen tillgång till upptagningen och utskriften innan
verket fattar beslut om asyl eller statusförklaring.
Förordning (2016:1244).
9 b § Den som förordnats som god man för ett ensamkommande
barn enligt lagen (2005:429) om god man för ensamkommande
barn ska kallas till den muntliga handläggningen hos
Migrationsverket.
Om en god man har förordnats för ett ensamkommande barn får
ingen muntlig handläggning ske med barnet utan att den som
förordnats som god man eller, om ett sådant har förordnats,
barnets offentliga biträde är närvarande.
Förordning (2016:1244).
9 c § Inför den muntliga handläggningen hos Migrationsverket
ska utlänningen tillfrågas om han eller hon föredrar en
manlig eller kvinnlig utredare respektive tolk. Utlänningens
önskemål ska tillgodoses om det är möjligt.
Förordning (2016:1244).
Handläggning av ärenden som rör skyddsbehov
10 § Ett ärende om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 §
utlänningslagen (2005:716) ska avgöras senast inom sex
månader från det att ansökan lämnades in. Om det finns
särskilda skäl får tiden förlängas med högst nio månader. Den
sökande ska i sådana fall upplysas om förlängningen och om
skälen till den.
Om en asylansökan varit föremål för ett förfarande enligt
Dublinförordningen räknas tidsfristen för att avgöra ärendet
från tidpunkten då det fastställdes att ansökan ska prövas i
Sverige. Om utlänningen inte befann sig i Sverige vid
fastställandet räknas tidsfristen från den tidpunkt då
utlänningen anlänt till Sverige och lämnat in en ansökan om
asyl.
Första stycket gäller även ärenden om statusförklaring enligt
4 kap. 3 c § utlänningslagen och ärenden om ny prövning
enligt 12 kap. 19 § eller 19 b § utlänningslagen. Om den
sökande beviljas ny prövning ska även frågan om
uppehållstillstånd avgöras inom tidsfristen.
Förordning (2018:1388).
Handläggning av ärenden som rör varaktigt bosatta
10 a § Ett ärende om ställning som varaktigt bosatt i Sverige
enligt 5 a kap. utlänningslagen (2005:716) skall avgöras senast
inom sex månader från det att ansökan lämnades in, om det inte
finns särskilda skäl.
Den som beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige skall
underrättas om innebörden av denna ställning.
Förordning (2006:262).
10 b § Ett ärende om uppehållstillstånd enligt 4 kap. 9 och
16 a §§ ska avgöras senast inom fyra månader från det att
ansökan lämnades in, om det inte finns särskilda skäl. Om det
finns särskilda skäl får tiden förlängas med högst tre
månader. Sökanden ska i sådant fall få upplysning om att tiden
kommer att förlängas.
Om ärendet inte har avgjorts inom den tid som följer av första
stycket, får sökanden begära att ärendet ska avgöras enligt
12 § förvaltningslagen (2017:900) även om kravet enligt den
paragrafen på avgörande inom sex månader inte är uppfyllt.
Förordning (2019:1276).
Utvisning av en utlänning som har ställning som varaktigt
bosatt i Sverige och internationellt skydd i en annan
EU-stat
10 c § Innan Migrationsverket beslutar om utvisning av en
utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige
och som enligt anmärkning i sitt EU-uppehållstillstånd för
varaktigt bosatta har beviljats internationellt skydd i en
annan EU-stat, ska Migrationsverket ställa en förfrågan till
den stat som anges i anmärkningen för att kontrollera om
utlänningen fortfarande har internationellt skydd.
Om Migrationsverket får en sådan förfrågan som avses i första
stycket från en annan EU-stat, ska Migrationsverket svara
senast inom en månad. Förordning (2014:185).
Handläggning av vissa ansökningar om upphävande av
återreseförbud
10 d § Migrationsverket ska ta ställning till en ansökan
enligt utlänningslagen (2005:716) om upphävande av ett
återreseförbud från en EES-medborgare eller en sådan
familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 3 a kap. 2 §
utlänningslagen inom sex månader från det att ansökan
lämnades in. Förordning (2014:185).
Efterforskning av familjemedlemmar
10 e § När en socialnämnd efterforskar familjemedlemmar till
ensamkommande barn som har beviljats uppehållstillstånd ska
Migrationsverket bistå nämnden. Förordning (2014:185).
Information
10 f § Migrationsverket ska i samband med att en utlänning
ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 §
eller som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 §
utlänningslagen (2005:716) informera utlänningen om
förfarandet, om utlänningens rättigheter och skyldigheter och
om tänkbara konsekvenser av att inte uppfylla skyldigheterna
eller av att inte samarbeta med Migrationsverket och andra
myndigheter. Detsamma gäller om Migrationsverket beviljar ny
prövning enligt 12 kap. 19 eller 19 b § utlänningslagen.
Migrationsverket ska i samband med att en utlänning beviljas
uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 § utlänningslagen informera
utlänningen om de rättigheter och skyldigheter som följer av
att han eller hon bedömts vara flykting eller alternativt
skyddsbehövande. Motsvarande gäller om en utlänning beviljas
statusförklaring enligt 4 kap. 3 c § utlänningslagen.
Informationen ska lämnas på ett språk som utlänningen kan
förstå. Förordning (2021:813).
10 g § En utlänning som har ansökt om uppehållstillstånd som
flykting enligt 4 kap. 1 § eller som alternativt
skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716)
ska underrättas om Migrationsverkets beslut på ett språk som
han eller hon kan förstå. Detsamma gäller en utlänning som har
ansökt om ny prövning enligt 12 kap. 19 eller 19 b §
utlänningslagen. Förordning (2021:813).
10 h § Om en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd som
flykting enligt 4 kap. 1 § eller som alternativt
skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716)
uppger att han eller hon är ett ensamkommande barn, ska
Migrationsverket informera utlänningen om att han eller hon
kan komma att erbjudas att genomgå en medicinsk
åldersbedömning.
Informationen ska innehålla upplysningar om
1. undersökningsmetoden och eventuella konsekvenser som
resultatet av den medicinska åldersbedömningen kan få för
prövningen av ansökan om uppehållstillstånd, och
2. att konsekvensen av ett nekat samtycke till medicinsk
åldersbedömning utan godtagbar anledning kan bli att sökanden
bedöms vara 18 år eller äldre.
Informationen ska lämnas i samband med ansökan och på ett
språk som den sökande kan förstå. Förordning (2021:813).
10 i § I samband med att Migrationsverket meddelar beslut om
avvisning eller utvisning eller en allmän domstol meddelar
beslut om utvisning av en utlänning som har utfört arbete
utan rätt att vistas här, ska Migrationsverket beträffande
innestående ersättning informera honom eller henne om
möjligheten att
1. ansöka om betalningsföreläggande enligt lagen (1990:746)
om betalningsföreläggande och handräckning,
2. väcka talan vid domstol mot arbetsgivaren, och
3. ansöka om verkställighet av beslut om sådan ersättning.
Om Polismyndigheten meddelar beslut om avvisning av en
utlänning som har utfört arbete utan rätt att vistas här, ska
myndigheten informera honom eller henne i enlighet med första
stycket.
Skyldigheten att informera enligt denna paragraf gäller inte
när en myndighet fastställer ett beslut om avvisning eller
utvisning som en annan myndighet har meddelat.
Förordning (2014:1192).
10 j § I samband med att en utlänning som har utfört arbete
utan rätt att vistas här beviljas tidsbegränsat
uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen
(2005:716) ska Migrationsverket informera utlänningen om
möjligheten att ansöka om ett tidsbegränsat
uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 d § utlänningslagen.
Förordning (2014:185).
10 k § I samband med att en utlänning beviljas ett
uppehållstillstånd för arbete ska Migrationsverket informera
honom eller henne om den rätt till vistelse och arbete som
följer av tillståndet. Förordning (2014:185).
Överklagande
11 § I 14 kap. utlänningslagen (2005:716) finns bestämmelser
om överklagande av beslut om uppehållstillstånd och
arbetstillstånd.
Beslut om avgift enligt 6 § får överklagas i samma ordning
som gäller för andra beslut i fråga om resedokument.
Förordning (2014:779).
Ingivande av överklagande
12 § En skrivelse med överklagande av Polismyndighetens
beslut om avvisning ska ges in till Migrationsverket inom tre
veckor från den dag klaganden fick del av beslutet. Om
skrivelsen har kommit in för sent, ska Migrationsverket
avvisa den.
Skrivelsen ska dock inte avvisas om förseningen beror på en
felaktig underrättelse om hur man överklagar eller om den
inom överklagandetiden har kommit in till Polismyndigheten.
Förordning (2014:1192).
Verkställighetsföreskrifter
13 § Föreskrifter för verkställigheten av denna förordning
meddelas i fråga om
1. pass och resedokument av Migrationsverket,
2. arbetstillstånd av Migrationsverket, efter att verket har
hört Arbetsförmedlingen, Polismyndigheten och
Regeringskansliet (Utrikesdepartementet),
3. ärenden om visering eller uppehållstillstånd som handläggs
av Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) av
Regeringskansliet,
4. andra tillståndsärenden av Migrationsverket, efter att
verket har hört Polismyndigheten eller, när det gäller
svenska utlandsmyndigheters eller andra organs handläggning
av ärendena, Regeringskansliet (Utrikesdepartementet),
5. inrese- och utresekontroll samt Polismyndighetens
uppgifter i andra fall än som avses i 1–4 av
Polismyndigheten, efter att myndigheten har hört
Säkerhetspolisen,
6. Tullverkets skyldigheter av Polismyndigheten, efter att
myndigheten har hört Tullverket,
7. Kustbevakningens skyldigheter av Polismyndigheten, efter
att myndigheten har hört Kustbevakningen, och
8. underrättelse enligt 7 kap. 1 § av Polismyndigheten.
Förordning (2014:1192).
Nationell kontaktpunkt
14 § Migrationsverket skall vara nationell kontaktpunkt i
ärenden som rör varaktigt bosatta. Förordning (2006:262).
Övergångsbestämmelser
2006:97
1. Denna förordning träder i kraft den 31 mars 2006. Genom
förordningen upphävs
a. utlänningsförordningen (1989:547),
b. förordningen (1991:1817) med instruktion för
Utlänningsnämnden,
c. förordning (1999:209) om tidsbegränsade uppehållstillstånd i
vissa utlänningsärenden,
d. förordning (1991:1999) om uppehållstillstånd i vissa
utlänningsärenden,
e. förordning (2000:415) om statlig ersättning till kommuner
och landsting för kostnader för vissa utlänningar med
tidsbegränsade uppehållstillstånd.
2. För en utlänning som meddelats uppehållstillstånd enligt 2
kap. 5 b § utlänningslagen (1989:529) i dess lydelse från och
med den 15 november 2005 och vars tillstånd har tidsbegränsats
skall 1 kap. 1 a § utlänningsförordningen (1989:547) fortsätta
att gälla.
2006:262
1. Denna förordning träder i kraft den 30 april 2006 utom
såvitt avser 4 kap. 21 b och 27 §§ som träder i kraft den 1
juli 2006.
2. Bestämmelsen i 4 kap. 21 a § skall inte tillämpas på
ansökningar som kommit in till Migrationsverket före den 30
april 2006.
2007:8
Denna förordning träder i kraft den 30 januari 2007.
Bestämmelsen skall dock tillämpas på ansökningar om visering
som görs från och med den 1 januari 2007.
2011:202
1. Denna förordning träder i kraft den 20 maj 2011 i fråga om 4
kap. 22 §, 5 kap. 10 § och rubriken närmast före 5 kap. 10 §
och i övrigt den 1 juli 2011.
2. Ett bevis om uppehållstillstånd som utfärdats i form av ett
tillståndsmärke som förts in i utlänningens pass eller någon
annan handling är giltigt längst t.o.m. den 19 maj 2015.
2013:654
1. Denna förordning träder i kraft den 1 september 2013.
2. Äldre föreskrifter gäller för handläggning av ärenden som
avser upphävande av allmän domstols beslut om utvisning på
grund av brott och som har kommit in till regeringen före
ikraftträdandet.
2014:185
1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2014.
2. Vid tillämpningen av 5 kap. 3 § tredje stycket och 7 kap.
3 och 14 §§ ska med beslut som där nämns likställas
motsvarande beslut enligt äldre bestämmelser.
2014:779
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2014.
2. Om utresan från Sverige äger rum den 1–7 juli 2014 gäller,
istället för vad som föreskrivs i 4 kap. 23 a §, att anmälan
till Migrationsverket ska göras senast på utresedagen.
2018:1388
1. Denna förordning träder i kraft den 20 juli 2018.
2. De nya föreskrifterna ska inte tillämpas på ansökningar
som kommit in till Migrationsverket före ikraftträdandet.
2019:1212
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2020.
2. Vid tillämpningen av de nya bestämmelserna ska
uppehållstillstånd som har beviljats före ikraftträdandet för
studier, efter slutförda studier eller för forskning enligt 4
kap. 5, 5 a respektive 7 a § anses motsvara uppehållstillstånd
som har beviljats enligt 5 b kap. 3, 8 respektive 1 §
utlänningslagen (2005:716).
2020:425
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2020.
2. Vid tillämpningen av de nya bestämmelserna ska
uppehållstillstånd som före ikraftträdandet har beviljats
a) för studier enligt 5 kap. 10 § utlänningslagen (2005:716)
anses motsvara uppehållstillstånd som har beviljats enligt
4 kap. 5 §, om det beviljade uppehållstillståndet avser
deltagande i en sådan utbildning som avses i den sistnämnda
paragrafen, och
b) på grund av anknytning till sådan utlänning som avses i
punkt a anses motsvara uppehållstillstånd som har beviljats
enligt 4 kap. 5 c §.
2021:813
1. Denna förordning träder i kraft den 20 juli 2021.
2. För en utlänning som kan beviljas eller har beviljats ett
uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt den upphävda
lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten
att få uppehållstillstånd i Sverige gäller 2 kap. 1 a § i den
äldre lydelsen.
3. För uppgifter om att uppehållstillstånd har beviljats en
enskild som övrig skyddsbehövande gäller 7 kap. 15 a § i den
äldre lydelsen.
2021:1052
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.
2. Resedokument och främlingspass som har utfärdats enligt
äldre bestämmelser och som inte har återkallats gäller
fortfarande under den tid som anges i handlingen.
3. Uppehållstillståndskort som har utfärdats enligt äldre
bestämmelser gäller fortfarande under den tid som anges i
handlingen.
2023:870
1. Denna förordning träder i kraft den 22 december 2023.
2. Har upphävts genom förordning (2024:486).