Post 88 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
2023:875 ·
Visa register
Lag (2023:875) om tilläggsskatt
Departement: Finansdepartementet S1
Utfärdad: 2023-12-14
Ikraft: 2024-01-01 överg.best.
1 kap. Lagens innehåll och tillämpningsområde
1 § I denna lag finns bestämmelser om tilläggsskatt.
Tilläggsskatt utgör en skatt som syftar till att säkerställa
en effektiv minimibeskattning av enheter som ingår i stora
nationella eller multinationella koncerner. Tilläggsskatt ska
betalas till staten.
2 § Innehållet i lagen är uppdelat enligt följande:
- lagens innehåll och tillämpningsområde (1 kap.),
- definitioner och förklaringar (2 kap.),
- beräkning av tilläggsskattebeloppet (3 kap.),
- val, tillkommande tilläggsskattebelopp i vissa fall och
justering av skattekostnad (4 kap.),
- substansbelopp, verksamhet av begränsad betydelse och
internationell sjöfartsverksamhet (5 kap.),
- skattskyldighet för tilläggsskatt (6 kap.),
- särskilda enheter och transaktioner (7 kap.), och
- förenklingsregeln (8 kap.).
Lagens tillämpningsområde
3 § Denna lag ska tillämpas när en svensk koncernenhet ingår i
en koncern som har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro
enligt moderföretagets koncernredovisning under minst två av
de fyra räkenskapsår som föregår det aktuella räkenskapsåret.
Lagen ska inte tillämpas på undantagna enheter. Intäkter för
undantagna enheter ska dock ingå i de intäkter som avses i
första stycket.
Om ett eller flera av de fyra räkenskapsåren är längre eller
kortare än tolv månader, ska beloppsgränsen i första stycket
justeras proportionellt för vart och ett av dessa
räkenskapsår.
Valuta
4 § Vid tillämpningen av den beloppsangivelse i euro som finns
i 3 § ska belopp i annan valuta räknas om enligt den
genomsnittliga växelkursen för december året före det aktuella
räkenskapsåret. Vid omräkningen ska de kurser som fastställs
av Europeiska centralbanken användas. Om Europeiska
centralbanken inte har fastställt någon kurs för en valuta,
ska i stället motsvarande kurs från centralbanken i den stat
där den aktuella koncernenheten hör hemma användas.
Undantagna enheter
5 § Följande enheter är undantagna enheter:
1. myndighetsenheter,
2. internationella organisationer,
3. ideella organisationer,
4. investeringsfonder som är moderföretag,
5. fastighetsinvesteringsföretag som är moderföretag,
6. pensionsfonder, och
7. investeringsenheter för pensioner.
6 § Som en undantagen enhet behandlas också en enhet vars
värde till minst 95 procent ägs av en eller flera sådana
enheter som anges i 5 § 1-6 eller av offentliga organ, om
1. enheten uteslutande eller så gott som uteslutande bedriver
verksamhet som består i att inneha tillgångar eller investera
medel till förmån för den eller de undantagna enheterna eller
offentliga organen, eller
2. enheten uteslutande bedriver verksamhet till stöd för
verksamheten i den eller de undantagna enheterna eller
offentliga organen.
Ägandet kan vara direkt eller, om samtliga enheter i
ägarkedjan är eller ska behandlas som undantagna enheter,
indirekt.
7 § Som en undantagen enhet behandlas också en enhet vars
värde till minst 85 procent ägs av en eller flera sådana
enheter som avses i 5 § 1-6 eller av offentliga organ. Detta
gäller dock bara om dess inkomst uteslutande eller så gott som
uteslutande består av sådana utdelningar och andra
värdeöverföringar eller vinster och förluster som enligt
3 kap. 9 eller 10 § inte ingår i det justerade resultatet.
Ägandet kan vara direkt eller, om samtliga enheter i
ägarkedjan är eller ska behandlas som undantagna enheter,
indirekt.
8 § En rapporterande enhet kan välja att en enhet som avses i
6 eller 7 § inte ska behandlas som en undantagen enhet.
Ett sådant val gäller i fem år från och med det räkenskapsår
som valet avser. Därefter fortsätter valet att gälla, om den
rapporterande enheten inte återkallar valet. Om valet
återkallas kan ett nytt val enligt första stycket göras först
fem år efter det år som återkallelsen avser.
Förändringar i koncernen
9 § Om två eller flera koncerner har slagits samman för att
bilda en ny koncern under något av de fyra räkenskapsår som
närmast föregår det aktuella räkenskapsåret, ska
beloppsgränsen i 3 § anses vara uppnådd varje räkenskapsår
före sammanslagningen för vilket summan av intäkterna i de
enskilda koncernredovisningarna uppgår till minst 750 miljoner
euro.
Om en enhet som inte ingår i en koncern slås samman med en
enhet eller koncern under det aktuella räkenskapsåret och om
någon av dessa inte har upprättat en koncernredovisning för
något av de fyra räkenskapsår som närmast föregår det aktuella
året, ska beloppsgränsen i 3 § anses vara uppnådd för varje
räkenskapsår före sammanslagningen för vilket summan av
intäkterna i de enskilda års- eller koncernredovisningarna
uppgår till minst 750 miljoner euro.
Med slås samman avses att alla eller i huvudsak alla
koncernenheter i två eller flera separata koncerner ställs
under gemensam kontroll på ett sådant sätt att de utgör
enheter i en enda koncern eller att en enhet som inte ingår i
någon koncern ställs under gemensam kontroll med en annan
enhet eller koncern på ett sådant sätt att de utgör enheter i
en enda koncern.
10 § Om en koncern som omfattades av lagens tillämpningsområde
året före det aktuella räkenskapsåret delas i två eller flera
nya koncerner, ska beloppsgränsen i 3 § anses vara uppnådd
- för det räkenskapsår då delningen sker: om summan av
intäkterna i koncernredovisningen för vardera ny koncern för
det räkenskapsåret uppgår till minst 750 miljoner euro, och
- för det andra till fjärde räkenskapsåret efter delningen: om
summan av intäkterna i koncernredovisningen för vardera ny
koncern uppgår till minst 750 miljoner euro under minst två av
dessa räkenskapsår.
Första stycket gäller i fråga om varje arrangemang där
koncernenheterna i en koncern delas upp i två eller flera nya
koncerner och inte längre ingår i samma moderföretags
koncernredovisning.
I vilken stat en enhet eller ett fast driftställe hör hemma
Var en enhet hör hemma
11 § En enhet som inte omfattas av bestämmelserna i 14 och
15 §§ hör hemma i den stat där den är skattskyldig för
bolagsskatt enligt de regler som gäller i den staten. Detta
gäller dock bara om den rättsliga grunden för
skattskyldigheten är platsen för företagsledning, platsen för
bildande eller annan liknande omständighet.
Om en enhet inte är skattskyldig för bolagsskatt eller om det
av annan anledning inte är möjligt att avgöra var en enhet hör
hemma med ledning av vad som anges i första stycket, ska
enheten anses höra hemma i den stat där den bildades.
Om en enhet vid tillämpningen av första stycket anses höra
hemma i mer än en stat, ska frågan om var enheten hör hemma
avgöras enligt 12 och 13 §§.
12 § Om det finns ett tillämpligt skatteavtal mellan staterna
hör en koncernenhet hemma i den stat där den har sin
skatterättsliga hemvist enligt avtalet.
Även om det finns ett tillämpligt skatteavtal mellan de
berörda staterna ska bestämmelserna i 13 § tillämpas, om
1. koncernenhetens skatterättsliga hemvist enligt avtalet ska
avgöras genom en ömsesidig överenskommelse mellan behöriga
myndigheter och någon sådan överenskommelse inte har träffats,
eller
2. avtalet inte leder till att dubbelbeskattning undviks
därför att koncernenheten har skatterättslig hemvist i båda de
berörda staterna.
13 § Om det inte finns något tillämpligt skatteavtal, hör en
koncernenhet hemma i den stat som har påfört högst medräknade
skatter under räkenskapsåret. Skatt som har betalats enligt
ett system för beskattning av kontrollerade utländska företag
ska inte beaktas.
Om skatten är lika hög i båda staterna, hör koncernenheten
hemma i den stat där den har det högsta substansbeloppet
enligt 5 kap. 2 §.
Om beloppet som avses i andra stycket är lika högt i båda
staterna, ska enheten anses vara statslös eller, om den är ett
moderföretag, anses höra hemma i den stat där den bildades.
Var en delägarbeskattad enhet hör hemma
14 § Delägarbeskattade enheter som är moderföretag eller
skyldiga att tillämpa en huvudregel för tilläggsskatt hör
hemma i den stat där de bildades. Andra delägarbeskattade
enheter är statslösa.
Var ett fast driftställe hör hemma
15 § Ett fast driftställe som avses i
- 7 kap. 17 § 1 hör hemma i den stat där det behandlas som ett
fast driftställe och är skyldigt att betala skatt enligt ett
skatteavtal,
- 7 kap. 17 § 2 hör hemma i den stat där det är skyldigt att
betala skatt på överskottet i sin verksamhet,
- 7 kap. 17 § 3 hör hemma i den stat där det fasta
driftställets affärsverksamhet bedrivs,
- 7 kap. 17 § 4 ska behandlas som statslöst.
Enheter som flyttar under räkenskapsåret
16 § Om en enhet flyttar under räkenskapsåret ska frågan om
var den hör hemma avgöras med hänsyn till förhållandena vid
räkenskapsårets ingång.
Utvidgad tillämpning av huvudregeln för tilläggsskatt
17 § Om en moderenhet till följd av 12 eller 13 § hör hemma i
en stat där den inte omfattas av en huvudregel för
tilläggsskatt, omfattas enheten av den andra statens
huvudregel. Detta gäller dock inte om tillämpningen av en
sådan regel inte är tillåten enligt ett tillämpligt
skatteavtal.
Förfarandet
18 § I skatteförfarandelagen (2011:1244) finns bestämmelser om
förfarandet vid beskattningen.
2 kap. Definitioner och förklaringar
Var finns definitioner och förklaringar?
1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt
förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna
lag. Det finns definitioner av vissa begrepp och förklaringar
till hur vissa termer och uttryck används i lagen också i
andra kapitel.
Definitioner av följande begrepp samt förklaringar till hur
vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna
paragrafer:
allmänt erkänd redovisningsstandard i 20 §
asymmetrisk vinst och förlust i utländsk valuta i 3 kap. 13 §
balansvärde i 5 kap. 5 §
beskattningsår i 24 §
bestämmande inflytande i 14 §
betydande snedvridning av konkurrensen i 3 kap. 7 §
bokfört nettovärde av materiella tillgångar i 23 §
delägarbeskattad enhet i 7 kap. 2 §
delägd moderenhet i 13 §
effektiv skattesats i 3 kap. 37 §
enhet i 6 § första stycket
fast driftställe i 7 kap. 17 §
fastighetsinvesteringsföretag i 40 §
försäkringsinvesteringsenhet i 41 §
godkänd redovisningsstandard i 21 §
godkänt utdelningsskattessystem i 31 §
huvudenhet i 7 kap. 18 §
huvudregel för tilläggsskatt i 4 §
hör hemma i 1 kap. 11-16 §§
icke kvalificerat imputationsbelopp i 28 §
icke kvalificerat skattetillgodohavande i 30 §
ideell organisation i 34 §
internationell organisation i 33 §
investeringsenhet i 38 §
investeringsenhet för pensioner i 37 §
investeringsfond i 39 §
justerat resultat i 3 kap. 2 §
justerad skattekostnad i 3 kap. 23 §
kompletteringsregel för tilläggsskatt i 5 §
koncern i 7 §
koncernenhet i 8 §
koncernredovisning i 19 §
kvalificerat imputationsbelopp i 27 §
kvalificerat skattetillgodohavande i 29 §
lågbeskattad koncernenhet i 44 §
lågskattestat i 45 §
medräknade skatter i 3 kap. 24-26 §§
mellanliggande moderenhet i 12 §
minimiskattesats i 25 §
modellreglerna i 47 §
moderenhet i 10 §
moderföretag i 11 §
myndighetsenhet i 32 §
nettoskattekostnad i 3 kap. 8 §
offentligt organ i 6 § tredje stycket
omorganisering i 7 kap. 59 §
omvänd hybridenhet i 7 kap. 4 §
pensionsenhet i 35 §
pensionsfond i 36 §
portföljinnehav i 17 §
procentsats för tilläggsskatt i 3 kap. 38 § första stycket
rapporterande enhet i 43 §
redovisat resultat i 18 §
regel om nationell tilläggsskatt i 3 §
räkenskapsår i 22 §
skattetransparent enhet i 7 kap. 3 §
stat i 46 §
statslös koncernenhet i 48 §
substansbelopp i 5 kap. 2 §
svensk koncernenhet i 9 §
system för beskattning av kontrollerade utländska företag i
26 §
särskild uppskjuten skattefordran i 4 kap. 13 §
tilläggsskatt i 2 §
tilläggsskattebelopp i 3 kap. 37-39 §§
tilläggsskatterapport i 42 §
undantagna utdelningar i 3 kap. 9 §
undantagen vinst och förlust avseende ägarintressen i 3 kap.
10 §
undantagna enheter i 1 kap. 5-8 §§
ägarenhet i 16 §
ägarintresse i 15 §
överskjutande vinst i 3 kap. 38 § andra stycket.
Tilläggsskatt
Vad som avses med tilläggsskatt
2 § Med tilläggsskatt avses svensk eller utländsk skatt som
beräknas med stöd av en regel om nationell tilläggsskatt, en
huvudregel för tilläggsskatt eller en kompletteringsregel för
tilläggsskatt. Vid tillämpningen av en kompletteringsregel för
tilläggsskatt ska även ett belopp som motsvarar skatteeffekten
av ett vägrat avdrag vid inkomstbeskattning anses som sådan
skatt.
Regel om nationell tilläggsskatt
3 § Med en regel om nationell tilläggsskatt avses en stats
regelverk som fastställer överskjutande vinster för de
koncernenheter som hör hemma i den staten och som medför att
dessa överskjutande vinster i staten beskattas med minst
minimiskattesatsen.
För att utgöra en regel om nationell tilläggsskatt ska
regelverket vara likvärdigt med och administreras på ett sätt
som är förenligt med
1. bestämmelserna i rådets direktiv 2022/2523 av den
14 december 2022 om säkerställande av en global
minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga
nationella koncerner i unionen, i den ursprungliga lydelsen,
eller
2. när det gäller en stat utanför Europeiska unionen,
modellreglerna.
Ett regelverk ska inte behandlas som en regel om nationell
tilläggsskatt om den stat som har infört regelverket ger
förmåner för att kompensera för regelverket.
Huvudregel för tilläggsskatt
4 § Med huvudregel för tilläggsskatt avses en stats regelverk
som innebär att moderenheter i en koncern beräknar och betalar
sin andel av en tilläggsskatt för lågbeskattade koncernenheter
i koncernen.
För att utgöra en huvudregel för tilläggsskatt ska regelverket
vara likvärdigt med och administreras på ett sätt som är
förenligt med
1. bestämmelserna i rådets direktiv 2022/2523, i den
ursprungliga lydelsen, eller
2. när det gäller en stat utanför Europeiska unionen,
modellreglerna.
Ett regelverk ska inte behandlas som en huvudregel för
tilläggsskatt om den stat som har infört regelverket ger
förmåner för att kompensera för regelverket.
Kompletteringsregel för tilläggsskatt
5 § Med kompletteringsregel för tilläggsskatt avses en stats
regelverk som innebär att staten tar ut sin andel av
kompletterande tilläggsskatt för en koncern.
För att utgöra en kompletteringsregel för tilläggsskatt ska
regelverket vara likvärdigt med och administreras på ett sätt
som är förenligt med
1. bestämmelserna i rådets direktiv 2022/2523, i den
ursprungliga lydelsen, eller
2. när det gäller en stat utanför Europeiska unionen,
modellreglerna.
Ett regelverk ska inte behandlas som en kompletteringsregel
för tilläggsskatt om den stat som har infört regelverket ger
förmåner för att kompensera för regelverket.
Koncern och enheter
Enheter och offentliga organ
6 § Med enhet avses en juridisk person eller en annan juridisk
konstruktion som upprättar särskilda räkenskaper.
Vid tillämpningen av denna lag ska inte offentliga organ anses
vara enheter.
Med offentliga organ avses staten Sverige, Sveriges riksdag,
Sveriges regering, svenska regioner, svenska kommuner och till
någon av dessa hörande organ, verk och integrerade delar. Med
offentliga organ avses även utländska motsvarigheter.
Koncern
7 § Med koncern avses
1. enheter som är förenade genom ägande eller kontroll på så
sätt att dessa enheters tillgångar, skulder, intäkter,
kostnader och kassaflöden ingår i moderföretagets
koncernredovisning eller är undantagna från moderföretagets
koncernredovisning endast på grund av enhetens ringa storlek
eller väsentlighet eller på grund av att enheten innehas för
försäljning, eller
2. en enhet som har ett eller flera fasta driftställen
förutsatt att enheten inte är en del av en annan koncern i
enlighet med vad som anges i 1.
Koncernenhet
8 § Med koncernenhet avses
1. en enhet som ingår i en koncern, eller
2. ett fast driftställe till en huvudenhet som ingår i en
koncern.
Svensk koncernenhet
9 § Med svensk koncernenhet avses en koncernenhet som hör
hemma i Sverige enligt bestämmelserna i 1 kap. 11-16 §§.
Moderenhet
10 § Med moderenhet avses
1. ett moderföretag som inte är en undantagen enhet,
2. en mellanliggande moderenhet, eller
3. en delägd moderenhet.
Moderföretag
11 § Med moderföretag avses
1. en enhet som direkt eller indirekt har ett bestämmande
inflytande över en annan enhet och som i sin tur inte direkt
eller indirekt ägs av en annan enhet som har ett bestämmande
inflytande över den, eller
2. huvudenheten i en sådan koncern som avses i 7 § 2.
Mellanliggande moderenhet
12 § Med mellanliggande moderenhet avses en koncernenhet som
direkt eller indirekt har ett ägarintresse i en annan
koncernenhet i samma koncern och som inte är ett moderföretag,
en delägd moderenhet, ett fast driftställe eller en
investeringsenhet.
Delägd moderenhet
13 § Med delägd moderenhet avses en koncernenhet
1. där mer än 20 procent av ägarintresset i koncernenhetens
vinst innehas direkt eller indirekt av en eller flera personer
som inte är koncernenheter i koncernen,
2. som har ett direkt eller indirekt ägarintresse i en annan
koncernenhet i koncernen, och
3. som inte är ett moderföretag, ett fast driftställe eller en
investeringsenhet.
Ägande och kontroll
Bestämmande inflytande
14 § Med bestämmande inflytande avses ett ägarintresse som
innebär att innehavaren
1. är skyldig att post-för-post konsolidera en enhets
tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden
enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard, eller
2. skulle ha varit skyldig att konsolidera en enhets
tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden post-
för-post om innehavaren hade upprättat en koncernredovisning.
En huvudenhet anses ha bestämmande inflytande över sitt fasta
driftställe.
Ägarintresse
15 § Med ägarintresse avses en sådan rätt till en andel i en
enhets eller ett fast driftställes vinst, eget kapital eller
reserver som har sin grund i ägande eller vad som motsvarar
ägande.
Ägarenhet
16 § Med ägarenhet avses en koncernenhet som direkt eller
indirekt har ett ägarintresse i en annan koncernenhet i samma
koncern.
Portföljinnehav
17 § Med portföljinnehav avses en koncerns ägarintresse i en
enhet om koncernen vid den tidpunkt då vinst delas ut eller
andelar avyttras har rätt till mindre än tio procent av
vinsten, kapitalet, reserverna eller rösterna.
Redovisning, resultat och skatt
Redovisat resultat
18 § Med redovisat resultat avses koncernenhetens redovisade
resultat justerat i enlighet med de redovisningsprinciper som
moderföretaget tillämpar eller ska tillämpa vid upprättande av
sin koncernredovisning, dock utan eliminering av
koncerninterna transaktioner.
Om det inte skäligen kan krävas att det redovisade resultatet
bestäms enligt första stycket, ska resultatet i stället
beräknas enligt en annan allmänt erkänd redovisningsstandard
eller en godkänd redovisningsstandard, dock utan eliminering
av koncerninterna transaktioner, om
1. enheten upprättar sina räkenskaper enligt dessa alternativa
principer, och
2. uppgifterna i redovisningen är tillförlitliga.
Resultatet enligt andra stycket ska justeras om tillämpningen
av en redovisningsprincip eller redovisningsstandard på en
intäktspost, kostnadspost eller transaktion leder till
permanenta skillnader i förhållande till resultatet enligt
första stycket som överstiger en miljon euro. Vid
tillämpningen av beloppsangivelsen i euro ska belopp i annan
valuta räknas om på det sätt som anges i 1 kap. 4 §.
Koncernredovisning
19 § Med koncernredovisning avses
1. en enhets redovisning som upprättats enligt en allmänt
erkänd redovisningsstandard och i vilken tillgångar, skulder,
intäkter, kostnader och kassaflöden hos enheten och eventuella
enheter som den har ett bestämmande inflytande över redovisas
som en enda ekonomisk enhet,
2. den redovisning som en enhet i en koncern som avses i 7 § 2
upprättar enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard,
3. räkenskaper som upprättats av ett moderföretag, men inte
enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard, och som senare
har justerats för att förhindra eventuell betydande
snedvridning av konkurrensen, eller
4. om moderföretaget inte upprättar räkenskaper enligt 1, 2
eller 3, de räkenskaper som skulle ha upprättats om
moderföretaget var skyldigt att göra det enligt
a) en allmänt erkänd redovisningsstandard, eller
b) en annan redovisningsstandard under förutsättning att
räkenskaperna har justerats för att förhindra eventuell
betydande snedvridning av konkurrensen.
Allmänt erkänd redovisningsstandard
20 § Med allmänt erkänd redovisningsstandard avses följande
redovisningsstandarder:
- International Financial Reporting Standards (IFRS) som
antagits av International Accounting Standards Board,
- IFRS som antagits av unionen i enlighet med
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 om
tillämpning av internationella redovisningsstandarder, eller
- de allmänt erkända redovisningsprinciperna i Australien,
Brasilien, Kanada, medlemsstaterna i Europeiska unionen,
staterna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, Hongkong
(Kina), Japan, Mexiko, Nya Zeeland, Folkrepubliken Kina,
Republiken Indien, Republiken Korea, Ryssland, Singapore,
Schweiz, Förenade kungariket och Amerikas förenta stater.
Godkänd redovisningsstandard
21 § Med godkänd redovisningsstandard avses allmänt erkända
redovisningsprinciper som är tillåtna av ett godkänt
redovisningsorgan i den stat där enheten hör hemma.
Ett godkänt redovisningsorgan är det organ i en stat som har
rättslig behörighet att föreskriva, fastställa eller godta
redovisningsstandarder.
Räkenskapsår
22 § Med räkenskapsår avses den redovisningsperiod för vilken
moderföretaget i en koncern upprättar sin koncernredovisning.
Om moderföretaget inte upprättar en koncernredovisning avses
med räkenskapsår i stället kalenderår.
Bokfört nettovärde av materiella tillgångar
23 § Med bokfört nettovärde av materiella tillgångar avses
genomsnittet av de materiella tillgångarnas värde i
årsredovisningen vid räkenskapsårets ingång och utgång efter
att hänsyn tagits till ackumulerade avskrivningar,
värdeminskningar och nedskrivningar.
Beskattningsår
24 § Med beskattningsår avses det år som motsvarar
moderföretagets räkenskapsår.
Minimiskattesats
25 § Med minimiskattesats avses en skattesats om 15 procent.
System för beskattning av kontrollerade utländska företag
26 § Med system för beskattning av kontrollerade utländska
företag avses skatteregler, med undantag för en huvudregel som
avses i 4 §, som innebär att den som direkt eller indirekt
äger andelar i en utländsk enhet eller ett fast driftställes
huvudenhet är skattskyldig för sin andel av eller hela den
utländska koncernenhetens inkomst, oavsett om den delas ut
eller inte.
Kvalificerat imputationsbelopp
27 § Med kvalificerat imputationsbelopp avses medräknad skatt
som är betald av eller påförd en koncernenhet och som kan
återbetalas till eller avräknas hos den som faktiskt har rätt
till utdelning från enheten, om sådan återbetalning eller
avräkning medges
1. i en annan stat än den som påförde den medräknade skatten,
2. den mottagare som faktiskt har rätt till utdelningen och
utdelningen beskattas minst med minimiskattesatsen enligt den
nationella lagstiftningen i den stat där den medräknade
skatten påfördes,
3. en fysisk person som faktiskt har rätt till utdelningen och
som har hemvist i den stat där den medräknade skatten påfördes
och utdelningen beskattas minst med den allmänt gällande
inkomstskattesatsen, eller
4. en myndighetsenhet, ett offentligt organ, en internationell
organisation, en ideell organisation, en pensionsenhet, en
investeringsenhet som inte ingår i koncernen, eller till ett
livförsäkringsbolag i den mån utdelningen erhålls i samband
med inhemsk pensionsenhetsverksamhet och beskattas på liknande
sätt som en utdelning som erhålls av en pensionsenhet.
I fråga om en ideell organisation, en pensionsenhet, en
investeringsenhet och ett livförsäkringsbolag gäller första
stycket 4 bara om den stat som påfört de medräknade skatterna
är den stat där
- den ideella organisationen eller pensionsenheten inrättats
och förvaltas,
- investeringsenheten bildats och regleras, eller
- livförsäkringsbolaget hör hemma.
I fråga om medräknad skatt som är betald av eller påförd ett
fast driftställe avses sådan utdelning som huvudenheten
lämnat.
Icke kvalificerat imputationsbelopp
28 § Med icke kvalificerat imputationsbelopp avses skatt som
inte uppfyller kriterierna i 27 § och som betalas av eller
påförs en koncernenhet och som
1. återbetalas vid utdelningstillfället till den som har rätt
till utdelningen från koncernenheten,
2. avräknas hos den som har rätt till utdelningen mot skatt på
annan inkomst än utdelningen, eller
3. återbetalas till det utdelande bolaget vid utdelning till
dess ägare.
Kvalificerat skattetillgodohavande
29 § Med kvalificerat skattetillgodohavande avses
1. ett anspråk på återbetalning (skattetillgodohavande) som är
utformat på ett sådant sätt att det ska betalas kontant eller
på något motsvarande sätt till en koncernenhet inom fyra år
från den dag då koncernenheten har rätt att erhålla
betalningen enligt lagstiftningen i den stat som beviljar
detta, eller
2. om skattetillgodohavandet delvis återbetalas, den del av
skattetillgodohavandet som ska betalas kontant eller på något
motsvarande sätt till en koncernenhet inom fyra år från den
dag då koncernenheten har rätt att erhålla detta belopp.
Ett kvalificerat skattetillgodohavande ska inte omfatta något
skattebelopp som kan avräknas eller återbetalas på grundval av
ett imputationsbelopp enligt 27 eller 28 §.
Icke kvalificerat skattetillgodohavande
30 § Med icke kvalificerat skattetillgodohavande avses ett
anspråk på återbetalning som inte omfattas av 29 § men som är
helt eller delvis återbetalningsbart.
Godkänt utdelningsskattessystem
31 § Med godkänt utdelningsskattesystem avses ett
bolagsskattesystem som
1. leder till skatt på vinst bara när sådan vinst delas ut
eller anses vara utdelad till aktieägarna, eller när företaget
har vissa andra kostnader än rörelsekostnader,
2. innebär att skatt tas ut utifrån en skattesats som är lika
med eller högre än minimiskattesatsen, och
3. var i kraft senast den 1 juli 2021.
Särskilda subjekt
Myndighetsenhet
32 § Med myndighetsenhet avses en enhet
1. som helt och hållet ägs av ett offentligt organ,
2. som inte bedriver handel eller näringsverksamhet och som
har som huvudsakligt ändamål att
a) fullgöra offentliga förvaltningsuppgifter, eller
b) förvalta eller investera det offentliga organets tillgångar
genom att göra och inneha investeringar, förvalta tillgångar
och bedriva därmed sammanhängande investeringsverksamhet till
förmån för det offentliga organets tillgångar,
3. som är redovisningsskyldig inför det offentliga organet för
sitt övergripande resultat och som årligen rapporterar in
uppgifter till detta,
4. vars nettoinkomster, om dessa fördelas, endast tillgodogörs
det offentliga organet utan att någon del av nettoinkomsterna
fördelas till förmån för någon privatperson, och
5. vars tillgångar tillfaller det offentliga organet vid
upplösning.
Internationell organisation
33 § Med internationell organisation avses en mellanstatlig
eller överstatlig organisation
1. som har bildats enligt en överenskommelse mellan
huvudsakligen stater,
2. som har ett gällande värdlandsavtal eller annan
överenskommelse om immunitet och privilegier med den stat där
organisationen är etablerad, och
3. vars inkomster enligt lag eller organisationens styrande
dokument inte gynnar privatpersoner.
Med internationell organisation avses även en institution
eller ett organ som ägs helt av en internationell organisation
enligt första stycket.
Ideell organisation
34 § Med ideell organisation avses en enhet som uppfyller
samtliga följande kriterier:
1. den har etablerats och är verksam i den stat där den har
hemvist och
a) dess ändamål avser uteslutande religion, välgörenhet,
vetenskap, konst, kultur, idrott, utbildning eller liknande
ändamål, eller
b) den är en yrkesorganisation, branschorganisation,
handelskammare, arbetstagarorganisation, jord- eller
trädgårdsbruksorganisation, medborgarorganisation eller en
organisation som uteslutande verkar för att främja social
välfärd,
2. dess inkomster är i väsentlig mån befriade från
inkomstskatt i den stat där den har hemvist,
3. den har inte några ägare eller medlemmar med ägar- eller
vinstintressen i enhetens intäkter eller tillgångar,
4. dess intäkter eller tillgångar får inte delas ut eller
användas till förmån för privatpersoner eller enheter vars
ändamål inte avser välgörenhet, annat än
a) som en följd av att enheten fullföljer de ändamål som anges
i 1,
b) som skälig ersättning för utförda tjänster eller användning
av egendom eller kapital, eller
c) som betalning som motsvarar skäligt marknadsvärde för
egendom som enheten har förvärvat,
5. dess tillgångar tillfaller eller återförs till en annan
ideell organisation eller till ett offentligt organ i staten
där enheten har hemvist vid dess upphörande, likvidation eller
upplösning, och
6. den bedriver inte handel eller annan verksamhet som inte
har direkt samband med de ändamål för vilka den etablerades.
Pensionsenhet
35 § Med pensionsenhet avses en pensionsfond eller en
investeringsenhet för pensioner.
Pensionsfond
36 § Med pensionsfond avses en enhet som är etablerad i en
stat och vars verksamhet i staten uteslutande eller så gott
som uteslutande består i att administrera eller tillhandahålla
pensionsförmåner och kompletterande förmåner till enskilda i
den staten.
Som ytterligare förutsättning gäller
1. att enheten är reglerad som en sådan i den staten, eller
2. att förmånerna är tryggade och finansieras av en samling av
tillgångar som förvaltas för att säkerställa att förmånerna
fullgörs om den som lämnat pensionsutfästelsen blir insolvent.
Investeringsenhet för pensioner
37 § Med investeringsenhet för pensioner avses en enhet som är
etablerad för och som uteslutande eller så gott som
uteslutande bedriver verksamhet för att
1. investera medel till förmån för en pensionsfond, eller
2. stödja verksamhet som bedrivs av en pensionsfond i samma
koncern.
Investeringsenhet
38 § Med investeringsenhet avses en investeringsfond eller ett
fastighetsinvesteringsföretag.
Med investeringsenhet avses också en enhet som till minst 95
procent ägs av en eller flera investeringsfonder eller
fastighetsinvesteringsföretag och som uteslutande eller så
gott som uteslutande bedriver verksamhet som består i att
inneha tillgångar eller investera medel till förmån för
ägaren. Ett indirekt ägarförhållande jämställs med ett direkt
ägande om samtliga enheter i ägarkedjan är investeringsfonder
eller fastighetsinvesteringsföretag.
Med investeringsenhet avses vidare en enhet vars värde till
minst 85 procent ägs av investeringsfonder eller
fastighetsinvesteringsföretag. Detta gäller dock bara om dess
inkomst uteslutande eller så gott som uteslutande består av
sådana utdelningar och andra värdeöverföringar eller vinster
och förluster som enligt 3 kap. 9 eller 10 § inte ingår i det
justerade resultatet.
Investeringsfond
39 § Med investeringsfond avses en enhet eller en annan
juridisk konstruktion
1. som är utformad för gemensam förvaltning av ett antal från
varandra fristående investerares tillgångar,
2. som investerar i enlighet med en fastställd
investeringspolicy,
3. som gör det möjligt för investerare att minska
transaktions-, forsknings- och analyskostnader eller sprida
risker kollektivt,
4. som huvudsakligen är utformad för att generera avkastning
eller vinst på investeringar, eller att skydda mot en särskild
eller allmän händelse eller effekt,
5. vars investerare har rätt till avkastning från fondens
tillgångar eller intäkter från dessa tillgångar, på grundval
av deras respektive bidrag,
6. som omfattas av ett regelverk för investeringsverksamhet,
inbegripet relevanta bestämmelser om penningtvätt och
investerarskydd, i den stat där den är etablerad eller
förvaltas, eller vars ledning omfattas av ett sådant
regelverk, och
7. som förvaltas av yrkesverksamma förvaltare för
investerarnas räkning.
Fastighetsinvesteringsföretag
40 § Med fastighetsinvesteringsföretag avses en enhet
- som har ett stort antal delägare,
- som huvudsakligen innehar fast egendom, och
- vars inkomst endast beskattas i ett led, antingen i enheten
eller hos delägarna, senast ett år efter räkenskapsårets
utgång.
Försäkringsinvesteringsenhet
41 § Med försäkringsinvesteringsenhet avses en enhet som
1. har etablerats med anledning av skyldigheter enligt ett
försäkrings- eller livränteavtal,
2. uteslutande ägs av en eller flera enheter inom samma
koncern, vilka är föremål för lagstiftning avseende
försäkringsföretag i den stat där
försäkringsinvesteringsenheten hör hemma, och
3. i övrigt uppfyller villkoren för att utgöra antingen en
investeringsfond enligt 39 § eller ett
fastighetsinvesteringsföretag enligt 40 §.
Förfarande
Tilläggsskatterapport
42 § Med tilläggsskatterapport avses en sådan
tilläggsskatterapport som ska lämnas enligt 33 d kap.
skatteförfarandelagen (2011:1244).
Rapporterande enhet
43 § Med rapporterande enhet avses en enhet som lämnar
tilläggsskatterapport.
Övrigt
Lågbeskattad koncernenhet
44 § Med lågbeskattad koncernenhet avses
1. en koncernenhet som hör hemma i en lågskattestat, eller
2. en koncernenhet som är statslös och har ett positivt
justerat resultat och en effektiv skattesats som är lägre än
minimiskattesatsen.
En koncernenhet anses alltid vara lågbeskattad om tillkommande
tilläggsskatt har fördelats till koncernenheten enligt 3 kap.
40 och 41 §§ eller 4 kap. 19 §.
Lågskattestat
45 § Med lågskattestat avses, i fråga om en koncern, en stat
där koncernen har
1. en justerad vinst, och
2. en effektiv skattesats som är lägre än minimiskattesatsen.
Stat
46 § Med stat avses även jurisdiktion.
Modellreglerna
47 § Med modellreglerna avses the Tax Challenges Arising from
the Digitalisation of the Economy Global Anti-Base Erosion
Model Rules (Pillar Two) antagna av OECD/G20 Inclusive
Framework on BEPS den 14 december 2021.
Statslös koncernenhet
48 § Med statslös koncernenhet avses en koncernenhet som inte
hör hemma i en stat enligt 1 kap. 13-15 §§.
3 kap. Beräkning av tilläggsskattebeloppet
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- beräkning av det justerade resultatet (2-22 §§ ),
- justerad skattekostnad för beräkning av den effektiva
skattesatsen (23-37 §§ ), och
- beräkning av tilläggsskattebelopp (38-42 §§ ).
Beräkning av det justerade resultatet
Huvudprinciper för beräkning
2 § En koncernenhets justerade resultat är det resultat som
enheten har eller skulle ha redovisat enligt räkenskaper som
upprättats med ledning av de redovisningsprinciper som
tillämpas i dess moderföretags koncernredovisning enligt en
allmänt erkänd redovisningsstandard
- utan hänsyn till elimineringar för koncerninterna
transaktioner, och
- med justeringar enligt 8-22 §§.
I 4, 5 och 7 kap. finns ytterligare bestämmelser som kan
påverka det justerade resultatet. I 7 kap. 50 § finns en
bestämmelse om de värden som resultatberäkningen ska baseras
på för förvärvade enheter.
Moderföretagets koncernredovisning är inte upprättad enligt en
allmänt erkänd redovisningsstandard
3 § Om koncernredovisningen för en koncernenhets moderföretag
inte är upprättad enligt en allmänt erkänd
redovisningsstandard gäller följande. Koncernenhetens resultat
enligt 2 § ska bestämmas på grundval av de
redovisningsprinciper som moderföretaget har tillämpat i sina
räkenskaper enligt 2 kap. 19 § 3. Om detta resultat har
påverkats av skillnaderna mellan de tillämpade
redovisningsprinciperna och en allmänt erkänd
redovisningsstandard, ska det justeras så att skillnaderna
inte leder till någon betydande snedvridning av konkurrensen.
Moderföretaget upprättar inte någon koncernredovisning
4 § Om en koncernenhets moderföretag inte har upprättat någon
koncernredovisning enligt 2 kap. 19 § 1-3 gäller följande.
Koncernenhetens resultat enligt 2 § ska bestämmas på grundval
av redovisningsprinciperna i en allmänt erkänd
redovisningsstandard.
Resultatet får även bestämmas enligt redovisningsprinciperna i
en godkänd redovisningsstandard. Om detta resultat har
påverkats av skillnaderna mellan de tillämpade
redovisningsprinciperna och en allmänt erkänd
redovisningsstandard, ska det justeras så att skillnaderna
inte leder till någon betydande snedvridning av konkurrensen.
Alternativregel för beräkningen
5 § Beräkningen av det justerade resultatet enligt 2 § får i
stället för vad som sägs i den paragrafen utgå från en annan
allmänt erkänd redovisningsstandard eller en godkänd
redovisningsstandard, om
1. det inte skäligen kan krävas att resultatet bestäms med
ledning av moderföretagets redovisningsprinciper,
2. enheten upprättar sina räkenskaper enligt dessa alternativa
principer, och
3. uppgifterna i redovisningen är tillförlitliga.
Om en tillämpning av en sådan redovisningsstandard som avses i
första stycket på en intäktspost, kostnadspost eller annan
transaktion leder till en permanent avvikelse i resultatet i
förhållande till ett resultat, beräknat enligt 2 §, och denna
avvikelse överstiger en miljon euro, ska resultatet justeras.
Vid tillämpningen av den beloppsangivelse i euro som finns i
andra stycket ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt
som anges i 1 kap. 4 §.
Särskild regel för beräkningen av nationell tilläggsskatt
6 § Vad avser nationell tilläggsskatt får det justerade
resultatet för koncernenheter i en stat, i stället för en
beräkning enligt 2-5 §§, beräknas enligt en allmänt erkänd
redovisningsstandard eller godkänd redovisningsstandard som
skiljer sig från den som används i koncernredovisningen. En
godkänd redovisningsstandard får användas bara under
förutsättning att resultatet justeras för att förhindra en
betydande snedvridning av konkurrensen enligt 7 §.
Betydande snedvridning av konkurrensen
7 § En betydande snedvridning av konkurrensen anses uppstå om
tillämpningen av en särskild princip eller ett särskilt
förfarande enligt en godkänd redovisningsstandard för
koncernen som helhet leder till skillnader som uppgår till mer
än 75 miljoner euro under ett räkenskapsår vid en jämförelse
med tillämpning av motsvarande princip eller förfarande enligt
IFRS som antagits av International Accounting Standards Board,
eller IFRS som antagits av unionen i enlighet med förordning
(EG) nr 1606/2002.
Vid tillämpningen av den beloppsangivelse i euro som finns i
första stycket ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt
som anges i 1 kap. 4 §.
Nettoskattekostnad
8 § Resultatet ska justeras så att det inte påverkas av
nettoskattekostnaderna.
Med nettoskattekostnaderna avses nettoposten av
1. aktuella och uppskjutna medräknade skatter som har
kostnadsförts, inklusive medräknade skatter avseende inkomster
som är undantagna vid beräkningen av det justerade resultatet,
2. uppskjutna skattefordringar som är hänförliga till en
förlust under året,
3. tilläggsskatt, och
4. icke kvalificerat imputationsbelopp.
Undantagna utdelningar
9 § Utdelning eller annan värdeöverföring som har tagits emot
eller anteciperats och som har sin grund i ägarintressen ska
inte tas med i det justerade resultatet.
Detta gäller dock inte om
1. de andelar som ägarintresset avser är ett portföljinnehav,
och
2. koncernenheten som tar emot utdelningen i ekonomisk mening
har ägt andelarna mindre än ett år vid dagen för utdelningen
eller värdeöverföringen.
En utdelning eller värdeöverföring är inte heller undantagen
om den lämnas av en investeringsenhet och omfattas av ett val
enligt 7 kap. 36 §.
Undantagen vinst eller förlust avseende ägarintressen
10 § Vinster och förluster som ingår i enhetens resultat ska
inte tas med i det justerade resultatet, om
1. de beror på ändringar i det verkliga värdet på ett
ägarintresse som inte är ett portföljinnehav,
2. de avser ett ägarintresse som redovisas enligt
kapitalandelsmetoden, eller
3. de avser vinst eller förlust vid avyttring av ett
ägarintresse som inte utgör ett portföljinnehav.
Omvärdering av materiella anläggningstillgångar
11 § Resultatet ska justeras med ett belopp som motsvarar en
redovisad värdeförändring, ökad eller minskad med tillhörande
uppskjuten skatt hänförlig till räkenskapsåret, som beror på
tillämpningen av en redovisningsprincip avseende materiella
anläggningstillgångar som innebär att
1. tillgångarna omvärderas löpande i redovisningen till
verkligt värde,
2. värdeförändringen redovisas mot eget kapital, och
3. vinster och förluster därefter inte påverkar
resultaträkningen.
Justering till följd av omorganisering
12 § Resultatet ska justeras med belopp som avser vinst eller
förlust som ska undantas enligt bestämmelserna om
omorganisering i 7 kap. 59-61 §§. Undantagna vinster ska
minska det justerade resultatet och undantagna förluster ska
öka det justerade resultatet.
Asymmetrisk vinst eller förlust i utländsk valuta
13 § Resultatet ska justeras för vinst eller förlust i
utländsk valuta för en koncernenhet vars funktionella valuta
och beskattningsvaluta skiljer sig åt. Justering ska göras om
vinsten eller förlusten
1. ingår i koncernenhetens beskattningsbara vinst eller
förlust och är hänförlig till fluktuationer i valutakursen
mellan den funktionella valutan och beskattningsvalutan,
2. ingår i koncernenhetens redovisade resultat och är
hänförlig till fluktuationer i valutakursen mellan den
funktionella valutan och beskattningsvalutan,
3. ingår i koncernenhetens redovisade resultat och är
hänförlig till fluktuationer i valutakursen mellan en tredje
utländsk valuta och koncernenhetens funktionella valuta, eller
4. kan hänföras till fluktuationer i valutakursen mellan en
tredje utländsk valuta och beskattningsvalutan, oavsett om
vinsten eller förlusten i den tredje utländska valutan ingår i
den beskattningsbara inkomsten eller inte.
Den funktionella valutan är den valuta som används för att
fastställa enhetens redovisade resultat. Beskattningsvalutan
är den valuta som används för att fastställa koncernenhetens
skattepliktiga inkomst när medräknade skatter beräknas. En
tredje utländsk valuta är en valuta som varken är enhetens
funktionella valuta eller beskattningsvaluta.
Mutor och böter
14 § Följande kostnader ska inte räknas med i resultatet:
1. kostnader som hänför sig till betalningar som enligt
reglerna i den stat där koncernenheten eller moderföretaget
hör hemma är olagliga, däribland mutor och olagliga
provisioner, och
2. böter och sanktionsavgifter, om ett bötes- eller
sanktionsbelopp som belastat resultatet för räkenskapsåret
uppgår till eller överstiger 50 000 euro eller vad som
motsvarar 50 000 euro i koncernenhetens funktionella valuta.
Vid tillämpningen av den beloppsangivelse i euro som finns i
första stycket 2 ska belopp i annan valuta räknas om på det
sätt som anges i 1 kap. 4 §.
Fel under tidigare räkenskapsår och byte av
redovisningsprinciper
15 § Om fel som avser tidigare års resultat och som avser en
intäkt eller kostnad som skulle ha ingått i det justerade
resultatet har korrigerats genom en justering direkt mot eget
kapital, ska det justerade resultatet ökas eller minskas med
ett belopp motsvarande den del av korrigeringsbeloppet som
inte redovisats i resultaträkningen. Detta gäller dock inte om
en sådan korrigering av tidigare fel resulterat i en väsentlig
minskning av en sådan skuld avseende medräknade skatter som
avses i 4 kap. 20 § andra stycket.
Första stycket gäller också i fråga om en korrigeringspost som
uppstått till följd av byte av redovisningsprinciper eller
redovisningspolicy, om den har redovisats direkt mot eget
kapital och avser en intäkt eller kostnad som ska ingå i det
justerade resultatet.
Pensionskostnader
16 § Resultatet ska justeras för skillnaden mellan den
redovisade pensionskostnaden och det belopp som tillförts en
pensionsenhet för räkenskapsåret. Detta gäller dock bara för
pension som tryggas genom överföring till en pensionsenhet.
Justering av koncerninterna transaktioner
17 § Resultatet ska justeras enligt följande:
1. Transaktioner mellan koncernenheter som är hemmahörande i
olika stater som inte redovisats till samma belopp i de båda
koncernenheternas räkenskaper eller som inte är i enlighet med
marknadsmässiga villkor ska justeras så att de uppgår till
samma belopp och är i enlighet med sådana villkor.
2. En förlust vid försäljning eller annan överföring av en
tillgång mellan två koncernenheter i samma stat som inte
redovisats enligt marknadsmässiga villkor ska justeras till
det belopp som följer av sådana villkor, om förlusten ska ingå
i beräkningen av det justerade resultatet.
Med marknadsmässiga villkor avses sådana villkor som skulle ha
avtalats mellan sinsemellan oberoende företag för motsvarande
transaktion under jämförbara omständigheter.
Skattetillgodohavanden
18 § Kvalificerade skattetillgodohavanden ska tas upp som
intäkt. Icke kvalificerade skattetillgodohavanden ska inte tas
upp som intäkt.
Koncerninterna finansieringsarrangemang
19 § Resultatet ska ökas med kostnader som är hänförliga till
finansieringsarrangemang genom vilka en eller flera
koncernenheter ger tillgodohavanden till, eller på annat sätt
gör investeringar i, en eller flera andra koncernenheter
(koncerninternt finansieringsarrangemang) om
1. koncernenheten som har skulden eller som investeringen görs
i hör hemma i en lågskattestat eller i en stat som skulle ha
varit en lågskattestat om kostnaden inte hade belastat
koncernenheten,
2. det koncerninterna finansieringsarrangemanget rimligen kan
förväntas öka koncernhetens kostnader under den tid
finansieringsarrangemanget löper utan att detta leder till en
motsvarande ökning av den beskattningsbara inkomsten för den
koncernenhet som ger krediten eller gör investeringen, och
3. den koncernenhet som ger krediten eller gör investeringen
hör hemma i en stat som inte är en lågskattestat eller som
inte skulle ha varit en lågskattestat om den koncernenheten
inte hade haft de intäkter som är hänförliga till krediten
eller investeringen.
Denna paragraf ska inte tillämpas om 22 § ska tillämpas.
Försäkringsföretag
20 § Vid beräkning av det justerade resultatet för ett
försäkringsföretag som har redovisat en sådan skattekostnad
som avses i 26 § 3 ska avdrag göras för motsvarande belopp som
har redovisats som en intäkt och som avser sådan skatt.
I det justerade resultatet ska ett försäkringsföretag ta med
eventuell avkastning på försäkringstagarnas kapital som inte
återspeglas i försäkringsföretagets redovisning av vinst eller
förlust i den mån motsvarande förändring av skulden till
försäkringstagarna återspeglas i dess redovisning av vinst
eller förlust.
21 § Vid beräkning av det justerade resultatet för ömsesidiga
livförsäkringsbolag och livförsäkringsaktiebolag som inte får
dela ut vinst ska avdrag göras för belopp som överförs till en
konsolideringsfond. Belopp som tas i anspråk från
konsolideringsfonden för att täcka en förlust ska läggas till.
Övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål
22 § En koncernenhet som emitterat ett instrument för övrigt
primärkapital för kapitaltäckningsändamål ska minska det
justerade resultatet med belopp som inte dragits av som en
kostnad i det redovisade resultatet men som
- redovisats som en minskning av eget kapital för
koncernenheten och
- beror på genomförda eller kommande betalningar som utgör
ränta, utdelning eller liknande.
En koncernenhet som är innehavare av ett instrument för övrigt
primärkapital för kapitaltäckningsändamål ska öka det
justerade resultatet med belopp som inte tagits upp som en
intäkt i det redovisade resultatet men som
- redovisats som en ökning av eget kapital för koncernenheten
och
- beror på genomförda eller kommande betalningar som utgör
ränta, utdelning eller liknande.
Med instrument för övrigt primärkapital för
kapitaltäckningsändamål avses ett instrument som
- emitterats i enlighet med tillsyns- eller regleringskrav för
den finansiella sektorn,
- kan omvandlas till eget kapital eller skrivas ned under
vissa särskilt angivna omständigheter, och
- utformats för att kvittas mot förlust i händelse av
finanskris.
Beräkning av justerad skattekostnad
Beräkning av den justerade skattekostnaden
23 § Den justerade skattekostnaden är summan av de redovisade
kostnaderna avseende medräknade aktuella skatter efter
justeringar för
1. nettobeloppet för tillägg och minskningar enligt 29 och
30 §§,
2. det uppskjutna skattejusteringsbeloppet enligt 31-34 §§,
och
3. nettoförändringen av skatter som redovisas direkt mot eget
kapital till den del de hänför sig till intäkter eller
kostnader som ingår i det justerade resultatet och som
beskattas enligt lokala skatteregler.
Beräkningen av den justerade skattekostnaden ska utgå från den
redovisning som används vid beräkning av det justerade
resultatet enligt 2-7 §§. Vid beräkningen ska justering bara
göras en gång även om flera bestämmelser skulle kunna gälla
för samma skattebelopp.
I 27 § och i 7 kap. 11, 25, 63 och 64 §§ finns bestämmelser om
fördelning av medräknade skatter till en annan koncernenhet än
den som har tagit upp skatterna i sin redovisning.
24 § Vid beräkning av den justerade skattekostnaden ska
följande skatter räknas med (medräknade skatter):
1. skatt som redovisas i enhetens räkenskaper och som avser
koncernenhetens intäkter eller vinst eller dess andel av
intäkter eller vinst i en koncernenhet som den har ett
ägarintresse i,
2. skatt som tas ut enligt ett godkänt utdelningsskattesystem,
3. skatt som påförs i stället för allmänt tillämplig
bolagsskatt, och
4. skatt som tas ut på balanserade vinstmedel och annat eget
kapital, däribland skatter som tas ut på en kombination av
intäkter och eget kapital.
25 § Vid beräkning av den justerade skattekostnaden ska
följande skatter inte räknas med:
1. tilläggsskatt,
2. icke kvalificerade imputationsbelopp, och
3. skatt som betalas av ett försäkringsföretag och som avser
avkastning på försäkringstagares kapital.
26 § Skatter som avser vinst eller förlust och hänför sig till
avyttring av fast egendom ska, om valmöjligheten i 4 kap. 9 §
utnyttjas, inte räknas med i den justerade skattekostnaden för
det år som valet görs.
Fördelning av medräknade skatter på utdelning
27 § Skattekostnader som avses i 24 och 25 §§ i en
koncernenhets räkenskaper och avser utdelning under
räkenskapsåret från en annan koncernenhet ska fördelas till
den koncernenhet som lämnade utdelningen.
Justeringar av aktuell skatt
28 § Skattekostnaden ska ökas med medräknade skatter enligt
följande:
1. skatt som redovisats som en kostnad som påverkar resultatet
före skatt,
2. skatt som avser uppskjutna skattefordringar som hanteras
enligt 4 kap. 14 § första stycket,
3. belopp som avser betalning under räkenskapsåret av skatt
som tidigare år inte räknats med som en skattekostnad för att
skattesituationen då var osäker, och
4. belopp som avser tillgodohavande eller återbetalning av ett
kvalificerat skattetillgodohavande om beloppet har minskat den
aktuella skattekostnaden i räkenskaperna.
29 § Skattekostnaden ska minskas med
1. aktuell skattekostnad som avser intäkter om intäkterna inte
ingår i beräkningen av det justerade resultatet,
2. skattekostnad som avser tillgodohavande eller återbetalning
av ett icke kvalificerat skattetillgodohavande om kostnaden
inte har minskat den aktuella skattekostnaden i räkenskaperna,
3. skatt som har återbetalats till eller tillgodoräknats en
koncernenhet, om skatten inte har behandlats som en justering
av skattekostnaderna i räkenskaperna,
4. aktuell skattekostnad som är hänförlig till en osäker
skattesituation, och
5. aktuell skattekostnad som inte förväntas bli betald inom
tre år från räkenskapsårets utgång.
Första stycket 3 ska inte tillämpas på kvalificerade
skattetillgodohavanden.
Justeringar avseende uppskjuten skatt
30 § Det uppskjutna skattejusteringsbeloppet uppgår till den
nettopost i räkenskaperna som visar räkenskapsårets förändring
av uppskjutna skatteskulder och skattefordringar med
justeringar enligt 31-34 §§. Detta gäller under förutsättning
att den skattesats som använts vid beräkningen i räkenskaperna
är lika med eller lägre än minimiskattesatsen. Om den
nationella skattesats som använts vid beräkningen är högre än
minimiskattesatsen, ska det uppskjutna
skattejusteringsbeloppet i stället beräknas utifrån
minimiskattesatsen.
31 § Om en uppskjuten skattefordran avseende årets förlust
inte alls har redovisats i räkenskaperna för att kriterierna
för redovisning av fordran inte är uppfyllda, ska det
uppskjutna skattejusteringsbeloppet minskas med ett belopp som
motsvarar den minskning som skulle ha skett om den uppskjutna
skattefordran hade redovisats.
32 § Om en uppskjuten skattefordran i räkenskaperna har
beräknats utifrån en skattesats som understiger
minimiskattesatsen, får den i stället beaktas till det värde
som den skulle ha haft om den hade beräknats med ledning av
minimiskattesatsen. Som förutsättning för detta gäller att
1. den uppskjutna skattefordran är hänförlig till en justerad
förlust, och
2. omräkningen görs för det år som förlusten uppkommer.
Om en uppskjuten skattefordran ökas enligt första stycket ska
en motsvarande minskning göras av det uppskjutna
skattejusteringsbeloppet.
33 § Följande ska läggas till vid beräkningen av det
uppskjutna skattejusteringsbeloppet:
1. belopp som avser betalning av en uppskjuten skatteskuld, om
skatteskulden inte har räknats med i det justerade resultatet
för tidigare räkenskapsår men har betalats under det aktuella
räkenskapsåret, och
2. belopp som har minskat den justerade skattekostnaden enligt
35 § första stycket för ett tidigare räkenskapsår, om beloppet
har betalats under det aktuella räkenskapsåret.
34 § Följande ska inte räknas med vid beräkningen av det
uppskjutna skattejusteringsbeloppet:
1. skattekostnad som är hänförlig till poster som inte ingår i
beräkningen av det justerade resultatet,
2. skattekostnad som är osäker,
3. skattekostnad som avser utdelning från en koncernenhet,
4. skattekostnad som avser en uppskjuten skatteskuld om
skatteskulden omfattas av ett val enligt 4 kap. 17 §,
5. effekter som uppstår när värdet i redovisningen på en
uppskjuten skattefordran justeras eller när principer för att
ta upp en sådan fordran i redovisningen ändras,
6. skattekostnad som uppstår till följd av att den nationella
skattesatsen ändras, och
7. effekter som uppstår till följd av att skattereduktion
beviljas eller att ett reduktionsbelopp utnyttjas.
Tidsgräns för uppskjutna skatteskulder
35 § Om en uppskjuten skatteskuld som påverkat koncernenhetens
justerade skattekostnad inte återförs, betalas eller regleras
på annat sätt senast vid utgången av det femte räkenskapsåret
från det att den först redovisades i räkenskaperna, ska de
justerade skattekostnaderna för det året då skulden först
redovisades minskas med ett belopp som motsvarar den del av
skulden som kvarstår. Effektiv skattesats och
tilläggsskattebelopp ska då räknas om enligt 37 och 38 §§.
Tillkommande tilläggsskattebelopp ska fördelas enligt 40 och
41 §§.
I 4 kap. 18 § finns en bestämmelse om att en uppskjuten
skatteskuld inte behöver beaktas.
36 § Bestämmelsen i 35 § första stycket gäller inte om den
uppskjutna skatteskulden avser
1. värdeminskningsavdrag avseende materiella tillgångar,
2. kostnader för licenser eller liknande tillgångar som gäller
i förhållande till en offentlig förvaltning och ger rätt att
använda fast egendom eller nyttja en naturresurs, om
nyttjandet medför betydande investeringar i materiella
tillgångar,
3. kostnader för forskning och utveckling,
4. kostnader för avveckling och sanering,
5. orealiserade nettovinster vid redovisning till verkligt
värde,
6. orealiserade nettovinster som beror på fluktuationer i
utländsk valuta,
7. försäkringsreserver och förutbetalda anskaffningskostnader
för försäkringsavtal,
8. vinster från försäljning av materiella
anläggningstillgångar i samma stat som koncernenheten hör
hemma i, om vinsterna återinvesteras i materiella
anläggningstillgångar i samma stat, eller
9. ytterligare belopp som lagts till i redovisningen som en
följd av en förändring av redovisningsprinciperna för de
poster som avses i 1-8.
Beräkning av tilläggsskattebelopp
Beräkningen av den effektiva skattesatsen
37 § Den effektiva skattesatsen är kvoten av de sammanlagda
justerade skattekostnaderna för koncernenheterna i en stat och
det sammanlagda justerade resultatet för koncernenheterna i
den staten.
Justerat resultat och justerad skattekostnad som avser en
koncernenhet som är en investeringsenhet ska inte räknas med.
Särskilda regler för beräkning av effektiv skattesats för
investeringsenheter finns i 7 kap. 28 och 29 §§.
Tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat
38 § Om den effektiva skattesatsen är lägre än
minimiskattesatsen ska en procentsats för tilläggsskatt
beräknas. Med procentsats för tilläggsskatt avses
minimiskattesatsen minskad med koncernens effektiva skattesats
för räkenskapsåret i den aktuella staten.
Tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat är lika
med enheternas sammantagna överskjutande vinst multiplicerad
med procentsatsen för tilläggsskatt för staten. Med
överskjutande vinst avses det sammanlagda justerade resultatet
för enheterna i en stat minskat med ett substansbelopp
beräknat enligt 5 kap. 2-11 §§. Tilläggsskattebelopp som avser
en koncernenhet som är en investeringsenhet ska inte räknas
med. Särskilda regler för beräkning av tilläggsskattebelopp
för investeringsenheter finns i 7 kap. 30 §§.
Tillkommande tilläggsskattebelopp ska läggas till
tilläggsskattebeloppet för det aktuella räkenskapsåret.
Nationell tilläggsskatt ska dras ifrån eller läggas till
enligt förutsättningarna i 39 §.
39 § Tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en utländsk
stat ska minskas med belopp avseende den nationella
tilläggsskatt som ska betalas i den stat där enheterna hör
hemma.
Om utländsk nationell tilläggsskatt för koncernenheterna i en
medlemsstat i Europeiska unionen beräknats med utgångspunkt i
IFRS som antagits av International Accounting Standards Board
eller IFRS som antagits av unionen i enlighet med förordning
(EG) nr 1606/2002, alternativt moderföretagets allmänt erkända
redovisningsstandard, ska något tilläggsskattebelopp inte
beräknas för enheterna i den staten.
Till den del nationell tilläggsskatt inte har betalats inom
fyra år efter utgången av det räkenskapsår då den skulle ha
betalats ska den läggas till tilläggsskattebeloppet för
koncernenheterna i den staten i form av ett tillkommande
tilläggsskattebelopp.
Tilläggsskattebeloppet för en koncernenhet
40 § Tilläggsskattebeloppet enligt 38 § ska fördelas mellan
koncernenheterna i staten utifrån hur stor andel enhetens
justerade vinst är av den justerade vinsten för samtliga
koncernenheter som har justerad vinst och hör hemma i den
staten. Ingen del av tilläggsskattebeloppet ska fördelas till
koncernenheter som har justerad förlust.
Om tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat
endast består av tillkommande tilläggsskattebelopp och det
inte finns någon justerad vinst i staten under räkenskapsåret,
ska tilläggsskatten fördelas mellan koncernenheterna i staten
enligt första stycket utifrån deras justerade vinst under de
räkenskapsår som omräkningen avser.
41 § Om tillkommande tilläggsskattebelopp fördelas enligt 40 §
andra stycket till koncernenheter i en stat där
koncernenheterna inte har någon justerad vinst, gäller
följande vid beräkningen enligt 6 kap. 4-7 §§ av en
moderenhets andel av det tillkommande tilläggsskattebeloppet.
Varje koncernenhet ska då anses ha en justerad vinst som
motsvarar det tillkommande tilläggsskattebelopp som fördelats
till den koncernenheten dividerat med minimiskattesatsen.
Statslösa koncernenheter
42 § För statslösa koncernenheter ska såväl den effektiva
skattesatsen som tilläggsskattebeloppet beräknas enhet för
enhet.
4 kap. Val, tillkommande tilläggsskattebelopp i vissa fall och
justering av skattekostnad
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- de val som får göras i fråga om beräkning av det justerade
resultatet och den justerade skattekostnaden (2-17 §§ ),
- tillkommande tilläggsskattebelopp i vissa fall när det inte
redovisas vinst i en stat (18 och 19 §§ ),
- justering av skattekostnad i efterhand (20-24 §§ ), och
- uppskjutna skattefordringar, uppskjutna skatteskulder och
överförda tillgångar vid övergången till systemet (25-28 §§ ).
Val som påverkar det justerade resultatet
Beräkning av det justerade resultatet vid aktiebaserad
ersättning
2 § Vid beräkningen av det justerade resultatet för en
koncernenhet får den rapporterande enheten välja att, i fråga
om aktiebaserad ersättning, i stället för den redovisade
kostnaden beräkna resultatet med ledning av den kostnad som
behandlas som avdragsgill vid enhetens inkomstbeskattning. Då
gäller bestämmelserna i 3-5 §§.
Ett val enligt första stycket gäller för samtliga
koncernenheter i samma stat under det räkenskapsår som valet
avser och de efterföljande räkenskapsår som omfattas av valet.
Ett sådant val gäller i fem år från och med det räkenskapsår
som valet avser. Därefter fortsätter valet att gälla, om den
rapporterande enheten inte återkallar valet. Om valet
återkallas kan ett nytt val enligt första stycket göras först
fem år efter det år som återkallelsen avser.
3 § Om instrument som är hänförliga till aktiebaserad
ersättning förfaller utan att utnyttjas, ska vid beräkningen
av det justerade resultatet hela den kostnad som för tidigare
räkenskapsår har minskat det justerade resultatet tas upp för
det räkenskapsår då möjligheten att utnyttja instrumentet
förföll.
4 § Om en del av kostnaden för den aktiebaserade ersättningen
har redovisats före det räkenskapsår då ett val enligt 2 §
görs, ska resultatet korrigeras för det år då valet görs. Vid
beräkningen av det justerade resultatet ska resultatet
justeras med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan summan
av de belopp som har dragits av vid beräkningen av det
justerade resultatet för tidigare år och summan av de belopp
som skulle ha dragits av, om valet enligt 2 § hade gjorts för
de tidigare räkenskapsåren.
5 § Om ett val enligt 2 § återkallas gäller följande. Vid
beräkningen av det justerade resultatet för det räkenskapsår
som återkallelsen avser ska en intäkt tas upp. Intäkten ska
uppgå till summan av de belopp som för tidigare räkenskapsår
har dragits av från det justerade resultatet minskad med
summan av de redovisade kostnaderna. Detta gäller endast för
positiva belopp och för belopp som avser ersättning som inte
realiserats eller betalats ut före det räkenskapsår då valet
återkallas.
Tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde
6 § Vid beräkningen av det justerade resultatet för en
koncernenhet får den rapporterande enheten, avseende
tillgångar och skulder som tas upp till verkligt värde i
redovisningen, välja att i stället lägga realiserade vinster
och förluster till grund för beräkningen. I så fall ska
undantag göras för vinst eller förlust som beror på att
redovisningen sker till verkligt värde. Vid avyttring eller
återbetalning ska realiserade vinster och förluster ligga till
grund för beräkningen.
Om valet enligt första stycket görs för samma räkenskapsår som
tillgången förvärvas eller skulden uppkommer, ska
anskaffningsvärdet ligga till grund för beräkningen av det
justerade resultatet. Om valet görs för ett senare år än det
år då tillgången förvärvades eller skulden uppkom, ska i
stället det bokförda värdet den första dagen på det
räkenskapsår som valet avser ligga till grund för beräkningen.
7 § Ett val enligt 6 § gäller för samtliga koncernenheter i
samma stat och för samtliga tillgångar som redovisas till
verkligt värde. Den rapporterande enheten kan dock välja att
begränsa valet till att endast gälla materiella tillgångar
eller sådana tillgångar och skulder som innehas av
investeringsenheter.
Valet gäller i fem år från och med det räkenskapsår som valet
avser. Därefter fortsätter valet att gälla, om den
rapporterande enheten inte återkallar valet. Om valet
återkallas kan ett nytt val enligt första stycket göras först
fem år efter det år som återkallelsen avser.
8 § Om valet återkallas ska ett belopp tas med vid beräkningen
av det justerade resultatet. Detta belopp ska uppgå till
skillnaden mellan
1. tillgångens eller skuldens verkliga värde den första dagen
på det räkenskapsår som återkallelsen avser, och
2. det värde som legat till grund för beräkningen av det
justerade resultatet.
Vinst eller förlust vid avyttring av fast egendom
9 § Vid beräkningen av det justerade resultatet får den
rapporterande enheten välja att behandla vinst eller förlust
vid avyttring av fast egendom på det sätt som framgår av 10 §,
om
1. den fasta egendomen finns i samma stat som den avyttrande
koncernenheten hör hemma i,
2. förvärvaren inte ingår i samma koncern som den avyttrande
koncernenheten, och
3. den enhet som utnyttjar vinsten eller förlusten för
avräkning hör hemma i samma stat som den koncernenhet som
avyttrat fastigheten med vinst.
Ett val enligt första stycket gäller för det räkenskapsår som
valet avser.
10 § Sådan vinst som avses i 9 § ska avräknas mot
koncernenhetens eller en annan koncernenhets förlust vid en
sådan avyttring som avses i 9 § under räkenskapsåret eller de
fyra år som föregår detta (femårsperioden). Vinsten ska först
avräknas mot förlust som uppstått under femårsperiodens första
räkenskapsår. Återstående vinst ska avräknas mot förluster
senare år under femårsperioden.
Om det återstår vinst efter att den avräknats mot förluster
enligt första stycket ska vinsten fördelas jämnt över
femårsperioden. Vinsten ska hänföras till de koncernenheter
som hör hemma i samma stat som den avyttrande koncernenheten
och som gjort sådana vinster som avses i 9 §. Den återstående
vinsten ska fördelas proportionellt med hänsyn till
koncernenhetens vinst i förhållande till motsvarande vinster
för alla koncernenheter i staten. Om det under något
räkenskapsår inte finns någon koncernenhet som har gjort en
sådan vinst som avses i 9 §, ska det återstående beloppet för
det året fördelas lika mellan koncernenheterna i staten.
11 § Ett val enligt 9 § medför att justerat resultat, effektiv
skattesats och tilläggsskattebelopp enligt 3 kap. ska räknas
om för samtliga koncernenheter och räkenskapsår som berörs av
valet. Den tilläggsskatt som tillkommer ska enligt 3 kap. 38 §
läggas till tilläggsskattebeloppet för det år som valet enligt
9 § avser. Tillkommande tilläggsskattebelopp ska fördelas
enligt 3 kap. 40 och 41 §§.
I 3 kap. 26 § finns en bestämmelse som avser skatter
hänförliga till vinster eller förluster när 9 § tillämpas.
Transaktioner mellan koncernenheter som ingår i en grupp för
skattekonsolidering
12 § Vid beräkningen av det justerade resultatet får den
rapporterande enheten välja att eliminera koncerninterna
intäkter, kostnader, vinster och förluster om koncernenheterna
1. hör hemma i samma stat, och
2. ingår i en grupp för konsolidering av skatt.
För det år då valet görs eller återkallas ska justeringar
göras så att poster inte beaktas mer än en gång och inte
heller utelämnas helt.
Ett val enligt första stycket gäller i fem år från och med det
räkenskapsår som valet avser. Därefter fortsätter valet att
gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. Om
valet återkallas kan ett nytt val enligt första stycket göras
först fem år efter det år som återkallelsen avser.
Val som påverkar den justerade skattekostnaden
Alternativregel för uppskjuten skattefordran
13 § Vid beräkning av den effektiva skattesatsen i en stat
enligt 3 kap. 37 § får den rapporterande enheten välja att, i
stället för att för koncernenheterna i staten beakta
uppskjutna skattejusteringsbelopp beräknade enligt 3 kap. 31-
36 §§, ta upp en särskild uppskjuten skattefordran. Detta
gäller bara om det sammanlagda justerade resultatet för de
koncernenheter som hör hemma i staten är en förlust. Den
särskilda uppskjutna skattefordran ska motsvara
koncernenheternas sammanlagda justerade förlust multiplicerad
med minimiskattesatsen.
Ett val enligt första stycket gäller för samtliga
koncernenheter i den aktuella staten och får inte göras
avseende koncernenheter som hör hemma i en stat som har ett
godkänt utdelningsskattesystem.
Ett val enligt första stycket får göras endast för det första
räkenskapsår som en enhet i den stat som valet gäller ingår i
den koncern som omfattas av denna lag eller av utländsk
lagstiftning som är likvärdig med och administreras på ett
sätt som är förenligt med bestämmelserna i rådets direktiv
2022/2523 i den ursprungliga lydelsen eller, när det gäller en
stat utanför Europeiska unionen, modellreglerna. Därefter
fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte
återkallar valet.
14 § En särskild uppskjuten skattefordran enligt 13 § ska
minskas för det räkenskapsår då det sammanlagda justerade
resultatet för koncernenheterna i staten är en vinst.
Minskningen ska uppgå till det lägsta av
1. det belopp som motsvarar den justerade vinsten
multiplicerad med minimiskattesatsen, och
2. det belopp som skattefordran uppgår till.
Återstående skattefordran ska överföras till efterföljande
räkenskapsår och läggas samman med motsvarande fordringar
under dessa år.
15 § Om den rapporterande enheten återkallar valet enligt 13 §
ska den särskilda uppskjutna skattefordran minskas till noll
med verkan från den första dagen på det räkenskapsår som
återkallelsen avser.
16 § Om valet enligt 13 § avser en delägarbeskattad enhet som
är ett moderföretag ska den särskilda uppskjutna skattefordran
beräknas med hänsyn till enhetens justerade förlust efter de
justeringar som avses i 7 kap. 14 §.
Uppskjuten skatteskuld
17 § Den rapporterande enheten får välja att vid beräkningen
av den justerade skattekostnaden inte beakta en uppskjuten
skatteskuld som inte förväntas bli reglerad inom den tid som
anges i 3 kap. 35 § första stycket.
Ett sådant val gäller för det räkenskapsår som valet avser.
Därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande
enheten inte återkallar valet.
Tillkommande tilläggsskattebelopp när koncernenheterna i en
stat inte redovisar vinst
18 § Ett tillkommande tilläggsskattebelopp ska beräknas, om
1. koncernenheterna i en stat sammantaget inte redovisar någon
justerad nettovinst, och
2. den justerade skattekostnaden är
a) ett negativt belopp, och
b) lägre än ett belopp som beräknas genom att den justerade
förlusten multipliceras med minimiskattesatsen.
Det tillkommande tilläggsskattebeloppet ska uppgå till
skillnaden mellan den justerade skattekostnaden och den
justerade förlusten multiplicerad med minimiskattesatsen.
19 § Tillkommande tilläggsskattebelopp enligt 18 § ska
fördelas till koncernenheter i staten med justerade
skattekostnader som
1. understiger noll, och
2. understiger det justerade resultatet multiplicerat med
minimiskattesatsen.
Beloppet ska fördelas proportionellt. Det belopp som ska
hänföras till respektive enhet beräknas genom att den
justerade skattekostnaden för enheten dras av från dess
justerade resultat multiplicerat med minimiskattesatsen.
En koncernenhet ska vid beräkningen enligt 6 kap. 4-7 §§ anses
ha en justerad vinst som motsvarar det tillkommande
tilläggsskattebelopp som fördelats på den koncernenheten
dividerat med minimiskattesatsen.
Justering av skattekostnad i efterhand
20 § Om en koncernenhet justerar kostnaden för medräknade
skatter i räkenskaperna för ett tidigare räkenskapsår, ska den
justerade skattekostnaden inte ändras för det tidigare året. I
stället ska motsvarande belopp påverka den justerade
skattekostnaden för det aktuella räkenskapsåret.
Om en sådan justering innebär att skattekostnaden minskar ska
dock den effektiva skattesatsen och tilläggsskattebeloppet
räknas om i enlighet med 3 kap. 37 och 38 §§ för det år
justeringen avser (justeringsåret) och de efterföljande år som
påverkas. Ett tillkommande tilläggsskattebelopp ska enligt
3 kap. 38 § läggas till tilläggsskattebeloppet för det
aktuella räkenskapsåret och ska fördelas enligt 3 kap. 40 och
41 §§.
21 § Den rapporterande enheten får välja att låta en
oväsentlig minskning av skattekostnaden för medräknade skatter
påverka det innevarande räkenskapsåret i stället för
justeringsåret.
En minskning av skattekostnaden är oväsentlig om minskningarna
sammantaget för koncernenheterna i den aktuella staten
understiger en miljon euro. Vid tillämpningen av
beloppsangivelsen i euro ska belopp i annan valuta räknas om
på det sätt som anges i 1 kap. 4 §.
Ett val enligt första stycket gäller för det räkenskapsår som
valet avser.
22 § Om skattesatsen i en stat sänks så att den understiger
minimiskattesatsen och det leder till att den uppskjutna
skattekostnaden för en koncernenhet minskar, ska ett belopp
som motsvarar förändringen behandlas enligt 20 och 21 §§.
23 § Om en uppskjuten skattekostnad har beräknats enligt en
nationell skattesats som är lägre än minimiskattesatsen och
den nationella skattesatsen höjs, ska den uppskjutna
skattekostnad som följer av en sådan höjning behandlas enligt
20 § för det räkenskapsår då skatten betalas.
Justeringen enligt första stycket får inte överstiga ett
belopp som motsvarar den uppskjutna skattekostnaden beräknad
enligt minimiskattesatsen.
24 § Om mer än en miljon euro av en koncernenhets aktuella
skattekostnad, som ingår i de medräknade skatterna, inte har
betalats inom tre år från räkenskapsårets utgång, ska justerad
skattekostnad, effektiv skattesats och tilläggsskattebelopp
räknas om. Den justerade skattekostnaden ska då minskas med
det obetalda beloppet. Vid tillämpningen av beloppsangivelsen
i euro ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt som
anges i 1 kap. 4 §.
Den effektiva skattesatsen och tilläggsskattebeloppet ska då
räknas om i enlighet med 3 kap. 37 och 38 §§ för
justeringsåret och de efterföljande år som påverkas. Ett
tillkommande tilläggsskattebelopp ska enligt 3 kap. 38 §
läggas till tilläggsskattebeloppet för det innevarande
räkenskapsåret och ska fördelas enligt 3 kap. 40 och 41 §§.
Uppskjutna skattefordringar, uppskjutna skatteskulder och
överförda tillgångar vid övergången till systemet
25 § Vid fastställande av den effektiva skattesatsen för
koncernenheter i en stat för ett övergångsår enligt 26 § och
för varje därpå följande räkenskapsår ska alla de uppskjutna
skattefordringar och uppskjutna skatteskulder som återspeglas
eller redovisas i alla koncernenheters räkenskaper i en stat
beaktas för övergångsåret.
Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder ska
räknas med utifrån den skattesats som är lägst av
minimiskattesatsen och den tillämpliga nationella
skattesatsen. En uppskjuten skattefordran som har redovisats
till en skattesats som är lägre än minimiskattesatsen får dock
räknas om enligt minimiskattesatsen om den skattskyldige kan
visa att den uppskjutna skattefordran är hänförlig till en
justerad förlust.
Effekter som uppstår när värdet på en uppskjuten skattefordran
justeras eller när principer för att ta upp en sådan fordran i
räkenskaperna ändras ska inte påverka värdet av den uppskjutna
skattefordran.
26 § Med övergångsår för en stat avses det första räkenskapsår
då en koncernenhet omfattas av en lagstiftning som är
likvärdig med och administreras på ett sätt som är förenligt
med
1. bestämmelserna i rådets direktiv 2022/2523, i den
ursprungliga lydelsen, eller
2. när det gäller en stat utanför Europeiska unionen,
modellreglerna.
27 § Uppskjutna skattefordringar som härrör från sådana poster
som enligt 3 kap. inte ska ingå vid beräkningen av justerat
resultat ska undantas från den beräkning som avses i 25 § när
sådana uppskjutna skattefordringar uppkommer i en transaktion
som har ägt rum efter den 30 november 2021.
28 § Vid överföring av tillgångar mellan koncernenheter efter
den 30 november 2021 men före övergångsårets början ska det
skattemässiga värdet för de överförda tillgångarna, med
undantag för lager, motsvara det värde som de överförda
tillgångarna hade vid tidpunkten för överföringen enligt den
överförande koncernenhetens redovisning. Uppskjutna
skattefordringar och skatteskulder ska fastställas på grundval
av samma värde.
5 kap. Substansbelopp, verksamhet av begränsad betydelse och
internationell sjöfartsverksamhet
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- substansbelopp (2-11 §§ ),
- undantag för verksamhet av begränsad betydelse (12-14 §§ ),
och
- undantag för internationell sjöfartsverksamhet (15-19 §§ ).
Substansbelopp
Beräkningen av substansbeloppet
2 § Vid beräkningen enligt 3 kap. 38 § av den överskjutande
vinsten ska en koncerns sammanlagda justerade resultat i en
stat minskas med ett substansbelopp. Substansbeloppet för
samtliga koncernenheter som hör hemma i en stat är summan av
ett belopp som avser personalkostnader beräknade enligt 3 §
och ett belopp som avser materiella anläggningstillgångar
beräknat enligt 4 §.
Första stycket gäller inte för investeringsenheter.
Personalkostnader
3 § Beloppet för personalkostnader för en koncernenhet är fem
procent av kostnaderna för anställda och oberoende
uppdragstagare som arbetar för koncernen i den staten i
enhetens ordinarie verksamhet och under koncernens ledning och
kontroll.
Följande ska inte ingå i beräkningen:
1. personalkostnader som lagts till balansvärdet på sådana
materiella anläggningstillgångar som avses i 4 §, och
2. personalkostnader som kan hänföras till det resultat som
inte tas med vid beräkningen av det justerade resultatet
enligt 15 §.
Materiella anläggningstillgångar
4 § Beloppet för materiella anläggningstillgångar för en
koncernenhet är fem procent av balansvärdet på sådana
tillgångar i den stat där koncernenheten hör hemma. Som
materiella anläggningstillgångar behandlas också följande
tillgångar om de finns i eller kan hänföras till samma stat:
1. naturresurser,
2. leasetagares nyttjanderätt till materiella
anläggningstillgångar som redovisas som tillgång i
balansräkningen, och
3. en licens eller ett liknande arrangemang från en offentlig
förvaltning som gäller rätten att använda fast egendom eller
att utnyttja naturresurser och som medför betydande
investeringar i materiella anläggningstillgångar.
Följande ska inte ingå i beräkningen:
1. balansvärdet på materiella anläggningstillgångar som
innehas för försäljning, leasing eller investering, och
2. balansvärdet på materiella anläggningstillgångar som
används i verksamhet som avses i 15 §.
5 § Med balansvärde enligt 4 § avses genomsnittet av värdet
vid räkenskapsårets ingång och utgång i moderföretagets
koncernredovisning.
Fast driftställe
6 § För ett fast driftställe ska de belopp som avses i 3 och
4 §§ beräknas på grundval av sådana kostnader och tillgångar
som ingår i det fasta driftställets separata räkenskaper
enligt 7 kap. 19-21 §§. Detta gäller under förutsättning att
tillgångarna och personalen finns i samma stat som det fasta
driftstället.
Personalkostnader och materiella anläggningstillgångar som
hänför sig till ett fast driftställe ska inte beaktas vid
beräkningen enligt 3 och 4 §§ för huvudenheten.
Om ett fast driftställes inkomster helt eller delvis undantas
från det redovisade respektive justerade resultatet i enlighet
med 7 kap. 6 och 16 §§ ska personalkostnader och materiella
anläggningstillgångar hos det fasta driftstället undantas i
motsvarande mån från beräkningen enligt 3 och 4 §§.
Delägarbeskattade enheter
7 § Om en delägarbeskattad enhets personalkostnader och
materiella anläggningstillgångar inte kan hänföras till ett
fast driftställe enligt 6 § ska de fördelas till den
delägarbeskattade enhetens ägarenheter. Det gäller under
förutsättning att tillgångarna och personalen finns i den stat
där ägarenheten hör hemma.
Personalkostnaderna och värdet av de materiella
anläggningstillgångarna ska fördelas på det sätt som anges i
7 kap. 8 §.
8 § Om den delägarbeskattade enheten är ett moderföretag ska
personalkostnaderna och de materiella anläggningstillgångar
som finns i den stat där enheten hör hemma fördelas till den
delägarbeskattade enheten. Personalkostnaderna och värdet av
tillgångarna ska sänkas i proportion till hur stor andel av
den justerade vinsten som undantas från den delägarbeskattade
enheten enligt med 7 kap. 12 och 13 §§.
9 § De personalkostnader och anläggningstillgångar för en
delägarbeskattad enhet som inte omfattas av 7 eller 8 § ska
undantas från koncernens beräkningar av substansbeloppet.
Statslösa enheter
10 § Substansbeloppet för statslösa koncernenheter ska
beräknas enhet för enhet.
Val att inte göra avdrag för substansbeloppet
11 § En rapporterande enhet får välja att inte göra avdrag för
substansbelopp för koncernenheterna som hör hemma i en stat.
Ett sådant val gäller för det räkenskapsår som valet avser.
Undantag vid verksamhet av begränsad betydelse
12 § En rapporterande enhet får välja att göra ett undantag
vid verksamhet av begränsad betydelse. Ett sådant undantag
innebär att tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en
stat ska bestämmas till noll. Undantaget får endast göras om
1. den genomsnittliga intäkten för koncernenheterna i staten,
beräknad enligt 13 § första stycket är lägre än tio miljoner
euro, och
2. det genomsnittliga justerade resultatet för
koncernenheterna i staten, beräknat enligt 13 § andra stycket,
är lägre än en miljon euro.
Vid tillämpningen av de beloppsangivelser i euro som finns i
första stycket ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt
som anges i 1 kap. 4 §.
Ett val enligt första stycket gäller för det räkenskapsår som
valet avser.
13 § Den genomsnittliga intäkten är genomsnittet av intäkterna
för koncernenheterna under räkenskapsåret och de två
föregående räkenskapsåren. I 3, 4, 5 och 7 kap. finns
bestämmelser som kan påverka intäkterna för koncernenheterna.
Det genomsnittliga justerade resultatet är genomsnittet av
vinsterna minskat med förlusterna för koncernenheterna under
räkenskapsåret och de två föregående räkenskapsåren. I 3, 4, 5
och 7 kap. finns bestämmelser som kan påverka vinster
respektive förluster för koncernenheterna.
Om det för något av de två föregående räkenskapsåren inte
fanns koncernenheter i staten med intäkt eller justerad
förlust, ska det räkenskapsåret undantas från beräkningen.
14 § Bestämmelserna i 12 och 13 §§ ska inte tillämpas på
statslösa koncernenheter eller på investeringsenheter. Sådana
koncernenheters intäkter och justerade resultat ska undantas
från beräkningen enligt 12 och 13 §§.
Undantag för internationell sjöfartsverksamhet
Resultat som inte ska tas med
15 § Vid beräkningen av det justerade resultatet för en
koncernenhet ska enhetens resultat från internationell
sjöfartsverksamhet och från verksamhet som kompletterar
internationell sjöfartsverksamhet inte tas med. Detta gäller
endast om den strategiska eller kommersiella förvaltningen av
alla berörda fartyg faktiskt bedrivs från den stat där
koncernenheten hör hemma. Med en koncernenhets resultat från
internationell sjöfartsverksamhet och verksamhet som
kompletterar internationell sjöfartsverksamhet avses enhetens
intäkter enligt 18 och 19 §§ med avdrag för enhetens kostnader
enligt 16 §.
Första stycket gäller dock inte till den del intäkterna för
samtliga koncernenheter i staten från sådan kompletterande
verksamhet som avses i 19 § överstiger hälften av dessa
enheters intäkter från internationell sjöfartsverksamhet
enligt 18 §. I ett sådant fall ska det överskjutande beloppet
tas med vid beräkningen av koncernenheternas justerade
resultat.
Kostnader
16 § En koncernenhets kostnader som direkt kan hänföras till
en enhets internationella sjöfartsverksamhet eller till
verksamhet som kompletterar internationell sjöfartsverksamhet
ska dras av från enhetens intäkter från sådan verksamhet vid
beräkning av det resultat som ska undantas enligt 15 §.
En koncernenhets kostnader som indirekt kan hänföras till en
enhets internationella sjöfartsverksamhet eller till
verksamhet som kompletterar internationell sjöfartsverksamhet
ska dras av från enhetens intäkter från sådan verksamhet i
proportion till enhetens totala intäkter vid beräkning av det
resultat som ska undantas enligt 15 §.
Förluster
17 § Vid beräkning av en koncernenhets justerade resultat
enligt 15 § ska förluster från internationell
sjöfartsverksamhet och verksamhet som kompletterar
internationell sjöfartsverksamhet inte tas med.
Intäkter från internationell sjöfartsverksamhet
18 § Med en koncernenhets intäkter från internationell
sjöfarts-verksamhet avses intäkter från följande verksamheter:
1. transporter av passagerare eller gods med fartyg i
internationell trafik oavsett om fartygen ägs, leasas eller på
annat sätt står till enhetens förfogande,
2. transporter av passagerare eller gods med fartyg i
internationell trafik inom ramen för charterarrangemang som
avser hyra av ett visst utrymme på ett fartyg,
3. leasing av fartyg som ska användas för transporter av
passagerare eller gods i internationell trafik med charter,
fullt utrustade, bemannade och försedda med förnödenheter och
vad som i övrigt är nödvändigt för fartygets drift,
4. leasing till en annan koncernenhet av obemannade fartyg som
används för transporter av passagerare eller gods i
internationell trafik,
5. deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en
internationell driftsorganisation för transporter av
passagerare eller gods med fartyg i internationell trafik, och
6. försäljning av fartyg som används för transporter av
passagerare eller gods i internationell trafik under
förutsättning att fartygen innehafts av enheten för användning
under minst ett år.
Som intäkter från internationell sjöfartsverksamhet avses dock
inte en koncernenhets intäkter från transporter av passagerare
eller gods med fartyg som endast sker via inre vattenvägar
inom en och samma stat.
Intäkter från verksamhet som kompletterar internationell
sjöfartsverksamhet
19 § Med en koncernenhets intäkter från verksamhet som
kompletterar internationell sjöfartsverksamhet avses intäkter
från följande verksamheter, under förutsättning att de
huvudsakligen bedrivs i samband med transport av passagerare
eller gods i internationell trafik:
1. leasing av ett obemannat fartyg i form av charter till ett
annat rederi som inte är en koncernenhet, under förutsättning
att chartern inte överstiger tre år,
2. försäljning av biljetter som utfärdats av andra rederier
för den inrikes delen av en internationell resa,
3. leasing och korttidslagring av containrar eller
förseningsavgift som avser sen återlämning av containrar,
4. tillhandahållandet av tjänster till andra rederier som
består av att ingenjörer, underhållspersonal, lasthanterare,
cateringpersonal eller kundservicepersonal ställs till
rederiernas förfogande, och
5. avkastning på kapital om investeringen är en integrerad del
av driften av fartyg i internationell trafik.
6 kap. Skattskyldighet för tilläggsskatt
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- skattskyldighet för svensk nationell tilläggsskatt (2 § ),
- skattskyldighet enligt huvudregeln för tilläggsskatt (3-8 §§
),
- skattskyldighet enligt kompletteringsregeln för
tilläggsskatt (9-15 §§ ), och
- undantag från reglerna under fem år (16-18 §§ ).
I 7 kap. finns bestämmelser om hur bestämmelserna i detta
kapitel ska tillämpas för särskilda enheter och transaktioner.
Skattskyldighet för svensk nationell tilläggsskatt
2 § Om en svensk koncernenhet är lågbeskattad är enheten
skattskyldig för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats
och fördelats på enheten enligt 3 kap. 37-40 §§ eller 4 kap.
19 §.
Skattskyldighet enligt huvudregeln för tilläggsskatt
3 § Om tillämpningen av 2 § om nationell tilläggsskatt inte
leder till att samtliga tilläggsskattebelopp i koncernen tas
ut i sin helhet, är svenska koncernenheter skattskyldiga för
tilläggsskatt enligt bestämmelserna i 4-8 §§.
Moderföretag
4 § Ett moderföretag som har ett direkt eller indirekt
ägarintresse i en lågbeskattad koncernenhet är skattskyldigt
för sin andel av koncernenhetens tilläggsskattebelopp.
Moderföretagets andel är koncernenhetens justerade resultat,
efter avdrag för det resultat som tillhör andra ägarintressen
delat med enhetens totala justerade resultat.
Beräkningen av det resultat som tillhör andra ägarintressen
framgår av 7 §.
Mellanliggande moderenheter
5 § Vad som sägs om moderföretag i 4 § gäller även för en
mellanliggande moderenhet om inte
1. enhetens moderföretag eller en annan mellanliggande
moderenhet som har ett bestämmande inflytande över enheten
omfattas av en huvudregel för tilläggsskatt, eller
2. enhetens moderföretag är undantaget från att tillämpa
huvudregeln och kompletteringsregeln enligt artikel 50 i
rådets direktiv (EU) 2022/2523, i den ursprungliga lydelsen.
Delägda moderenheter
6 § Vad som sägs om moderföretag i 4 § gäller även för en
delägd moderenhet om denna inte direkt eller indirekt helt ägs
av en annan delägd moderenhet som omfattas av en huvudregel.
Beräkning av det resultat som tillhör andra ägarintressen
7 § Den andel av det justerade resultatet som tillhör andra
ägarintressen i en lågbeskattad koncernenhet är det belopp som
skulle ha ansetts höra till andra ägarintressen enligt
principerna i den allmänt erkända redovisningsstandard som
används i moderföretagets koncernredovisning. För denna
beräkning ska den lågbeskattade koncernenhetens justerade
resultat anses utgöra dess nettoresultat. Vid denna beräkning
ska
1. moderenheten anses ha upprättat koncernredovisning i
enlighet med den allmänt erkända redovisningsstandarden,
2. moderenheten anses ha ett sådant bestämmande inflytande i
koncernenheten som kräver konsolidering post-för-post i
koncernredovisningen i 1,
3. hela det justerade resultatet anses vara hänförligt till
transaktioner med enheter som inte är koncernenheter, och
4. alla ägarintressen som inte direkt eller indirekt ägs av
moderenheten anses tillhöra ägare som inte är koncernenheter.
Avräkning
8 § Från den andel av ett tilläggsskattebelopp som en
moderenhet är skattskyldig för enligt 4-6 §§ ska så stor del
av beloppet avräknas som motsvarar det tilläggsskattebelopp
som ska betalas av en annan moderenhet som den förstnämnda
moderenheten direkt eller indirekt äger andel i. Högst ett
belopp som motsvarar den förstnämnda moderenhetens andel av
tilläggsskattebeloppet får avräknas.
Skattskyldighet enligt kompletteringsregeln för tilläggsskatt
Kompletterande tilläggsskatt
9 § Om tillämpningen av 2 § om nationell tilläggsskatt och en
huvudregel för tilläggsskatt i en stat inte leder till att
tilläggsskattebelopp för koncernens samtliga lågbeskattade
koncernenheter tas ut i sin helhet, är svenska koncernenheter
skattskyldiga för kompletterande tilläggsskatt enligt
bestämmelserna i 10-13 §§.
Kompletteringsregeln ska inte tillämpas på
investeringsenheter.
Kompletterande tilläggsskatt för svenska koncernenheter
10 § Svenska koncernenheter är skattskyldiga för
kompletterande tilläggsskatt om
1. moderföretaget inte omfattas av en huvudregel eller endast
omfattas av en huvudregel i förhållande till lågbeskattade
koncernenheter i andra stater än den där moderföretaget hör
hemma, och
2. kompletterande tilläggsskatt ska fördelas till svenska
koncernenheter enligt 12 §.
Underlaget för att fördela kompletterande tilläggsskatt
11 § En koncerns kompletterande tilläggsskatt är summan av
samtliga koncernenheters tilläggsskattebelopp efter att
följande justeringar gjorts för koncernenheterna:
1. Om moderföretagets alla ägarintressen i en lågbeskattad
koncernenhet innehas genom moderenheter som samtliga omfattas
av en huvudregel, ska tilläggsskattebeloppet för den
lågbeskattade koncernenheten anses vara noll.
2. Om någon moderenhet med ägarintressen i en lågbeskattad
koncernenhet i annat fall omfattas av en huvudregel i
förhållande till den lågbeskattade koncernenheten, ska
tilläggsskattebeloppet minskas med så stor del av
tilläggsskattebeloppet som ska betalas enligt huvudregeln.
Fördelning av kompletterande tilläggsskatt till svenska
koncernenheter
12 § Svenska koncernenheter som ingår i en koncern vid
utgången av det beskattningsår som tilläggsskatten avser är
skattskyldiga för den del av koncernens kompletterande
tilläggsskatt som motsvarar de svenska koncernenheternas andel
av anställda och materiella tillgångar.
De svenska koncernenheternas andel beräknas genom att antalet
anställda respektive det totala värdet på de materiella
tillgångarna för dessa enheter divideras med motsvarande tal
för samtliga koncernenheter i de stater som tillämpar en
kompletteringsregel. Kvoten av antalet anställda och kvoten av
materiella tillgångar ska därefter läggas samman och delas med
två.
13 § Vid tillämpningen av 12 § gäller följande:
1. Med anställda avses heltidsanställda och oberoende
uppdragstagare som deltar i den ordinarie verksamheten.
2. Med värdet av materiella tillgångar avses det bokförda
nettovärdet.
3. Till fasta driftställen ska de materiella tillgångar
hänföras som ingår i driftställets räkenskaper enligt 7 kap.
19-21 §§. Anställda ska hänföras till ett fast driftställe om
lönekostnaderna redovisas i dess räkenskaper enligt samma
bestämmelser. Tillgångar och anställda som hänförs till ett
fast driftställe ska inte samtidigt hänföras till
huvudenheten.
4. Tillgångar och anställda som är hänförliga till en
investeringsenhet ska inte beaktas.
5. Anställda och bokfört nettovärde av materiella tillgångar i
en delägarbeskattad enhet ska i första hand hänföras till ett
fast driftställe och i andra hand till de koncernenheter som
hör hemma i den stat där den delägarbeskattade enheten
bildades. Om det inte finns några koncern-enheter i den stat
där den delägarbeskattade enheten bildades, ska antalet
anställda och bokfört nettovärde av materiella tillgångar inte
beaktas.
Om tilläggsskatt som tidigare har fördelats till
koncernenheter i en stat enligt kompletteringsregeln inte har
tagits ut i sin helhet, ska antalet anställda och bokfört
nettovärde av materiella tillgångar hänförliga till
koncernenheter i den staten inte beaktas.
Fördelning av kompletterande tilläggsskatt mellan svenska
koncernenheter
14 § Tilläggsskatt enligt 10-13 §§ ska fördelas mellan svenska
koncernenheter i proportion till respektive enhets andel av
anställda och materiella tillgångar i Sverige.
Ansökan om ansvar för kompletterande tilläggsskatt
15 § Om samtliga svenska koncernenheter i en koncern ansöker
om det ska Skatteverket besluta att en av dessa är ansvarig
för hela den kompletterande tilläggsskatt som fördelas till
svenska koncernenheter enligt 12 §.
Ansökan ska göras senast 14 månader efter utgången av det
beskattningsår som den avser. Beslutet gäller så länge den
ansvariga koncernenheten ingår i koncernen eller till dess att
de svenska koncernenheterna gemensamt anmäler att ansvaret ska
upphöra.
Undantag från reglerna under fem år
16 § För en svensk koncernenhet som är ett moderföretag eller
en mellanliggande moderenhet vars moderföretag är en
undantagen enhet, ska tilläggsskatt enligt 2 § sättas ned till
noll under de första fem åren av det som enligt 18 § utgör
koncernens inledande fas av internationell verksamhet.
Om tilläggsskatt ska sättas ned enligt första stycket ska även
tilläggsskatt enligt 2 § för andra svenska koncernenheter i
samma koncern sättas ned till noll under samma period. Detta
gäller dock inte för en svensk koncernenhet som innehas av en
mellanliggande moderenhet som har ett bestämmande inflytande
över enheten, om den mellanliggande moderenheten omfattas av
en huvudregel för tilläggsskatt i en annan stat.
För en svensk koncernenhet som är ett moderföretag eller en
mellanliggande moderenhet vars moderföretag är en undantagen
enhet, ska tilläggsskatt enligt 4 eller 5 § avseende svenska
koncernenheter sättas ned till noll under de första fem åren
av koncernens inledande fas av internationell verksamhet.
För en koncern med samtliga koncernenheter i Sverige ska den
tilläggsskatt som en svensk koncernenhet är skattskyldig för
enligt 2, 4 eller
5 § sättas ned till noll under de första fem åren som
koncernen omfattas av denna lag.
Femårsperioden börjar löpa tidigast det räkenskapsår då
koncernen först omfattas av denna lag.
17 § Om moderföretaget hör hemma i en stat utanför Europeiska
unionen, ska den kompletterande tilläggsskatten enligt 10 §
sättas ned till noll under de första fem åren av koncernens
inledande fas av internationell verksamhet.
Femårsperioden börjar löpa det räkenskapsår då koncernen först
omfattas av denna lag, dock tidigast för beskattningsår som
börjar den 31 december 2024.
18 § En koncern ska anses vara i den inledande fasen av
internationell verksamhet om den har koncernenheter i högst
sex stater och summan av det bokförda nettovärdet av
materiella tillgångar för alla koncernenheter i alla stater
utom referensstaten inte överstiger 50 miljoner euro. Vid
tillämpningen av beloppsangivelsen i euro ska belopp i annan
valuta räknas om på det sätt som anges i 1 kap. 4 §.
Med referensstat avses den stat där koncernen redovisar det
högsta totala värdet av materiella tillgångar under det
räkenskapsår då koncernen först omfattas av denna lag.
Det totala värdet av materiella tillgångar i en stat är summan
av det bokförda nettovärdet av alla materiella tillgångar för
alla koncernenheter som hör hemma i den staten.
7 kap. Särskilda enheter och transaktioner
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- delägarbeskattade enheter (2-16 §§ ),
- fasta driftställen (17-26 §§ ),
- investeringsenheter (27-40 §§ ),
- minoritetsägda koncernenheter (41 och 42 §§ ),
- samriskföretag (43-47 §§ ),
- enheter som ansluter sig till eller lämnar en koncern (48-
56 §§ ),
- överföring av tillgångar eller skulder (57-62 §§ ),
- kontrollerade utländska företag och hybridenheter (63-65 §§
),
- moderföretag som omfattas av system med avdragsgill
utdelning (66-70 §§ ),
- koncerner med flera moderföretag (71-77 §§ ), och
- godkänt utdelningsskattesystem (78-83 §§ ).
Delägarbeskattade enheter
Definitioner
2 § Med delägarbeskattad enhet avses en enhet vars delägare är
skattskyldiga för enhetens intäkter, kostnader, vinst eller
förlust enligt lagstiftningen i den stat där enheten bildades.
En enhet ska dock inte anses som en delägarbeskattad enhet om
den har skatterättslig hemvist i en annan stat än den där den
bildades och är skattskyldig där för medräknade skatter.
3 § Med skattetransparent enhet avses en delägarbeskattad
enhet till den del dess delägare är skattskyldiga för enhetens
intäkter, kostnader, vinst eller förlust i den stat där ägaren
hör hemma enligt lagstiftningen där.
Med skattetransparent enhet avses också en koncernenhet som
1. inte har skatterättslig hemvist i någon stat,
2. inte är skattskyldig för medräknade skatter eller för
nationell tilläggsskatt på grundval av platsen för
företagsledningen, platsen för bildandet eller annan liknande
omständighet vad avser dess intäkter, kostnader, vinst eller
förlust, och
3. uppfyller följande förutsättningar:
- dess delägare hör hemma i en stat där de är skattskyldiga på
det sätt som anges i första stycket,
- enheten har inte platsen för affärsverksamhet i den stat där
den bildades, och
- enhetens intäkter, kostnader, vinst eller förlust kan inte
hänföras till ett fast driftställe.
4 § Med omvänd hybridenhet avses en delägarbeskattad enhet
till den del dess ägare inte är skattskyldiga för enhetens
intäkter, kostnader, vinst eller förlust i den stat där
delägaren hör hemma enligt lagstiftningen där.
5 § Med skattetransparent struktur avses ett ägarintresse i en
koncernenhet som innehas indirekt genom en kedja av
skattetransparenta enheter.
Minskning och fördelning av redovisat resultat
6 § Det redovisade resultatet för en delägarbeskattad enhet
ska minskas med det belopp som hör till ägare som inte är
koncernenheter och som äger enheten direkt eller genom en
skattetransparent struktur.
Första stycket gäller inte delägarbeskattade enheter som
1. är moderföretag, eller
2. ägs, direkt eller genom en skattetransparent struktur, av
ett moderföretag som är en delägarbeskattad enhet.
7 § Om en delägarbeskattad enhet bedriver verksamhet genom ett
fast driftställe, ska det redovisade resultat som återstår
efter minskning enligt 6 § fördelas till det fasta
driftstället i enlighet med vad som anges i
19-24 §§.
8 § Det redovisade resultat som återstår efter minskning och
fördelning enligt 6 eller 7 § ska fördelas till
1. koncernenhetens ägare i enlighet med deras ägarintressen om
enheten är en skattetransparent enhet som inte är
moderföretag,
2. koncernenheten själv om enheten är en skattetransparent
enhet som är moderföretag, och
3. koncernenheten själv om enheten är en omvänd hybridenhet.
9 § Fördelningen enligt 7 och 8 §§ ska göras separat för varje
enskilt ägarintresse i den delägarbeskattade enheten.
10 § Det redovisade resultatet för en delägarbeskattad
koncernenhet ska minskas med den nettovinst eller nettoförlust
som fördelas till en annan koncernenhet enligt 8 §.
Fördelning av skattekostnad
11 § Om redovisat resultat fördelas till en ägarenhet enligt
8 § 1 ska skattekostnad fördelas till ägarenheten på samma
sätt, om skattekostnaden
1. avser medräknade skatter, och
2. har redovisats i den delägarbeskattade enhetens
räkenskaper.
Justerat resultat för en delägarbeskattad enhet som är
moderföretag
12 § Det justerade resultatet för en delägarbeskattad enhet
som är moderföretag ska minskas med det belopp som ska
hänföras till innehavaren av ett ägarintresse, om
1. ägaren beskattas för inkomsten med en skattesats som är
lika med eller högre än minimiskattesatsen och inkomsten
hänförs till ett beskattningsår som avslutas senast tolv
månader efter utgången av moderföretagets räkenskapsår, eller
2. det rimligen kan förväntas att det sammanlagda beloppet av
medräknade skatter för moderföretaget och skatt som
innehavaren av ägarintresset ska betala på inkomsten från
enheten inom tolv månader efter utgången av moderföretagets
räkenskapsår är lika med eller överstiger enhetens inkomst
multiplicerad med minimiskattesatsen.
13 § Det justerade resultatet för en delägarbeskattad enhet
som är moderföretag ska också minskas med det belopp som ska
hänföras till innehavaren av ett ägarintresse, om denna
innehavare är
1. en fysisk person som har skatterättslig hemvist och är
skattskyldig i den stat där moderföretaget hör hemma och vars
ägarintresse ger rätt till högst fem procent av vinst och
tillgångar i moderföretaget, eller
2. ett offentligt organ, en myndighetsenhet, en internationell
organisation, en ideell organisation eller en pensionsenhet
som har hemvist i den stat där moderföretaget hör hemma och
vars ägarintresse ger rätt till högst fem procent av vinst och
tillgångar i moderföretaget.
14 § Den justerade förlusten för en delägarbeskattad enhet som
är moderföretag ska minskas med den del som ska hänföras till
innehavaren av ett ägarintresse. Detta gäller dock bara till
den del innehavaren får beakta förlusten vid beräkningen av
sin beskattningsbara inkomst.
15 § Kostnaden för medräknade skatter ska minskas i proportion
till minskningen av det justerade resultatet enligt 12 och
13 §§.
16 § Bestämmelserna i 12-15 §§ gäller också för ett fast
driftställe, om
1. en delägarbeskattad enhet som är moderföretag helt eller
delvis bedriver sin verksamhet genom det fasta driftstället,
eller
2. en delägarbeskattad enhet som är moderföretag, direkt eller
genom en skattetransparent struktur, har ett ägarintresse i en
skattetransparent enhet vars verksamhet helt eller delvis
bedrivs genom det fasta driftstället.
Fasta driftställen
Definitioner
17 § Med fast driftställe avses i denna lag
1. om det finns ett gällande skatteavtal: en plats för
affärsverksamhet i en stat där platsen behandlas som ett fast
driftställe enligt skatteavtalet, om den staten beskattar
inkomst hänförlig till driftstället enligt en bestämmelse
liknande artikel 7 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst
och förmögenhet,
2. om det inte finns ett gällande skatteavtal: en plats för
affärsverksamhet i en stat, om den staten beskattar inkomst
hänförlig till en sådan plats för affärsverksamhet på grundval
av ett nettoresultat på liknande sätt som staten beskattar
personer som hör hemma där,
3. om en stat inte har ett system för bolagsbeskattning: en
plats för affärsverksamhet i en stat där platsen skulle ha
behandlats som fast driftställe enligt OECD:s modellavtal för
skatter på inkomst och förmögenhet, om den staten enligt
artikel 7 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och
förmögenhet skulle ha haft rätt att beskatta inkomst hänförlig
till platsen, eller
4. i övriga fall: en plats för affärsverksamhet från vilken
verksamhet bedrivs utanför den stat där en huvudenhet hör
hemma, om den staten inte beskattar inkomst hänförlig till
sådan verksamhet.
Vad som sägs i första stycket om plats för affärsverksamhet i
en stat gäller också för verksamhet som inte bedrivs från
någon viss plats, om verksamheten är att likställa med
affärsverksamhet som bedrivs av en huvudenhet på en plats inom
staten.
18 § Med huvudenhet avses en enhet som tar upp ett fast
driftställes redovisade resultat i sina räkenskaper.
Särskilda regler för beräkningen av redovisat och justerat
resultat
19 § Med redovisat resultat avses, i fråga om ett fast
driftställe enligt 17 § 1-3, det resultat som framgår av dess
räkenskaper om dessa upprättats i enlighet med 2 kap. 19 § 1
eller 3. Om det fasta driftstället saknar räkenskaper avses
det resultat som skulle ha framgått av dess räkenskaper, om
sådana hade upprättats i enlighet med den redovisningsstandard
som används i koncernredovisningen.
20 § Det redovisade resultatet för ett fast driftställe enligt
17 § 1 eller 2 ska justeras så att det återspeglar endast
inkomster och utgifter hänförliga till det fasta driftstället
enligt ett tillämpligt skatteavtal eller lagstiftningen i den
stat där det fasta driftstället hör hemma. Detta gäller
oavsett vilket belopp som är föremål för beskattning och
vilket belopp som kan dras av som kostnader i denna stat.
21 § Det redovisade resultatet för ett fast driftställe enligt
17 § 3 ska justeras så att det återspeglar endast de inkomster
och utgifter som enligt artikel 7 i OECD:s modellavtal för
skatter på inkomst och förmögenhet ska vara hänförliga till
det fasta driftstället.
22 § Det redovisade resultatet för ett fast driftställe enligt
17 § 4 ska beräknas med hänsyn till de inkomster som undantas
från beskattning i den stat där huvudenheten hör hemma och de
utgifter som inte får dras av i denna stat. Detta gäller
endast inkomster och utgifter hänförliga till verksamhet som
bedrivs utanför den staten.
23 § Vid beräkningen av huvudenhetens justerade resultat ska
ett fast driftställes redovisade resultat inte beaktas utöver
vad som anges i 24 §.
24 § Vid beräkningen av huvudenhetens justerade resultat ska
en justerad förlust hos ett fast driftställe behandlas som en
kostnad till den del förlusten behandlas som en kostnad vid
beräkningen av huvudenhetens beskattningsbara inkomst i den
stat där den hör hemma. Detta gäller under förutsättning att
förlusten inte kvittas mot någon inkomst som är föremål för
beskattning både i den stat där huvudenheten hör hemma och i
den stat där det fasta driftstället hör hemma.
Justerad vinst som uppstår ett senare år för det fasta
driftstället ska behandlas som justerad vinst hos huvudenheten
i den mån den inte överstiger den justerade förlust som enligt
första stycket behandlades som en kostnad vid beräkningen av
justerat resultat för huvudenheten.
Fördelning av medräknade skatter mellan huvudenhet och fast
driftställe
25 § Kostnaden för medräknade skatter i en koncernenhets
räkenskaper ska fördelas till ett fast driftställe om den är
hänförlig till det justerade resultatet för det fasta
driftstället.
26 § Om ett fast driftställes justerade vinst behandlas som
justerad vinst för huvudenheten i enlighet med 24 §, ska
kostnaden för medräknade skatter som uppkommer i den stat där
det fasta driftstället hör hemma och som har samband med sådan
vinst behandlas som en skattekostnad för huvudenheten. Detta
gäller dock endast till den del beloppet inte överstiger
vinsten multiplicerad med den högsta bolagsskattesatsen för
inkomst i den stat där huvudenheten hör hemma.
Investeringsenheter
Beräkning av en investeringsenhets effektiva skattesats och
tilläggsskattebelopp
27 § Den effektiva skattesatsen och tilläggsskattebeloppet för
en investeringsenhet ska beräknas enligt 28-32 §§. Detta
gäller dock inte om
1. enheten är en skattetransparent enhet, eller
2. den rapporterande enheten har gjort ett val enligt 33 eller
36 §.
28 § En investeringsenhets effektiva skattesats ska beräknas
genom att den justerade skattekostnaden divideras med
koncernens andel av investeringsenhetens justerade resultat.
Den effektiva skattesatsen för investeringsenheten ska
beräknas separat från den effektiva skattesatsen för övriga
koncernenheter i den stat där investeringsenheten hör hemma.
Om flera investeringsenheter hör hemma i samma stat ska
skatter respektive andelar läggas samman för dessa enheter.
29 § Vid beräkningen enligt 28 § ska beaktas endast den del av
den justerade skattekostnaden som är hänförlig till koncernens
andel av
1. justerad vinst, och
2. medräknade skatter som fördelats till investeringsenheten i
enlighet med 3 kap. 27 §, 7 kap. 11, 25, 26 och 63-65 §§.
Medräknade skatter som inte kan hänföras till inkomster som
ingår i koncernens andel av investeringsenhetens justerade
vinst ska inte beaktas.
30 § Vid beräkningen av tilläggsskattebeloppet för en
investeringsenhet ska det beräknas en procentsats för
tilläggsskatt. Beräkningen av procentsatsen ska ske genom att
minimiskattesatsen minskas med den effektiva skattesatsen för
enheten, om den effektiva skattesatsen är lägre än
minimiskattesatsen.
Tilläggsskattebeloppet för investeringsenheten ska beräknas
genom att procentsatsen för tilläggsskatt multipliceras med
koncernens andel av investeringsenhetens justerade vinst efter
minskning med ett substansbelopp, beräknat enligt 31 §.
Om flera investeringsenheter hör hemma i samma stat, ska
substansbeloppen respektive koncernens andelar av
investeringsenheternas justerade vinster läggas samman vid
beräkningen enligt andra stycket.
31 § En investeringsenhets substansbelopp ska beräknas enligt
5 kap. 2-9 §§. Beloppet för personalkostnader och beloppet för
materiella anläggningstillgångar ska tas med i beräkningen
till den del de hänförs till koncernens andel av
investeringsenhetens justerade vinst.
En rapporterande enhet får välja att inte göra avdrag för
substansbelopp. Ett sådant val gäller för det räkenskapsår som
valet avser.
32 § Vid tillämpningen av 28-31 §§ ska koncernens andel av en
investeringsenhets justerade vinst motsvara moderföretagets
andel av dess justerade resultat enligt 6 kap. 4 och 7 §§. Vid
beräkningen av andelen ska ägarintressen som omfattas av ett
val enligt 33 eller 36 § inte beaktas.
Val att behandla en investeringsenhet som en skattetransparent
enhet
33 § En rapporterande enhet får välja att behandla en
investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet som en
skattetransparent enhet om ägarenheten
1. är skattskyldig i den stat där den hör hemma enligt ett
system för omvärdering till aktuellt marknadsvärde eller
liknande system baserat på de årliga förändringarna av det
verkliga värdet på dess ägarintressen i enheten, och
2. beskattas med en skattesats som är lika med eller
överstiger minimiskattesatsen.
Ett val enligt första stycket gäller i fem år från och med det
räkenskapsår som valet avser. Därefter fortsätter valet att
gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. Om
valet återkallas kan ett nytt val enligt första stycket göras
först fem år efter det år som återkallelsen avser.
34 § Om den rapporterande enheten gör ett val enligt 33 §
gäller följande. En koncernenhet som indirekt har ett
ägarintresse i en investeringsenhet eller en
försäkringsinvesteringsenhet genom ett direkt ägarintresse i
en annan sådan enhet ska anses vara skattskyldig enligt ett
system för omvärdering till aktuellt marknadsvärde eller
liknande system även avseende dess indirekta ägarintresse.
35 § Om den rapporterande enheten återkallar valet att
behandla en investeringsenhet eller en
försäkringsinvesteringsenhet som en skattetransparent enhet,
ska resultatet av en avyttring av investeringsenhetens eller
försäkringsinvesteringsenhetens tillgångar eller skulder
beräknas med hänsyn till deras skäliga marknadsvärde vid
ingången av det räkenskapsår då återkallelsen görs.
Val att tillämpa en särskild beskattningsmetod
36 § En rapporterande enhet får välja att låta en ägarenhet
tillämpa bestämmelserna i 37-40 §§ i fråga om sitt
ägarintresse i en investeringsenhet, om
1. ägarenheten inte är en investeringsenhet, och
2. ägarenheten rimligen kan förväntas bli föremål för
beskattning av utdelningar från investeringsenheten till en
skattesats som är lika med eller överstiger
minimiskattesatsen.
Ett val enligt första stycket gäller i fem år från och med det
räkenskapsår som valet avser. Därefter fortsätter valet att
gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. Om
valet återkallas kan ett nytt val enligt första stycket göras
först fem år efter det år som återkallelsen avser.
37 § Vid ett val enligt 36 § gäller följande:
1. Utdelning och uppskattad utdelning av en investeringsenhets
justerade vinst ska tas med i den justerade vinsten för den
ägarenhet som erhöll utdelningen.
2. Investeringsenhetens medräknade skatter ska tas med vid
beräkningen av den justerade vinsten och de medräknade
skatterna för den ägarenhet som erhöll utdelningen, under
förutsättning att de kan avräknas mot sådan skatteskuld som
uppkommit för ägarenheten till följd av utdelning från
investeringsenheten.
3. Investeringsenhetens justerade vinst ska motsvara
ägarenhetens andel av investeringsenhetens ej utdelade
justerade nettovinst enligt 38 § som uppkommit under det
beräkningsår som avses i 39 §. Vid tillämpningen av 6 kap. ska
tilläggsskattebeloppet för en lågbeskattad koncernenhet
beräknas genom att sådan justerad vinst multipliceras med
minimiskattesatsen.
4. Investeringsenhetens justerade resultat och justerade
skattekostnad som kan hänföras till resultatet ska undantas
från beräkningen av den effektiva skattesatsen enligt
bestämmelserna i 3, 4, 5 kap. och 27-30 §§ i detta kapitel.
Det gäller dock inte för de medräknade skatter som avses i 2.
38 § En investeringsenhets ej utdelade justerade nettovinst
för beräkningsåret ska beräknas genom att investeringsenhetens
justerade vinst för det året minskas med följande poster, dock
lägst till noll:
1. investeringsenhetens medräknade skatter,
2. utdelningar och uppskattade utdelningar till aktieägare som
inte är investeringsenheter under beräkningsperioden, i den
mån de inte dragits av ett tidigare beräkningsår,
3. justerade förluster som uppstår under beräkningsperioden, i
den mån de inte dragits av ett tidigare beräkningsår, och
4. återstående justerade förluster som har uppstått före
beräkningsperioden.
39 § Med uppskattad utdelning avses att ett direkt eller
indirekt ägarintresse i en investeringsenhet, som omfattas av
ett val enligt 36 §, överförs till en enhet som inte tillhör
koncernen. Utdelningen ska anses uppgå till den andel av den
ej utdelade justerade nettovinsten som är hänförlig till det
överförda ägarintresset på dagen för en sådan överföring, utan
hänsyn till den uppskattade utdelningen.
Med beräkningsår avses det tredje året som föregår
räkenskapsåret.
Med beräkningsperiod avses den period som börjar den första
dagen av det tredje året som föregår räkenskapsåret och som
slutar den sista dagen av räkenskapsåret.
40 § Om den rapporterande enheten återkallar valet ska
investerings-enhetens justerade vinst motsvara ägarenhetens
andel av investerings-enhetens ej utdelade justerade
nettovinst för beräkningsåret vid utgången av det räkenskapsår
som föregår det räkenskapsår som återkallelsen avser. Vid
tillämpningen av 6 kap. ska tilläggsskattebeloppet för en
lågbeskattad koncernenhet beräknas genom att en sådan justerad
vinst multipliceras med minimiskattesatsen.
Minoritetsägda koncernenheter
Beräkning av den effektiva skattesatsen och
tilläggsskattebeloppet
41 § Beräkningen av den effektiva skattesatsen och
tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat ska, vad
avser koncernenheter som ingår i en minoritetsägd undergrupp,
göras som om varje minoritetsägd undergrupp var en egen
koncern. Den justerade skattekostnaden och det justerade
resultatet för en enhet i en minoritetsägd undergrupp ska
undantas från bestämmandet av den övriga koncernens effektiva
skattesats beräknad enligt 3 kap. 37 § och dess
tilläggsskattebelopp beräknat enligt 3 kap. 38 §.
Den effektiva skattesatsen och tilläggsskattebeloppet för en
minoritetsägd koncernenhet som inte ingår i en minoritetsägd
undergrupp ska beräknas separat för den enheten. Den justerade
skattekostnaden och det justerade resultatet för enheten ska
undantas från bestämmandet av den övriga koncernens effektiva
skattesats och tilläggsskattebelopp. Detta gäller dock inte en
koncernenhet som är en investeringsenhet.
Definitioner
42 § Med minoritetsägd koncernenhet avses en koncernenhet i
vilken moderföretaget har ett direkt eller indirekt
ägarintresse på högst 30 procent.
En minoritetsägd moderenhet är en minoritetsägd koncernenhet
som direkt eller indirekt har bestämmande inflytande i en
annan minoritetsägd koncernenhet, utom när den minoritetsägda
moderenhetens bestämmande inflytande direkt eller indirekt
innehas av en annan minoritetsägd koncernenhet.
Med minoritetsägd undergrupp avses en minoritetsägd moderenhet
och dess minoritetsägda dotterföretag.
Ett minoritetsägt dotterföretag är en minoritetsägd
koncernenhet i vilken det bestämmande inflytandet direkt eller
indirekt innehas av en minoritetsägd moderenhet.
Samriskföretag
43 § Med samriskföretag avses en enhet vars finansiella
resultat redovisas enligt kapitalandelsmetoden i
moderföretagets koncernredovisning, under förutsättning att
moderföretaget direkt eller indirekt innehar minst 50 procent
av ägarintresset i samriskföretaget.
En enhet ska inte anses som ett samriskföretag om den utgör
1. ett moderföretag i en koncern som ska tillämpa huvudregeln
för tilläggsskatt,
2. en undantagen enhet,
3. en enhet i vilken koncernens ägarintresse innehas direkt
genom en undantagen enhet och
- som uteslutande, eller så gott som uteslutande, bedriver
verksamhet för att inneha tillgångar eller investera medel
till förmån för dess investerare,
- som bedriver verksamheter som har samband med sådan
verksamhet som bedrivs av den undantagna enheten, eller
- vars intäkter i allt väsentligt undantas från beräkningen av
den justerade vinsten eller förlusten i enlighet med 3 kap. 9
och 10 §§,
4. en enhet som innehas av en koncern som uteslutande består
av undantagna enheter, och
5. ett dotterföretag till ett samriskföretag.
44 § Med dotterföretag till ett samriskföretag avses en enhet
vars tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden
1. har konsoliderats i ett samriskföretags koncernredovisning
enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard, eller
2. skulle ha konsoliderats i en sådan koncernredovisning
enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard.
Ett fast driftställe vars huvudenhet är ett samriskföretag
eller dotterföretag till ett samriskföretag ska anses utgöra
ett dotterföretag till ett samriskföretag.
45 § Beräkningen av tilläggsskattebeloppet för ett
samriskföretag och dess dotterföretag (en
samriskföretagskoncern) ska göras i enlighet med 3 kap. 37-
41 §§ som om enheterna hade varit koncernenheter i en egen
koncern med samriskföretaget som moderföretag.
46 § En moderenhet som har ett direkt eller indirekt
ägarintresse i ett samriskföretag eller ett dotterföretag till
ett samriskföretag ska med avseende på sin andel av
tilläggsskattebeloppet för samriskföretaget eller för
dotterföretaget tillämpa bestämmelserna i 6 kap. 3-8 §§.
47 § Det tilläggsskattebelopp som belöper på en
samriskföretagskoncern ska minskas med varje moderenhets andel
av det tilläggsskattebelopp som ska tas ut enligt 46 §.
Återstående tilläggsskattebelopp ska läggas till det totala
tilläggsskattebeloppet enligt bestämmelserna i 6 kap. 11 §.
Enheter som ansluter sig till eller lämnar en koncern
48 § Om en enhet blir eller upphör att vara en del av en
koncern till följd av att det sker en överföring av direkta
eller indirekta ägarintressen i enheten eller om enheten blir
moderföretag i en ny koncern under ett räkenskapsår
(förvärvsåret), ska enheten behandlas som en koncernenhet i
båda koncernerna. Detta gäller om en del av enhetens
tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden
konsolideras post-för-post i moderföretagets
koncernredovisning under förvärvsåret.
Enhetens effektiva skattesats och tilläggsskatt ska beräknas
enligt 49-56 §§.
49 § Under förvärvsåret ska koncernen beakta endast den del av
en koncernenhets redovisade resultat och medräknade skatter
som ingår i moderföretagets koncernredovisning.
50 § Under förvärvsåret och varje därpå följande räkenskapsår
ska en koncernenhets justerade resultat och justerade skatter
baseras på de värden av tillgångar och skulder som redovisades
omedelbart före förvärvet.
51 § Under förvärvsåret ska vid beräkningen av en
koncernenhets belopp för personalkostnader enligt 5 kap. 3 §
beaktas endast de kostnader som ingår i moderföretagets
koncernredovisning.
52 § Beräkningen av beloppet för en koncernenhets materiella
anläggningstillgångar enligt 5 kap. 4 § ska justeras i
proportion till den del av förvärvsåret som enheten varit en
del av koncernen.
53 § Den förvärvande koncernen ska beakta uppskjutna
skattefordringar och uppskjutna skatteskulder för en
koncernenhet som överförs mellan koncerner på samma sätt och i
samma utsträckning som om den förvärvande koncernen hade haft
ett bestämmande inflytande över enheten när sådana tillgångar
och skulder uppkom. Detta gäller dock inte en sådan uppskjuten
skattefordran som avses i 4 kap. 13-17 §§.
54 § Uppskjutna skatteskulder som tidigare har beaktats vid
beräkningen av en koncernenhets justerade skattekostnad ska
vid tillämpningen av 3 kap. 35 § behandlas som återförda av
den avyttrande koncernen och som om de uppkommit i den
förvärvande koncernen under förvärvsåret. Om en uppskjuten
skatteskuld inte återförs före slutet av det femte
räkenskapsåret efter förvärvsåret, ska den minskning av den
skattekostnad som anges i 3 kap. 35 § i stället göras det
femte året efter förvärvet. Om minskningen medför att det blir
en negativ skattekostnad ska ett tillkommande
tilläggsskattebelopp beräknas.
55 § Om den förvärvade enheten är en moderenhet som också är
en koncernenhet i två eller flera koncerner under
förvärvsåret, ska huvudregeln för tilläggsskatt tillämpas på
moderenhetens andel av det tilläggsskattebelopp som beräknats
för de lågbeskattade koncernenheterna i respektive koncern.
56 § Trots bestämmelserna i 49-55 §§ ska i vissa fall förvärv
eller avyttring av andelar som innebär att det bestämmande
inflytandet över en enhet övergår från en enhet till en annan
behandlas som förvärv eller avyttring av enhetens tillgångar
och skulder. Detta gäller om
1. den stat där den förvärvade enheten hör hemma eller, när
det gäller en skattetransparent enhet, den stat där
tillgångarna är belägna behandlar förvärvet eller avyttringen
på samma eller liknande sätt som ett förvärv eller en
avyttring av tillgångar och skulder, och
2. den överlåtande enheten beskattas för skillnaden mellan det
skattemässiga värdet på tillgångarna och skulderna och
ersättningen för andelarna eller det verkliga värdet på
tillgångarna och skulderna.
Överföring av tillgångar eller skulder
Justerat resultat
57 § En koncernenhet som avyttrar tillgångar eller skulder ska
vid beräkningen av sitt justerade resultat ta med den vinst
eller förlust som uppkommer vid en sådan avyttring. En
koncernenhet som förvärvar tillgångar eller skulder ska
beräkna sitt justerade resultat på grundval av de förvärvade
tillgångarnas och skuldernas redovisade värde som har bestämts
enligt den redovisningsstandard som används i moderföretagets
koncernredovisning.
58 § Vid en omorganisering enligt 59 § gäller bestämmelserna i
60 och 61 §§ i stället för bestämmelsen i 57 §.
59 § Med omorganisering avses en överföring av tillgångar
eller skulder vid en fusion, delning, likvidation eller
liknande transaktion om följande villkor är uppfyllda:
1. Ersättningen för överföringen utgörs helt eller delvis av
egetkapitalinstrument emitterade av den förvärvande
koncernenheten eller av en person med anknytning till den
enheten eller, vid likvidation, enhetens
egetkapitalinstrument. Om en emission av egetkapitalinstrument
inte skulle ha någon ekonomisk betydelse behöver någon
ersättning inte lämnas.
2. Den avyttrande koncernenhetens vinst eller förlust på dessa
tillgångar beskattas inte.
3. Den förvärvande koncernenheten ska beräkna, enligt
skattelagstiftningen där den hör hemma, den beskattningsbara
inkomsten efter överföringen med hänsyn till den avyttrande
enhetens skattemässiga värde för tillgångarna, justerad för
icke kvalificerad vinst eller förlust vid överföringen.
Med icke kvalificerad vinst eller förlust avses det lägsta
beloppet av
- den avyttrande koncernenhetens vinst eller förlust som
uppkommer i samband med en omorganisering som beskattas i den
stat där den avyttrande koncernenheten hör hemma, eller
- den vinst eller förlust i redovisningen som uppkommer i
samband med omorganiseringen.
60 § Vid en avyttring eller ett förvärv av tillgångar eller
skulder som sker i samband med en omorganisering enligt 59 §
gäller följande:
1. Den avyttrande koncernenheten ska vid beräkningen av sitt
justerade resultat undanta vinst eller förlust som uppkommer
vid en sådan avyttring.
2. Den förvärvande koncernenheten ska beräkna sitt justerade
resultat på grundval av det värde på tillgångarna och
skulderna som den avyttrande koncernenheten redovisat
omedelbart före avyttringen.
61 § Vid en avyttring av tillgångar eller skulder som sker i
samband med en omorganisering enligt 59 § och som för den
avyttrande koncernenheten leder till en icke kvalificerad
vinst eller förlust gäller följande:
1. Den avyttrande koncernenheten ska inkludera vinst eller
förlust som härrör från avyttringen vid beräkningen av dess
justerade resultat motsvarande den icke kvalificerade vinsten
eller förlusten enligt 59 § andra stycket.
2. Den förvärvande koncernenheten ska beräkna sitt justerade
resultat efter förvärvet på grundval av det värde på
tillgångarna och skulderna som den avyttrande koncernenheten
redovisat omedelbart före avyttringen. Värdet ska justeras i
enlighet med lokala skatteregler för att ta hänsyn till den
icke kvalificerade vinsten eller förlusten.
62 § En rapporterande enhet får välja att en koncernenhet, som
vid beskattningen får eller ska värdera tillgångar och skulder
till verkligt värde i den stat där den hör hemma, ska
1. vid beräkningen av sitt justerade resultat ta med ett
vinst- eller förlustbelopp för varje tillgång och skuld som
ska
a) motsvara skillnaden mellan tillgångens eller skuldens
redovisade värde omedelbart före tidpunkten för den
beskattningsbara händelsen och tillgångens eller skuldens
verkliga värde omedelbart efter den händelsen, och
b) minskas eller ökas med icke kvalificerad vinst eller
förlust enligt 59 § andra stycket som uppkommer i samband med
den beskattningsbara händelsen,
2. använda tillgångens eller skuldens verkliga värde enligt
redovisningen omedelbart efter den beskattningsbara händelsen
för att beräkna justerad vinst eller förlust för de
räkenskapsår som avslutas efter den beskattningsbara
händelsen, och
3. ta med nettosumman av de belopp som bestäms enligt 1 i
koncernenhetens justerade resultat, antingen genom att
a) nettosumman av beloppen tas med för det räkenskapsår då den
beskattningsbara händelsen inträffar, eller
b) ett belopp som uppgår till nettosumman av dessa belopp
dividerat med fem tas med under det räkenskapsår då den
beskattningsbara händelsen inträffar och under vart och ett av
de fyra följande räkenskapsåren.
Vad som sägs i första stycket 3 b gäller inte om
koncernenheten upphör att ingå i koncernen. I så fall ska det
återstående beloppet tas med under det räkenskapsåret då
koncernförhållandet upphört.
Kontrollerade utländska företag och hybridenheter
Fördelning av medräknade skatter
63 § Kostnaden för medräknade skatter i en koncernenhets
räkenskaper ska fördelas till koncernenhetens kontrollerade
utländska företag om den hänför sig till detta företags
inkomst och har tagits ut enligt ett system för beskattning av
kontrollerade utländska bolag.
I fråga om skattekostnad som avser passiva intäkter ska
fördelningen enligt första stycket motsvara det lägsta
beloppet av medräknade skatter på passiva intäkter och ett
belopp som utgörs av procentsatsen för tilläggsskatt för den
lågbeskattade staten multiplicerad med de passiva intäkterna.
Vid beräkningen av procentsatsen för tilläggsskatt ska
ägarenhetens medräknade skatter på de passiva intäkterna inte
beaktas. Överskjutande medräknade skatter på passiva intäkter
ska hänföras till ägarenheten.
64 § Kostnaden för medräknade skatter i en koncernenhets
räkenskaper ska fördelas till en hybridenhet om den avser
hybridenhetens justerade vinst. Den del av kostnaden som avser
passiva intäkter ska fördelas på sätt som anges i 63 § andra
och tredje styckena.
Med hybridenhet avses en enhet som är skattskyldig för
inkomstskatt i den stat där den hör hemma och som beskattas
hos delägarna i den stat där de hör hemma.
65 § Med passiva intäkter avses intäkter som
1. ingår i den justerade vinsten för en koncernenhet och
beskattas hos ägarenheten enligt ett system för beskattning av
kontrollerade utländska bolag eller på grund av ägarintresse i
en hybridenhet, och
2. utgör
- utdelning eller motsvarande,
- ränta eller motsvarande,
- hyra,
- royalty,
- annan avtalsenlig ersättning som sker över tid
(annuitetsbelopp), eller
- nettovinst vid försäljning av egendom som ger upphov till
sådana intäkter.
Moderföretag som omfattas av system med avdragsgill utdelning
66 § Med system med avdragsgill utdelning avses regler som
syftar till att uppnå beskattning i ett led genom att
utdelning från en enhet till dess ägare ska dras av från
enhetens inkomst. I fråga om ett kooperativ avses också regler
om att ett kooperativ undantas från beskattning.
Med avdragsgill utdelning avses
- utdelning till den som äger andel i en koncernenhet om
utdelningen enligt lagstiftningen i den stat som enheten hör
hemma i ska dras av vid beräkningen av dess beskattningsbara
inkomst, eller
- kooperativ utdelning till en medlem i ett kooperativ.
Med kooperativ avses en enhet som gemensamt säljer eller
förvärvar varor eller tjänster för sina medlemmars räkning och
som i den stat där den hör hemma omfattas av regler som
säkerställer skattemässig neutralitet för varor eller tjänster
som säljs eller förvärvas av dess medlemmar genom
kooperativet.
67 § Den justerade vinsten för ett moderföretag i en koncern
som omfattas av ett system med avdragsgill utdelning ska
minskas med belopp som delas ut som avdragsgill utdelning inom
tolv månader efter utgången av det räkenskapsår som den
justerade vinsten avser, om
1. mottagaren beskattas för utdelningen med en skattesats som
är lika med eller högre än minimiskattesatsen och inkomsten
hänförs till ett beskattningsår som avslutas senast tolv
månader efter utgången av räkenskapsåret, eller
2. det rimligen kan förväntas att det sammanlagda beloppet av
medräknade skatter för moderföretaget och skatt som mottagaren
betalar på utdelningen är lika med eller överstiger den
utdelande enhetens inkomst multiplicerad med
minimiskattesatsen.
Vid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket ska
mottagaren anses ha beskattats för utdelning som lämnats i
förhållande till inköp från ett inköpskooperativ till den del
utdelningen minskar en avdragsgill utgift eller kostnad.
68 § Den justerade vinsten för ett moderföretag i en koncern
som omfattas av ett system med avdragsgill utdelning ska,
utöver vad som anges i 67 §, minskas med det belopp som delas
ut som avdragsgill utdelning inom tolv månader efter utgången
av det räkenskapsår som den justerade vinsten avser, om
mottagaren är
1. en fysisk person som är medlem i ett inköpskooperativ, och
utdelningen lämnas i förhållande till gjorda inköp,
2. en fysisk person som har skatterättslig hemvist och är
skattskyldig i den stat där moderföretaget hör hemma och
dennes ägarintressen ger rätt till högst fem procent av vinst
och tillgångar i moderföretaget, eller
3. ett offentligt organ, en myndighetsenhet, en internationell
organisation, en ideell organisation eller en pensionsfond som
hör hemma i den stat där moderföretaget hör hemma.
69 § Kostnaden för medräknade skatter på utdelad vinst ska
minskas i proportion till minskningen av den justerade vinsten
enligt 67 eller 68 §.
Den justerade vinsten ska minskas med samma belopp som
kostnaden för medräknade skatter minskats med.
70 § Om moderföretaget direkt innehar en ägarandel i en
koncernenhet som omfattas av bestämmelser om avdragsgill
utdelning, ska bestämmelserna i 67 och 68 §§ tillämpas på
övriga koncernenheter som hör hemma i samma stat som
moderföretaget till den del koncernenheten lämnar utdelning
till moderföretaget och moderföretaget delar ut den justerade
vinsten till en mottagare som anges i 67 eller 68 §. Detta
gäller också om ett moderföretag indirekt har en ägarandel i
en sådan koncernenhet genom andra koncernenheter som omfattas
av bestämmelserna i 67 eller 68 §.
Koncerner med flera moderföretag
71 § Med koncern med flera moderföretag avses två eller flera
koncerner vars moderföretag ingått ett arrangemang i form av
en sammanlänkad struktur eller dubbel notering, om minst en
enhet eller ett fast driftställe i den kombinerade koncernen
hör hemma i en annan stat än övriga enheter.
Med sammanlänkad struktur avses ett arrangemang mellan minst
två moderföretag i olika koncerner om
1. moderföretagen, ifall de är marknadsnoterade, är noterade
till samma kursvärde,
2. ägarintressena i respektive moderföretag till minst
50 procent kombinerats genom ägande, överlåtelsebegränsning
eller annat villkor och inte kan överlåtas eller handlas var
för sig, och
3. ett av moderföretagen upprättar koncernredovisning där
tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden för
alla enheter i de berörda koncernerna är redovisade
tillsammans som för en ekonomisk enhet och som måste bli
föremål för en extern revision.
Med dubbel notering avses ett arrangemang mellan minst två
moder-företag i olika koncerner, om
1. andelarna i moderföretagen är marknadsnoterade och handlas
eller överlåts på olika kapitalmarknader,
2. företagens verksamheter kombinerats enbart genom avtal
mellan moderföretagen,
3. moderföretagen har avtalat att utskiftning vid likvidation
och utdelning ska ske enligt bestämda andelar,
4. moderföretagens verksamheter utgör en ekonomisk enhet
enligt avtal, och
5. moderföretagen upprättar en koncernredovisning där
tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden för
alla enheter i de berörda koncernerna är redovisade
tillsammans som för en ekonomisk enhet och som måste bli
föremål för en extern revision.
72 § Samtliga enheter och koncernenheter i de koncerner som
tillsammans utgör en koncern med flera moderföretag ska anses
vara koncernenheter i samma koncern.
73 § En enhet är en koncernenhet i en koncern med flera
moderföretag om den konsolideras post-för-post i
koncernredovisningen för koncernen. Med koncernenhet avses
även en enhet över vilken koncernenheter i en koncern med
flera moderföretag har ett bestämmande inflytande, även om den
inte konsolideras post-för-post i koncernredovisningen. En
enhet som är undantagen enligt 1 kap. 5-7 §§ anses inte vara
en koncernenhet.
74 § För en koncern med flera moderföretag ska moderföretagets
koncernredovisning anses vara den koncernredovisning som anges
i 71 § andra och tredje styckena.
Bestämmelser i lagen om tillämpning av de
redovisningsprinciper som används i ett moderföretags
koncernredovisning avser, vad gäller koncerner med flera
moderföretag, de redovisningsprinciper som används för att
upprätta den koncernredovisning som avses i första stycket.
75 § Samtliga moderföretag i de koncerner som tillsammans
utgör en koncern med flera moderföretag ska anses vara
moderföretag i koncernen med flera moderföretag.
76 § Ett moderföretag och en annan moderenhet i en koncern med
flera moderföretag ska tillämpa bestämmelserna i 6 kap. 3-8 §§
på sin andel av tilläggsskattebeloppet för lågbeskattade
koncernenheter.
77 § Vid beräkningen av kompletterande tilläggsskatt enligt
6 kap. 9-13 §§ ska, för varje koncernenhet i en koncern med
flera moderföretag, samtliga lågbeskattade koncernenheter i
koncernen med flera moderföretag beaktas.
Godkänt utdelningsskattesystem
Fiktivt utdelningsskattebelopp för beräkning av justerad
skattekostnad
78 § Vid beräkningen av den justerade skattekostnaden för
koncernenheter i en stat med ett godkänt
utdelningsskattesystem får den rapporterande enheten välja att
ta med ett fiktivt utdelningsskattebelopp.
Ett val enligt första stycket gäller alla koncernenheter i den
staten. Valet gäller för det räkenskapsår som valet avser.
79 § Med fiktivt utdelningsskattebelopp avses det lägsta av
följande två belopp:
- ett belopp som motsvarar den ökade skattekostnad som skulle
medföra att den effektiva skattesatsen för koncernenheterna i
den aktuella staten uppgår till minimiskattesatsen, och
- ett belopp som utgörs av den skatt som skulle ha tagits ut
om enheterna hade delat ut all vinst som omfattas av ett
godkänt utdelningsskattesystem under räkenskapsåret.
Återföring av fiktivt utdelningsskattebelopp
80 § Om ett val enligt 78 § görs ska en förteckning för
återföring upprättas för det fiktiva utdelningsskattebeloppet.
Det fiktiva skattebeloppet ska tas upp i
återföringsförteckningen för det räkenskapsår för vilket
beloppet har bestämts.
81 § Vid utgången av varje räkenskapsår ska det fiktiva
utdelningsskattebeloppet i en återföringsförteckning för
tidigare räkenskapsår minskas genom återföring. Belopp som
tagits upp i den tidigast upprättade återföringsförteckningen
ska minskas först. Minskning får göras högst med det belopp
som finns i förteckningen.
Belopp i förteckningen ska minskas i följande ordning. Först
ska minskning göras med ett belopp som motsvarar
koncernenheternas betalda skatt på utdelning eller fiktiv
utdelning under räkenskapsåret. Därefter ska minskning göras
med ett belopp som motsvarar den justerade förlusten i staten
med ett godkänt utdelningsskattesystem multiplicerad med
minimiskattesatsen.
Belopp som återstår efter en tillämpning av andra stycket och
som motsvarar justerad förlust multiplicerad med
minimiskattesatsen får beaktas senare räkenskapsår.
Skatt som betalas på faktisk eller fiktiv utdelning ska inte
tas med vid beräkningen av den justerade skattekostnaden till
den del skatten minskar belopp i förteckningen.
82 § Belopp som återstår i återföringsförteckningen vid
utgången av det fjärde räkenskapsåret efter det räkenskapsår
som förteckningen avser ska minska den justerade
skattekostnaden för det år förteckningen avser. Effektiv
skattesats och tilläggsskattebelopp ska då räknas om enligt
3 kap. 37 och 38 §§. Tillkommande tilläggsskattebelopp
fördelas enligt 3 kap. 40 och 41 §§.
83 § Om en koncernenhet som omfattas av ett val enligt 78 §
lämnar koncernen eller om dess tillgångar i allt väsentligt
överförs till någon som inte är en koncernenhet i samma
koncern i samma stat, ska ett belopp som återstår i en
återföringsförteckning för tidigare räkenskapsår minska den
justerade skattekostnaden för koncernenheterna i staten för
respektive år. Det belopp som ska minska skattekostnaden
beräknas genom att det återstående beloppet i
återföringsförteckningen multipliceras med den aktuella
koncernenhetens andel av det sammanlagda justerade resultatet
för koncernenheterna i staten, för respektive år. Detta gäller
endast räkenskapsår för vilka den aktuella koncernenhetens
justerade resultat är positivt. Effektiv skattesats och
tilläggsskattebelopp ska då räknas om enligt 3 kap.
37 och 38 §§. Tillkommande tilläggsskattebelopp fördelas
enligt med 3 kap. 40 och 41 §§.
8 kap. Förenklingsregeln
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- tidsgräns för förenklingsregeln (2 § ),
- villkor för den tillfälliga förenklingsregeln (3-7 §§ ),
- särskilda enheter och koncerner (8-11 §§ ),
- undantag från tillämpningen av den tillfälliga
förenklingsregeln (12 § ), och
- övergångsår (13 § ).
Tidsgräns för förenklingsregeln
2 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller för koncernenheter i
en stat för tid som
- motsvarar de räkenskapsår som gäller för enheternas
moderföretag, och
- börjar närmast efter den 31 december 2023 men före den
1 januari 2027.
Bestämmelserna gäller dock inte för räkenskapsår som avslutas
efter den 30 juni 2028.
Villkor för den tillfälliga förenklingsregeln
3 § Tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat ska
anses vara noll, om koncernenheterna uppfyller följande
villkor:
1. koncernenheternas totala intäkter i staten enligt
koncernens kvalificerade land-för-land-rapport är lägre än tio
miljoner euro, och
2. koncernenheternas totala vinst före inkomstskatt i staten
enligt den kvalificerade land-för-land-rapporten för
räkenskapsåret är lägre än en miljon euro.
Om en koncernenhet inte redovisas i den kvalificerade land-
för-land-rapporten därför att den innehas för försäljning, ska
dess intäkter ändå beaktas vid beräkningen enligt första
stycket 1.
Vid tillämpningen av de beloppsangivelser i euro som finns i
första stycket ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt
som anges i 1 kap. 4 §.
4 § Tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat ska
anses vara noll, om koncernenheterna tillsammans har en
effektiv skattesats som är lika med eller större än den
procentsats som anges i tredje stycket. Den effektiva
skattesatsen ska motsvara kvoten mellan koncernenheternas
skattekostnad enligt andra stycket och deras vinst eller
förlust före inkomstskatt enligt koncernens kvalificerade
land-för-land-rapport.
Med skattekostnad avses i första stycket sådan skattekostnad
som redovisas i koncernens kvalificerade finansiella rapport
minskad med skatter som inte är medräknade skatter och
medräknade skatter som hänför sig till en osäker
skattesituation.
Procentsatsen enligt första stycket ska vara
- 15 procent för räkenskapsår som börjar under 2024,
- 16 procent för räkenskapsår som börjar under 2025, och
- 17 procent för räkenskapsår som börjar under 2026.
5 § Tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat ska
anses vara noll, om koncernenheterna som hör hemma i den
staten har en vinst enligt koncernens kvalificerade land-för-
land-rapport som inte överstiger substansbeloppet, beräknat
enligt 5 kap. 2-10 §§. Beräkningen av substansbeloppet ska
grunda sig på uppgifter i koncernens kvalificerade land-för-
land-rapport.
6 § Med kvalificerad land-för-land-rapport avses i 3-5 §§ en
rapport som har upprättats på grundval av en kvalificerad
finansiell rapport.
Med kvalificerad finansiell rapport avses
1. de räkenskaper som används för att upprätta moderföretagets
koncernredovisning,
2. varje koncernenhets årsredovisning förutsatt att den
upprättas enligt
- en allmänt erkänd redovisningsstandard enligt 2 kap. 20 §,
eller
- en godkänd redovisningsstandard enligt 2 kap. 21 § om
informationen i denna är tillförlitlig, eller
3. om en koncernenhet inte omfattas av moderföretagets
koncern-redovisning enbart på grund av sin ringa storlek eller
av väsentlighetsskäl, koncernenhetens räkenskaper som används
som underlag för land-för-land-rapporten.
7 § Vid tillämpningen av 3-5 §§ ska en sådan orealiserad
förlust som avses i 3 kap. 10 § 1 undantas från vinst eller
förlust före inkomstskatt om förlusten överstiger 50 miljoner
euro i en stat.
Vid tillämpningen av den beloppsangivelse i euro som finns i
första stycket ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt
som anges i 1 kap. 4 §.
Särskilda enheter och koncerner
8 § Vid tillämpningen av 3-7 §§ ska ett samriskföretag och
dess dotterföretag behandlas som koncernenheter i en egen
koncern. I dessa fall ska uppgifter om intäkter och vinster
hämtas från de kvalificerade finansiella rapporterna för dessa
företag.
9 § Vid tillämpningen av 3-7 §§ gäller följande för
moderföretag som är delägarbeskattade enheter eller enheter
som omfattas av ett system med avdragsgill utdelning. Vinsten
före bolagsskatt ska minskas i den utsträckning som beloppet
är hänförligt till en persons ägarintresse i den
delägarbeskattade enheten eller utdelat till följd av en
ägarandel som innehas av en sådan person.
Med person avses i första stycket en sådan innehavare av ett
ägarintresse som bestämmelserna i 7 kap. 12 och 13 §§ avser
eller sådana mottagare som bestämmelserna i 67 och 68 §§
avser.
För delägarbeskattade enheter gäller första stycket bara om
samtliga ägarintressen i moderföretaget innehas av någon som
avses i 7 kap. 12 och 13 §§.
10 § Bestämmelserna i 3-7 §§ ska inte tillämpas på en
investeringsenhet som omfattas av ett val enligt 7 kap. 33
eller 36 §. Om andra koncernenheter som hör hemma i samma stat
som investeringsenheten tillämpar 3-7 §§, ska
investeringsenhetens resultat före inkomstskatt samt de totala
intäkter och tillhörande skatter som avser investeringsenheten
beaktas i den stat där enhetens direkta ägare finns, i
proportion till dennes ägarintresse.
En investeringsenhet som inte omfattas av ett val enligt
7 kap. 33 eller 36 § får tillämpa 3-7 §§ endast om alla
enhetens ägare hör hemma i samma stat som denna.
Första och andra styckena gäller även för
försäkringsinvesteringsenheter.
11 § Bestämmelserna i 3-7 §§ ska tillämpas även på
koncernenheter som inte tagits med i den kvalificerade
finansiella rapporten därför att de innehas för försäljning.
Undantag från tillämpningen av den tillfälliga
förenklingsregeln
12 § Följande koncernenheter är undantagna från tillämpningen
av 3-5 §§ :
1. statslösa koncernenheter,
2. koncernenheter i en stat vilka ingår i en koncern med flera
moderenheter, när en kvalificerad land-för-land-rapport inte
innehåller information från hela den kombinerade koncernen,
3. koncernenheter i en stat för vilka ett val har gjorts
enligt 7 kap. 78 §,
4. koncernenheter i en stat för vilka 3-5 §§ inte tillämpats
för ett tidigare räkenskapsår trots att enheterna uppfyllde
villkoren i 3-5 §§, och
5. koncernenheter i en stat för vilka 3-5 §§ inte tillämpats
för ett tidigare räkenskapsår för att enheterna inte uppfyllde
villkoren i 3-5 §§.
Övergångsår
13 § Vid tillämpningen av 4 kap. 26 och 28 §§ ska ett
övergångsår enligt 4 kap. 25 § för en koncernenhet i en stat
inte omfatta de år då 3-5 §§ tillämpas av koncernenheten.
Vid tillämpningen av 4 kap. 28 § ska övergångsåret vara det
första räkenskapsår då 3-5 §§ inte längre tillämpas i fråga om
en koncernenhet till vilken en tillgång har överlåtits. Detta
gäller dock inte om den avyttrande koncernenheten omfattas av
en regel om tilläggsskatt eller om överföringen ger upphov
till en skattepliktig vinst enligt denna lag.
Övergångsbestämmelser
2023:875
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.
2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar
närmast efter den 31 december 2023 eller, i fråga om svenska
handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den
31 december 2023.
3. Bestämmelserna i 6 kap. 9-15 §§ ska dock tillämpas på
svenska koncernenheter första gången för beskattningsår som
börjar närmast efter den 31 december 2024 eller, i fråga om
svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter
den 31 december 2024. Detta gäller dock inte om
koncernenhetens moderföretag är ett sådant moderföretag som
avses i 6 kap. 5 § 2.
4. Vid tillämpningen av 5 kap. 3 § ska i stället för den
procentsats som anges där följande procentsats användas för
det beskattningsår eller, i fråga om svenska handelsbolag,
räkenskapsår som inleds under nedanstående kalenderår:
2024 9,8 procent
2025 9,6 procent
2026 9,4 procent
2027 9,2 procent
2028 9,0 procent
2029 8,2 procent
2030 7,4 procent
2031 6,6 procent
2032 5,8 procent
5. Vid tillämpningen av 5 kap. 4 § ska i stället för den
procentsats som anges där följande procentsats användas för
det beskattningsår eller, i fråga om svenska handelsbolag,
räkenskapsår som inleds under nedanstående kalenderår:
2024 7,8 procent
2025 7,6 procent
2026 7,4 procent
2027 7,2 procent
2028 7,0 procent
2029 6,6 procent
2030 6,2 procent
2031 5,8 procent
2032 5,4 procent