Regeringskansliets rättsdatabaser

1 kap. Lagens innehåll och tillämpningsområde 1 § I denna lag finns bestämmelser om tilläggsskatt. Tilläggsskatt utgör en skatt som syftar till att säkerställa en effektiv minimibeskattning av enheter som ingår i stora nationella eller multinationella koncerner. Tilläggsskatt ska betalas till staten. 2 § Innehållet i lagen är uppdelat enligt följande: - lagens innehåll och tillämpningsområde (1 kap.), - definitioner och förklaringar (2 kap.), - beräkning av tilläggsskattebeloppet (3 kap.), - val, tillkommande tilläggsskattebelopp i vissa fall och justering av skattekostnad (4 kap.), - substansbelopp, verksamhet av begränsad betydelse och internationell sjöfartsverksamhet (5 kap.), - skattskyldighet för tilläggsskatt (6 kap.), - särskilda enheter och transaktioner (7 kap.), och - förenklingsregeln (8 kap.). Lagens tillämpningsområde 3 § Denna lag ska tillämpas när en svensk koncernenhet ingår i en koncern som har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro enligt moderföretagets koncernredovisning under minst två av de fyra räkenskapsår som föregår det aktuella räkenskapsåret. Lagen ska inte tillämpas på undantagna enheter. Intäkter för undantagna enheter ska dock ingå i de intäkter som avses i första stycket. Om ett eller flera av de fyra räkenskapsåren är längre eller kortare än tolv månader, ska beloppsgränsen i första stycket justeras proportionellt för vart och ett av dessa räkenskapsår. Valuta 4 § Vid tillämpningen av den beloppsangivelse i euro som finns i 3 § ska belopp i annan valuta räknas om enligt den genomsnittliga växelkursen för december året före det aktuella räkenskapsåret. Vid omräkningen ska de kurser som fastställs av Europeiska centralbanken användas. Om Europeiska centralbanken inte har fastställt någon kurs för en valuta, ska i stället motsvarande kurs från centralbanken i den stat där den aktuella koncernenheten hör hemma användas. Undantagna enheter 5 § Följande enheter är undantagna enheter: 1. myndighetsenheter, 2. internationella organisationer, 3. ideella organisationer, 4. investeringsfonder som är moderföretag, 5. fastighetsinvesteringsföretag som är moderföretag, 6. pensionsfonder, och 7. investeringsenheter för pensioner. 6 § Som en undantagen enhet behandlas också en enhet vars värde till minst 95 procent ägs av en eller flera sådana enheter som anges i 5 § 1-6 eller av offentliga organ, om 1. enheten uteslutande eller så gott som uteslutande bedriver verksamhet som består i att inneha tillgångar eller investera medel till förmån för den eller de undantagna enheterna eller offentliga organen, eller 2. enheten uteslutande bedriver verksamhet till stöd för verksamheten i den eller de undantagna enheterna eller offentliga organen. Ägandet kan vara direkt eller, om samtliga enheter i ägarkedjan är eller ska behandlas som undantagna enheter, indirekt. 7 § Som en undantagen enhet behandlas också en enhet vars värde till minst 85 procent ägs av en eller flera sådana enheter som avses i 5 § 1-6 eller av offentliga organ. Detta gäller dock bara om dess inkomst uteslutande eller så gott som uteslutande består av sådana utdelningar och andra värdeöverföringar eller vinster och förluster som enligt 3 kap. 9 eller 10 § inte ingår i det justerade resultatet. Ägandet kan vara direkt eller, om samtliga enheter i ägarkedjan är eller ska behandlas som undantagna enheter, indirekt. 8 § En rapporterande enhet kan välja att en enhet som avses i 6 eller 7 § inte ska behandlas som en undantagen enhet. Ett sådant val gäller i fem år från och med det räkenskapsår som valet avser. Därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. Om valet återkallas kan ett nytt val enligt första stycket göras först fem år efter det år som återkallelsen avser. Förändringar i koncernen 9 § Om två eller flera koncerner har slagits samman för att bilda en ny koncern under något av de fyra räkenskapsår som närmast föregår det aktuella räkenskapsåret, ska beloppsgränsen i 3 § anses vara uppnådd varje räkenskapsår före sammanslagningen för vilket summan av intäkterna i de enskilda koncernredovisningarna uppgår till minst 750 miljoner euro. Om en enhet som inte ingår i en koncern slås samman med en enhet eller koncern under det aktuella räkenskapsåret och om någon av dessa inte har upprättat en koncernredovisning för något av de fyra räkenskapsår som närmast föregår det aktuella året, ska beloppsgränsen i 3 § anses vara uppnådd för varje räkenskapsår före sammanslagningen för vilket summan av intäkterna i de enskilda års- eller koncernredovisningarna uppgår till minst 750 miljoner euro. Med slås samman avses att alla eller i huvudsak alla koncernenheter i två eller flera separata koncerner ställs under gemensam kontroll på ett sådant sätt att de utgör enheter i en enda koncern eller att en enhet som inte ingår i någon koncern ställs under gemensam kontroll med en annan enhet eller koncern på ett sådant sätt att de utgör enheter i en enda koncern. 10 § Om en koncern som omfattades av lagens tillämpningsområde året före det aktuella räkenskapsåret delas i två eller flera nya koncerner, ska beloppsgränsen i 3 § anses vara uppnådd - för det räkenskapsår då delningen sker: om summan av intäkterna i koncernredovisningen för vardera ny koncern för det räkenskapsåret uppgår till minst 750 miljoner euro, och - för det andra till fjärde räkenskapsåret efter delningen: om summan av intäkterna i koncernredovisningen för vardera ny koncern uppgår till minst 750 miljoner euro under minst två av dessa räkenskapsår. Första stycket gäller i fråga om varje arrangemang där koncernenheterna i en koncern delas upp i två eller flera nya koncerner och inte längre ingår i samma moderföretags koncernredovisning. I vilken stat en enhet eller ett fast driftställe hör hemma Var en enhet hör hemma 11 § En enhet som inte omfattas av bestämmelserna i 14 och 15 §§ hör hemma i den stat där den är skattskyldig för bolagsskatt enligt de regler som gäller i den staten. Detta gäller dock bara om den rättsliga grunden för skattskyldigheten är platsen för företagsledning, platsen för bildande eller annan liknande omständighet. Om en enhet inte är skattskyldig för bolagsskatt eller om det av annan anledning inte är möjligt att avgöra var en enhet hör hemma med ledning av vad som anges i första stycket, ska enheten anses höra hemma i den stat där den bildades. Om en enhet vid tillämpningen av första stycket anses höra hemma i mer än en stat, ska frågan om var enheten hör hemma avgöras enligt 12 och 13 §§. 12 § Om det finns ett tillämpligt skatteavtal mellan staterna hör en koncernenhet hemma i den stat där den har sin skatterättsliga hemvist enligt avtalet. Även om det finns ett tillämpligt skatteavtal mellan de berörda staterna ska bestämmelserna i 13 § tillämpas, om 1. koncernenhetens skatterättsliga hemvist enligt avtalet ska avgöras genom en ömsesidig överenskommelse mellan behöriga myndigheter och någon sådan överenskommelse inte har träffats, eller 2. avtalet inte leder till att dubbelbeskattning undviks därför att koncernenheten har skatterättslig hemvist i båda de berörda staterna. 13 § Om det inte finns något tillämpligt skatteavtal, hör en koncernenhet hemma i den stat som har påfört högst medräknade skatter under räkenskapsåret. Skatt som har betalats enligt ett system för beskattning av kontrollerade utländska företag ska inte beaktas. Om skatten är lika hög i båda staterna, hör koncernenheten hemma i den stat där den har det högsta substansbeloppet enligt 5 kap. 2 §. Om beloppet som avses i andra stycket är lika högt i båda staterna, ska enheten anses vara statslös eller, om den är ett moderföretag, anses höra hemma i den stat där den bildades. Var en delägarbeskattad enhet hör hemma 14 § Delägarbeskattade enheter som är moderföretag eller skyldiga att tillämpa en huvudregel för tilläggsskatt hör hemma i den stat där de bildades. Andra delägarbeskattade enheter är statslösa. Var ett fast driftställe hör hemma 15 § Ett fast driftställe som avses i - 7 kap. 17 § 1 hör hemma i den stat där det behandlas som ett fast driftställe och är skyldigt att betala skatt enligt ett skatteavtal, - 7 kap. 17 § 2 hör hemma i den stat där det är skyldigt att betala skatt på överskottet i sin verksamhet, - 7 kap. 17 § 3 hör hemma i den stat där det fasta driftställets affärsverksamhet bedrivs, - 7 kap. 17 § 4 ska behandlas som statslöst. Enheter som flyttar under räkenskapsåret 16 § Om en enhet flyttar under räkenskapsåret ska frågan om var den hör hemma avgöras med hänsyn till förhållandena vid räkenskapsårets ingång. Utvidgad tillämpning av huvudregeln för tilläggsskatt 17 § Om en moderenhet till följd av 12 eller 13 § hör hemma i en stat där den inte omfattas av en huvudregel för tilläggsskatt, omfattas enheten av den andra statens huvudregel. Detta gäller dock inte om tillämpningen av en sådan regel inte är tillåten enligt ett tillämpligt skatteavtal. Förfarandet 18 § I skatteförfarandelagen (2011:1244) finns bestämmelser om förfarandet vid beskattningen. 2 kap. Definitioner och förklaringar Var finns definitioner och förklaringar? 1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner av vissa begrepp och förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen också i andra kapitel. Definitioner av följande begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer: allmänt erkänd redovisningsstandard i 20 § asymmetrisk vinst och förlust i utländsk valuta i 3 kap. 13 § balansvärde i 5 kap. 5 § beskattningsår i 24 § bestämmande inflytande i 14 § betydande snedvridning av konkurrensen i 3 kap. 7 § bokfört nettovärde av materiella tillgångar i 23 § delägarbeskattad enhet i 7 kap. 2 § delägd moderenhet i 13 § effektiv skattesats i 3 kap. 37 § enhet i 6 § första stycket fast driftställe i 7 kap. 17 § fastighetsinvesteringsföretag i 40 § försäkringsinvesteringsenhet i 41 § godkänd redovisningsstandard i 21 § godkänt utdelningsskattessystem i 31 § huvudenhet i 7 kap. 18 § huvudregel för tilläggsskatt i 4 § hör hemma i 1 kap. 11-16 §§ icke kvalificerat imputationsbelopp i 28 § icke kvalificerat skattetillgodohavande i 30 § ideell organisation i 34 § internationell organisation i 33 § investeringsenhet i 38 § investeringsenhet för pensioner i 37 § investeringsfond i 39 § justerat resultat i 3 kap. 2 § justerad skattekostnad i 3 kap. 23 § kompletteringsregel för tilläggsskatt i 5 § koncern i 7 § koncernenhet i 8 § koncernredovisning i 19 § kvalificerat imputationsbelopp i 27 § kvalificerat skattetillgodohavande i 29 § lågbeskattad koncernenhet i 44 § lågskattestat i 45 § medräknade skatter i 3 kap. 24-26 §§ mellanliggande moderenhet i 12 § minimiskattesats i 25 § modellreglerna i 47 § moderenhet i 10 § moderföretag i 11 § myndighetsenhet i 32 § nettoskattekostnad i 3 kap. 8 § offentligt organ i 6 § tredje stycket omorganisering i 7 kap. 59 § omvänd hybridenhet i 7 kap. 4 § pensionsenhet i 35 § pensionsfond i 36 § portföljinnehav i 17 § procentsats för tilläggsskatt i 3 kap. 38 § första stycket rapporterande enhet i 43 § redovisat resultat i 18 § regel om nationell tilläggsskatt i 3 § räkenskapsår i 22 § skattetransparent enhet i 7 kap. 3 § stat i 46 § statslös koncernenhet i 48 § substansbelopp i 5 kap. 2 § svensk koncernenhet i 9 § system för beskattning av kontrollerade utländska företag i 26 § särskild uppskjuten skattefordran i 4 kap. 13 § tilläggsskatt i 2 § tilläggsskattebelopp i 3 kap. 37-39 §§ tilläggsskatterapport i 42 § undantagna utdelningar i 3 kap. 9 § undantagen vinst och förlust avseende ägarintressen i 3 kap. 10 § undantagna enheter i 1 kap. 5-8 §§ ägarenhet i 16 § ägarintresse i 15 § överskjutande vinst i 3 kap. 38 § andra stycket. Tilläggsskatt Vad som avses med tilläggsskatt 2 § Med tilläggsskatt avses svensk eller utländsk skatt som beräknas med stöd av en regel om nationell tilläggsskatt, en huvudregel för tilläggsskatt eller en kompletteringsregel för tilläggsskatt. Vid tillämpningen av en kompletteringsregel för tilläggsskatt ska även ett belopp som motsvarar skatteeffekten av ett vägrat avdrag vid inkomstbeskattning anses som sådan skatt. Regel om nationell tilläggsskatt 3 § Med en regel om nationell tilläggsskatt avses en stats regelverk som fastställer överskjutande vinster för de koncernenheter som hör hemma i den staten och som medför att dessa överskjutande vinster i staten beskattas med minst minimiskattesatsen. För att utgöra en regel om nationell tilläggsskatt ska regelverket vara likvärdigt med och administreras på ett sätt som är förenligt med 1. bestämmelserna i rådets direktiv 2022/2523 av den 14 december 2022 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen, i den ursprungliga lydelsen, eller 2. när det gäller en stat utanför Europeiska unionen, modellreglerna. Ett regelverk ska inte behandlas som en regel om nationell tilläggsskatt om den stat som har infört regelverket ger förmåner för att kompensera för regelverket. Huvudregel för tilläggsskatt 4 § Med huvudregel för tilläggsskatt avses en stats regelverk som innebär att moderenheter i en koncern beräknar och betalar sin andel av en tilläggsskatt för lågbeskattade koncernenheter i koncernen. För att utgöra en huvudregel för tilläggsskatt ska regelverket vara likvärdigt med och administreras på ett sätt som är förenligt med 1. bestämmelserna i rådets direktiv 2022/2523, i den ursprungliga lydelsen, eller 2. när det gäller en stat utanför Europeiska unionen, modellreglerna. Ett regelverk ska inte behandlas som en huvudregel för tilläggsskatt om den stat som har infört regelverket ger förmåner för att kompensera för regelverket. Kompletteringsregel för tilläggsskatt 5 § Med kompletteringsregel för tilläggsskatt avses en stats regelverk som innebär att staten tar ut sin andel av kompletterande tilläggsskatt för en koncern. För att utgöra en kompletteringsregel för tilläggsskatt ska regelverket vara likvärdigt med och administreras på ett sätt som är förenligt med 1. bestämmelserna i rådets direktiv 2022/2523, i den ursprungliga lydelsen, eller 2. när det gäller en stat utanför Europeiska unionen, modellreglerna. Ett regelverk ska inte behandlas som en kompletteringsregel för tilläggsskatt om den stat som har infört regelverket ger förmåner för att kompensera för regelverket. Koncern och enheter Enheter och offentliga organ 6 § Med enhet avses en juridisk person eller en annan juridisk konstruktion som upprättar särskilda räkenskaper. Vid tillämpningen av denna lag ska inte offentliga organ anses vara enheter. Med offentliga organ avses staten Sverige, Sveriges riksdag, Sveriges regering, svenska regioner, svenska kommuner och till någon av dessa hörande organ, verk och integrerade delar. Med offentliga organ avses även utländska motsvarigheter. Koncern 7 § Med koncern avses 1. enheter som är förenade genom ägande eller kontroll på så sätt att dessa enheters tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden ingår i moderföretagets koncernredovisning eller är undantagna från moderföretagets koncernredovisning endast på grund av enhetens ringa storlek eller väsentlighet eller på grund av att enheten innehas för försäljning, eller 2. en enhet som har ett eller flera fasta driftställen förutsatt att enheten inte är en del av en annan koncern i enlighet med vad som anges i 1. Koncernenhet 8 § Med koncernenhet avses 1. en enhet som ingår i en koncern, eller 2. ett fast driftställe till en huvudenhet som ingår i en koncern. Svensk koncernenhet 9 § Med svensk koncernenhet avses en koncernenhet som hör hemma i Sverige enligt bestämmelserna i 1 kap. 11-16 §§. Moderenhet 10 § Med moderenhet avses 1. ett moderföretag som inte är en undantagen enhet, 2. en mellanliggande moderenhet, eller 3. en delägd moderenhet. Moderföretag 11 § Med moderföretag avses 1. en enhet som direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande över en annan enhet och som i sin tur inte direkt eller indirekt ägs av en annan enhet som har ett bestämmande inflytande över den, eller 2. huvudenheten i en sådan koncern som avses i 7 § 2. Mellanliggande moderenhet 12 § Med mellanliggande moderenhet avses en koncernenhet som direkt eller indirekt har ett ägarintresse i en annan koncernenhet i samma koncern och som inte är ett moderföretag, en delägd moderenhet, ett fast driftställe eller en investeringsenhet. Delägd moderenhet 13 § Med delägd moderenhet avses en koncernenhet 1. där mer än 20 procent av ägarintresset i koncernenhetens vinst innehas direkt eller indirekt av en eller flera personer som inte är koncernenheter i koncernen, 2. som har ett direkt eller indirekt ägarintresse i en annan koncernenhet i koncernen, och 3. som inte är ett moderföretag, ett fast driftställe eller en investeringsenhet. Ägande och kontroll Bestämmande inflytande 14 § Med bestämmande inflytande avses ett ägarintresse som innebär att innehavaren 1. är skyldig att post-för-post konsolidera en enhets tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard, eller 2. skulle ha varit skyldig att konsolidera en enhets tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden post- för-post om innehavaren hade upprättat en koncernredovisning. En huvudenhet anses ha bestämmande inflytande över sitt fasta driftställe. Ägarintresse 15 § Med ägarintresse avses en sådan rätt till en andel i en enhets eller ett fast driftställes vinst, eget kapital eller reserver som har sin grund i ägande eller vad som motsvarar ägande. Ägarenhet 16 § Med ägarenhet avses en koncernenhet som direkt eller indirekt har ett ägarintresse i en annan koncernenhet i samma koncern. Portföljinnehav 17 § Med portföljinnehav avses en koncerns ägarintresse i en enhet om koncernen vid den tidpunkt då vinst delas ut eller andelar avyttras har rätt till mindre än tio procent av vinsten, kapitalet, reserverna eller rösterna. Redovisning, resultat och skatt Redovisat resultat 18 § Med redovisat resultat avses koncernenhetens redovisade resultat justerat i enlighet med de redovisningsprinciper som moderföretaget tillämpar eller ska tillämpa vid upprättande av sin koncernredovisning, dock utan eliminering av koncerninterna transaktioner. Om det inte skäligen kan krävas att det redovisade resultatet bestäms enligt första stycket, ska resultatet i stället beräknas enligt en annan allmänt erkänd redovisningsstandard eller en godkänd redovisningsstandard, dock utan eliminering av koncerninterna transaktioner, om 1. enheten upprättar sina räkenskaper enligt dessa alternativa principer, och 2. uppgifterna i redovisningen är tillförlitliga. Resultatet enligt andra stycket ska justeras om tillämpningen av en redovisningsprincip eller redovisningsstandard på en intäktspost, kostnadspost eller transaktion leder till permanenta skillnader i förhållande till resultatet enligt första stycket som överstiger en miljon euro. Vid tillämpningen av beloppsangivelsen i euro ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt som anges i 1 kap. 4 §. Koncernredovisning 19 § Med koncernredovisning avses 1. en enhets redovisning som upprättats enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard och i vilken tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden hos enheten och eventuella enheter som den har ett bestämmande inflytande över redovisas som en enda ekonomisk enhet, 2. den redovisning som en enhet i en koncern som avses i 7 § 2 upprättar enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard, 3. räkenskaper som upprättats av ett moderföretag, men inte enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard, och som senare har justerats för att förhindra eventuell betydande snedvridning av konkurrensen, eller 4. om moderföretaget inte upprättar räkenskaper enligt 1, 2 eller 3, de räkenskaper som skulle ha upprättats om moderföretaget var skyldigt att göra det enligt a) en allmänt erkänd redovisningsstandard, eller b) en annan redovisningsstandard under förutsättning att räkenskaperna har justerats för att förhindra eventuell betydande snedvridning av konkurrensen. Allmänt erkänd redovisningsstandard 20 § Med allmänt erkänd redovisningsstandard avses följande redovisningsstandarder: - International Financial Reporting Standards (IFRS) som antagits av International Accounting Standards Board, - IFRS som antagits av unionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, eller - de allmänt erkända redovisningsprinciperna i Australien, Brasilien, Kanada, medlemsstaterna i Europeiska unionen, staterna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, Hongkong (Kina), Japan, Mexiko, Nya Zeeland, Folkrepubliken Kina, Republiken Indien, Republiken Korea, Ryssland, Singapore, Schweiz, Förenade kungariket och Amerikas förenta stater. Godkänd redovisningsstandard 21 § Med godkänd redovisningsstandard avses allmänt erkända redovisningsprinciper som är tillåtna av ett godkänt redovisningsorgan i den stat där enheten hör hemma. Ett godkänt redovisningsorgan är det organ i en stat som har rättslig behörighet att föreskriva, fastställa eller godta redovisningsstandarder. Räkenskapsår 22 § Med räkenskapsår avses den redovisningsperiod för vilken moderföretaget i en koncern upprättar sin koncernredovisning. Om moderföretaget inte upprättar en koncernredovisning avses med räkenskapsår i stället kalenderår. Bokfört nettovärde av materiella tillgångar 23 § Med bokfört nettovärde av materiella tillgångar avses genomsnittet av de materiella tillgångarnas värde i årsredovisningen vid räkenskapsårets ingång och utgång efter att hänsyn tagits till ackumulerade avskrivningar, värdeminskningar och nedskrivningar. Beskattningsår 24 § Med beskattningsår avses det år som motsvarar moderföretagets räkenskapsår. Minimiskattesats 25 § Med minimiskattesats avses en skattesats om 15 procent. System för beskattning av kontrollerade utländska företag 26 § Med system för beskattning av kontrollerade utländska företag avses skatteregler, med undantag för en huvudregel som avses i 4 §, som innebär att den som direkt eller indirekt äger andelar i en utländsk enhet eller ett fast driftställes huvudenhet är skattskyldig för sin andel av eller hela den utländska koncernenhetens inkomst, oavsett om den delas ut eller inte. Kvalificerat imputationsbelopp 27 § Med kvalificerat imputationsbelopp avses medräknad skatt som är betald av eller påförd en koncernenhet och som kan återbetalas till eller avräknas hos den som faktiskt har rätt till utdelning från enheten, om sådan återbetalning eller avräkning medges 1. i en annan stat än den som påförde den medräknade skatten, 2. den mottagare som faktiskt har rätt till utdelningen och utdelningen beskattas minst med minimiskattesatsen enligt den nationella lagstiftningen i den stat där den medräknade skatten påfördes, 3. en fysisk person som faktiskt har rätt till utdelningen och som har hemvist i den stat där den medräknade skatten påfördes och utdelningen beskattas minst med den allmänt gällande inkomstskattesatsen, eller 4. en myndighetsenhet, ett offentligt organ, en internationell organisation, en ideell organisation, en pensionsenhet, en investeringsenhet som inte ingår i koncernen, eller till ett livförsäkringsbolag i den mån utdelningen erhålls i samband med inhemsk pensionsenhetsverksamhet och beskattas på liknande sätt som en utdelning som erhålls av en pensionsenhet. I fråga om en ideell organisation, en pensionsenhet, en investeringsenhet och ett livförsäkringsbolag gäller första stycket 4 bara om den stat som påfört de medräknade skatterna är den stat där - den ideella organisationen eller pensionsenheten inrättats och förvaltas, - investeringsenheten bildats och regleras, eller - livförsäkringsbolaget hör hemma. I fråga om medräknad skatt som är betald av eller påförd ett fast driftställe avses sådan utdelning som huvudenheten lämnat. Icke kvalificerat imputationsbelopp 28 § Med icke kvalificerat imputationsbelopp avses skatt som inte uppfyller kriterierna i 27 § och som betalas av eller påförs en koncernenhet och som 1. återbetalas vid utdelningstillfället till den som har rätt till utdelningen från koncernenheten, 2. avräknas hos den som har rätt till utdelningen mot skatt på annan inkomst än utdelningen, eller 3. återbetalas till det utdelande bolaget vid utdelning till dess ägare. Kvalificerat skattetillgodohavande 29 § Med kvalificerat skattetillgodohavande avses 1. ett anspråk på återbetalning (skattetillgodohavande) som är utformat på ett sådant sätt att det ska betalas kontant eller på något motsvarande sätt till en koncernenhet inom fyra år från den dag då koncernenheten har rätt att erhålla betalningen enligt lagstiftningen i den stat som beviljar detta, eller 2. om skattetillgodohavandet delvis återbetalas, den del av skattetillgodohavandet som ska betalas kontant eller på något motsvarande sätt till en koncernenhet inom fyra år från den dag då koncernenheten har rätt att erhålla detta belopp. Ett kvalificerat skattetillgodohavande ska inte omfatta något skattebelopp som kan avräknas eller återbetalas på grundval av ett imputationsbelopp enligt 27 eller 28 §. Icke kvalificerat skattetillgodohavande 30 § Med icke kvalificerat skattetillgodohavande avses ett anspråk på återbetalning som inte omfattas av 29 § men som är helt eller delvis återbetalningsbart. Godkänt utdelningsskattessystem 31 § Med godkänt utdelningsskattesystem avses ett bolagsskattesystem som 1. leder till skatt på vinst bara när sådan vinst delas ut eller anses vara utdelad till aktieägarna, eller när företaget har vissa andra kostnader än rörelsekostnader, 2. innebär att skatt tas ut utifrån en skattesats som är lika med eller högre än minimiskattesatsen, och 3. var i kraft senast den 1 juli 2021. Särskilda subjekt Myndighetsenhet 32 § Med myndighetsenhet avses en enhet 1. som helt och hållet ägs av ett offentligt organ, 2. som inte bedriver handel eller näringsverksamhet och som har som huvudsakligt ändamål att a) fullgöra offentliga förvaltningsuppgifter, eller b) förvalta eller investera det offentliga organets tillgångar genom att göra och inneha investeringar, förvalta tillgångar och bedriva därmed sammanhängande investeringsverksamhet till förmån för det offentliga organets tillgångar, 3. som är redovisningsskyldig inför det offentliga organet för sitt övergripande resultat och som årligen rapporterar in uppgifter till detta, 4. vars nettoinkomster, om dessa fördelas, endast tillgodogörs det offentliga organet utan att någon del av nettoinkomsterna fördelas till förmån för någon privatperson, och 5. vars tillgångar tillfaller det offentliga organet vid upplösning. Internationell organisation 33 § Med internationell organisation avses en mellanstatlig eller överstatlig organisation 1. som har bildats enligt en överenskommelse mellan huvudsakligen stater, 2. som har ett gällande värdlandsavtal eller annan överenskommelse om immunitet och privilegier med den stat där organisationen är etablerad, och 3. vars inkomster enligt lag eller organisationens styrande dokument inte gynnar privatpersoner. Med internationell organisation avses även en institution eller ett organ som ägs helt av en internationell organisation enligt första stycket. Ideell organisation 34 § Med ideell organisation avses en enhet som uppfyller samtliga följande kriterier: 1. den har etablerats och är verksam i den stat där den har hemvist och a) dess ändamål avser uteslutande religion, välgörenhet, vetenskap, konst, kultur, idrott, utbildning eller liknande ändamål, eller b) den är en yrkesorganisation, branschorganisation, handelskammare, arbetstagarorganisation, jord- eller trädgårdsbruksorganisation, medborgarorganisation eller en organisation som uteslutande verkar för att främja social välfärd, 2. dess inkomster är i väsentlig mån befriade från inkomstskatt i den stat där den har hemvist, 3. den har inte några ägare eller medlemmar med ägar- eller vinstintressen i enhetens intäkter eller tillgångar, 4. dess intäkter eller tillgångar får inte delas ut eller användas till förmån för privatpersoner eller enheter vars ändamål inte avser välgörenhet, annat än a) som en följd av att enheten fullföljer de ändamål som anges i 1, b) som skälig ersättning för utförda tjänster eller användning av egendom eller kapital, eller c) som betalning som motsvarar skäligt marknadsvärde för egendom som enheten har förvärvat, 5. dess tillgångar tillfaller eller återförs till en annan ideell organisation eller till ett offentligt organ i staten där enheten har hemvist vid dess upphörande, likvidation eller upplösning, och 6. den bedriver inte handel eller annan verksamhet som inte har direkt samband med de ändamål för vilka den etablerades. Pensionsenhet 35 § Med pensionsenhet avses en pensionsfond eller en investeringsenhet för pensioner. Pensionsfond 36 § Med pensionsfond avses en enhet som är etablerad i en stat och vars verksamhet i staten uteslutande eller så gott som uteslutande består i att administrera eller tillhandahålla pensionsförmåner och kompletterande förmåner till enskilda i den staten. Som ytterligare förutsättning gäller 1. att enheten är reglerad som en sådan i den staten, eller 2. att förmånerna är tryggade och finansieras av en samling av tillgångar som förvaltas för att säkerställa att förmånerna fullgörs om den som lämnat pensionsutfästelsen blir insolvent. Investeringsenhet för pensioner 37 § Med investeringsenhet för pensioner avses en enhet som är etablerad för och som uteslutande eller så gott som uteslutande bedriver verksamhet för att 1. investera medel till förmån för en pensionsfond, eller 2. stödja verksamhet som bedrivs av en pensionsfond i samma koncern. Investeringsenhet 38 § Med investeringsenhet avses en investeringsfond eller ett fastighetsinvesteringsföretag. Med investeringsenhet avses också en enhet som till minst 95 procent ägs av en eller flera investeringsfonder eller fastighetsinvesteringsföretag och som uteslutande eller så gott som uteslutande bedriver verksamhet som består i att inneha tillgångar eller investera medel till förmån för ägaren. Ett indirekt ägarförhållande jämställs med ett direkt ägande om samtliga enheter i ägarkedjan är investeringsfonder eller fastighetsinvesteringsföretag. Med investeringsenhet avses vidare en enhet vars värde till minst 85 procent ägs av investeringsfonder eller fastighetsinvesteringsföretag. Detta gäller dock bara om dess inkomst uteslutande eller så gott som uteslutande består av sådana utdelningar och andra värdeöverföringar eller vinster och förluster som enligt 3 kap. 9 eller 10 § inte ingår i det justerade resultatet. Investeringsfond 39 § Med investeringsfond avses en enhet eller en annan juridisk konstruktion 1. som är utformad för gemensam förvaltning av ett antal från varandra fristående investerares tillgångar, 2. som investerar i enlighet med en fastställd investeringspolicy, 3. som gör det möjligt för investerare att minska transaktions-, forsknings- och analyskostnader eller sprida risker kollektivt, 4. som huvudsakligen är utformad för att generera avkastning eller vinst på investeringar, eller att skydda mot en särskild eller allmän händelse eller effekt, 5. vars investerare har rätt till avkastning från fondens tillgångar eller intäkter från dessa tillgångar, på grundval av deras respektive bidrag, 6. som omfattas av ett regelverk för investeringsverksamhet, inbegripet relevanta bestämmelser om penningtvätt och investerarskydd, i den stat där den är etablerad eller förvaltas, eller vars ledning omfattas av ett sådant regelverk, och 7. som förvaltas av yrkesverksamma förvaltare för investerarnas räkning. Fastighetsinvesteringsföretag 40 § Med fastighetsinvesteringsföretag avses en enhet - som har ett stort antal delägare, - som huvudsakligen innehar fast egendom, och - vars inkomst endast beskattas i ett led, antingen i enheten eller hos delägarna, senast ett år efter räkenskapsårets utgång. Försäkringsinvesteringsenhet 41 § Med försäkringsinvesteringsenhet avses en enhet som 1. har etablerats med anledning av skyldigheter enligt ett försäkrings- eller livränteavtal, 2. uteslutande ägs av en eller flera enheter inom samma koncern, vilka är föremål för lagstiftning avseende försäkringsföretag i den stat där försäkringsinvesteringsenheten hör hemma, och 3. i övrigt uppfyller villkoren för att utgöra antingen en investeringsfond enligt 39 § eller ett fastighetsinvesteringsföretag enligt 40 §. Förfarande Tilläggsskatterapport 42 § Med tilläggsskatterapport avses en sådan tilläggsskatterapport som ska lämnas enligt 33 d kap. skatteförfarandelagen (2011:1244). Rapporterande enhet 43 § Med rapporterande enhet avses en enhet som lämnar tilläggsskatterapport. Övrigt Lågbeskattad koncernenhet 44 § Med lågbeskattad koncernenhet avses 1. en koncernenhet som hör hemma i en lågskattestat, eller 2. en koncernenhet som är statslös och har ett positivt justerat resultat och en effektiv skattesats som är lägre än minimiskattesatsen. En koncernenhet anses alltid vara lågbeskattad om tillkommande tilläggsskatt har fördelats till koncernenheten enligt 3 kap. 40 och 41 §§ eller 4 kap. 19 §. Lågskattestat 45 § Med lågskattestat avses, i fråga om en koncern, en stat där koncernen har 1. en justerad vinst, och 2. en effektiv skattesats som är lägre än minimiskattesatsen. Stat 46 § Med stat avses även jurisdiktion. Modellreglerna 47 § Med modellreglerna avses the Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy Global Anti-Base Erosion Model Rules (Pillar Two) antagna av OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS den 14 december 2021. Statslös koncernenhet 48 § Med statslös koncernenhet avses en koncernenhet som inte hör hemma i en stat enligt 1 kap. 13-15 §§. 3 kap. Beräkning av tilläggsskattebeloppet 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - beräkning av det justerade resultatet (2-22 §§ ), - justerad skattekostnad för beräkning av den effektiva skattesatsen (23-37 §§ ), och - beräkning av tilläggsskattebelopp (38-42 §§ ). Beräkning av det justerade resultatet Huvudprinciper för beräkning 2 § En koncernenhets justerade resultat är det resultat som enheten har eller skulle ha redovisat enligt räkenskaper som upprättats med ledning av de redovisningsprinciper som tillämpas i dess moderföretags koncernredovisning enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard - utan hänsyn till elimineringar för koncerninterna transaktioner, och - med justeringar enligt 8-22 §§. I 4, 5 och 7 kap. finns ytterligare bestämmelser som kan påverka det justerade resultatet. I 7 kap. 50 § finns en bestämmelse om de värden som resultatberäkningen ska baseras på för förvärvade enheter. Moderföretagets koncernredovisning är inte upprättad enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard 3 § Om koncernredovisningen för en koncernenhets moderföretag inte är upprättad enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard gäller följande. Koncernenhetens resultat enligt 2 § ska bestämmas på grundval av de redovisningsprinciper som moderföretaget har tillämpat i sina räkenskaper enligt 2 kap. 19 § 3. Om detta resultat har påverkats av skillnaderna mellan de tillämpade redovisningsprinciperna och en allmänt erkänd redovisningsstandard, ska det justeras så att skillnaderna inte leder till någon betydande snedvridning av konkurrensen. Moderföretaget upprättar inte någon koncernredovisning 4 § Om en koncernenhets moderföretag inte har upprättat någon koncernredovisning enligt 2 kap. 19 § 1-3 gäller följande. Koncernenhetens resultat enligt 2 § ska bestämmas på grundval av redovisningsprinciperna i en allmänt erkänd redovisningsstandard. Resultatet får även bestämmas enligt redovisningsprinciperna i en godkänd redovisningsstandard. Om detta resultat har påverkats av skillnaderna mellan de tillämpade redovisningsprinciperna och en allmänt erkänd redovisningsstandard, ska det justeras så att skillnaderna inte leder till någon betydande snedvridning av konkurrensen. Alternativregel för beräkningen 5 § Beräkningen av det justerade resultatet enligt 2 § får i stället för vad som sägs i den paragrafen utgå från en annan allmänt erkänd redovisningsstandard eller en godkänd redovisningsstandard, om 1. det inte skäligen kan krävas att resultatet bestäms med ledning av moderföretagets redovisningsprinciper, 2. enheten upprättar sina räkenskaper enligt dessa alternativa principer, och 3. uppgifterna i redovisningen är tillförlitliga. Om en tillämpning av en sådan redovisningsstandard som avses i första stycket på en intäktspost, kostnadspost eller annan transaktion leder till en permanent avvikelse i resultatet i förhållande till ett resultat, beräknat enligt 2 §, och denna avvikelse överstiger en miljon euro, ska resultatet justeras. Vid tillämpningen av den beloppsangivelse i euro som finns i andra stycket ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt som anges i 1 kap. 4 §. Särskild regel för beräkningen av nationell tilläggsskatt 6 § Vad avser nationell tilläggsskatt får det justerade resultatet för koncernenheter i en stat, i stället för en beräkning enligt 2-5 §§, beräknas enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard eller godkänd redovisningsstandard som skiljer sig från den som används i koncernredovisningen. En godkänd redovisningsstandard får användas bara under förutsättning att resultatet justeras för att förhindra en betydande snedvridning av konkurrensen enligt 7 §. Betydande snedvridning av konkurrensen 7 § En betydande snedvridning av konkurrensen anses uppstå om tillämpningen av en särskild princip eller ett särskilt förfarande enligt en godkänd redovisningsstandard för koncernen som helhet leder till skillnader som uppgår till mer än 75 miljoner euro under ett räkenskapsår vid en jämförelse med tillämpning av motsvarande princip eller förfarande enligt IFRS som antagits av International Accounting Standards Board, eller IFRS som antagits av unionen i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002. Vid tillämpningen av den beloppsangivelse i euro som finns i första stycket ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt som anges i 1 kap. 4 §. Nettoskattekostnad 8 § Resultatet ska justeras så att det inte påverkas av nettoskattekostnaderna. Med nettoskattekostnaderna avses nettoposten av 1. aktuella och uppskjutna medräknade skatter som har kostnadsförts, inklusive medräknade skatter avseende inkomster som är undantagna vid beräkningen av det justerade resultatet, 2. uppskjutna skattefordringar som är hänförliga till en förlust under året, 3. tilläggsskatt, och 4. icke kvalificerat imputationsbelopp. Undantagna utdelningar 9 § Utdelning eller annan värdeöverföring som har tagits emot eller anteciperats och som har sin grund i ägarintressen ska inte tas med i det justerade resultatet. Detta gäller dock inte om 1. de andelar som ägarintresset avser är ett portföljinnehav, och 2. koncernenheten som tar emot utdelningen i ekonomisk mening har ägt andelarna mindre än ett år vid dagen för utdelningen eller värdeöverföringen. En utdelning eller värdeöverföring är inte heller undantagen om den lämnas av en investeringsenhet och omfattas av ett val enligt 7 kap. 36 §. Undantagen vinst eller förlust avseende ägarintressen 10 § Vinster och förluster som ingår i enhetens resultat ska inte tas med i det justerade resultatet, om 1. de beror på ändringar i det verkliga värdet på ett ägarintresse som inte är ett portföljinnehav, 2. de avser ett ägarintresse som redovisas enligt kapitalandelsmetoden, eller 3. de avser vinst eller förlust vid avyttring av ett ägarintresse som inte utgör ett portföljinnehav. Omvärdering av materiella anläggningstillgångar 11 § Resultatet ska justeras med ett belopp som motsvarar en redovisad värdeförändring, ökad eller minskad med tillhörande uppskjuten skatt hänförlig till räkenskapsåret, som beror på tillämpningen av en redovisningsprincip avseende materiella anläggningstillgångar som innebär att 1. tillgångarna omvärderas löpande i redovisningen till verkligt värde, 2. värdeförändringen redovisas mot eget kapital, och 3. vinster och förluster därefter inte påverkar resultaträkningen. Justering till följd av omorganisering 12 § Resultatet ska justeras med belopp som avser vinst eller förlust som ska undantas enligt bestämmelserna om omorganisering i 7 kap. 59-61 §§. Undantagna vinster ska minska det justerade resultatet och undantagna förluster ska öka det justerade resultatet. Asymmetrisk vinst eller förlust i utländsk valuta 13 § Resultatet ska justeras för vinst eller förlust i utländsk valuta för en koncernenhet vars funktionella valuta och beskattningsvaluta skiljer sig åt. Justering ska göras om vinsten eller förlusten 1. ingår i koncernenhetens beskattningsbara vinst eller förlust och är hänförlig till fluktuationer i valutakursen mellan den funktionella valutan och beskattningsvalutan, 2. ingår i koncernenhetens redovisade resultat och är hänförlig till fluktuationer i valutakursen mellan den funktionella valutan och beskattningsvalutan, 3. ingår i koncernenhetens redovisade resultat och är hänförlig till fluktuationer i valutakursen mellan en tredje utländsk valuta och koncernenhetens funktionella valuta, eller 4. kan hänföras till fluktuationer i valutakursen mellan en tredje utländsk valuta och beskattningsvalutan, oavsett om vinsten eller förlusten i den tredje utländska valutan ingår i den beskattningsbara inkomsten eller inte. Den funktionella valutan är den valuta som används för att fastställa enhetens redovisade resultat. Beskattningsvalutan är den valuta som används för att fastställa koncernenhetens skattepliktiga inkomst när medräknade skatter beräknas. En tredje utländsk valuta är en valuta som varken är enhetens funktionella valuta eller beskattningsvaluta. Mutor och böter 14 § Följande kostnader ska inte räknas med i resultatet: 1. kostnader som hänför sig till betalningar som enligt reglerna i den stat där koncernenheten eller moderföretaget hör hemma är olagliga, däribland mutor och olagliga provisioner, och 2. böter och sanktionsavgifter, om ett bötes- eller sanktionsbelopp som belastat resultatet för räkenskapsåret uppgår till eller överstiger 50 000 euro eller vad som motsvarar 50 000 euro i koncernenhetens funktionella valuta. Vid tillämpningen av den beloppsangivelse i euro som finns i första stycket 2 ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt som anges i 1 kap. 4 §. Fel under tidigare räkenskapsår och byte av redovisningsprinciper 15 § Om fel som avser tidigare års resultat och som avser en intäkt eller kostnad som skulle ha ingått i det justerade resultatet har korrigerats genom en justering direkt mot eget kapital, ska det justerade resultatet ökas eller minskas med ett belopp motsvarande den del av korrigeringsbeloppet som inte redovisats i resultaträkningen. Detta gäller dock inte om en sådan korrigering av tidigare fel resulterat i en väsentlig minskning av en sådan skuld avseende medräknade skatter som avses i 4 kap. 20 § andra stycket. Första stycket gäller också i fråga om en korrigeringspost som uppstått till följd av byte av redovisningsprinciper eller redovisningspolicy, om den har redovisats direkt mot eget kapital och avser en intäkt eller kostnad som ska ingå i det justerade resultatet. Pensionskostnader 16 § Resultatet ska justeras för skillnaden mellan den redovisade pensionskostnaden och det belopp som tillförts en pensionsenhet för räkenskapsåret. Detta gäller dock bara för pension som tryggas genom överföring till en pensionsenhet. Justering av koncerninterna transaktioner 17 § Resultatet ska justeras enligt följande: 1. Transaktioner mellan koncernenheter som är hemmahörande i olika stater som inte redovisats till samma belopp i de båda koncernenheternas räkenskaper eller som inte är i enlighet med marknadsmässiga villkor ska justeras så att de uppgår till samma belopp och är i enlighet med sådana villkor. 2. En förlust vid försäljning eller annan överföring av en tillgång mellan två koncernenheter i samma stat som inte redovisats enligt marknadsmässiga villkor ska justeras till det belopp som följer av sådana villkor, om förlusten ska ingå i beräkningen av det justerade resultatet. Med marknadsmässiga villkor avses sådana villkor som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende företag för motsvarande transaktion under jämförbara omständigheter. Skattetillgodohavanden 18 § Kvalificerade skattetillgodohavanden ska tas upp som intäkt. Icke kvalificerade skattetillgodohavanden ska inte tas upp som intäkt. Koncerninterna finansieringsarrangemang 19 § Resultatet ska ökas med kostnader som är hänförliga till finansieringsarrangemang genom vilka en eller flera koncernenheter ger tillgodohavanden till, eller på annat sätt gör investeringar i, en eller flera andra koncernenheter (koncerninternt finansieringsarrangemang) om 1. koncernenheten som har skulden eller som investeringen görs i hör hemma i en lågskattestat eller i en stat som skulle ha varit en lågskattestat om kostnaden inte hade belastat koncernenheten, 2. det koncerninterna finansieringsarrangemanget rimligen kan förväntas öka koncernhetens kostnader under den tid finansieringsarrangemanget löper utan att detta leder till en motsvarande ökning av den beskattningsbara inkomsten för den koncernenhet som ger krediten eller gör investeringen, och 3. den koncernenhet som ger krediten eller gör investeringen hör hemma i en stat som inte är en lågskattestat eller som inte skulle ha varit en lågskattestat om den koncernenheten inte hade haft de intäkter som är hänförliga till krediten eller investeringen. Denna paragraf ska inte tillämpas om 22 § ska tillämpas. Försäkringsföretag 20 § Vid beräkning av det justerade resultatet för ett försäkringsföretag som har redovisat en sådan skattekostnad som avses i 26 § 3 ska avdrag göras för motsvarande belopp som har redovisats som en intäkt och som avser sådan skatt. I det justerade resultatet ska ett försäkringsföretag ta med eventuell avkastning på försäkringstagarnas kapital som inte återspeglas i försäkringsföretagets redovisning av vinst eller förlust i den mån motsvarande förändring av skulden till försäkringstagarna återspeglas i dess redovisning av vinst eller förlust. 21 § Vid beräkning av det justerade resultatet för ömsesidiga livförsäkringsbolag och livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst ska avdrag göras för belopp som överförs till en konsolideringsfond. Belopp som tas i anspråk från konsolideringsfonden för att täcka en förlust ska läggas till. Övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål 22 § En koncernenhet som emitterat ett instrument för övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål ska minska det justerade resultatet med belopp som inte dragits av som en kostnad i det redovisade resultatet men som - redovisats som en minskning av eget kapital för koncernenheten och - beror på genomförda eller kommande betalningar som utgör ränta, utdelning eller liknande. En koncernenhet som är innehavare av ett instrument för övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål ska öka det justerade resultatet med belopp som inte tagits upp som en intäkt i det redovisade resultatet men som - redovisats som en ökning av eget kapital för koncernenheten och - beror på genomförda eller kommande betalningar som utgör ränta, utdelning eller liknande. Med instrument för övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål avses ett instrument som - emitterats i enlighet med tillsyns- eller regleringskrav för den finansiella sektorn, - kan omvandlas till eget kapital eller skrivas ned under vissa särskilt angivna omständigheter, och - utformats för att kvittas mot förlust i händelse av finanskris. Beräkning av justerad skattekostnad Beräkning av den justerade skattekostnaden 23 § Den justerade skattekostnaden är summan av de redovisade kostnaderna avseende medräknade aktuella skatter efter justeringar för 1. nettobeloppet för tillägg och minskningar enligt 29 och 30 §§, 2. det uppskjutna skattejusteringsbeloppet enligt 31-34 §§, och 3. nettoförändringen av skatter som redovisas direkt mot eget kapital till den del de hänför sig till intäkter eller kostnader som ingår i det justerade resultatet och som beskattas enligt lokala skatteregler. Beräkningen av den justerade skattekostnaden ska utgå från den redovisning som används vid beräkning av det justerade resultatet enligt 2-7 §§. Vid beräkningen ska justering bara göras en gång även om flera bestämmelser skulle kunna gälla för samma skattebelopp. I 27 § och i 7 kap. 11, 25, 63 och 64 §§ finns bestämmelser om fördelning av medräknade skatter till en annan koncernenhet än den som har tagit upp skatterna i sin redovisning. 24 § Vid beräkning av den justerade skattekostnaden ska följande skatter räknas med (medräknade skatter): 1. skatt som redovisas i enhetens räkenskaper och som avser koncernenhetens intäkter eller vinst eller dess andel av intäkter eller vinst i en koncernenhet som den har ett ägarintresse i, 2. skatt som tas ut enligt ett godkänt utdelningsskattesystem, 3. skatt som påförs i stället för allmänt tillämplig bolagsskatt, och 4. skatt som tas ut på balanserade vinstmedel och annat eget kapital, däribland skatter som tas ut på en kombination av intäkter och eget kapital. 25 § Vid beräkning av den justerade skattekostnaden ska följande skatter inte räknas med: 1. tilläggsskatt, 2. icke kvalificerade imputationsbelopp, och 3. skatt som betalas av ett försäkringsföretag och som avser avkastning på försäkringstagares kapital. 26 § Skatter som avser vinst eller förlust och hänför sig till avyttring av fast egendom ska, om valmöjligheten i 4 kap. 9 § utnyttjas, inte räknas med i den justerade skattekostnaden för det år som valet görs. Fördelning av medräknade skatter på utdelning 27 § Skattekostnader som avses i 24 och 25 §§ i en koncernenhets räkenskaper och avser utdelning under räkenskapsåret från en annan koncernenhet ska fördelas till den koncernenhet som lämnade utdelningen. Justeringar av aktuell skatt 28 § Skattekostnaden ska ökas med medräknade skatter enligt följande: 1. skatt som redovisats som en kostnad som påverkar resultatet före skatt, 2. skatt som avser uppskjutna skattefordringar som hanteras enligt 4 kap. 14 § första stycket, 3. belopp som avser betalning under räkenskapsåret av skatt som tidigare år inte räknats med som en skattekostnad för att skattesituationen då var osäker, och 4. belopp som avser tillgodohavande eller återbetalning av ett kvalificerat skattetillgodohavande om beloppet har minskat den aktuella skattekostnaden i räkenskaperna. 29 § Skattekostnaden ska minskas med 1. aktuell skattekostnad som avser intäkter om intäkterna inte ingår i beräkningen av det justerade resultatet, 2. skattekostnad som avser tillgodohavande eller återbetalning av ett icke kvalificerat skattetillgodohavande om kostnaden inte har minskat den aktuella skattekostnaden i räkenskaperna, 3. skatt som har återbetalats till eller tillgodoräknats en koncernenhet, om skatten inte har behandlats som en justering av skattekostnaderna i räkenskaperna, 4. aktuell skattekostnad som är hänförlig till en osäker skattesituation, och 5. aktuell skattekostnad som inte förväntas bli betald inom tre år från räkenskapsårets utgång. Första stycket 3 ska inte tillämpas på kvalificerade skattetillgodohavanden. Justeringar avseende uppskjuten skatt 30 § Det uppskjutna skattejusteringsbeloppet uppgår till den nettopost i räkenskaperna som visar räkenskapsårets förändring av uppskjutna skatteskulder och skattefordringar med justeringar enligt 31-34 §§. Detta gäller under förutsättning att den skattesats som använts vid beräkningen i räkenskaperna är lika med eller lägre än minimiskattesatsen. Om den nationella skattesats som använts vid beräkningen är högre än minimiskattesatsen, ska det uppskjutna skattejusteringsbeloppet i stället beräknas utifrån minimiskattesatsen. 31 § Om en uppskjuten skattefordran avseende årets förlust inte alls har redovisats i räkenskaperna för att kriterierna för redovisning av fordran inte är uppfyllda, ska det uppskjutna skattejusteringsbeloppet minskas med ett belopp som motsvarar den minskning som skulle ha skett om den uppskjutna skattefordran hade redovisats. 32 § Om en uppskjuten skattefordran i räkenskaperna har beräknats utifrån en skattesats som understiger minimiskattesatsen, får den i stället beaktas till det värde som den skulle ha haft om den hade beräknats med ledning av minimiskattesatsen. Som förutsättning för detta gäller att 1. den uppskjutna skattefordran är hänförlig till en justerad förlust, och 2. omräkningen görs för det år som förlusten uppkommer. Om en uppskjuten skattefordran ökas enligt första stycket ska en motsvarande minskning göras av det uppskjutna skattejusteringsbeloppet. 33 § Följande ska läggas till vid beräkningen av det uppskjutna skattejusteringsbeloppet: 1. belopp som avser betalning av en uppskjuten skatteskuld, om skatteskulden inte har räknats med i det justerade resultatet för tidigare räkenskapsår men har betalats under det aktuella räkenskapsåret, och 2. belopp som har minskat den justerade skattekostnaden enligt 35 § första stycket för ett tidigare räkenskapsår, om beloppet har betalats under det aktuella räkenskapsåret. 34 § Följande ska inte räknas med vid beräkningen av det uppskjutna skattejusteringsbeloppet: 1. skattekostnad som är hänförlig till poster som inte ingår i beräkningen av det justerade resultatet, 2. skattekostnad som är osäker, 3. skattekostnad som avser utdelning från en koncernenhet, 4. skattekostnad som avser en uppskjuten skatteskuld om skatteskulden omfattas av ett val enligt 4 kap. 17 §, 5. effekter som uppstår när värdet i redovisningen på en uppskjuten skattefordran justeras eller när principer för att ta upp en sådan fordran i redovisningen ändras, 6. skattekostnad som uppstår till följd av att den nationella skattesatsen ändras, och 7. effekter som uppstår till följd av att skattereduktion beviljas eller att ett reduktionsbelopp utnyttjas. Tidsgräns för uppskjutna skatteskulder 35 § Om en uppskjuten skatteskuld som påverkat koncernenhetens justerade skattekostnad inte återförs, betalas eller regleras på annat sätt senast vid utgången av det femte räkenskapsåret från det att den först redovisades i räkenskaperna, ska de justerade skattekostnaderna för det året då skulden först redovisades minskas med ett belopp som motsvarar den del av skulden som kvarstår. Effektiv skattesats och tilläggsskattebelopp ska då räknas om enligt 37 och 38 §§. Tillkommande tilläggsskattebelopp ska fördelas enligt 40 och 41 §§. I 4 kap. 18 § finns en bestämmelse om att en uppskjuten skatteskuld inte behöver beaktas. 36 § Bestämmelsen i 35 § första stycket gäller inte om den uppskjutna skatteskulden avser 1. värdeminskningsavdrag avseende materiella tillgångar, 2. kostnader för licenser eller liknande tillgångar som gäller i förhållande till en offentlig förvaltning och ger rätt att använda fast egendom eller nyttja en naturresurs, om nyttjandet medför betydande investeringar i materiella tillgångar, 3. kostnader för forskning och utveckling, 4. kostnader för avveckling och sanering, 5. orealiserade nettovinster vid redovisning till verkligt värde, 6. orealiserade nettovinster som beror på fluktuationer i utländsk valuta, 7. försäkringsreserver och förutbetalda anskaffningskostnader för försäkringsavtal, 8. vinster från försäljning av materiella anläggningstillgångar i samma stat som koncernenheten hör hemma i, om vinsterna återinvesteras i materiella anläggningstillgångar i samma stat, eller 9. ytterligare belopp som lagts till i redovisningen som en följd av en förändring av redovisningsprinciperna för de poster som avses i 1-8. Beräkning av tilläggsskattebelopp Beräkningen av den effektiva skattesatsen 37 § Den effektiva skattesatsen är kvoten av de sammanlagda justerade skattekostnaderna för koncernenheterna i en stat och det sammanlagda justerade resultatet för koncernenheterna i den staten. Justerat resultat och justerad skattekostnad som avser en koncernenhet som är en investeringsenhet ska inte räknas med. Särskilda regler för beräkning av effektiv skattesats för investeringsenheter finns i 7 kap. 28 och 29 §§. Tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat 38 § Om den effektiva skattesatsen är lägre än minimiskattesatsen ska en procentsats för tilläggsskatt beräknas. Med procentsats för tilläggsskatt avses minimiskattesatsen minskad med koncernens effektiva skattesats för räkenskapsåret i den aktuella staten. Tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat är lika med enheternas sammantagna överskjutande vinst multiplicerad med procentsatsen för tilläggsskatt för staten. Med överskjutande vinst avses det sammanlagda justerade resultatet för enheterna i en stat minskat med ett substansbelopp beräknat enligt 5 kap. 2-11 §§. Tilläggsskattebelopp som avser en koncernenhet som är en investeringsenhet ska inte räknas med. Särskilda regler för beräkning av tilläggsskattebelopp för investeringsenheter finns i 7 kap. 30 §§. Tillkommande tilläggsskattebelopp ska läggas till tilläggsskattebeloppet för det aktuella räkenskapsåret. Nationell tilläggsskatt ska dras ifrån eller läggas till enligt förutsättningarna i 39 §. 39 § Tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en utländsk stat ska minskas med belopp avseende den nationella tilläggsskatt som ska betalas i den stat där enheterna hör hemma. Om utländsk nationell tilläggsskatt för koncernenheterna i en medlemsstat i Europeiska unionen beräknats med utgångspunkt i IFRS som antagits av International Accounting Standards Board eller IFRS som antagits av unionen i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002, alternativt moderföretagets allmänt erkända redovisningsstandard, ska något tilläggsskattebelopp inte beräknas för enheterna i den staten. Till den del nationell tilläggsskatt inte har betalats inom fyra år efter utgången av det räkenskapsår då den skulle ha betalats ska den läggas till tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i den staten i form av ett tillkommande tilläggsskattebelopp. Tilläggsskattebeloppet för en koncernenhet 40 § Tilläggsskattebeloppet enligt 38 § ska fördelas mellan koncernenheterna i staten utifrån hur stor andel enhetens justerade vinst är av den justerade vinsten för samtliga koncernenheter som har justerad vinst och hör hemma i den staten. Ingen del av tilläggsskattebeloppet ska fördelas till koncernenheter som har justerad förlust. Om tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat endast består av tillkommande tilläggsskattebelopp och det inte finns någon justerad vinst i staten under räkenskapsåret, ska tilläggsskatten fördelas mellan koncernenheterna i staten enligt första stycket utifrån deras justerade vinst under de räkenskapsår som omräkningen avser. 41 § Om tillkommande tilläggsskattebelopp fördelas enligt 40 § andra stycket till koncernenheter i en stat där koncernenheterna inte har någon justerad vinst, gäller följande vid beräkningen enligt 6 kap. 4-7 §§ av en moderenhets andel av det tillkommande tilläggsskattebeloppet. Varje koncernenhet ska då anses ha en justerad vinst som motsvarar det tillkommande tilläggsskattebelopp som fördelats till den koncernenheten dividerat med minimiskattesatsen. Statslösa koncernenheter 42 § För statslösa koncernenheter ska såväl den effektiva skattesatsen som tilläggsskattebeloppet beräknas enhet för enhet. 4 kap. Val, tillkommande tilläggsskattebelopp i vissa fall och justering av skattekostnad 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - de val som får göras i fråga om beräkning av det justerade resultatet och den justerade skattekostnaden (2-17 §§ ), - tillkommande tilläggsskattebelopp i vissa fall när det inte redovisas vinst i en stat (18 och 19 §§ ), - justering av skattekostnad i efterhand (20-24 §§ ), och - uppskjutna skattefordringar, uppskjutna skatteskulder och överförda tillgångar vid övergången till systemet (25-28 §§ ). Val som påverkar det justerade resultatet Beräkning av det justerade resultatet vid aktiebaserad ersättning 2 § Vid beräkningen av det justerade resultatet för en koncernenhet får den rapporterande enheten välja att, i fråga om aktiebaserad ersättning, i stället för den redovisade kostnaden beräkna resultatet med ledning av den kostnad som behandlas som avdragsgill vid enhetens inkomstbeskattning. Då gäller bestämmelserna i 3-5 §§. Ett val enligt första stycket gäller för samtliga koncernenheter i samma stat under det räkenskapsår som valet avser och de efterföljande räkenskapsår som omfattas av valet. Ett sådant val gäller i fem år från och med det räkenskapsår som valet avser. Därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. Om valet återkallas kan ett nytt val enligt första stycket göras först fem år efter det år som återkallelsen avser. 3 § Om instrument som är hänförliga till aktiebaserad ersättning förfaller utan att utnyttjas, ska vid beräkningen av det justerade resultatet hela den kostnad som för tidigare räkenskapsår har minskat det justerade resultatet tas upp för det räkenskapsår då möjligheten att utnyttja instrumentet förföll. 4 § Om en del av kostnaden för den aktiebaserade ersättningen har redovisats före det räkenskapsår då ett val enligt 2 § görs, ska resultatet korrigeras för det år då valet görs. Vid beräkningen av det justerade resultatet ska resultatet justeras med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan summan av de belopp som har dragits av vid beräkningen av det justerade resultatet för tidigare år och summan av de belopp som skulle ha dragits av, om valet enligt 2 § hade gjorts för de tidigare räkenskapsåren. 5 § Om ett val enligt 2 § återkallas gäller följande. Vid beräkningen av det justerade resultatet för det räkenskapsår som återkallelsen avser ska en intäkt tas upp. Intäkten ska uppgå till summan av de belopp som för tidigare räkenskapsår har dragits av från det justerade resultatet minskad med summan av de redovisade kostnaderna. Detta gäller endast för positiva belopp och för belopp som avser ersättning som inte realiserats eller betalats ut före det räkenskapsår då valet återkallas. Tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde 6 § Vid beräkningen av det justerade resultatet för en koncernenhet får den rapporterande enheten, avseende tillgångar och skulder som tas upp till verkligt värde i redovisningen, välja att i stället lägga realiserade vinster och förluster till grund för beräkningen. I så fall ska undantag göras för vinst eller förlust som beror på att redovisningen sker till verkligt värde. Vid avyttring eller återbetalning ska realiserade vinster och förluster ligga till grund för beräkningen. Om valet enligt första stycket görs för samma räkenskapsår som tillgången förvärvas eller skulden uppkommer, ska anskaffningsvärdet ligga till grund för beräkningen av det justerade resultatet. Om valet görs för ett senare år än det år då tillgången förvärvades eller skulden uppkom, ska i stället det bokförda värdet den första dagen på det räkenskapsår som valet avser ligga till grund för beräkningen. 7 § Ett val enligt 6 § gäller för samtliga koncernenheter i samma stat och för samtliga tillgångar som redovisas till verkligt värde. Den rapporterande enheten kan dock välja att begränsa valet till att endast gälla materiella tillgångar eller sådana tillgångar och skulder som innehas av investeringsenheter. Valet gäller i fem år från och med det räkenskapsår som valet avser. Därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. Om valet återkallas kan ett nytt val enligt första stycket göras först fem år efter det år som återkallelsen avser. 8 § Om valet återkallas ska ett belopp tas med vid beräkningen av det justerade resultatet. Detta belopp ska uppgå till skillnaden mellan 1. tillgångens eller skuldens verkliga värde den första dagen på det räkenskapsår som återkallelsen avser, och 2. det värde som legat till grund för beräkningen av det justerade resultatet. Vinst eller förlust vid avyttring av fast egendom 9 § Vid beräkningen av det justerade resultatet får den rapporterande enheten välja att behandla vinst eller förlust vid avyttring av fast egendom på det sätt som framgår av 10 §, om 1. den fasta egendomen finns i samma stat som den avyttrande koncernenheten hör hemma i, 2. förvärvaren inte ingår i samma koncern som den avyttrande koncernenheten, och 3. den enhet som utnyttjar vinsten eller förlusten för avräkning hör hemma i samma stat som den koncernenhet som avyttrat fastigheten med vinst. Ett val enligt första stycket gäller för det räkenskapsår som valet avser. 10 § Sådan vinst som avses i 9 § ska avräknas mot koncernenhetens eller en annan koncernenhets förlust vid en sådan avyttring som avses i 9 § under räkenskapsåret eller de fyra år som föregår detta (femårsperioden). Vinsten ska först avräknas mot förlust som uppstått under femårsperiodens första räkenskapsår. Återstående vinst ska avräknas mot förluster senare år under femårsperioden. Om det återstår vinst efter att den avräknats mot förluster enligt första stycket ska vinsten fördelas jämnt över femårsperioden. Vinsten ska hänföras till de koncernenheter som hör hemma i samma stat som den avyttrande koncernenheten och som gjort sådana vinster som avses i 9 §. Den återstående vinsten ska fördelas proportionellt med hänsyn till koncernenhetens vinst i förhållande till motsvarande vinster för alla koncernenheter i staten. Om det under något räkenskapsår inte finns någon koncernenhet som har gjort en sådan vinst som avses i 9 §, ska det återstående beloppet för det året fördelas lika mellan koncernenheterna i staten. 11 § Ett val enligt 9 § medför att justerat resultat, effektiv skattesats och tilläggsskattebelopp enligt 3 kap. ska räknas om för samtliga koncernenheter och räkenskapsår som berörs av valet. Den tilläggsskatt som tillkommer ska enligt 3 kap. 38 § läggas till tilläggsskattebeloppet för det år som valet enligt 9 § avser. Tillkommande tilläggsskattebelopp ska fördelas enligt 3 kap. 40 och 41 §§. I 3 kap. 26 § finns en bestämmelse som avser skatter hänförliga till vinster eller förluster när 9 § tillämpas. Transaktioner mellan koncernenheter som ingår i en grupp för skattekonsolidering 12 § Vid beräkningen av det justerade resultatet får den rapporterande enheten välja att eliminera koncerninterna intäkter, kostnader, vinster och förluster om koncernenheterna 1. hör hemma i samma stat, och 2. ingår i en grupp för konsolidering av skatt. För det år då valet görs eller återkallas ska justeringar göras så att poster inte beaktas mer än en gång och inte heller utelämnas helt. Ett val enligt första stycket gäller i fem år från och med det räkenskapsår som valet avser. Därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. Om valet återkallas kan ett nytt val enligt första stycket göras först fem år efter det år som återkallelsen avser. Val som påverkar den justerade skattekostnaden Alternativregel för uppskjuten skattefordran 13 § Vid beräkning av den effektiva skattesatsen i en stat enligt 3 kap. 37 § får den rapporterande enheten välja att, i stället för att för koncernenheterna i staten beakta uppskjutna skattejusteringsbelopp beräknade enligt 3 kap. 31- 36 §§, ta upp en särskild uppskjuten skattefordran. Detta gäller bara om det sammanlagda justerade resultatet för de koncernenheter som hör hemma i staten är en förlust. Den särskilda uppskjutna skattefordran ska motsvara koncernenheternas sammanlagda justerade förlust multiplicerad med minimiskattesatsen. Ett val enligt första stycket gäller för samtliga koncernenheter i den aktuella staten och får inte göras avseende koncernenheter som hör hemma i en stat som har ett godkänt utdelningsskattesystem. Ett val enligt första stycket får göras endast för det första räkenskapsår som en enhet i den stat som valet gäller ingår i den koncern som omfattas av denna lag eller av utländsk lagstiftning som är likvärdig med och administreras på ett sätt som är förenligt med bestämmelserna i rådets direktiv 2022/2523 i den ursprungliga lydelsen eller, när det gäller en stat utanför Europeiska unionen, modellreglerna. Därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. 14 § En särskild uppskjuten skattefordran enligt 13 § ska minskas för det räkenskapsår då det sammanlagda justerade resultatet för koncernenheterna i staten är en vinst. Minskningen ska uppgå till det lägsta av 1. det belopp som motsvarar den justerade vinsten multiplicerad med minimiskattesatsen, och 2. det belopp som skattefordran uppgår till. Återstående skattefordran ska överföras till efterföljande räkenskapsår och läggas samman med motsvarande fordringar under dessa år. 15 § Om den rapporterande enheten återkallar valet enligt 13 § ska den särskilda uppskjutna skattefordran minskas till noll med verkan från den första dagen på det räkenskapsår som återkallelsen avser. 16 § Om valet enligt 13 § avser en delägarbeskattad enhet som är ett moderföretag ska den särskilda uppskjutna skattefordran beräknas med hänsyn till enhetens justerade förlust efter de justeringar som avses i 7 kap. 14 §. Uppskjuten skatteskuld 17 § Den rapporterande enheten får välja att vid beräkningen av den justerade skattekostnaden inte beakta en uppskjuten skatteskuld som inte förväntas bli reglerad inom den tid som anges i 3 kap. 35 § första stycket. Ett sådant val gäller för det räkenskapsår som valet avser. Därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. Tillkommande tilläggsskattebelopp när koncernenheterna i en stat inte redovisar vinst 18 § Ett tillkommande tilläggsskattebelopp ska beräknas, om 1. koncernenheterna i en stat sammantaget inte redovisar någon justerad nettovinst, och 2. den justerade skattekostnaden är a) ett negativt belopp, och b) lägre än ett belopp som beräknas genom att den justerade förlusten multipliceras med minimiskattesatsen. Det tillkommande tilläggsskattebeloppet ska uppgå till skillnaden mellan den justerade skattekostnaden och den justerade förlusten multiplicerad med minimiskattesatsen. 19 § Tillkommande tilläggsskattebelopp enligt 18 § ska fördelas till koncernenheter i staten med justerade skattekostnader som 1. understiger noll, och 2. understiger det justerade resultatet multiplicerat med minimiskattesatsen. Beloppet ska fördelas proportionellt. Det belopp som ska hänföras till respektive enhet beräknas genom att den justerade skattekostnaden för enheten dras av från dess justerade resultat multiplicerat med minimiskattesatsen. En koncernenhet ska vid beräkningen enligt 6 kap. 4-7 §§ anses ha en justerad vinst som motsvarar det tillkommande tilläggsskattebelopp som fördelats på den koncernenheten dividerat med minimiskattesatsen. Justering av skattekostnad i efterhand 20 § Om en koncernenhet justerar kostnaden för medräknade skatter i räkenskaperna för ett tidigare räkenskapsår, ska den justerade skattekostnaden inte ändras för det tidigare året. I stället ska motsvarande belopp påverka den justerade skattekostnaden för det aktuella räkenskapsåret. Om en sådan justering innebär att skattekostnaden minskar ska dock den effektiva skattesatsen och tilläggsskattebeloppet räknas om i enlighet med 3 kap. 37 och 38 §§ för det år justeringen avser (justeringsåret) och de efterföljande år som påverkas. Ett tillkommande tilläggsskattebelopp ska enligt 3 kap. 38 § läggas till tilläggsskattebeloppet för det aktuella räkenskapsåret och ska fördelas enligt 3 kap. 40 och 41 §§. 21 § Den rapporterande enheten får välja att låta en oväsentlig minskning av skattekostnaden för medräknade skatter påverka det innevarande räkenskapsåret i stället för justeringsåret. En minskning av skattekostnaden är oväsentlig om minskningarna sammantaget för koncernenheterna i den aktuella staten understiger en miljon euro. Vid tillämpningen av beloppsangivelsen i euro ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt som anges i 1 kap. 4 §. Ett val enligt första stycket gäller för det räkenskapsår som valet avser. 22 § Om skattesatsen i en stat sänks så att den understiger minimiskattesatsen och det leder till att den uppskjutna skattekostnaden för en koncernenhet minskar, ska ett belopp som motsvarar förändringen behandlas enligt 20 och 21 §§. 23 § Om en uppskjuten skattekostnad har beräknats enligt en nationell skattesats som är lägre än minimiskattesatsen och den nationella skattesatsen höjs, ska den uppskjutna skattekostnad som följer av en sådan höjning behandlas enligt 20 § för det räkenskapsår då skatten betalas. Justeringen enligt första stycket får inte överstiga ett belopp som motsvarar den uppskjutna skattekostnaden beräknad enligt minimiskattesatsen. 24 § Om mer än en miljon euro av en koncernenhets aktuella skattekostnad, som ingår i de medräknade skatterna, inte har betalats inom tre år från räkenskapsårets utgång, ska justerad skattekostnad, effektiv skattesats och tilläggsskattebelopp räknas om. Den justerade skattekostnaden ska då minskas med det obetalda beloppet. Vid tillämpningen av beloppsangivelsen i euro ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt som anges i 1 kap. 4 §. Den effektiva skattesatsen och tilläggsskattebeloppet ska då räknas om i enlighet med 3 kap. 37 och 38 §§ för justeringsåret och de efterföljande år som påverkas. Ett tillkommande tilläggsskattebelopp ska enligt 3 kap. 38 § läggas till tilläggsskattebeloppet för det innevarande räkenskapsåret och ska fördelas enligt 3 kap. 40 och 41 §§. Uppskjutna skattefordringar, uppskjutna skatteskulder och överförda tillgångar vid övergången till systemet 25 § Vid fastställande av den effektiva skattesatsen för koncernenheter i en stat för ett övergångsår enligt 26 § och för varje därpå följande räkenskapsår ska alla de uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder som återspeglas eller redovisas i alla koncernenheters räkenskaper i en stat beaktas för övergångsåret. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder ska räknas med utifrån den skattesats som är lägst av minimiskattesatsen och den tillämpliga nationella skattesatsen. En uppskjuten skattefordran som har redovisats till en skattesats som är lägre än minimiskattesatsen får dock räknas om enligt minimiskattesatsen om den skattskyldige kan visa att den uppskjutna skattefordran är hänförlig till en justerad förlust. Effekter som uppstår när värdet på en uppskjuten skattefordran justeras eller när principer för att ta upp en sådan fordran i räkenskaperna ändras ska inte påverka värdet av den uppskjutna skattefordran. 26 § Med övergångsår för en stat avses det första räkenskapsår då en koncernenhet omfattas av en lagstiftning som är likvärdig med och administreras på ett sätt som är förenligt med 1. bestämmelserna i rådets direktiv 2022/2523, i den ursprungliga lydelsen, eller 2. när det gäller en stat utanför Europeiska unionen, modellreglerna. 27 § Uppskjutna skattefordringar som härrör från sådana poster som enligt 3 kap. inte ska ingå vid beräkningen av justerat resultat ska undantas från den beräkning som avses i 25 § när sådana uppskjutna skattefordringar uppkommer i en transaktion som har ägt rum efter den 30 november 2021. 28 § Vid överföring av tillgångar mellan koncernenheter efter den 30 november 2021 men före övergångsårets början ska det skattemässiga värdet för de överförda tillgångarna, med undantag för lager, motsvara det värde som de överförda tillgångarna hade vid tidpunkten för överföringen enligt den överförande koncernenhetens redovisning. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder ska fastställas på grundval av samma värde. 5 kap. Substansbelopp, verksamhet av begränsad betydelse och internationell sjöfartsverksamhet 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - substansbelopp (2-11 §§ ), - undantag för verksamhet av begränsad betydelse (12-14 §§ ), och - undantag för internationell sjöfartsverksamhet (15-19 §§ ). Substansbelopp Beräkningen av substansbeloppet 2 § Vid beräkningen enligt 3 kap. 38 § av den överskjutande vinsten ska en koncerns sammanlagda justerade resultat i en stat minskas med ett substansbelopp. Substansbeloppet för samtliga koncernenheter som hör hemma i en stat är summan av ett belopp som avser personalkostnader beräknade enligt 3 § och ett belopp som avser materiella anläggningstillgångar beräknat enligt 4 §. Första stycket gäller inte för investeringsenheter. Personalkostnader 3 § Beloppet för personalkostnader för en koncernenhet är fem procent av kostnaderna för anställda och oberoende uppdragstagare som arbetar för koncernen i den staten i enhetens ordinarie verksamhet och under koncernens ledning och kontroll. Följande ska inte ingå i beräkningen: 1. personalkostnader som lagts till balansvärdet på sådana materiella anläggningstillgångar som avses i 4 §, och 2. personalkostnader som kan hänföras till det resultat som inte tas med vid beräkningen av det justerade resultatet enligt 15 §. Materiella anläggningstillgångar 4 § Beloppet för materiella anläggningstillgångar för en koncernenhet är fem procent av balansvärdet på sådana tillgångar i den stat där koncernenheten hör hemma. Som materiella anläggningstillgångar behandlas också följande tillgångar om de finns i eller kan hänföras till samma stat: 1. naturresurser, 2. leasetagares nyttjanderätt till materiella anläggningstillgångar som redovisas som tillgång i balansräkningen, och 3. en licens eller ett liknande arrangemang från en offentlig förvaltning som gäller rätten att använda fast egendom eller att utnyttja naturresurser och som medför betydande investeringar i materiella anläggningstillgångar. Följande ska inte ingå i beräkningen: 1. balansvärdet på materiella anläggningstillgångar som innehas för försäljning, leasing eller investering, och 2. balansvärdet på materiella anläggningstillgångar som används i verksamhet som avses i 15 §. 5 § Med balansvärde enligt 4 § avses genomsnittet av värdet vid räkenskapsårets ingång och utgång i moderföretagets koncernredovisning. Fast driftställe 6 § För ett fast driftställe ska de belopp som avses i 3 och 4 §§ beräknas på grundval av sådana kostnader och tillgångar som ingår i det fasta driftställets separata räkenskaper enligt 7 kap. 19-21 §§. Detta gäller under förutsättning att tillgångarna och personalen finns i samma stat som det fasta driftstället. Personalkostnader och materiella anläggningstillgångar som hänför sig till ett fast driftställe ska inte beaktas vid beräkningen enligt 3 och 4 §§ för huvudenheten. Om ett fast driftställes inkomster helt eller delvis undantas från det redovisade respektive justerade resultatet i enlighet med 7 kap. 6 och 16 §§ ska personalkostnader och materiella anläggningstillgångar hos det fasta driftstället undantas i motsvarande mån från beräkningen enligt 3 och 4 §§. Delägarbeskattade enheter 7 § Om en delägarbeskattad enhets personalkostnader och materiella anläggningstillgångar inte kan hänföras till ett fast driftställe enligt 6 § ska de fördelas till den delägarbeskattade enhetens ägarenheter. Det gäller under förutsättning att tillgångarna och personalen finns i den stat där ägarenheten hör hemma. Personalkostnaderna och värdet av de materiella anläggningstillgångarna ska fördelas på det sätt som anges i 7 kap. 8 §. 8 § Om den delägarbeskattade enheten är ett moderföretag ska personalkostnaderna och de materiella anläggningstillgångar som finns i den stat där enheten hör hemma fördelas till den delägarbeskattade enheten. Personalkostnaderna och värdet av tillgångarna ska sänkas i proportion till hur stor andel av den justerade vinsten som undantas från den delägarbeskattade enheten enligt med 7 kap. 12 och 13 §§. 9 § De personalkostnader och anläggningstillgångar för en delägarbeskattad enhet som inte omfattas av 7 eller 8 § ska undantas från koncernens beräkningar av substansbeloppet. Statslösa enheter 10 § Substansbeloppet för statslösa koncernenheter ska beräknas enhet för enhet. Val att inte göra avdrag för substansbeloppet 11 § En rapporterande enhet får välja att inte göra avdrag för substansbelopp för koncernenheterna som hör hemma i en stat. Ett sådant val gäller för det räkenskapsår som valet avser. Undantag vid verksamhet av begränsad betydelse 12 § En rapporterande enhet får välja att göra ett undantag vid verksamhet av begränsad betydelse. Ett sådant undantag innebär att tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat ska bestämmas till noll. Undantaget får endast göras om 1. den genomsnittliga intäkten för koncernenheterna i staten, beräknad enligt 13 § första stycket är lägre än tio miljoner euro, och 2. det genomsnittliga justerade resultatet för koncernenheterna i staten, beräknat enligt 13 § andra stycket, är lägre än en miljon euro. Vid tillämpningen av de beloppsangivelser i euro som finns i första stycket ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt som anges i 1 kap. 4 §. Ett val enligt första stycket gäller för det räkenskapsår som valet avser. 13 § Den genomsnittliga intäkten är genomsnittet av intäkterna för koncernenheterna under räkenskapsåret och de två föregående räkenskapsåren. I 3, 4, 5 och 7 kap. finns bestämmelser som kan påverka intäkterna för koncernenheterna. Det genomsnittliga justerade resultatet är genomsnittet av vinsterna minskat med förlusterna för koncernenheterna under räkenskapsåret och de två föregående räkenskapsåren. I 3, 4, 5 och 7 kap. finns bestämmelser som kan påverka vinster respektive förluster för koncernenheterna. Om det för något av de två föregående räkenskapsåren inte fanns koncernenheter i staten med intäkt eller justerad förlust, ska det räkenskapsåret undantas från beräkningen. 14 § Bestämmelserna i 12 och 13 §§ ska inte tillämpas på statslösa koncernenheter eller på investeringsenheter. Sådana koncernenheters intäkter och justerade resultat ska undantas från beräkningen enligt 12 och 13 §§. Undantag för internationell sjöfartsverksamhet Resultat som inte ska tas med 15 § Vid beräkningen av det justerade resultatet för en koncernenhet ska enhetens resultat från internationell sjöfartsverksamhet och från verksamhet som kompletterar internationell sjöfartsverksamhet inte tas med. Detta gäller endast om den strategiska eller kommersiella förvaltningen av alla berörda fartyg faktiskt bedrivs från den stat där koncernenheten hör hemma. Med en koncernenhets resultat från internationell sjöfartsverksamhet och verksamhet som kompletterar internationell sjöfartsverksamhet avses enhetens intäkter enligt 18 och 19 §§ med avdrag för enhetens kostnader enligt 16 §. Första stycket gäller dock inte till den del intäkterna för samtliga koncernenheter i staten från sådan kompletterande verksamhet som avses i 19 § överstiger hälften av dessa enheters intäkter från internationell sjöfartsverksamhet enligt 18 §. I ett sådant fall ska det överskjutande beloppet tas med vid beräkningen av koncernenheternas justerade resultat. Kostnader 16 § En koncernenhets kostnader som direkt kan hänföras till en enhets internationella sjöfartsverksamhet eller till verksamhet som kompletterar internationell sjöfartsverksamhet ska dras av från enhetens intäkter från sådan verksamhet vid beräkning av det resultat som ska undantas enligt 15 §. En koncernenhets kostnader som indirekt kan hänföras till en enhets internationella sjöfartsverksamhet eller till verksamhet som kompletterar internationell sjöfartsverksamhet ska dras av från enhetens intäkter från sådan verksamhet i proportion till enhetens totala intäkter vid beräkning av det resultat som ska undantas enligt 15 §. Förluster 17 § Vid beräkning av en koncernenhets justerade resultat enligt 15 § ska förluster från internationell sjöfartsverksamhet och verksamhet som kompletterar internationell sjöfartsverksamhet inte tas med. Intäkter från internationell sjöfartsverksamhet 18 § Med en koncernenhets intäkter från internationell sjöfarts-verksamhet avses intäkter från följande verksamheter: 1. transporter av passagerare eller gods med fartyg i internationell trafik oavsett om fartygen ägs, leasas eller på annat sätt står till enhetens förfogande, 2. transporter av passagerare eller gods med fartyg i internationell trafik inom ramen för charterarrangemang som avser hyra av ett visst utrymme på ett fartyg, 3. leasing av fartyg som ska användas för transporter av passagerare eller gods i internationell trafik med charter, fullt utrustade, bemannade och försedda med förnödenheter och vad som i övrigt är nödvändigt för fartygets drift, 4. leasing till en annan koncernenhet av obemannade fartyg som används för transporter av passagerare eller gods i internationell trafik, 5. deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation för transporter av passagerare eller gods med fartyg i internationell trafik, och 6. försäljning av fartyg som används för transporter av passagerare eller gods i internationell trafik under förutsättning att fartygen innehafts av enheten för användning under minst ett år. Som intäkter från internationell sjöfartsverksamhet avses dock inte en koncernenhets intäkter från transporter av passagerare eller gods med fartyg som endast sker via inre vattenvägar inom en och samma stat. Intäkter från verksamhet som kompletterar internationell sjöfartsverksamhet 19 § Med en koncernenhets intäkter från verksamhet som kompletterar internationell sjöfartsverksamhet avses intäkter från följande verksamheter, under förutsättning att de huvudsakligen bedrivs i samband med transport av passagerare eller gods i internationell trafik: 1. leasing av ett obemannat fartyg i form av charter till ett annat rederi som inte är en koncernenhet, under förutsättning att chartern inte överstiger tre år, 2. försäljning av biljetter som utfärdats av andra rederier för den inrikes delen av en internationell resa, 3. leasing och korttidslagring av containrar eller förseningsavgift som avser sen återlämning av containrar, 4. tillhandahållandet av tjänster till andra rederier som består av att ingenjörer, underhållspersonal, lasthanterare, cateringpersonal eller kundservicepersonal ställs till rederiernas förfogande, och 5. avkastning på kapital om investeringen är en integrerad del av driften av fartyg i internationell trafik. 6 kap. Skattskyldighet för tilläggsskatt 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - skattskyldighet för svensk nationell tilläggsskatt (2 § ), - skattskyldighet enligt huvudregeln för tilläggsskatt (3-8 §§ ), - skattskyldighet enligt kompletteringsregeln för tilläggsskatt (9-15 §§ ), och - undantag från reglerna under fem år (16-18 §§ ). I 7 kap. finns bestämmelser om hur bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas för särskilda enheter och transaktioner. Skattskyldighet för svensk nationell tilläggsskatt 2 § Om en svensk koncernenhet är lågbeskattad är enheten skattskyldig för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på enheten enligt 3 kap. 37-40 §§ eller 4 kap. 19 §. Skattskyldighet enligt huvudregeln för tilläggsskatt 3 § Om tillämpningen av 2 § om nationell tilläggsskatt inte leder till att samtliga tilläggsskattebelopp i koncernen tas ut i sin helhet, är svenska koncernenheter skattskyldiga för tilläggsskatt enligt bestämmelserna i 4-8 §§. Moderföretag 4 § Ett moderföretag som har ett direkt eller indirekt ägarintresse i en lågbeskattad koncernenhet är skattskyldigt för sin andel av koncernenhetens tilläggsskattebelopp. Moderföretagets andel är koncernenhetens justerade resultat, efter avdrag för det resultat som tillhör andra ägarintressen delat med enhetens totala justerade resultat. Beräkningen av det resultat som tillhör andra ägarintressen framgår av 7 §. Mellanliggande moderenheter 5 § Vad som sägs om moderföretag i 4 § gäller även för en mellanliggande moderenhet om inte 1. enhetens moderföretag eller en annan mellanliggande moderenhet som har ett bestämmande inflytande över enheten omfattas av en huvudregel för tilläggsskatt, eller 2. enhetens moderföretag är undantaget från att tillämpa huvudregeln och kompletteringsregeln enligt artikel 50 i rådets direktiv (EU) 2022/2523, i den ursprungliga lydelsen. Delägda moderenheter 6 § Vad som sägs om moderföretag i 4 § gäller även för en delägd moderenhet om denna inte direkt eller indirekt helt ägs av en annan delägd moderenhet som omfattas av en huvudregel. Beräkning av det resultat som tillhör andra ägarintressen 7 § Den andel av det justerade resultatet som tillhör andra ägarintressen i en lågbeskattad koncernenhet är det belopp som skulle ha ansetts höra till andra ägarintressen enligt principerna i den allmänt erkända redovisningsstandard som används i moderföretagets koncernredovisning. För denna beräkning ska den lågbeskattade koncernenhetens justerade resultat anses utgöra dess nettoresultat. Vid denna beräkning ska 1. moderenheten anses ha upprättat koncernredovisning i enlighet med den allmänt erkända redovisningsstandarden, 2. moderenheten anses ha ett sådant bestämmande inflytande i koncernenheten som kräver konsolidering post-för-post i koncernredovisningen i 1, 3. hela det justerade resultatet anses vara hänförligt till transaktioner med enheter som inte är koncernenheter, och 4. alla ägarintressen som inte direkt eller indirekt ägs av moderenheten anses tillhöra ägare som inte är koncernenheter. Avräkning 8 § Från den andel av ett tilläggsskattebelopp som en moderenhet är skattskyldig för enligt 4-6 §§ ska så stor del av beloppet avräknas som motsvarar det tilläggsskattebelopp som ska betalas av en annan moderenhet som den förstnämnda moderenheten direkt eller indirekt äger andel i. Högst ett belopp som motsvarar den förstnämnda moderenhetens andel av tilläggsskattebeloppet får avräknas. Skattskyldighet enligt kompletteringsregeln för tilläggsskatt Kompletterande tilläggsskatt 9 § Om tillämpningen av 2 § om nationell tilläggsskatt och en huvudregel för tilläggsskatt i en stat inte leder till att tilläggsskattebelopp för koncernens samtliga lågbeskattade koncernenheter tas ut i sin helhet, är svenska koncernenheter skattskyldiga för kompletterande tilläggsskatt enligt bestämmelserna i 10-13 §§. Kompletteringsregeln ska inte tillämpas på investeringsenheter. Kompletterande tilläggsskatt för svenska koncernenheter 10 § Svenska koncernenheter är skattskyldiga för kompletterande tilläggsskatt om 1. moderföretaget inte omfattas av en huvudregel eller endast omfattas av en huvudregel i förhållande till lågbeskattade koncernenheter i andra stater än den där moderföretaget hör hemma, och 2. kompletterande tilläggsskatt ska fördelas till svenska koncernenheter enligt 12 §. Underlaget för att fördela kompletterande tilläggsskatt 11 § En koncerns kompletterande tilläggsskatt är summan av samtliga koncernenheters tilläggsskattebelopp efter att följande justeringar gjorts för koncernenheterna: 1. Om moderföretagets alla ägarintressen i en lågbeskattad koncernenhet innehas genom moderenheter som samtliga omfattas av en huvudregel, ska tilläggsskattebeloppet för den lågbeskattade koncernenheten anses vara noll. 2. Om någon moderenhet med ägarintressen i en lågbeskattad koncernenhet i annat fall omfattas av en huvudregel i förhållande till den lågbeskattade koncernenheten, ska tilläggsskattebeloppet minskas med så stor del av tilläggsskattebeloppet som ska betalas enligt huvudregeln. Fördelning av kompletterande tilläggsskatt till svenska koncernenheter 12 § Svenska koncernenheter som ingår i en koncern vid utgången av det beskattningsår som tilläggsskatten avser är skattskyldiga för den del av koncernens kompletterande tilläggsskatt som motsvarar de svenska koncernenheternas andel av anställda och materiella tillgångar. De svenska koncernenheternas andel beräknas genom att antalet anställda respektive det totala värdet på de materiella tillgångarna för dessa enheter divideras med motsvarande tal för samtliga koncernenheter i de stater som tillämpar en kompletteringsregel. Kvoten av antalet anställda och kvoten av materiella tillgångar ska därefter läggas samman och delas med två. 13 § Vid tillämpningen av 12 § gäller följande: 1. Med anställda avses heltidsanställda och oberoende uppdragstagare som deltar i den ordinarie verksamheten. 2. Med värdet av materiella tillgångar avses det bokförda nettovärdet. 3. Till fasta driftställen ska de materiella tillgångar hänföras som ingår i driftställets räkenskaper enligt 7 kap. 19-21 §§. Anställda ska hänföras till ett fast driftställe om lönekostnaderna redovisas i dess räkenskaper enligt samma bestämmelser. Tillgångar och anställda som hänförs till ett fast driftställe ska inte samtidigt hänföras till huvudenheten. 4. Tillgångar och anställda som är hänförliga till en investeringsenhet ska inte beaktas. 5. Anställda och bokfört nettovärde av materiella tillgångar i en delägarbeskattad enhet ska i första hand hänföras till ett fast driftställe och i andra hand till de koncernenheter som hör hemma i den stat där den delägarbeskattade enheten bildades. Om det inte finns några koncern-enheter i den stat där den delägarbeskattade enheten bildades, ska antalet anställda och bokfört nettovärde av materiella tillgångar inte beaktas. Om tilläggsskatt som tidigare har fördelats till koncernenheter i en stat enligt kompletteringsregeln inte har tagits ut i sin helhet, ska antalet anställda och bokfört nettovärde av materiella tillgångar hänförliga till koncernenheter i den staten inte beaktas. Fördelning av kompletterande tilläggsskatt mellan svenska koncernenheter 14 § Tilläggsskatt enligt 10-13 §§ ska fördelas mellan svenska koncernenheter i proportion till respektive enhets andel av anställda och materiella tillgångar i Sverige. Ansökan om ansvar för kompletterande tilläggsskatt 15 § Om samtliga svenska koncernenheter i en koncern ansöker om det ska Skatteverket besluta att en av dessa är ansvarig för hela den kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter enligt 12 §. Ansökan ska göras senast 14 månader efter utgången av det beskattningsår som den avser. Beslutet gäller så länge den ansvariga koncernenheten ingår i koncernen eller till dess att de svenska koncernenheterna gemensamt anmäler att ansvaret ska upphöra. Undantag från reglerna under fem år 16 § För en svensk koncernenhet som är ett moderföretag eller en mellanliggande moderenhet vars moderföretag är en undantagen enhet, ska tilläggsskatt enligt 2 § sättas ned till noll under de första fem åren av det som enligt 18 § utgör koncernens inledande fas av internationell verksamhet. Om tilläggsskatt ska sättas ned enligt första stycket ska även tilläggsskatt enligt 2 § för andra svenska koncernenheter i samma koncern sättas ned till noll under samma period. Detta gäller dock inte för en svensk koncernenhet som innehas av en mellanliggande moderenhet som har ett bestämmande inflytande över enheten, om den mellanliggande moderenheten omfattas av en huvudregel för tilläggsskatt i en annan stat. För en svensk koncernenhet som är ett moderföretag eller en mellanliggande moderenhet vars moderföretag är en undantagen enhet, ska tilläggsskatt enligt 4 eller 5 § avseende svenska koncernenheter sättas ned till noll under de första fem åren av koncernens inledande fas av internationell verksamhet. För en koncern med samtliga koncernenheter i Sverige ska den tilläggsskatt som en svensk koncernenhet är skattskyldig för enligt 2, 4 eller 5 § sättas ned till noll under de första fem åren som koncernen omfattas av denna lag. Femårsperioden börjar löpa tidigast det räkenskapsår då koncernen först omfattas av denna lag. 17 § Om moderföretaget hör hemma i en stat utanför Europeiska unionen, ska den kompletterande tilläggsskatten enligt 10 § sättas ned till noll under de första fem åren av koncernens inledande fas av internationell verksamhet. Femårsperioden börjar löpa det räkenskapsår då koncernen först omfattas av denna lag, dock tidigast för beskattningsår som börjar den 31 december 2024. 18 § En koncern ska anses vara i den inledande fasen av internationell verksamhet om den har koncernenheter i högst sex stater och summan av det bokförda nettovärdet av materiella tillgångar för alla koncernenheter i alla stater utom referensstaten inte överstiger 50 miljoner euro. Vid tillämpningen av beloppsangivelsen i euro ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt som anges i 1 kap. 4 §. Med referensstat avses den stat där koncernen redovisar det högsta totala värdet av materiella tillgångar under det räkenskapsår då koncernen först omfattas av denna lag. Det totala värdet av materiella tillgångar i en stat är summan av det bokförda nettovärdet av alla materiella tillgångar för alla koncernenheter som hör hemma i den staten. 7 kap. Särskilda enheter och transaktioner 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - delägarbeskattade enheter (2-16 §§ ), - fasta driftställen (17-26 §§ ), - investeringsenheter (27-40 §§ ), - minoritetsägda koncernenheter (41 och 42 §§ ), - samriskföretag (43-47 §§ ), - enheter som ansluter sig till eller lämnar en koncern (48- 56 §§ ), - överföring av tillgångar eller skulder (57-62 §§ ), - kontrollerade utländska företag och hybridenheter (63-65 §§ ), - moderföretag som omfattas av system med avdragsgill utdelning (66-70 §§ ), - koncerner med flera moderföretag (71-77 §§ ), och - godkänt utdelningsskattesystem (78-83 §§ ). Delägarbeskattade enheter Definitioner 2 § Med delägarbeskattad enhet avses en enhet vars delägare är skattskyldiga för enhetens intäkter, kostnader, vinst eller förlust enligt lagstiftningen i den stat där enheten bildades. En enhet ska dock inte anses som en delägarbeskattad enhet om den har skatterättslig hemvist i en annan stat än den där den bildades och är skattskyldig där för medräknade skatter. 3 § Med skattetransparent enhet avses en delägarbeskattad enhet till den del dess delägare är skattskyldiga för enhetens intäkter, kostnader, vinst eller förlust i den stat där ägaren hör hemma enligt lagstiftningen där. Med skattetransparent enhet avses också en koncernenhet som 1. inte har skatterättslig hemvist i någon stat, 2. inte är skattskyldig för medräknade skatter eller för nationell tilläggsskatt på grundval av platsen för företagsledningen, platsen för bildandet eller annan liknande omständighet vad avser dess intäkter, kostnader, vinst eller förlust, och 3. uppfyller följande förutsättningar: - dess delägare hör hemma i en stat där de är skattskyldiga på det sätt som anges i första stycket, - enheten har inte platsen för affärsverksamhet i den stat där den bildades, och - enhetens intäkter, kostnader, vinst eller förlust kan inte hänföras till ett fast driftställe. 4 § Med omvänd hybridenhet avses en delägarbeskattad enhet till den del dess ägare inte är skattskyldiga för enhetens intäkter, kostnader, vinst eller förlust i den stat där delägaren hör hemma enligt lagstiftningen där. 5 § Med skattetransparent struktur avses ett ägarintresse i en koncernenhet som innehas indirekt genom en kedja av skattetransparenta enheter. Minskning och fördelning av redovisat resultat 6 § Det redovisade resultatet för en delägarbeskattad enhet ska minskas med det belopp som hör till ägare som inte är koncernenheter och som äger enheten direkt eller genom en skattetransparent struktur. Första stycket gäller inte delägarbeskattade enheter som 1. är moderföretag, eller 2. ägs, direkt eller genom en skattetransparent struktur, av ett moderföretag som är en delägarbeskattad enhet. 7 § Om en delägarbeskattad enhet bedriver verksamhet genom ett fast driftställe, ska det redovisade resultat som återstår efter minskning enligt 6 § fördelas till det fasta driftstället i enlighet med vad som anges i 19-24 §§. 8 § Det redovisade resultat som återstår efter minskning och fördelning enligt 6 eller 7 § ska fördelas till 1. koncernenhetens ägare i enlighet med deras ägarintressen om enheten är en skattetransparent enhet som inte är moderföretag, 2. koncernenheten själv om enheten är en skattetransparent enhet som är moderföretag, och 3. koncernenheten själv om enheten är en omvänd hybridenhet. 9 § Fördelningen enligt 7 och 8 §§ ska göras separat för varje enskilt ägarintresse i den delägarbeskattade enheten. 10 § Det redovisade resultatet för en delägarbeskattad koncernenhet ska minskas med den nettovinst eller nettoförlust som fördelas till en annan koncernenhet enligt 8 §. Fördelning av skattekostnad 11 § Om redovisat resultat fördelas till en ägarenhet enligt 8 § 1 ska skattekostnad fördelas till ägarenheten på samma sätt, om skattekostnaden 1. avser medräknade skatter, och 2. har redovisats i den delägarbeskattade enhetens räkenskaper. Justerat resultat för en delägarbeskattad enhet som är moderföretag 12 § Det justerade resultatet för en delägarbeskattad enhet som är moderföretag ska minskas med det belopp som ska hänföras till innehavaren av ett ägarintresse, om 1. ägaren beskattas för inkomsten med en skattesats som är lika med eller högre än minimiskattesatsen och inkomsten hänförs till ett beskattningsår som avslutas senast tolv månader efter utgången av moderföretagets räkenskapsår, eller 2. det rimligen kan förväntas att det sammanlagda beloppet av medräknade skatter för moderföretaget och skatt som innehavaren av ägarintresset ska betala på inkomsten från enheten inom tolv månader efter utgången av moderföretagets räkenskapsår är lika med eller överstiger enhetens inkomst multiplicerad med minimiskattesatsen. 13 § Det justerade resultatet för en delägarbeskattad enhet som är moderföretag ska också minskas med det belopp som ska hänföras till innehavaren av ett ägarintresse, om denna innehavare är 1. en fysisk person som har skatterättslig hemvist och är skattskyldig i den stat där moderföretaget hör hemma och vars ägarintresse ger rätt till högst fem procent av vinst och tillgångar i moderföretaget, eller 2. ett offentligt organ, en myndighetsenhet, en internationell organisation, en ideell organisation eller en pensionsenhet som har hemvist i den stat där moderföretaget hör hemma och vars ägarintresse ger rätt till högst fem procent av vinst och tillgångar i moderföretaget. 14 § Den justerade förlusten för en delägarbeskattad enhet som är moderföretag ska minskas med den del som ska hänföras till innehavaren av ett ägarintresse. Detta gäller dock bara till den del innehavaren får beakta förlusten vid beräkningen av sin beskattningsbara inkomst. 15 § Kostnaden för medräknade skatter ska minskas i proportion till minskningen av det justerade resultatet enligt 12 och 13 §§. 16 § Bestämmelserna i 12-15 §§ gäller också för ett fast driftställe, om 1. en delägarbeskattad enhet som är moderföretag helt eller delvis bedriver sin verksamhet genom det fasta driftstället, eller 2. en delägarbeskattad enhet som är moderföretag, direkt eller genom en skattetransparent struktur, har ett ägarintresse i en skattetransparent enhet vars verksamhet helt eller delvis bedrivs genom det fasta driftstället. Fasta driftställen Definitioner 17 § Med fast driftställe avses i denna lag 1. om det finns ett gällande skatteavtal: en plats för affärsverksamhet i en stat där platsen behandlas som ett fast driftställe enligt skatteavtalet, om den staten beskattar inkomst hänförlig till driftstället enligt en bestämmelse liknande artikel 7 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet, 2. om det inte finns ett gällande skatteavtal: en plats för affärsverksamhet i en stat, om den staten beskattar inkomst hänförlig till en sådan plats för affärsverksamhet på grundval av ett nettoresultat på liknande sätt som staten beskattar personer som hör hemma där, 3. om en stat inte har ett system för bolagsbeskattning: en plats för affärsverksamhet i en stat där platsen skulle ha behandlats som fast driftställe enligt OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet, om den staten enligt artikel 7 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet skulle ha haft rätt att beskatta inkomst hänförlig till platsen, eller 4. i övriga fall: en plats för affärsverksamhet från vilken verksamhet bedrivs utanför den stat där en huvudenhet hör hemma, om den staten inte beskattar inkomst hänförlig till sådan verksamhet. Vad som sägs i första stycket om plats för affärsverksamhet i en stat gäller också för verksamhet som inte bedrivs från någon viss plats, om verksamheten är att likställa med affärsverksamhet som bedrivs av en huvudenhet på en plats inom staten. 18 § Med huvudenhet avses en enhet som tar upp ett fast driftställes redovisade resultat i sina räkenskaper. Särskilda regler för beräkningen av redovisat och justerat resultat 19 § Med redovisat resultat avses, i fråga om ett fast driftställe enligt 17 § 1-3, det resultat som framgår av dess räkenskaper om dessa upprättats i enlighet med 2 kap. 19 § 1 eller 3. Om det fasta driftstället saknar räkenskaper avses det resultat som skulle ha framgått av dess räkenskaper, om sådana hade upprättats i enlighet med den redovisningsstandard som används i koncernredovisningen. 20 § Det redovisade resultatet för ett fast driftställe enligt 17 § 1 eller 2 ska justeras så att det återspeglar endast inkomster och utgifter hänförliga till det fasta driftstället enligt ett tillämpligt skatteavtal eller lagstiftningen i den stat där det fasta driftstället hör hemma. Detta gäller oavsett vilket belopp som är föremål för beskattning och vilket belopp som kan dras av som kostnader i denna stat. 21 § Det redovisade resultatet för ett fast driftställe enligt 17 § 3 ska justeras så att det återspeglar endast de inkomster och utgifter som enligt artikel 7 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet ska vara hänförliga till det fasta driftstället. 22 § Det redovisade resultatet för ett fast driftställe enligt 17 § 4 ska beräknas med hänsyn till de inkomster som undantas från beskattning i den stat där huvudenheten hör hemma och de utgifter som inte får dras av i denna stat. Detta gäller endast inkomster och utgifter hänförliga till verksamhet som bedrivs utanför den staten. 23 § Vid beräkningen av huvudenhetens justerade resultat ska ett fast driftställes redovisade resultat inte beaktas utöver vad som anges i 24 §. 24 § Vid beräkningen av huvudenhetens justerade resultat ska en justerad förlust hos ett fast driftställe behandlas som en kostnad till den del förlusten behandlas som en kostnad vid beräkningen av huvudenhetens beskattningsbara inkomst i den stat där den hör hemma. Detta gäller under förutsättning att förlusten inte kvittas mot någon inkomst som är föremål för beskattning både i den stat där huvudenheten hör hemma och i den stat där det fasta driftstället hör hemma. Justerad vinst som uppstår ett senare år för det fasta driftstället ska behandlas som justerad vinst hos huvudenheten i den mån den inte överstiger den justerade förlust som enligt första stycket behandlades som en kostnad vid beräkningen av justerat resultat för huvudenheten. Fördelning av medräknade skatter mellan huvudenhet och fast driftställe 25 § Kostnaden för medräknade skatter i en koncernenhets räkenskaper ska fördelas till ett fast driftställe om den är hänförlig till det justerade resultatet för det fasta driftstället. 26 § Om ett fast driftställes justerade vinst behandlas som justerad vinst för huvudenheten i enlighet med 24 §, ska kostnaden för medräknade skatter som uppkommer i den stat där det fasta driftstället hör hemma och som har samband med sådan vinst behandlas som en skattekostnad för huvudenheten. Detta gäller dock endast till den del beloppet inte överstiger vinsten multiplicerad med den högsta bolagsskattesatsen för inkomst i den stat där huvudenheten hör hemma. Investeringsenheter Beräkning av en investeringsenhets effektiva skattesats och tilläggsskattebelopp 27 § Den effektiva skattesatsen och tilläggsskattebeloppet för en investeringsenhet ska beräknas enligt 28-32 §§. Detta gäller dock inte om 1. enheten är en skattetransparent enhet, eller 2. den rapporterande enheten har gjort ett val enligt 33 eller 36 §. 28 § En investeringsenhets effektiva skattesats ska beräknas genom att den justerade skattekostnaden divideras med koncernens andel av investeringsenhetens justerade resultat. Den effektiva skattesatsen för investeringsenheten ska beräknas separat från den effektiva skattesatsen för övriga koncernenheter i den stat där investeringsenheten hör hemma. Om flera investeringsenheter hör hemma i samma stat ska skatter respektive andelar läggas samman för dessa enheter. 29 § Vid beräkningen enligt 28 § ska beaktas endast den del av den justerade skattekostnaden som är hänförlig till koncernens andel av 1. justerad vinst, och 2. medräknade skatter som fördelats till investeringsenheten i enlighet med 3 kap. 27 §, 7 kap. 11, 25, 26 och 63-65 §§. Medräknade skatter som inte kan hänföras till inkomster som ingår i koncernens andel av investeringsenhetens justerade vinst ska inte beaktas. 30 § Vid beräkningen av tilläggsskattebeloppet för en investeringsenhet ska det beräknas en procentsats för tilläggsskatt. Beräkningen av procentsatsen ska ske genom att minimiskattesatsen minskas med den effektiva skattesatsen för enheten, om den effektiva skattesatsen är lägre än minimiskattesatsen. Tilläggsskattebeloppet för investeringsenheten ska beräknas genom att procentsatsen för tilläggsskatt multipliceras med koncernens andel av investeringsenhetens justerade vinst efter minskning med ett substansbelopp, beräknat enligt 31 §. Om flera investeringsenheter hör hemma i samma stat, ska substansbeloppen respektive koncernens andelar av investeringsenheternas justerade vinster läggas samman vid beräkningen enligt andra stycket. 31 § En investeringsenhets substansbelopp ska beräknas enligt 5 kap. 2-9 §§. Beloppet för personalkostnader och beloppet för materiella anläggningstillgångar ska tas med i beräkningen till den del de hänförs till koncernens andel av investeringsenhetens justerade vinst. En rapporterande enhet får välja att inte göra avdrag för substansbelopp. Ett sådant val gäller för det räkenskapsår som valet avser. 32 § Vid tillämpningen av 28-31 §§ ska koncernens andel av en investeringsenhets justerade vinst motsvara moderföretagets andel av dess justerade resultat enligt 6 kap. 4 och 7 §§. Vid beräkningen av andelen ska ägarintressen som omfattas av ett val enligt 33 eller 36 § inte beaktas. Val att behandla en investeringsenhet som en skattetransparent enhet 33 § En rapporterande enhet får välja att behandla en investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet som en skattetransparent enhet om ägarenheten 1. är skattskyldig i den stat där den hör hemma enligt ett system för omvärdering till aktuellt marknadsvärde eller liknande system baserat på de årliga förändringarna av det verkliga värdet på dess ägarintressen i enheten, och 2. beskattas med en skattesats som är lika med eller överstiger minimiskattesatsen. Ett val enligt första stycket gäller i fem år från och med det räkenskapsår som valet avser. Därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. Om valet återkallas kan ett nytt val enligt första stycket göras först fem år efter det år som återkallelsen avser. 34 § Om den rapporterande enheten gör ett val enligt 33 § gäller följande. En koncernenhet som indirekt har ett ägarintresse i en investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet genom ett direkt ägarintresse i en annan sådan enhet ska anses vara skattskyldig enligt ett system för omvärdering till aktuellt marknadsvärde eller liknande system även avseende dess indirekta ägarintresse. 35 § Om den rapporterande enheten återkallar valet att behandla en investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet som en skattetransparent enhet, ska resultatet av en avyttring av investeringsenhetens eller försäkringsinvesteringsenhetens tillgångar eller skulder beräknas med hänsyn till deras skäliga marknadsvärde vid ingången av det räkenskapsår då återkallelsen görs. Val att tillämpa en särskild beskattningsmetod 36 § En rapporterande enhet får välja att låta en ägarenhet tillämpa bestämmelserna i 37-40 §§ i fråga om sitt ägarintresse i en investeringsenhet, om 1. ägarenheten inte är en investeringsenhet, och 2. ägarenheten rimligen kan förväntas bli föremål för beskattning av utdelningar från investeringsenheten till en skattesats som är lika med eller överstiger minimiskattesatsen. Ett val enligt första stycket gäller i fem år från och med det räkenskapsår som valet avser. Därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. Om valet återkallas kan ett nytt val enligt första stycket göras först fem år efter det år som återkallelsen avser. 37 § Vid ett val enligt 36 § gäller följande: 1. Utdelning och uppskattad utdelning av en investeringsenhets justerade vinst ska tas med i den justerade vinsten för den ägarenhet som erhöll utdelningen. 2. Investeringsenhetens medräknade skatter ska tas med vid beräkningen av den justerade vinsten och de medräknade skatterna för den ägarenhet som erhöll utdelningen, under förutsättning att de kan avräknas mot sådan skatteskuld som uppkommit för ägarenheten till följd av utdelning från investeringsenheten. 3. Investeringsenhetens justerade vinst ska motsvara ägarenhetens andel av investeringsenhetens ej utdelade justerade nettovinst enligt 38 § som uppkommit under det beräkningsår som avses i 39 §. Vid tillämpningen av 6 kap. ska tilläggsskattebeloppet för en lågbeskattad koncernenhet beräknas genom att sådan justerad vinst multipliceras med minimiskattesatsen. 4. Investeringsenhetens justerade resultat och justerade skattekostnad som kan hänföras till resultatet ska undantas från beräkningen av den effektiva skattesatsen enligt bestämmelserna i 3, 4, 5 kap. och 27-30 §§ i detta kapitel. Det gäller dock inte för de medräknade skatter som avses i 2. 38 § En investeringsenhets ej utdelade justerade nettovinst för beräkningsåret ska beräknas genom att investeringsenhetens justerade vinst för det året minskas med följande poster, dock lägst till noll: 1. investeringsenhetens medräknade skatter, 2. utdelningar och uppskattade utdelningar till aktieägare som inte är investeringsenheter under beräkningsperioden, i den mån de inte dragits av ett tidigare beräkningsår, 3. justerade förluster som uppstår under beräkningsperioden, i den mån de inte dragits av ett tidigare beräkningsår, och 4. återstående justerade förluster som har uppstått före beräkningsperioden. 39 § Med uppskattad utdelning avses att ett direkt eller indirekt ägarintresse i en investeringsenhet, som omfattas av ett val enligt 36 §, överförs till en enhet som inte tillhör koncernen. Utdelningen ska anses uppgå till den andel av den ej utdelade justerade nettovinsten som är hänförlig till det överförda ägarintresset på dagen för en sådan överföring, utan hänsyn till den uppskattade utdelningen. Med beräkningsår avses det tredje året som föregår räkenskapsåret. Med beräkningsperiod avses den period som börjar den första dagen av det tredje året som föregår räkenskapsåret och som slutar den sista dagen av räkenskapsåret. 40 § Om den rapporterande enheten återkallar valet ska investerings-enhetens justerade vinst motsvara ägarenhetens andel av investerings-enhetens ej utdelade justerade nettovinst för beräkningsåret vid utgången av det räkenskapsår som föregår det räkenskapsår som återkallelsen avser. Vid tillämpningen av 6 kap. ska tilläggsskattebeloppet för en lågbeskattad koncernenhet beräknas genom att en sådan justerad vinst multipliceras med minimiskattesatsen. Minoritetsägda koncernenheter Beräkning av den effektiva skattesatsen och tilläggsskattebeloppet 41 § Beräkningen av den effektiva skattesatsen och tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat ska, vad avser koncernenheter som ingår i en minoritetsägd undergrupp, göras som om varje minoritetsägd undergrupp var en egen koncern. Den justerade skattekostnaden och det justerade resultatet för en enhet i en minoritetsägd undergrupp ska undantas från bestämmandet av den övriga koncernens effektiva skattesats beräknad enligt 3 kap. 37 § och dess tilläggsskattebelopp beräknat enligt 3 kap. 38 §. Den effektiva skattesatsen och tilläggsskattebeloppet för en minoritetsägd koncernenhet som inte ingår i en minoritetsägd undergrupp ska beräknas separat för den enheten. Den justerade skattekostnaden och det justerade resultatet för enheten ska undantas från bestämmandet av den övriga koncernens effektiva skattesats och tilläggsskattebelopp. Detta gäller dock inte en koncernenhet som är en investeringsenhet. Definitioner 42 § Med minoritetsägd koncernenhet avses en koncernenhet i vilken moderföretaget har ett direkt eller indirekt ägarintresse på högst 30 procent. En minoritetsägd moderenhet är en minoritetsägd koncernenhet som direkt eller indirekt har bestämmande inflytande i en annan minoritetsägd koncernenhet, utom när den minoritetsägda moderenhetens bestämmande inflytande direkt eller indirekt innehas av en annan minoritetsägd koncernenhet. Med minoritetsägd undergrupp avses en minoritetsägd moderenhet och dess minoritetsägda dotterföretag. Ett minoritetsägt dotterföretag är en minoritetsägd koncernenhet i vilken det bestämmande inflytandet direkt eller indirekt innehas av en minoritetsägd moderenhet. Samriskföretag 43 § Med samriskföretag avses en enhet vars finansiella resultat redovisas enligt kapitalandelsmetoden i moderföretagets koncernredovisning, under förutsättning att moderföretaget direkt eller indirekt innehar minst 50 procent av ägarintresset i samriskföretaget. En enhet ska inte anses som ett samriskföretag om den utgör 1. ett moderföretag i en koncern som ska tillämpa huvudregeln för tilläggsskatt, 2. en undantagen enhet, 3. en enhet i vilken koncernens ägarintresse innehas direkt genom en undantagen enhet och - som uteslutande, eller så gott som uteslutande, bedriver verksamhet för att inneha tillgångar eller investera medel till förmån för dess investerare, - som bedriver verksamheter som har samband med sådan verksamhet som bedrivs av den undantagna enheten, eller - vars intäkter i allt väsentligt undantas från beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten i enlighet med 3 kap. 9 och 10 §§, 4. en enhet som innehas av en koncern som uteslutande består av undantagna enheter, och 5. ett dotterföretag till ett samriskföretag. 44 § Med dotterföretag till ett samriskföretag avses en enhet vars tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden 1. har konsoliderats i ett samriskföretags koncernredovisning enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard, eller 2. skulle ha konsoliderats i en sådan koncernredovisning enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard. Ett fast driftställe vars huvudenhet är ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag ska anses utgöra ett dotterföretag till ett samriskföretag. 45 § Beräkningen av tilläggsskattebeloppet för ett samriskföretag och dess dotterföretag (en samriskföretagskoncern) ska göras i enlighet med 3 kap. 37- 41 §§ som om enheterna hade varit koncernenheter i en egen koncern med samriskföretaget som moderföretag. 46 § En moderenhet som har ett direkt eller indirekt ägarintresse i ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag ska med avseende på sin andel av tilläggsskattebeloppet för samriskföretaget eller för dotterföretaget tillämpa bestämmelserna i 6 kap. 3-8 §§. 47 § Det tilläggsskattebelopp som belöper på en samriskföretagskoncern ska minskas med varje moderenhets andel av det tilläggsskattebelopp som ska tas ut enligt 46 §. Återstående tilläggsskattebelopp ska läggas till det totala tilläggsskattebeloppet enligt bestämmelserna i 6 kap. 11 §. Enheter som ansluter sig till eller lämnar en koncern 48 § Om en enhet blir eller upphör att vara en del av en koncern till följd av att det sker en överföring av direkta eller indirekta ägarintressen i enheten eller om enheten blir moderföretag i en ny koncern under ett räkenskapsår (förvärvsåret), ska enheten behandlas som en koncernenhet i båda koncernerna. Detta gäller om en del av enhetens tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden konsolideras post-för-post i moderföretagets koncernredovisning under förvärvsåret. Enhetens effektiva skattesats och tilläggsskatt ska beräknas enligt 49-56 §§. 49 § Under förvärvsåret ska koncernen beakta endast den del av en koncernenhets redovisade resultat och medräknade skatter som ingår i moderföretagets koncernredovisning. 50 § Under förvärvsåret och varje därpå följande räkenskapsår ska en koncernenhets justerade resultat och justerade skatter baseras på de värden av tillgångar och skulder som redovisades omedelbart före förvärvet. 51 § Under förvärvsåret ska vid beräkningen av en koncernenhets belopp för personalkostnader enligt 5 kap. 3 § beaktas endast de kostnader som ingår i moderföretagets koncernredovisning. 52 § Beräkningen av beloppet för en koncernenhets materiella anläggningstillgångar enligt 5 kap. 4 § ska justeras i proportion till den del av förvärvsåret som enheten varit en del av koncernen. 53 § Den förvärvande koncernen ska beakta uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder för en koncernenhet som överförs mellan koncerner på samma sätt och i samma utsträckning som om den förvärvande koncernen hade haft ett bestämmande inflytande över enheten när sådana tillgångar och skulder uppkom. Detta gäller dock inte en sådan uppskjuten skattefordran som avses i 4 kap. 13-17 §§. 54 § Uppskjutna skatteskulder som tidigare har beaktats vid beräkningen av en koncernenhets justerade skattekostnad ska vid tillämpningen av 3 kap. 35 § behandlas som återförda av den avyttrande koncernen och som om de uppkommit i den förvärvande koncernen under förvärvsåret. Om en uppskjuten skatteskuld inte återförs före slutet av det femte räkenskapsåret efter förvärvsåret, ska den minskning av den skattekostnad som anges i 3 kap. 35 § i stället göras det femte året efter förvärvet. Om minskningen medför att det blir en negativ skattekostnad ska ett tillkommande tilläggsskattebelopp beräknas. 55 § Om den förvärvade enheten är en moderenhet som också är en koncernenhet i två eller flera koncerner under förvärvsåret, ska huvudregeln för tilläggsskatt tillämpas på moderenhetens andel av det tilläggsskattebelopp som beräknats för de lågbeskattade koncernenheterna i respektive koncern. 56 § Trots bestämmelserna i 49-55 §§ ska i vissa fall förvärv eller avyttring av andelar som innebär att det bestämmande inflytandet över en enhet övergår från en enhet till en annan behandlas som förvärv eller avyttring av enhetens tillgångar och skulder. Detta gäller om 1. den stat där den förvärvade enheten hör hemma eller, när det gäller en skattetransparent enhet, den stat där tillgångarna är belägna behandlar förvärvet eller avyttringen på samma eller liknande sätt som ett förvärv eller en avyttring av tillgångar och skulder, och 2. den överlåtande enheten beskattas för skillnaden mellan det skattemässiga värdet på tillgångarna och skulderna och ersättningen för andelarna eller det verkliga värdet på tillgångarna och skulderna. Överföring av tillgångar eller skulder Justerat resultat 57 § En koncernenhet som avyttrar tillgångar eller skulder ska vid beräkningen av sitt justerade resultat ta med den vinst eller förlust som uppkommer vid en sådan avyttring. En koncernenhet som förvärvar tillgångar eller skulder ska beräkna sitt justerade resultat på grundval av de förvärvade tillgångarnas och skuldernas redovisade värde som har bestämts enligt den redovisningsstandard som används i moderföretagets koncernredovisning. 58 § Vid en omorganisering enligt 59 § gäller bestämmelserna i 60 och 61 §§ i stället för bestämmelsen i 57 §. 59 § Med omorganisering avses en överföring av tillgångar eller skulder vid en fusion, delning, likvidation eller liknande transaktion om följande villkor är uppfyllda: 1. Ersättningen för överföringen utgörs helt eller delvis av egetkapitalinstrument emitterade av den förvärvande koncernenheten eller av en person med anknytning till den enheten eller, vid likvidation, enhetens egetkapitalinstrument. Om en emission av egetkapitalinstrument inte skulle ha någon ekonomisk betydelse behöver någon ersättning inte lämnas. 2. Den avyttrande koncernenhetens vinst eller förlust på dessa tillgångar beskattas inte. 3. Den förvärvande koncernenheten ska beräkna, enligt skattelagstiftningen där den hör hemma, den beskattningsbara inkomsten efter överföringen med hänsyn till den avyttrande enhetens skattemässiga värde för tillgångarna, justerad för icke kvalificerad vinst eller förlust vid överföringen. Med icke kvalificerad vinst eller förlust avses det lägsta beloppet av - den avyttrande koncernenhetens vinst eller förlust som uppkommer i samband med en omorganisering som beskattas i den stat där den avyttrande koncernenheten hör hemma, eller - den vinst eller förlust i redovisningen som uppkommer i samband med omorganiseringen. 60 § Vid en avyttring eller ett förvärv av tillgångar eller skulder som sker i samband med en omorganisering enligt 59 § gäller följande: 1. Den avyttrande koncernenheten ska vid beräkningen av sitt justerade resultat undanta vinst eller förlust som uppkommer vid en sådan avyttring. 2. Den förvärvande koncernenheten ska beräkna sitt justerade resultat på grundval av det värde på tillgångarna och skulderna som den avyttrande koncernenheten redovisat omedelbart före avyttringen. 61 § Vid en avyttring av tillgångar eller skulder som sker i samband med en omorganisering enligt 59 § och som för den avyttrande koncernenheten leder till en icke kvalificerad vinst eller förlust gäller följande: 1. Den avyttrande koncernenheten ska inkludera vinst eller förlust som härrör från avyttringen vid beräkningen av dess justerade resultat motsvarande den icke kvalificerade vinsten eller förlusten enligt 59 § andra stycket. 2. Den förvärvande koncernenheten ska beräkna sitt justerade resultat efter förvärvet på grundval av det värde på tillgångarna och skulderna som den avyttrande koncernenheten redovisat omedelbart före avyttringen. Värdet ska justeras i enlighet med lokala skatteregler för att ta hänsyn till den icke kvalificerade vinsten eller förlusten. 62 § En rapporterande enhet får välja att en koncernenhet, som vid beskattningen får eller ska värdera tillgångar och skulder till verkligt värde i den stat där den hör hemma, ska 1. vid beräkningen av sitt justerade resultat ta med ett vinst- eller förlustbelopp för varje tillgång och skuld som ska a) motsvara skillnaden mellan tillgångens eller skuldens redovisade värde omedelbart före tidpunkten för den beskattningsbara händelsen och tillgångens eller skuldens verkliga värde omedelbart efter den händelsen, och b) minskas eller ökas med icke kvalificerad vinst eller förlust enligt 59 § andra stycket som uppkommer i samband med den beskattningsbara händelsen, 2. använda tillgångens eller skuldens verkliga värde enligt redovisningen omedelbart efter den beskattningsbara händelsen för att beräkna justerad vinst eller förlust för de räkenskapsår som avslutas efter den beskattningsbara händelsen, och 3. ta med nettosumman av de belopp som bestäms enligt 1 i koncernenhetens justerade resultat, antingen genom att a) nettosumman av beloppen tas med för det räkenskapsår då den beskattningsbara händelsen inträffar, eller b) ett belopp som uppgår till nettosumman av dessa belopp dividerat med fem tas med under det räkenskapsår då den beskattningsbara händelsen inträffar och under vart och ett av de fyra följande räkenskapsåren. Vad som sägs i första stycket 3 b gäller inte om koncernenheten upphör att ingå i koncernen. I så fall ska det återstående beloppet tas med under det räkenskapsåret då koncernförhållandet upphört. Kontrollerade utländska företag och hybridenheter Fördelning av medräknade skatter 63 § Kostnaden för medräknade skatter i en koncernenhets räkenskaper ska fördelas till koncernenhetens kontrollerade utländska företag om den hänför sig till detta företags inkomst och har tagits ut enligt ett system för beskattning av kontrollerade utländska bolag. I fråga om skattekostnad som avser passiva intäkter ska fördelningen enligt första stycket motsvara det lägsta beloppet av medräknade skatter på passiva intäkter och ett belopp som utgörs av procentsatsen för tilläggsskatt för den lågbeskattade staten multiplicerad med de passiva intäkterna. Vid beräkningen av procentsatsen för tilläggsskatt ska ägarenhetens medräknade skatter på de passiva intäkterna inte beaktas. Överskjutande medräknade skatter på passiva intäkter ska hänföras till ägarenheten. 64 § Kostnaden för medräknade skatter i en koncernenhets räkenskaper ska fördelas till en hybridenhet om den avser hybridenhetens justerade vinst. Den del av kostnaden som avser passiva intäkter ska fördelas på sätt som anges i 63 § andra och tredje styckena. Med hybridenhet avses en enhet som är skattskyldig för inkomstskatt i den stat där den hör hemma och som beskattas hos delägarna i den stat där de hör hemma. 65 § Med passiva intäkter avses intäkter som 1. ingår i den justerade vinsten för en koncernenhet och beskattas hos ägarenheten enligt ett system för beskattning av kontrollerade utländska bolag eller på grund av ägarintresse i en hybridenhet, och 2. utgör - utdelning eller motsvarande, - ränta eller motsvarande, - hyra, - royalty, - annan avtalsenlig ersättning som sker över tid (annuitetsbelopp), eller - nettovinst vid försäljning av egendom som ger upphov till sådana intäkter. Moderföretag som omfattas av system med avdragsgill utdelning 66 § Med system med avdragsgill utdelning avses regler som syftar till att uppnå beskattning i ett led genom att utdelning från en enhet till dess ägare ska dras av från enhetens inkomst. I fråga om ett kooperativ avses också regler om att ett kooperativ undantas från beskattning. Med avdragsgill utdelning avses - utdelning till den som äger andel i en koncernenhet om utdelningen enligt lagstiftningen i den stat som enheten hör hemma i ska dras av vid beräkningen av dess beskattningsbara inkomst, eller - kooperativ utdelning till en medlem i ett kooperativ. Med kooperativ avses en enhet som gemensamt säljer eller förvärvar varor eller tjänster för sina medlemmars räkning och som i den stat där den hör hemma omfattas av regler som säkerställer skattemässig neutralitet för varor eller tjänster som säljs eller förvärvas av dess medlemmar genom kooperativet. 67 § Den justerade vinsten för ett moderföretag i en koncern som omfattas av ett system med avdragsgill utdelning ska minskas med belopp som delas ut som avdragsgill utdelning inom tolv månader efter utgången av det räkenskapsår som den justerade vinsten avser, om 1. mottagaren beskattas för utdelningen med en skattesats som är lika med eller högre än minimiskattesatsen och inkomsten hänförs till ett beskattningsår som avslutas senast tolv månader efter utgången av räkenskapsåret, eller 2. det rimligen kan förväntas att det sammanlagda beloppet av medräknade skatter för moderföretaget och skatt som mottagaren betalar på utdelningen är lika med eller överstiger den utdelande enhetens inkomst multiplicerad med minimiskattesatsen. Vid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket ska mottagaren anses ha beskattats för utdelning som lämnats i förhållande till inköp från ett inköpskooperativ till den del utdelningen minskar en avdragsgill utgift eller kostnad. 68 § Den justerade vinsten för ett moderföretag i en koncern som omfattas av ett system med avdragsgill utdelning ska, utöver vad som anges i 67 §, minskas med det belopp som delas ut som avdragsgill utdelning inom tolv månader efter utgången av det räkenskapsår som den justerade vinsten avser, om mottagaren är 1. en fysisk person som är medlem i ett inköpskooperativ, och utdelningen lämnas i förhållande till gjorda inköp, 2. en fysisk person som har skatterättslig hemvist och är skattskyldig i den stat där moderföretaget hör hemma och dennes ägarintressen ger rätt till högst fem procent av vinst och tillgångar i moderföretaget, eller 3. ett offentligt organ, en myndighetsenhet, en internationell organisation, en ideell organisation eller en pensionsfond som hör hemma i den stat där moderföretaget hör hemma. 69 § Kostnaden för medräknade skatter på utdelad vinst ska minskas i proportion till minskningen av den justerade vinsten enligt 67 eller 68 §. Den justerade vinsten ska minskas med samma belopp som kostnaden för medräknade skatter minskats med. 70 § Om moderföretaget direkt innehar en ägarandel i en koncernenhet som omfattas av bestämmelser om avdragsgill utdelning, ska bestämmelserna i 67 och 68 §§ tillämpas på övriga koncernenheter som hör hemma i samma stat som moderföretaget till den del koncernenheten lämnar utdelning till moderföretaget och moderföretaget delar ut den justerade vinsten till en mottagare som anges i 67 eller 68 §. Detta gäller också om ett moderföretag indirekt har en ägarandel i en sådan koncernenhet genom andra koncernenheter som omfattas av bestämmelserna i 67 eller 68 §. Koncerner med flera moderföretag 71 § Med koncern med flera moderföretag avses två eller flera koncerner vars moderföretag ingått ett arrangemang i form av en sammanlänkad struktur eller dubbel notering, om minst en enhet eller ett fast driftställe i den kombinerade koncernen hör hemma i en annan stat än övriga enheter. Med sammanlänkad struktur avses ett arrangemang mellan minst två moderföretag i olika koncerner om 1. moderföretagen, ifall de är marknadsnoterade, är noterade till samma kursvärde, 2. ägarintressena i respektive moderföretag till minst 50 procent kombinerats genom ägande, överlåtelsebegränsning eller annat villkor och inte kan överlåtas eller handlas var för sig, och 3. ett av moderföretagen upprättar koncernredovisning där tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden för alla enheter i de berörda koncernerna är redovisade tillsammans som för en ekonomisk enhet och som måste bli föremål för en extern revision. Med dubbel notering avses ett arrangemang mellan minst två moder-företag i olika koncerner, om 1. andelarna i moderföretagen är marknadsnoterade och handlas eller överlåts på olika kapitalmarknader, 2. företagens verksamheter kombinerats enbart genom avtal mellan moderföretagen, 3. moderföretagen har avtalat att utskiftning vid likvidation och utdelning ska ske enligt bestämda andelar, 4. moderföretagens verksamheter utgör en ekonomisk enhet enligt avtal, och 5. moderföretagen upprättar en koncernredovisning där tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden för alla enheter i de berörda koncernerna är redovisade tillsammans som för en ekonomisk enhet och som måste bli föremål för en extern revision. 72 § Samtliga enheter och koncernenheter i de koncerner som tillsammans utgör en koncern med flera moderföretag ska anses vara koncernenheter i samma koncern. 73 § En enhet är en koncernenhet i en koncern med flera moderföretag om den konsolideras post-för-post i koncernredovisningen för koncernen. Med koncernenhet avses även en enhet över vilken koncernenheter i en koncern med flera moderföretag har ett bestämmande inflytande, även om den inte konsolideras post-för-post i koncernredovisningen. En enhet som är undantagen enligt 1 kap. 5-7 §§ anses inte vara en koncernenhet. 74 § För en koncern med flera moderföretag ska moderföretagets koncernredovisning anses vara den koncernredovisning som anges i 71 § andra och tredje styckena. Bestämmelser i lagen om tillämpning av de redovisningsprinciper som används i ett moderföretags koncernredovisning avser, vad gäller koncerner med flera moderföretag, de redovisningsprinciper som används för att upprätta den koncernredovisning som avses i första stycket. 75 § Samtliga moderföretag i de koncerner som tillsammans utgör en koncern med flera moderföretag ska anses vara moderföretag i koncernen med flera moderföretag. 76 § Ett moderföretag och en annan moderenhet i en koncern med flera moderföretag ska tillämpa bestämmelserna i 6 kap. 3-8 §§ på sin andel av tilläggsskattebeloppet för lågbeskattade koncernenheter. 77 § Vid beräkningen av kompletterande tilläggsskatt enligt 6 kap. 9-13 §§ ska, för varje koncernenhet i en koncern med flera moderföretag, samtliga lågbeskattade koncernenheter i koncernen med flera moderföretag beaktas. Godkänt utdelningsskattesystem Fiktivt utdelningsskattebelopp för beräkning av justerad skattekostnad 78 § Vid beräkningen av den justerade skattekostnaden för koncernenheter i en stat med ett godkänt utdelningsskattesystem får den rapporterande enheten välja att ta med ett fiktivt utdelningsskattebelopp. Ett val enligt första stycket gäller alla koncernenheter i den staten. Valet gäller för det räkenskapsår som valet avser. 79 § Med fiktivt utdelningsskattebelopp avses det lägsta av följande två belopp: - ett belopp som motsvarar den ökade skattekostnad som skulle medföra att den effektiva skattesatsen för koncernenheterna i den aktuella staten uppgår till minimiskattesatsen, och - ett belopp som utgörs av den skatt som skulle ha tagits ut om enheterna hade delat ut all vinst som omfattas av ett godkänt utdelningsskattesystem under räkenskapsåret. Återföring av fiktivt utdelningsskattebelopp 80 § Om ett val enligt 78 § görs ska en förteckning för återföring upprättas för det fiktiva utdelningsskattebeloppet. Det fiktiva skattebeloppet ska tas upp i återföringsförteckningen för det räkenskapsår för vilket beloppet har bestämts. 81 § Vid utgången av varje räkenskapsår ska det fiktiva utdelningsskattebeloppet i en återföringsförteckning för tidigare räkenskapsår minskas genom återföring. Belopp som tagits upp i den tidigast upprättade återföringsförteckningen ska minskas först. Minskning får göras högst med det belopp som finns i förteckningen. Belopp i förteckningen ska minskas i följande ordning. Först ska minskning göras med ett belopp som motsvarar koncernenheternas betalda skatt på utdelning eller fiktiv utdelning under räkenskapsåret. Därefter ska minskning göras med ett belopp som motsvarar den justerade förlusten i staten med ett godkänt utdelningsskattesystem multiplicerad med minimiskattesatsen. Belopp som återstår efter en tillämpning av andra stycket och som motsvarar justerad förlust multiplicerad med minimiskattesatsen får beaktas senare räkenskapsår. Skatt som betalas på faktisk eller fiktiv utdelning ska inte tas med vid beräkningen av den justerade skattekostnaden till den del skatten minskar belopp i förteckningen. 82 § Belopp som återstår i återföringsförteckningen vid utgången av det fjärde räkenskapsåret efter det räkenskapsår som förteckningen avser ska minska den justerade skattekostnaden för det år förteckningen avser. Effektiv skattesats och tilläggsskattebelopp ska då räknas om enligt 3 kap. 37 och 38 §§. Tillkommande tilläggsskattebelopp fördelas enligt 3 kap. 40 och 41 §§. 83 § Om en koncernenhet som omfattas av ett val enligt 78 § lämnar koncernen eller om dess tillgångar i allt väsentligt överförs till någon som inte är en koncernenhet i samma koncern i samma stat, ska ett belopp som återstår i en återföringsförteckning för tidigare räkenskapsår minska den justerade skattekostnaden för koncernenheterna i staten för respektive år. Det belopp som ska minska skattekostnaden beräknas genom att det återstående beloppet i återföringsförteckningen multipliceras med den aktuella koncernenhetens andel av det sammanlagda justerade resultatet för koncernenheterna i staten, för respektive år. Detta gäller endast räkenskapsår för vilka den aktuella koncernenhetens justerade resultat är positivt. Effektiv skattesats och tilläggsskattebelopp ska då räknas om enligt 3 kap. 37 och 38 §§. Tillkommande tilläggsskattebelopp fördelas enligt med 3 kap. 40 och 41 §§. 8 kap. Förenklingsregeln 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - tidsgräns för förenklingsregeln (2 § ), - villkor för den tillfälliga förenklingsregeln (3-7 §§ ), - särskilda enheter och koncerner (8-11 §§ ), - undantag från tillämpningen av den tillfälliga förenklingsregeln (12 § ), och - övergångsår (13 § ). Tidsgräns för förenklingsregeln 2 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller för koncernenheter i en stat för tid som - motsvarar de räkenskapsår som gäller för enheternas moderföretag, och - börjar närmast efter den 31 december 2023 men före den 1 januari 2027. Bestämmelserna gäller dock inte för räkenskapsår som avslutas efter den 30 juni 2028. Villkor för den tillfälliga förenklingsregeln 3 § Tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat ska anses vara noll, om koncernenheterna uppfyller följande villkor: 1. koncernenheternas totala intäkter i staten enligt koncernens kvalificerade land-för-land-rapport är lägre än tio miljoner euro, och 2. koncernenheternas totala vinst före inkomstskatt i staten enligt den kvalificerade land-för-land-rapporten för räkenskapsåret är lägre än en miljon euro. Om en koncernenhet inte redovisas i den kvalificerade land- för-land-rapporten därför att den innehas för försäljning, ska dess intäkter ändå beaktas vid beräkningen enligt första stycket 1. Vid tillämpningen av de beloppsangivelser i euro som finns i första stycket ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt som anges i 1 kap. 4 §. 4 § Tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat ska anses vara noll, om koncernenheterna tillsammans har en effektiv skattesats som är lika med eller större än den procentsats som anges i tredje stycket. Den effektiva skattesatsen ska motsvara kvoten mellan koncernenheternas skattekostnad enligt andra stycket och deras vinst eller förlust före inkomstskatt enligt koncernens kvalificerade land-för-land-rapport. Med skattekostnad avses i första stycket sådan skattekostnad som redovisas i koncernens kvalificerade finansiella rapport minskad med skatter som inte är medräknade skatter och medräknade skatter som hänför sig till en osäker skattesituation. Procentsatsen enligt första stycket ska vara - 15 procent för räkenskapsår som börjar under 2024, - 16 procent för räkenskapsår som börjar under 2025, och - 17 procent för räkenskapsår som börjar under 2026. 5 § Tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat ska anses vara noll, om koncernenheterna som hör hemma i den staten har en vinst enligt koncernens kvalificerade land-för- land-rapport som inte överstiger substansbeloppet, beräknat enligt 5 kap. 2-10 §§. Beräkningen av substansbeloppet ska grunda sig på uppgifter i koncernens kvalificerade land-för- land-rapport. 6 § Med kvalificerad land-för-land-rapport avses i 3-5 §§ en rapport som har upprättats på grundval av en kvalificerad finansiell rapport. Med kvalificerad finansiell rapport avses 1. de räkenskaper som används för att upprätta moderföretagets koncernredovisning, 2. varje koncernenhets årsredovisning förutsatt att den upprättas enligt - en allmänt erkänd redovisningsstandard enligt 2 kap. 20 §, eller - en godkänd redovisningsstandard enligt 2 kap. 21 § om informationen i denna är tillförlitlig, eller 3. om en koncernenhet inte omfattas av moderföretagets koncern-redovisning enbart på grund av sin ringa storlek eller av väsentlighetsskäl, koncernenhetens räkenskaper som används som underlag för land-för-land-rapporten. 7 § Vid tillämpningen av 3-5 §§ ska en sådan orealiserad förlust som avses i 3 kap. 10 § 1 undantas från vinst eller förlust före inkomstskatt om förlusten överstiger 50 miljoner euro i en stat. Vid tillämpningen av den beloppsangivelse i euro som finns i första stycket ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt som anges i 1 kap. 4 §. Särskilda enheter och koncerner 8 § Vid tillämpningen av 3-7 §§ ska ett samriskföretag och dess dotterföretag behandlas som koncernenheter i en egen koncern. I dessa fall ska uppgifter om intäkter och vinster hämtas från de kvalificerade finansiella rapporterna för dessa företag. 9 § Vid tillämpningen av 3-7 §§ gäller följande för moderföretag som är delägarbeskattade enheter eller enheter som omfattas av ett system med avdragsgill utdelning. Vinsten före bolagsskatt ska minskas i den utsträckning som beloppet är hänförligt till en persons ägarintresse i den delägarbeskattade enheten eller utdelat till följd av en ägarandel som innehas av en sådan person. Med person avses i första stycket en sådan innehavare av ett ägarintresse som bestämmelserna i 7 kap. 12 och 13 §§ avser eller sådana mottagare som bestämmelserna i 67 och 68 §§ avser. För delägarbeskattade enheter gäller första stycket bara om samtliga ägarintressen i moderföretaget innehas av någon som avses i 7 kap. 12 och 13 §§. 10 § Bestämmelserna i 3-7 §§ ska inte tillämpas på en investeringsenhet som omfattas av ett val enligt 7 kap. 33 eller 36 §. Om andra koncernenheter som hör hemma i samma stat som investeringsenheten tillämpar 3-7 §§, ska investeringsenhetens resultat före inkomstskatt samt de totala intäkter och tillhörande skatter som avser investeringsenheten beaktas i den stat där enhetens direkta ägare finns, i proportion till dennes ägarintresse. En investeringsenhet som inte omfattas av ett val enligt 7 kap. 33 eller 36 § får tillämpa 3-7 §§ endast om alla enhetens ägare hör hemma i samma stat som denna. Första och andra styckena gäller även för försäkringsinvesteringsenheter. 11 § Bestämmelserna i 3-7 §§ ska tillämpas även på koncernenheter som inte tagits med i den kvalificerade finansiella rapporten därför att de innehas för försäljning. Undantag från tillämpningen av den tillfälliga förenklingsregeln 12 § Följande koncernenheter är undantagna från tillämpningen av 3-5 §§ : 1. statslösa koncernenheter, 2. koncernenheter i en stat vilka ingår i en koncern med flera moderenheter, när en kvalificerad land-för-land-rapport inte innehåller information från hela den kombinerade koncernen, 3. koncernenheter i en stat för vilka ett val har gjorts enligt 7 kap. 78 §, 4. koncernenheter i en stat för vilka 3-5 §§ inte tillämpats för ett tidigare räkenskapsår trots att enheterna uppfyllde villkoren i 3-5 §§, och 5. koncernenheter i en stat för vilka 3-5 §§ inte tillämpats för ett tidigare räkenskapsår för att enheterna inte uppfyllde villkoren i 3-5 §§. Övergångsår 13 § Vid tillämpningen av 4 kap. 26 och 28 §§ ska ett övergångsår enligt 4 kap. 25 § för en koncernenhet i en stat inte omfatta de år då 3-5 §§ tillämpas av koncernenheten. Vid tillämpningen av 4 kap. 28 § ska övergångsåret vara det första räkenskapsår då 3-5 §§ inte längre tillämpas i fråga om en koncernenhet till vilken en tillgång har överlåtits. Detta gäller dock inte om den avyttrande koncernenheten omfattas av en regel om tilläggsskatt eller om överföringen ger upphov till en skattepliktig vinst enligt denna lag. Övergångsbestämmelser 2023:875 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024. 2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 31 december 2023 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 2023. 3. Bestämmelserna i 6 kap. 9-15 §§ ska dock tillämpas på svenska koncernenheter första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 31 december 2024 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 2024. Detta gäller dock inte om koncernenhetens moderföretag är ett sådant moderföretag som avses i 6 kap. 5 § 2. 4. Vid tillämpningen av 5 kap. 3 § ska i stället för den procentsats som anges där följande procentsats användas för det beskattningsår eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som inleds under nedanstående kalenderår: 2024 9,8 procent 2025 9,6 procent 2026 9,4 procent 2027 9,2 procent 2028 9,0 procent 2029 8,2 procent 2030 7,4 procent 2031 6,6 procent 2032 5,8 procent 5. Vid tillämpningen av 5 kap. 4 § ska i stället för den procentsats som anges där följande procentsats användas för det beskattningsår eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som inleds under nedanstående kalenderår: 2024 7,8 procent 2025 7,6 procent 2026 7,4 procent 2027 7,2 procent 2028 7,0 procent 2029 6,6 procent 2030 6,2 procent 2031 5,8 procent 2032 5,4 procent