Regeringskansliets rättsdatabaser

Förordningens tillämpningsområde 1 § Denna förordning kompletterar rådets förordning (EG) nr 320/2006 av den 20 februari 2006 om inrättande av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i gemenskapen och om ändring av förordning (EG) nr 1290/2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken och kommissionens förordning (EG) nr 968/2006 av den 27 juni 2006 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 320/2006 om inrättande av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i gemenskapen. Allmänna villkor för stöd 2 § Stöd enligt denna förordning kan, i mån av tillgång på medel, lämnas 1. för diversifieringsåtgärder i regioner som påverkats av omstruktureringen av sockerindustrin enligt artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 320/2006 (diversifieringsstöd), och 2. till sockerbetsodlare, sammanslutningar av sockerbetsodlare eller sammanslutningar av sockerbetsodlare och organisationer på Öland och Gotland, där sockerbetsodlarna är sådana som upphör med sockerproduktion som en del av den nationella omstruktureringen enligt artikel 9 i rådets förordning (EG) nr 320/2006 (övergångsstöd). Förordning (2007:957). 3 § Närmare villkor för de olika stödformerna finns i 7–25 §§. Stöd enligt denna förordning får endast lämnas om de villkor som följer av EU-förordningarna i 1 § är uppfyllda. Förordning (2010:281). Förfarandet i stödärenden 4 § Ansökan om stöd och ansökan om utbetalning av stöd enligt denna förordning ska ges in till länsstyrelsen i det län där verksamheten bedrivs. Om det sökande företaget bedriver verksamhet inom flera län ska ansökan ges in till länsstyrelsen i det län där huvuddelen av verksamheten bedrivs. Statens jordbruksverk får meddela föreskrifter om inom vilken tidsperiod ansökan om stöd och ansökan om utbetalning ska ges in. Om en ansökan om stöd eller en ansökan om utbetalning kommer in för sent ska man tillämpa reglerna om för sen ansökan i artikel 23 i kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 av den 30 november 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn. Förordning (2010:281). 5 § En affärsplan ska ingå i en ansökan om stöd enligt 7, 8, 11, 13 och 17 §§, om inte ansökan enbart avser stöd för upprättande av en affärsplan eller utbildning i upprättande av en sådan, i de fall sådant stöd får lämnas. En projektplan ska ingå i en ansökan om stöd enligt 7 § tredje stycket, 8 § tredje stycket, 9, 12, 14 och 15 §§. En affärsplan eller projektplan ska ligga till grund för stödmyndighetens bedömning av om villkoren för stöd är uppfyllda. Sökanden ska till ansökan om stöd enligt 12 § även bifoga ett samarbetsavtal som bekräftar samarbetet. Förordning (2008:930). 6 § Av 7 § förordningen (2004:760) om EU:s direktstöd för jordbrukare m.m. framgår att Jordbruksverket är utbetalande organ för stöd ur Europeiska garantifonden (EGFJ) och att Jordbruksverket fullgör de uppgifter som framgår av rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Innan stöd betalas ut ska Jordbruksverket kontrollera att utbetalningen är förenlig med EU:s regelverk, denna förordning och föreskrifter som meddelats med stöd av denna förordning. Om kontrollen visar att utbetalningen skulle strida mot EU:s regelverk, denna förordning eller föreskrifter som meddelats med stöd av denna förordning, ska Jordbruksverket besluta att inte betala ut stödet och sända tillbaka stödärendet till länsstyrelsen. Jordbruksverkets beslut att inte betala ut stödet och sända tillbaka stödärendet till länsstyrelsen innebär att länsstyrelsens beslut förfaller. Beslut om att bevilja stödbelopp och underrättelser om sådana beslut ska innehålla en upplysning om innehållet i andra– fjärde styckena. Förordning (2010:281). Diversifieringsstöd Kompetensutveckling, information och kunskapsspridning 7 § Stöd får lämnas med minst 20 och högst 100 procent av kostnaderna till personer som är verksamma inom jordbruk, skogsbruk eller förädling för kompetensutvecklingsåtgärder som syftar till 1. att förbättra miljön och landskapet, 2. företagsutveckling för att stimulera utveckling av befintliga och nya produkter och verksamheter som bedöms vara företagsekonomiskt lönsamma även utan stöd, eller 3. att främja kunskapsöverföring från och information om forsknings- och utvecklingsarbete. Stöd enligt första stycket får även lämnas för andra kompetensutvecklingsåtgärder som är förenliga med den nationella strategiska plan för landsbygdsutveckling som skall lämnas in enligt artikel 11 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), den genomförandestrategi som avses i 1 kap. 8 § förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder eller, om kompetensutvecklingsåtgärden genomförs enligt 7 kap. samma förordning, den lokala utvecklingsstrategi som gäller inom leaderdimensionen. Stöd får även lämnas till aktörer som anordnar sådana kompetensutvecklingsåtgärder som avses i första eller andra stycket. 8 § Stöd får lämnas till personer som är verksamma inom de områden som omfattas av 13-15 §§ med minst 20 och högst 100 procent av kostnaderna för kompetensutvecklingsåtgärder som syftar till att 1. öka kunskapsinnehåll, företagarförmåga och innovationsförmåga i landsbygdens näringsliv, eller 2. förbättra förutsättningarna för diversifiering och livskvalitet på landsbygden. Stöd enligt första stycket får även lämnas för andra kompetensutvecklingsåtgärder som är förenliga med den nationella strategiska planen för landsbygdsutveckling som avses i artikel 11 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005, den genomförandestrategi som avses i 1 kap. 8 § förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder eller, om kompetensutvecklingsåtgärden genomförs enligt 7 kap. samma förordning, den lokala utvecklingsstrategi som gäller åtgärder som omfattas av det kapitlet. Stöd får även lämnas till aktörer som anordnar sådana kompetensutvecklingsåtgärder som avses i första stycket. 9 § Stöd får lämnas med minst 20 och högst 100 procent av kostnaderna för kompetens- och informationsinsatser som syftar till att stödja och underlätta genomförandet av åtgärderna i 7 kap. förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. 10 § Stöd enligt 7-9 §§ får inte avse kurser eller praktik som ingår i den normala jord- eller skogsbruksutbildningen på sekundär eller högre nivå eller i ordinarie gymnasie- eller högskoleutbildning samt åtgärder som finansieras av den Europeiska socialfonden. Modernisering av jordbruksföretag 11 § Stöd för modernisering av jordbruksföretag får lämnas med högst 30 procent av de stödberättigande kostnaderna för investeringar inom primärproduktionen. Investeringar enligt första stycket skall underlätta omställning till ett hållbart och naturanpassat jordbruk som bedöms vara företagsekonomiskt lönsamt efter att stödet har upphört. Samarbetsprojekt 12 § Stöd får lämnas med högst 60 procent av de stödberättigande kostnaderna för att genomföra nyskapande samarbetsprojekt om utveckling av nya produkter, processer eller ny teknik som bedöms vara företagsekonomiskt lönsamma även utan stöd och bidra till en ökad konkurrenskraft och utveckling inom jordbruks-, livsmedels- eller skogsbrukssektorn. Av de samarbetande aktörerna skall minst en vara ett företag som är verksamt inom primärproduktion av jordbruks- eller skogsbruksprodukter. Diversifieringsstöd till annan verksamhet än jordbruk 13 § Stöd får lämnas till en medlem av ett jordbrukarhushåll med högst 50 procent av de stödberättigande kostnaderna för att starta eller utveckla en verksamhet som inte omfattar primärproduktion. Stöd till enskilda företag får inte heller lämnas för förädling av jord- och skogsbruksprodukter enligt artikel 20 b) iii) i rådets förordning (EG) nr 1698/2005. Stöd lämnas endast till verksamheter som bedöms leda till en utveckling eller produktion av varor eller tjänster som har förutsättningar att bli konkurrenskraftiga och företagsekonomiskt lönsamma även efter att stödet har upphört. Med jordbrukarhushåll avses ett hushåll som utgörs av alla personer som bor på samma fastighet och har gemensam hushållning, där minst en person bedriver jordbruksverksamhet. 14 § Stöd får lämnas till lokala, regionala eller nationella aktörer med minst 20 och högst 100 procent av de stödberättigande kostnaderna för att genomföra projekt som bidrar till att förbättra förutsättningarna för en konkurrenskraftig diversifiering eller påskynda en hållbar utveckling av nya affärs- och verksamhetsidéer i jordbruksföretag som bedöms vara företagsekonomiskt lönsamma även efter att stödet har upphört. Stöd enligt första stycket får inte lämnas till företag för utveckling av den egna verksamheten. Projekten skall bidra till att resultatet sprids till flera olika aktörer. Projekt enligt första stycket får inte avse primärproduktion. Förnyelse och utveckling i bygden 15 § Stöd får lämnas till lokala eller regionala aktörer med minst 20 och högst 100 procent av de stödberättigande kostnaderna för att genomföra lokala projekt som bidrar till 1. att förbättra villkoren för företagande och bosättning i bygden, 2. att allmänt stärka en bygds attraktionskraft, eller 3. ett hållbart nyttjande av bygdens resurser. Stöd enligt första stycket får inte lämnas till företag för utveckling av den egna verksamheten. Projekten skall bidra till att resultatet sprids till flera olika aktörer. 16 § Stöd enligt 6-15 §§ får inte lämnas till företag i svårigheter i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter. Övergångsstöd 17 § Stöd enligt 2 § 2 får lämnas med högst 50 procent av de stödberättigande kostnaderna för investeringar enligt 11–13 §§ samt för sådana investeringar som avser 1. förädling av sådana produkter som omfattas av bilaga 1 till EUF-fördraget, utom fiskeriprodukter och med de begränsningar som följer av artikel 9 b) i rådets förordning (EG) nr 320/2006, 2. saluföring av sådana produkter som omfattas av bilaga 1 till EUF-fördraget, utom fiskeriprodukter och med de begränsningar som följer av artikel 9 b) i rådets förordning (EG) nr 320/2006, eller 3. utveckling av nya produkter, processer eller ny teknik som rör sådana produkter som omfattas av bilaga 1 till EUF- fördraget, utom fiskeriprodukter och med de begränsningar som följer av artikel 9 b) i rådets förordning (EG) nr 320/2006. Förordning (2010:281). 18 § Stöd enligt 17 § lämnas endast till verksamhet som bedöms bli företagsekonomiskt lönsam även efter att stödet har upphört och bidra till en ökad konkurrenskraft, ökade mervärden och förädlingsvärden i sektorn. 19 § Stöd enligt 17 § får inte lämnas till företag i svårigheter i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter. Prioritering av stödansökningar 20 § Stödmyndigheten skall vid prioriteringar mellan stödansökningar beakta vilka verksamheter som har de bästa förutsättningarna att vara ekonomiskt lönsamma även då stödet har upphört. 21 § Stödmyndigheten får prioritera mellan inkomna ansökningar om stöd enligt 7-8 §§. Särskild vikt skall därvid läggas vid kompetensutvecklingsåtgärder som stärker förutsättningarna för företagsutveckling, sysselsättning, service och lokal utveckling på landsbygden. 22 § Stödmyndigheten får prioritera mellan inkomna ansökningar om stöd enligt 11, 12 och 17 §§ mot bakgrund av innehållet i den till ansökan ingivna affärsplanen eller projektplanen. Vid prioriteringen skall målen för programdokumentet samt den nationella strategiska planen för landsbygdsutveckling och den genomförandestrategi som avses i 1 kap. 8 § förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder beaktas. Särskild vikt skall läggas vid insatser som bedöms bidra till en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. 23 § Vid prioritering av inkomna ansökningar enligt 11 § skall, utöver vad som sägs i 22 §, insatser som bedöms leda till omställning till en rationell, modern och tekniskt innovativ produktion tillmätas särskild vikt. 24 § Vid prioritering av inkomna ansökningar om stöd enligt 12 § skall, utöver vad som sägs i 22 §, särskild vikt läggas vid samarbeten med en tydlig innovativ inriktning vad gäller utveckling av produkter, teknik, metod samt samverkans- eller samarbetsformer och vid insatser som bedöms leda till en förbättrad tillgång till distribution och detaljhandel för småskaliga producenter. 25 § Vid prioritering av inkomna ansökningar om stöd enligt 17 § ska, utöver vad som sägs i 22 §, särskild vikt läggas vid insatser som bedöms leda till en utveckling av nya innovativa produkter på grundval av ny kunskap, teknik eller innovation samt insatser som bedöms utveckla mervärden i produktionen. Förordning (2008:930). Kontroll 26 § Jordbruksverket samordnar kontrollen över efterlevnaden av rådets förordning (EG) nr 320/2006, kommissionens förordning (EG) nr 968/2006 och denna förordning. Den närmare kontrollen enligt artikel 17 och artikel 25 i kommissionens förordning (EG) nr 968/2006 inom länet utövas av länsstyrelsen. Förordning (2010:281). 27 § Stödmottagaren skall efter uppmaning lämna stödmyndigheten eller Jordbruksverket en skriftlig redogörelse för den verksamhet stödet gäller och för stödets utnyttjande samt i förekommande fall lämna en plan för det fortsatta utnyttjandet. Skyldigheten enligt första stycket avser även tid efter verksamhetens avslutande. Återkrav 28 § Om en mottagare av stöd är återbetalningsskyldig enligt artikel 26 i kommissionens förordning (EG) nr 968/2006, ska stödmyndigheten besluta att kräva tillbaka det som har betalats ut felaktigt. Stödmyndigheten ska också kräva tillbaka det som har betalats ut felaktigt på grund av att mottagaren inte har fullgjort sådana skyldigheter som följer av en affärsplan eller en projektplan enligt 5 §. Belopp som stödmottagaren inte är berättigad till enligt första och andra styckena ska stödmyndigheten kräva tillbaka inom tio år från det att beloppet betalades ut. Förordning (2012:257). 29 § Belopp enligt 28 § ska inte krävas tillbaka om det är en omständighet som utgör force majeure som orsakar att stödvillkoren inte kan uppfyllas. Förordning (2012:257). Ränta 30 § Om stödmyndigheten beslutar om återkrav med stöd av 28 §, ska ränta tas ut enligt artikel 26 i kommissionens förordning (EG) nr 968/2006. Jordbruksverket får meddela föreskrifter om 1. hur betalning ska ske, och 2. att små räntebelopp inte ska tas ut. Förordning (2012:257). Sanktionsavgift 30 a § Om stödmyndigheten beslutar om återkrav med stöd av 28 §, ska även en sanktionsavgift tas ut enligt artikel 27 i kommissionens förordning (EG) nr 968/2006. Förordning (2012:257). Ytterligare föreskrifter 31 § Jordbruksverket får, efter samråd med andra berörda centrala och regionala myndigheter, meddela ytterligare föreskrifter om stöd, stödberättigande kostnader, ansökningsförfarande, innehåll i ansökan, innehåll i affärsplaner och projektplaner, godkännande av rådgivningstjänster, utbetalning, kontroll, minskning av stöd, återkrav och ränta. Verket får också meddela föreskrifter om verkställighet av denna förordning. Jordbruksverket får, efter samråd med andra berörda centrala och regionala myndigheter, meddela föreskrifter om länsstyrelsens handläggning av stödärenden samt om det underlag som krävs för utbetalning av stöd. Förordning (2008:930). Rapportering 31 a § Jordbruksverket ska fullgöra de rapporteringsskyldigheter som föreskrivs i artikel 24 i kommissionens förordning (EG) nr 968/2006 när det gäller de stöd som lämnas enligt denna förordning. Förordning (2010:281). Överklagande 32 § Länsstyrelsens beslut enligt denna förordning får överklagas till Jordbruksverket. I fråga om diversifieringsstöd får dock andra beslut än enligt 6, 28, 30 och 30 a §§ inte överklagas. I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Förordning (2012:257). Övergångsbestämmelser 2007:482 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2007 och upphör att gälla den 31 december 2012. Förordning (2010:281). 2. De nya bestämmelserna ska tillämpas på ansökningar som har kommit in från och med den 1 januari 2007. Förordning (2010:281). 3. Bestämmelserna om återkrav, ränta och sanktionsavgift i 28–30 a §§ samt om överklagande i 32 § gäller även efter den 31 december 2012 för stöd som har lämnats under förordningens giltighetstid. Förordning (2012:257).