Post 1948 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
2011:689 ·
Visa register
Förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och pedagogisk personal inom förskolan som leder till lärar- eller förskollärarexamen
Departement: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 2011-05-26
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:170
Ikraft: 2011-06-23 överg.best.
Tidsbegränsad: 2030-07-01
Inledande bestämmelser
Förordningens innehåll
1 § I denna förordning finns det bestämmelser om
1. utfärdande av vissa examina som kan vara behörighetsgivande
för legitimation enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800), och
2. högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och
pedagogisk personal inom förskolan som anordnas med särskilda
medel och som syftar till att studenterna ska uppnå en examen
som kan vara behörighetsgivande för legitimation som lärare
eller förskollärare enligt 2 kap. 16 § skollagen.
Förordning (2020:724).
Definitioner
2 § Med högskolor avses i denna förordning även universitet.
Förordning (2020:724).
2 a § Ordet undervisningsämne har samma betydelse som i 1 kap.
4 § förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och
förskollärare. Förordning (2024:170).
Tillämpliga bestämmelser
3 § I högskolelagen (1992:1434) finns det grundläggande
bestämmelser om högskoleutbildning.
Högskoleförordningen (1993:100) ska tillämpas om inte något
annat följer av denna förordning.
Förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som
leder till yrkeslärarexamen ska tillämpas om inte något annat
följer av denna förordning. Förordning (2013:831).
Utfärdande av vissa examina
Ansökan om examen
4 § Den som har påbörjat en utbildning, som enligt äldre
föreskrifter hade kunnat leda till en examen som kan vara en
sådan behörighetsgivande examen för legitimation som lärare
eller förskollärare som avses i 2 kap. 16 § skollagen
(2010:800), får ansöka om att få en examen för utbildningen.
Prövning av ansökan
5 § Ansökan enligt 4 § prövas av en högskola som anordnar
utbildning som kan leda till en sådan behörighetsgivande
examen som avses i 2 kap. 16 § skollagen (2010:800).
Den som uppfyller sådana krav som kan anses motsvara de som
har gällt för en examen ska få ett examensbevis av högskolan.
Högskolan ska pröva om en sökandes tidigare utbildning eller
verksamhet kan godtas för att han eller hon ska anses uppfylla
kraven. Om det behövs för prövningen får högskolan i ett
enskilt fall besluta att sökanden ska utföra kompletterande
prov eller andra uppgifter. Förordning (2020:724).
Utbildningar av lärare och förskollärare som saknar
behörighetsgivande examen
Var utbildningarna anordnas
6 § Utbildningarna enligt 1 § 2 ska anordnas vid de högskolor
som regeringen beslutar.
Vad utbildningarna syftar till
7 § Utbildningarna ska ges för att öka andelen lärare och
förskollärare i skolan och förskolan som har en examen som
kan vara behörighetsgivande för legitimation enligt 2 kap. 16 §
skollagen (2010:800). Förordning (2013:831).
Behörighet
8 § För behörighet till utbildning enligt denna förordning
gäller 9 § i stället för bestämmelserna om grundläggande och
särskild behörighet i 7 kap. 5-5 b, 8-11, 25 och 28-31 a §§
högskoleförordningen (1993:100) samt 7 kap. 24 §
högskoleförordningen i fråga om hänvisningen till 5-5 b §§
samma kapitel.
Bestämmelserna om undantag från något eller några
behörighetsvillkor i 7 kap. 3 § högskoleförordningen gäller
även behörighetsvillkor som uppställs i denna förordning.
Första och andra styckena och 9 § gäller inte behörighet till
utbildning som avses i förordningen (2010:2021) om tillträde
till utbildning som leder till yrkeslärarexamen.
Förordning (2021:1344).
8 a § Har upphävts genom förordning (2021:1344).
9 § Behörighet för utbildning enligt denna förordning som ska
leda till en examen som kan vara behörighetsgivande för
legitimation som lärare eller förskollärare enligt 2 kap. 16 §
skollagen (2010:800) har den som saknar en sådan examen, om
han eller hon
1. på grund av tidigare högskoleutbildning, tidigare
motsvarande utbildning eller arbetslivserfarenhet som lärare
eller i undervisningen i förskolan eller förskoleklassen har
förutsättningar att uppnå en behörighetsgivande examen för
legitimation som lärare eller förskollärare inom ramen för en
utbildning enligt denna förordning, och
2. är verksam som lärare i skolväsendet eller medverkar i
undervisningen i förskolan eller förskoleklassen.
Om det behövs för att kunna bedöma om de förutsättningar som
anges i första stycket 1 är uppfyllda får högskolan i ett
enskilt fall besluta att sökanden ska utföra kompletterande
prov eller andra uppgifter. Förordning (2020:724).
10 § Har upphävts genom förordning (2020:724).
11 § Har upphävts genom förordning (2020:724).
Urval
12 § Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter. I
stället för vad som anges om urval i 7 kap. 12 § andra
stycket, 13–19, 23, 26, 27 och 32 §§ högskoleförordningen
(1993:100) är urvalsgrunderna
1. andra särskilda prov än sådant högskoleprov som avses i
7 kap. 20 § högskoleförordningen,
2. tidigare utbildning, och
3. arbetslivserfarenhet.
Högskolan får meddela föreskrifter om vilka urvalsgrunder
enligt första stycket som ska användas.
Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt
vad som anges i 7 kap. 12 a § högskoleförordningen.
Första–tredje styckena gäller inte urval till utbildning som
avses i förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning
som leder till yrkeslärarexamen. Förordning (2018:1509).
Antagning
13 § Den som vill bli antagen till en utbildning enligt denna
förordning ska anmäla det inom den tid och på det sätt som
högskolan bestämmer.
Antagning till utbildningarna ska göras senast den 30 juni
2026. Förordning (2016:959).
Utbildningarnas genomförande
14 § Utbildning enligt denna förordning som ska leda till en
examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som
lärare eller förskollärare enligt 2 kap. 16 § skollagen
(2010:800) får för en student sammanlagt omfatta högst
120 högskolepoäng.
Utbildning ska anordnas på minst kvartstid och får för en
student pågå under högst fyra år. Förordning (2020:724).
15 § Utbildningarna ska planeras med hänsyn till varje
students tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet.
Antalet högskolepoäng för ett självständigt arbete
(examensarbete) som krävs enligt bilaga 2 till
högskoleförordningen (1993:100) eller motsvarande krav enligt
äldre bestämmelser för en behörighetsgivande examen, får
understigas vid utbildning enligt denna förordning.
Förordning (2013:831).
16 § Bestämmelserna i 7 kap. 33 § högskoleförordningen
(1993:100) ska inte gälla för utbildningarna.
Förordning (2013:831).
Förkortad utbildning för studenter med yrkeserfarenhet
Vilka studenter omfattas?
17 § Utbildning enligt denna förordning som ska leda till en
examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som
förskollärare, grundlärare, ämneslärare eller yrkeslärare
enligt 2 kap. 16 § skollagen får, om inte annat anges i 18 §,
omfatta studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan om
30 högskolepoäng, om studenten
1. har arbetat i skolväsendet i en eller flera anställningar
som lärare eller inom ramen för en anställning har medverkat i
undervisningen i förskolan eller förskoleklassen under
sammanlagt minst åtta läsår eller motsvarande, varav minst tre
sammanhängande läsår, före den dag som infaller sex månader
före sista dag för ansökan till utbildningen,
2. var anställd som lärare i skolväsendet eller inom ramen för
en anställning medverkade i undervisningen i förskolan eller
förskoleklassen den dag som infaller sex månader före sista
dag för ansökan till utbildningen, och
3. i övrigt bedöms uppfylla de krav för förskollärar-,
grundlärar-, ämneslärar- eller yrkeslärarexamen enligt
bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) som anges i
19-22 och 25-29 §§.
Om det behövs för att kunna bedöma om de krav som anges i
första stycket 3 är uppfyllda får högskolan i ett enskilt fall
besluta att studenten ska utföra kompletterande prov eller
andra uppgifter. Förordning (2020:724).
18 § Utbildning enligt denna förordning som ska leda till en
examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som
ämneslärare enligt 2 kap. 16 § skollagen får omfatta studier
inom den utbildningsvetenskapliga kärnan om 30 högskolepoäng,
om studenten
1. har en examen från en högskoleutbildning som varit avsedd
att ge kompetens för yrkesverksamhet som pedagog i
skolväsendet i något eller några av undervisningsämnena dans,
teater eller rörelse och drama eller en motsvarande utländsk
examen,
2. bedriver undervisning i skolväsendet som huvudsakligen
avser det eller de ämnen som avses i 1,
3. har arbetat sammanlagt minst ett läsår eller motsvarande i
en eller flera anställningar som lärare i skolväsendet eller
med arbetsuppgifter som liknar undervisning inom skolväsendet,
4. var anställd som lärare i skolväsendet den dag som infaller
sex månader före sista dag för ansökan till utbildningen, och
5. i övrigt bedöms uppfylla de krav för ämneslärarexamen
enligt bilaga 2 högskoleförordningen (1993:100) som anges i
23, 24, 27 och 28 §§.
Om det behövs för att kunna bedöma om krav som anges i första
stycket 5 är uppfyllda får högskolan i ett enskilt fall
besluta att studenten ska utföra kompletterande prov eller
andra uppgifter. Förordning (2020:724).
Förskollärarexamen
19 § En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven
för förskollärarexamen enligt bilaga 2 till
högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de
kunskaper inom det förskolepedagogiska området som krävs
enligt samma bilaga för en sådan examen.
Förordning (2013:831).
Grundlärarexamen
20 § En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven
för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem
enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om
studenten har de kunskaper inom det fritidspedagogiska
området och de ämneskunskaper i det eller de
undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för en sådan
examen. Förordning (2013:831).
21 § En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven
för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i
förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 enligt bilaga 2
till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de
ämneskunskaper i de undervisningsämnen som krävs enligt samma
bilaga för en sådan examen. Förordning (2013:831).
22 § En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven
för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans
årskurs 4–6 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen
(1993:100), om studenten har de ämneskunskaper i de
undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för en sådan
examen. Förordning (2013:831).
Ämneslärarexamen som omfattar något eller några av ämnena
dans, teater eller rörelse och drama
23 § En student som avses i 18 § ska anses uppfylla kraven för
ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen
(1993:100).
En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses
omfatta ett eller två av undervisningsämnena dans eller teater
eller bara undervisningsämnet rörelse och drama. Examen ska
dock bara anses omfatta ett eller två av dessa ämnen, om
studentens tidigare examen enligt 18 § 1 varit avsedd att ge
kompetens för yrkesverksamhet som pedagog i ämnet.
Förordning (2021:1342).
24 § En ämneslärarexamen som avses i 23 § ska anses ha
inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9, om den
omfattar undervisningsämnet rörelse och drama. Om examen
omfattar ett eller två av undervisningsämnena dans eller
teater, ska den anses ha inriktning mot arbete i
gymnasieskolan. Förordning (2013:831).
Ämneslärarexamen som kan omfatta även andra ämnen
25 § En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för
ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans
årskurs 7-9 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen
(1993:100), om studenten har de ämneskunskaper som krävs
enligt samma bilaga för en sådan examen. Ämneskunskaperna ska
avse ett, två eller tre undervisningsämnen i grundskolans
årskurs 7-9.
En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses
omfatta det eller de undervisningsämnen som studenten enligt
första stycket har tillräckliga ämneskunskaper i.
Förordning (2021:1342).
26 § En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för
ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om
studenten har de ämneskunskaper som krävs enligt samma bilaga
för en sådan examen. Ämneskunskaperna ska avse ett eller två
undervisningsämnen i gymnasieskolan. Detta eller dessa ämnen
får inte vara ett yrkesämne.
En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses
omfatta det eller de undervisningsämnen som studenten enligt
första stycket har tillräckliga ämneskunskaper i.
Förordning (2021:1342).
Gemensamma bestämmelser om ämneslärarexamen
27 § Om ämneslärarexamen ska anses ha inriktning mot arbete i
grundskolans årskurs 7–9 enligt 24 eller 25 § och omfatta
1. ett undervisningsämne, ska den anses omfatta
kursfordringar om 180 högskolepoäng och avläggas på
grundnivå,
2. två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller
musik, ska den anses omfatta kursfordringar om 270
högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå,
3. två undervisningsämnen i en annan kombination än som avses
i 2, ska den anses omfatta kursfordringar om 240
högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå, eller
4. tre undervisningsämnen, ska den anses omfatta
kursfordringar om 270 högskolepoäng och avläggas på avancerad
nivå.
Examen ska anses omfatta en fördjupning om 90 högskolepoäng i
det undervisningsämne som studenten har mest erfarenhet av
att undervisa i eller störst omfattning av ämnesstudier i. Om
studenten har lika stor erfarenhet av att undervisa eller
lika stor omfattning av ämnesstudier i varje
undervisningsämne, får han eller hon välja vilket av ämnena
som ska anses omfatta 90 högskolepoäng. För varje övrigt
undervisningsämne ska examen anses omfatta 45 högskolepoäng
om examen omfattar tre undervisningsämnen och 60
högskolepoäng om examen omfattar två undervisningsämnen. När
examen ska anses omfatta två av undervisningsämnena svenska,
samhällskunskap eller musik, ska den dock anses omfatta 90
högskolepoäng i båda ämnena. Studenten får välja om det är
hans eller hennes erfarenhet av att undervisa eller
ämnesstudier som ska beaktas.
Utöver vad som följer av högskoleförordningen (1993:100) ska
det av examensbeviset framgå vilken omfattning varje
undervisningsämne ska anses ha. Förordning (2017:895).
28 § Om ämneslärarexamen ska anses ha inriktning mot arbete i
gymnasieskolan enligt 24 eller 26 § och omfatta
1. ett undervisningsämne, ska den anses omfatta
kursfordringar om 210 högskolepoäng och avläggas på
grundnivå, eller
2. två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller
musik, ska den anses omfatta kursfordringar om 330
högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå, eller
3. två undervisningsämnen i en annan kombination än som avses
i 2, ska den anses omfatta kursfordringar om 300
högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå.
Examen ska anses omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng
i det undervisningsämne som studenten har mest erfarenhet av
att undervisa i eller störst omfattning av ämnesstudier i
och, om det är fråga om två undervisningsämnen, 90
högskolepoäng i det andra ämnet. Om studenten har lika stor
erfarenhet av att undervisa eller lika stor omfattning av
ämnesstudier i båda undervisningsämnena, får han eller hon
välja vilket av ämnena som ska anses omfatta 120
högskolepoäng. När examen ska anses omfatta två av
undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska
den dock anses omfatta 120 högskolepoäng i båda ämnena.
Studenten får välja om det är hans eller hennes erfarenhet av
att undervisa eller ämnesstudier som ska beaktas.
Utöver vad som följer av högskoleförordningen (1993:100) ska
det av examensbeviset framgå vilken omfattning varje
undervisningsämne ska anses ha. Förordning (2013:831).
Yrkeslärarexamen
29 § En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven
för yrkeslärarexamen enligt bilaga 2 till
högskoleförordningen (1993:100), om studenten har sådana
kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper som avses i 4 §
förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som
leder till yrkeslärarexamen. Förordning (2013:831).
Redovisning av studier
30 § Förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m.
vid universitet och högskolor ska tillämpas på utbildningarna.
Förordning (2013:831).
Överklagande
31 § Till Överklagandenämnden för högskolan får, i stället för
vad som anges i 12 kap. 2 § högskoleförordningen (1993:100),
följande beslut av en högskola överklagas:
1. beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på
behörighet för att bli antagen till sådan utbildning som avses
i denna förordning,
2. beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i
fall som avses i 7 kap. 3 § andra meningen
högskoleförordningen,
3. beslut om tillgodoräknande av utbildning eller verksamhet
enligt 6 kap. 8 § högskoleförordningen,
4. beslut att avslå en students begäran om befrielse från ett
obligatoriskt utbildningsmoment, och
5. beslut att avslå en begäran om att få examensbevis eller
kursbevis. Förordning (2013:831).
Övergångsbestämmelser
2011:689
1. Denna förordning träder i kraft den 23 juni 2011 och gäller
till och med den 30 juni 2018.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (2007:224) om
högskoleutbildning för vidareutbildning av lärare som saknar
lärarexamen.
3. Den som har påbörjat en utbildning till en lärarexamen
enligt den upphävda förordningen har rätt att slutföra sin
utbildning till en sådan examen enligt bestämmelserna i den
upphävda förordningen, dock senast den 31 december 2014.
2017:895
1. Denna förordning träder i kraft den 2 juli 2018.
2. Den som före den 2 juli 2018 har påbörjat en
ämneslärarutbildning enligt 23 §, 24 § första meningen, 25
eller 27 § har rätt att slutföra sin utbildning för att få en
examen enligt bestämmelserna i den äldre lydelsen, dock
längst till och med utgången av december 2024. Hänvisningarna
i 23 och 25 §§ till bilaga 2 till högskoleförordningen
(1993:100) ska då avse bilaga 2 i lydelsen före den 2 juli
2018.
2018:1509
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019 i fråga
om 8 a § och i övrigt den 1 januari 2022.
2. Bestämmelserna i 8 och 12 §§ i den nya lydelsen och i den
nya 8 a § ska tillämpas första gången vid antagning till
utbildning som börjar efter utgången av maj 2022.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om antagning
till utbildning som börjar före den 1 juni 2022.