Post 2188 av 10936 träffar
SFS-nummer ·
2010:362 ·
Visa register
Lag (2010:362) om polisens allmänna spaningsregister
Departement: Justitiedepartementet L4
Utfärdad: 2010-05-20
Ändring införd: t.o.m. SFS 2014:598
Ikraft: 2012-03-01 överg.best.
Tidsbegränsad: 2017-03-01
Allmänt spaningsregister
1 § Polismyndigheten får med hjälp av automatiserad
behandling föra ett allmänt spaningsregister.
Myndigheten är personuppgiftsansvarig för behandlingen av
personuppgifter i registret. Lag (2014:598).
Förhållandet till andra bestämmelser om
personuppgiftsbehandling
2 § Personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid behandling av
personuppgifter i det allmänna spaningsregistret, om inte
annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har
meddelats i anslutning till denna lag.
2 a § I lagen (2013:329) med vissa bestämmelser om skydd för
personuppgifter vid polissamarbete och straffrättsligt
samarbete inom Europeiska unionen, och i föreskrifter som
regeringen har meddelat i anslutning till den lagen, finns
det särskilda bestämmelser om behandling av personuppgifter
som inom ramen för polissamarbete eller straffrättsligt
samarbete har överförts från eller gjorts tillgängliga av
1. en stat som är medlem i Europeiska unionen (EU),
2. Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein,
3. ett EU-organ, eller
4. ett EU-informationssystem.
Om det i de författningar som anges i första stycket finns
avvikande bestämmelser, ska de tillämpas i stället för
bestämmelserna i denna lag och personuppgiftslagen
(1998:204). Lag (2013:341).
Ändamål
3 § Personuppgifter som framkommit i polisens brottsbekämpande
verksamhet får behandlas i det allmänna spaningsregistret för
att underlätta tillgången till sådan information som behövs i
polisens spaningsverksamhet.
4 § Personuppgifter i registret får behandlas om det är
nödvändigt för att tillhandahålla information som behövs i
1. brottsbekämpande verksamhet hos Polismyndigheten,
Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten,
Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket,
2. brottsbekämpande verksamhet hos utländsk myndighet eller
mellanfolklig organisation,
3. sådan verksamhet hos Polismyndigheten som avser
handräckningsuppdrag, eller
4. annan verksamhet som Polismyndigheten ansvarar för, om det
finns särskilda skäl att tillhandahålla informationen.
Personuppgifter får även behandlas om det är nödvändigt för
att tillhandahålla information till riksdagen och regeringen
samt, i den utsträckning skyldighet att lämna uppgifter
följer av lag eller förordning, till andra. I övrigt gäller
9 § första stycket d och andra stycket personuppgiftslagen
(1998:204). Lag (2014:598).
Innehåll
5 § I registret får uppgifter om en person behandlas, om
1. den som uppgiften avser kan misstänkas för ett brott som
inte har enbart böter i straffskalan, och
2. behandlingen är av särskild betydelse för polisens
spaningsverksamhet.
6 § I registret får uppgifter om en person som inte kan
misstänkas för brott behandlas, om
1. uppgiften har samband med en person som har registrerats
enligt 5 §, och
2. behandlingen är av särskild betydelse för polisens
spaningsverksamhet.
7 § Utöver de uppgifter som får behandlas enligt 5 och 6 §§,
får uppgifter behandlas om en juridisk person eller ett
transportmedel eller annat föremål som kan hänföras till en
fysisk person, om
1. uppgiften kan antas ha samband med ett brott som inte har
enbart böter i straffskalan, och
2. behandlingen är av särskild betydelse för polisens
spaningsverksamhet.
8 § Registret ska innehålla uppgifter om
1. grunden för att en person registreras som misstänkt enligt
5 § eller att uppgifter om en juridisk person, ett
transportmedel eller föremål enligt 7 § förs in i registret
och omständigheterna som ger anledning till registreringen,
2. de omständigheter och händelser som ger upphov till att
andra uppgifter än sådana som avses i 1 tillförs registret,
och
3. uppgiftslämnarens trovärdighet och uppgifternas riktighet i
sak.
En upplysning enligt första stycket 3 behöver inte lämnas om
det på grund av särskilda omständigheter är onödigt.
9 § Registret får, utöver vad som anges i 8 §, innehålla
följande uppgifter om en person som har registrerats enligt
5 §:
1. uppgift som är ägnad att identifiera personen, dock inte
DNA-profil eller fingeravtryck,
2. uppgift om vistelseadress,
3. uppgift om verkställighet av påföljd för brott,
4. uppgift om att personen är eftersökt i samband med brott,
5. uppgift om att personen tidigare har varit beväpnad,
våldsam eller flyktbenägen,
6. uppgift om att personen är föremål för sådan övervakning
som avses i 3 kap. 2 § första stycket 2 polisdatalagen
(2010:361),
7. uppgift om anknytning till juridisk person,
8. uppgift om anknytning till andra personer som har
registrerats enligt 5 § och som kan antas tillhöra samma
gruppering som den registrerade,
9. uppgift om att personen har använt något speciellt
tillvägagångssätt, och
10. ärendenummer.
10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar närmare föreskrifter om de uppgifter som får
behandlas i registret och om förfarandet vid registreringen.
Särskilda upplysningar
11 § Vid behandling av uppgifter som direkt kan hänföras till
en person som inte är misstänkt för brott ska det genom en
särskild upplysning eller på något annat sätt framgå att
personen inte är misstänkt.
Behandling av känsliga personuppgifter
12 § Uppgifter om en person får inte behandlas enbart på grund
av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung,
politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse,
medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv.
Om uppgifter om en person behandlas på annan grund, får de
kompletteras med sådana uppgifter som avses i första stycket
när det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen.
Uppgifter som beskriver en persons utseende ska utformas på
ett objektivt sätt med respekt för människovärdet.
Tillgången till personuppgifter
13 § Tillgången till personuppgifter i registret ska begränsas
till vad varje tjänsteman behöver för att kunna fullgöra sina
arbetsuppgifter.
Sökning
14 § Vid sökning i registret får uppgifter som avslöjar ras,
etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk
övertygelse, medlemskap i fackförening eller som rör hälsa
eller sexualliv inte användas som sökbegrepp.
Första stycket hindrar inte att brottsrubriceringar eller
uppgifter som beskriver en persons utseende används som
sökbegrepp.
15 § Uppgifter i registret som direkt kan hänföras till en
person som inte är misstänkt för brott får inte vara sökbara.
Utlämnande av personuppgifter och uppgiftsskyldighet
16 § Personuppgifter som är nödvändiga för att framställa
rättsstatistik ska lämnas till den myndighet som ansvarar för
att framställa sådan statistik.
17 § Om det är förenligt med svenska intressen, får
personuppgifter lämnas till
1. Interpol eller Europol, eller till en polismyndighet eller
åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol, om
det behövs för att myndigheten eller organisationen ska kunna
förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller beivra brott,
eller
2. en utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation, om
utlämnandet följer av en internationell överenskommelse som
Sverige efter riksdagens godkännande har tillträtt.
18 § Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket,
Kustbevakningen och Skatteverket har, trots sekretess enligt
21 kap. 3 § första stycket och 35 kap. 1 § offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400), rätt att ta del av uppgifter i
registret, om myndigheten behöver uppgifterna i sin
brottsbekämpande verksamhet.
Regeringen meddelar föreskrifter om att uppgifter får lämnas
ut i andra fall än som anges i första stycket.
Bestämmelser om att uppgifter får lämnas ut finns även i
offentlighets- och sekretesslagen. Lag (2014:598).
Elektroniskt utlämnande av personuppgifter
19 § Enstaka personuppgifter får lämnas ut på medium för
automatiserad behandling. Regeringen meddelar föreskrifter om
att uppgifter får lämnas ut på sådant medium även i andra
fall.
20 § Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket,
Kustbevakningen och Skatteverket får medges direktåtkomst
till registret.
En myndighet som har medgetts direktåtkomst ansvarar för att
tillgången till personuppgifter begränsas till vad varje
tjänsteman behöver för att kunna fullgöra sina
arbetsuppgifter.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar närmare föreskrifter om omfattningen av
direktåtkomsten samt om behörighet och säkerhet.
Lag (2014:598).
Gallring
21 § Uppgifter om en person som har registrerats enligt 5 §
ska gallras senast tre år efter det att uppgiften om misstanke
om brott registrerades. Om uppgiften avser misstanke om brott
för vilket lindrigare straff än fängelse i två år inte är
föreskrivet, behöver uppgifterna inte gallras förrän fem år
efter registreringen.
Om en ytterligare uppgift om personen förs in i registret,
förlängs gallringsfristen med
1. fem år från det att den nya uppgiften fördes in i
registret, om uppgiften avser misstanke om brott för vilket
inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,
2. tre år från det att den nya uppgiften fördes in i
registret, om uppgiften avser misstanke om annat brott än som
anges i 1, eller
3. ett år från det att den nya uppgiften fördes in i
registret, om uppgiften inte avser misstanke om brott.
Den tid då en person som har registrerats enligt 5 § avtjänar
ett fängelsestraff eller genomgår sluten ungdomsvård eller
rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning ska
inte räknas med vid beräkningen av de frister som anges i
första och andra styckena.
22 § Uppgifter om en person som avses i 6 § ska gallras senast
när uppgifterna om den person som har registrerats enligt 5 §
och som uppgifterna har samband med gallras.
23 § Uppgifter om en juridisk person, ett transportmedel eller
annat föremål som har registrerats enligt 7 § ska gallras
senast tre år efter den senaste registreringen. Om den senast
införda uppgiften avser ett brott för vilket lindrigare straff
än fängelse i två år inte är föreskrivet, behöver uppgifterna
inte gallras förrän fem år efter det att den senaste uppgiften
infördes.
24 § Om det finns synnerliga skäl, får regeringen, eller den
myndighet som regeringen bestämmer, i ett enskilt fall besluta
att en uppgift får bevaras under längre tid än vad som anges i
21–23 §§. Ett sådant beslut ska omprövas varje år.
25 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar närmare föreskrifter om gallring.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om att personuppgifter, med avvikelse
från 21–23 §§, får bevaras för historiska, statistiska eller
vetenskapliga ändamål.
Rättelse och skadestånd
26 § Bestämmelserna i 28 och 48 §§ personuppgiftslagen
(1998:204) om rättelse och skadestånd gäller vid behandling av
personuppgifter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som
har meddelats i anslutning till lagen.
Övergångsbestämmelser
2010:362
1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2012 och gäller till
och med den 28 februari 2017.
2. Bestämmelserna i 8 § första stycket 3 i denna lag behöver
inte tillämpas på uppgifter som har samlats in före
ikraftträdandet av denna lag.