Regeringskansliets rättsdatabaser

Allmänna bestämmelser 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om tillämpning av lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. 2 § Statens energimyndighet är tillsynsmyndighet enligt lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. 3 § Begrepp som används i denna förordning har samma innebörd som i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. I denna förordning avses med produktionskedja: den produktionsprocess som börjar med odling av biomassan, inbegripet framställning av gödsel för odlingen, och som pågår fram till och med förbränningen av biodrivmedlet och det flytande biobränslet. Hållbarhetskriterier Växthusgasminskning 4 § De växthusgaser som omfattas av krav på minskade utsläpp enligt 2 kap. 1 § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen är koldioxid, lustgas (dikväveoxid) och metan. 5 § Vid beräkning av minskning av utsläppen av växthusgaser enligt 2 kap. 1 § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen ska ökade eller minskade utsläpp av koldioxid till följd av ändrad markanvändning beaktas. Med ändrad markanvändning avses ändringar i vegetationstäcke mellan följande sex markkategorier: skogsmark, gräsmark, åkermark, våtmark, bebyggelse och övrig mark. Mark med stora kollager 6 § Om skog avverkas för ett infrastrukturellt ändamål i ett sådant område som avses i 2 kap. 4 § b och c lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen ska biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras av råvaror från denna avverkning anses uppfylla kriterierna i de bestämmelserna. 7 § Marker, på vilka det odlas fleråriga växter, såsom salix, hybridasp och poppel (energiskog), julgranar, fruktträd, bärbuskar, etc. anses inte som sådana markområden som avses i 2 kap. 4 § b och c lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Detta gäller dock bara under förutsättning att odlingen sker på mark som enligt nationella bestämmelser inte utgör skogsmark. Rapportering Undantag från rapporteringsskyldighet 8 § Rapportering enligt 3 kap. 1 § b lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen behöver inte göras om den rapporteringsskyldige under ett kalenderår yrkesmässigt använder mindre än 100 kubikmeter icke-egenproducerat biodrivmedel. 9 § Den som är rapporteringsskyldig enligt 3 kap. 1 § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen behöver inte visa att hållbarhetskriterierna i 2 kap. 6 § nämnda lag är uppfyllda. Rapporteringsfrekvens 10 § En rapport enligt 3 kap. 1 § andra stycket lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen ska avse ett kalenderår och lämnas in till tillsynsmyndigheten senast den 1 april året efter kalenderåret. Rapporters innehåll 11 § Med kontrollsystem avses det system enligt 3 kap. 1 § tredje stycket lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen som används för att säkerställa och visa att hållbarhetskriterierna är uppfyllda för biodrivmedel och flytande biobränslen. Rapporter enligt 3 kap. 1 § andra stycket lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen ska för att visa att hållbarhetskriterierna är uppfyllda innehålla a) en beskrivning av de produktionskedjor som omfattas av kontrollsystemet och verksamheterna inom dessa produktionskedjor, b) en beskrivning av den rapporteringsskyldiges kontrollsystems utformning och funktion, särskilt med avseende på dels metod för egenkontroll och massbalans, dels beräkning enligt 2 kap. 1 § lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen av minskning av utsläppen av växthusgaser, c) en beskrivning av den riskbedömning som ligger till grund för kontrollsystemets utformning, och d) ett underlag som styrker oberoendet och kompetensen hos den oberoende granskaren som avses i 3 kap. 1 § tredje stycket lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Krav på kontrollsystem 12 § Kontrollsystem enligt 11 § ska innehålla rutiner för att säkerställa att de olika leden i en produktionskedja använder massbalanssystem som a) medger att partier med råvaror eller biobränslen med olika hållbarhetsegenskaper kan blandas, b) kräver att information om hållbarhetsegenskaperna hos och storleken på de partier som avses i a förblir kopplad till blandningen, och c) fastställer att summan av alla partier som tas från blandningen ska beskrivas ha samma hållbarhetsegenskaper, i samma mängder, som summan av alla partier som har tillförts blandningen. Oberoende granskning 13 § Den oberoende granskaren ska vara oberoende i förhållande till de företag och personer han granskar. Den oberoende granskaren ska ha den tekniska och ekonomiska kompetens som krävs, med hänsyn till den granskade verksamhetens art och omfattning, för att utföra den oberoende granskningen. 14 § Den oberoende granskaren ska genom stickprov kontrollera att den rapporteringsskyldige följt sitt kontrollsystem. Övriga bestämmelser 15 § Affärsverket svenska kraftnät ska underrätta tillsynsmyndigheten om företags rapportering enligt 9 § andra stycket förordningen (2003:120) om elcertifikat av elcertifikatberättigad elproduktion från flytande biobränslen. 16 § Statens energimyndighet får meddela 1. ytterligare föreskrifter om hur minskningen av utsläpp av växthusgaser enligt 2 kap. 1 § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen ska beräknas, 2. ytterligare föreskrifter om kriterier och geografisk räckvidd för gräsmarksområden enligt 2 kap. 2 § b och c lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen, samt 3. de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. När Energimyndigheten meddelar föreskrifter enligt första stycket 1 ska det ske efter samråd med Naturvårdsverket, Statens jordbruksverk och Skogsstyrelsen. När Energimyndigheten meddelar föreskrifter enligt första stycket 2 ska det ske efter samråd med Naturvårdsverket och Statens jordbruksverk.