Post 2128 av 10924 träffar
SFS-nummer ·
2010:921 ·
Visa register
Lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar
Departement: Justitiedepartementet DÅ
Utfärdad: 2010-07-01
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:972
Ikraft: 2011-05-02
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Denna lag gäller handläggningen av mål och ärenden i
mark- och miljödomstol och Mark- och miljööverdomstolen samt
sådan handläggning i Högsta domstolen som följer av
bestämmelser i denna lag.
Regeringen meddelar föreskrifter om vilka tingsrätter som ska
vara mark- och miljödomstolar samt om mark- och
miljödomstolarnas domsområden.
Mark- och miljööverdomstol är Svea hovrätt.
2 § En mark- och miljödomstols domar och beslut får
överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, om inte annat
är föreskrivet.
Mark- och miljööverdomstolens domar och beslut får överklagas
till Högsta domstolen, om inte annat är föreskrivet.
3 § En mark- och miljödomstol handlägger mål och ärenden
enligt det som föreskrivs i miljöbalken,
fastighetsbildningslagen (1970:988), plan- och bygglagen
(2010:900) och annan lag.
Ett mål eller ärende vid en mark- och miljödomstol inleds
genom
1. en ansökan om stämning eller en annan ansökan till mark-
och miljödomstolen, eller
2. att en förvaltningsmyndighets eller en kommuns beslut
överklagas till mark- och miljödomstolen.
2 kap. Domstolarna och deras sammansättning
1 § I mark- och miljödomstol och Mark- och
miljööverdomstolen ska det finnas lagfarna domare och
tekniska råd.
I mark- och miljödomstolen dömer också särskilda ledamöter.
Rättens ordförande ska alltid vara en lagfaren domare. När
rätten består av fler än en lagfaren domare tillämpas
bestämmelserna i 1 kap. 3 f § rättegångsbalken i en mark- och
miljödomstol och bestämmelserna i 2 kap. 4 b §
rättegångsbalken i Mark- och miljööverdomstolen.
Lag (2018:421).
2 § Ett tekniskt råd ska ha teknisk eller naturvetenskaplig
utbildning och erfarenhet av sådana sakfrågor som domstolen
prövar.
En särskild ledamot ska ha erfarenhet av sådana sakfrågor som
faller inom Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens,
Boverkets eller Lantmäteriets verksamhetsområde, av
industriell, kommunal eller areell verksamhet eller av
vatten- och avloppsfrågor. Lag (2015:686).
3 § I lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare
finns bestämmelser om utnämning av tekniska råd.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
anställer vikarier för tekniska råd och förordnar de
särskilda ledamöterna i mark- och miljödomstol. Den som ska
tjänstgöra som särskild ledamot ska vara svensk medborgare
och får inte vara underårig, i konkurs eller ha förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer utser
vilka av de lagfarna domarna i tingsrätt och Svea hovrätt som
ska tjänstgöra i mark- och miljödomstol respektive Mark- och
miljööverdomstolen. Lag (2018:421).
Mark- och miljödomstolarna
4 § Mark- och miljödomstolen ska, om inte annat är
föreskrivet, bestå av en lagfaren domare och ett tekniskt råd.
I stället för det tekniska rådet får ytterligare en lagfaren
domare ingå i rätten, om målets eller ärendets beskaffenhet
motiverar det.
Vid avgörande i sak av en tillståndsfråga enligt miljöbalken
ska även två särskilda ledamöter ingå i rätten, om det inte
med hänsyn till målets eller ärendets omfattning och
svårighetsgrad är tillräckligt med en lagfaren domare och ett
tekniskt råd. Även i andra fall får två särskilda ledamöter
ingå i rätten, om målets eller ärendets beskaffenhet motiverar
det. I stället för en av de särskilda ledamöterna får
ytterligare en lagfaren domare eller ett tekniskt råd ingå i
rätten.
I de fall och under de förutsättningar som anges i tredje
stycket får, utöver vad som anges där, ytterligare en eller
två ledamöter ingå i rätten. Om rätten utökas med två
ledamöter ska den ena ledamoten vara lagfaren domare och den
andra tekniskt råd eller särskild ledamot. Lag (2021:459).
5 § Vid avgörande i sak av ett mål om utdömande av vite på
särskild talan av myndighet får rätten bestå av en lagfaren
domare. Detsamma gäller vid avgörande i sak av ett annat mål
eller ärende, om det är av enkel beskaffenhet och inte avser
en tillståndsfråga enligt miljöbalken. Lag (2021:459).
6 § Vid handläggning som inte innefattar ett avgörande i sak
får rätten bestå av en lagfaren domare. Lag (2021:459).
7 § Har upphävts genom lag (2021:459).
8 § Om det ska ingå andra än lagfarna domare i rätten,
bestämmer rättens ordförande med hänsyn till de frågor som
prövas i målet eller ärendet och vad som föreskrivs i andra
stycket vilka som ska ingå.
När det ingår två eller tre särskilda ledamöter i rätten, ska
en av dem ha erfarenhet av sådana sakfrågor som faller inom
Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens, Boverkets
eller Lantmäteriets verksamhetsområde och en av dem ha
erfarenhet av industriell, kommunal eller areell verksamhet
eller av sådana sakfrågor som faller inom nämnda
förvaltningsmyndigheters verksamhetsområden. I mål enligt
lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster ska de särskilda
ledamöterna ha erfarenhet av vatten- och avloppsfrågor.
Lag (2021:459).
9 § Om mark- och miljödomstolen består av fler än två
ledamöter och en av ledamöterna får förhinder sedan
huvudförhandling eller motsvarande handläggning har
påbörjats, är rätten ändå domför om en av de kvarvarande
ledamöterna är lagfaren domare.
Mark- och miljööverdomstolen
10 § I ett mål eller ärende som har överklagats till Mark- och
miljööverdomstolen ska rätten bestå av minst fyra ledamöter,
av vilka minst tre ska vara lagfarna domare. Minst fyra
lagfarna domare ska dock alltid delta i rätten, om tre
lagfarna domare har ingått i rätten i mark- och
miljödomstolen. Om en av de lagfarna domarna får förhinder
sedan en huvudförhandling eller någon annan handläggning har
påbörjats, är rätten ändå domför. Fler än fem ledamöter får
inte delta. Ett tekniskt råd ska alltid ingå i rätten, om det
inte är uppenbart obehövligt.
Vid behandling av frågor om prövningstillstånd eller vid
prövning av en fråga om avvisning av ett överklagande till
Mark- och miljööverdomstolen ska rätten bestå av tre lagfarna
domare. Detsamma gäller vid prövning av en ansökan om resning
eller återställande av försutten tid eller en klagan över
domvilla. Ett tekniskt råd får ingå i rätten i stället för en
av de lagfarna domarna.
Vid avskrivning efter återkallelse får rätten bestå av en
lagfaren domare. Lag (2021:459).
10 a § Vid annan handläggning än avgörande av ett mål eller
ärende får rätten bestå av tre lagfarna domare. Ett tekniskt
råd får ingå i rätten i stället för en av de lagfarna domarna.
Lag (2021:459).
10 b § Om det ska ingå andra än lagfarna domare i rätten,
bestämmer rättens ordförande med hänsyn till de frågor som
prövas i målet eller ärendet vilka som ska ingå.
Lag (2021:459).
Gemensam bestämmelse
11 § I fråga om åtgärder som avser endast beredningen av ett
mål eller ärende tillämpas 1 kap. 3 e § rättegångsbalken i en
mark- och miljödomstol och 2 kap. 4 § femte och sjätte
styckena rättegångsbalken i Mark- och miljööverdomstolen.
3 kap. Allmänna bestämmelser
1 § Mål om utövande av miljöfarlig verksamhet,
vattenverksamhet, vattenanläggningar och ersättning vid
vattenverksamhet samt om utdömande av vite enligt miljöbalken
efter särskild ansökan av myndighet prövas av den mark- och
miljödomstol inom vars område verksamheten i huvudsak
bedrivs, har bedrivits eller kommer att bedrivas. Mål om
utövande av verksamhet vid anläggningar som ingår i ett
sammanhängande system för hantering, bearbetning, lagring och
slutförvaring av använt kärnbränsle eller kärnavfall prövas
av den mark- och miljödomstol inom vars område någon av
anläggningarna ligger eller är avsedd att ligga.
Mål om ersättning vid skada eller intrång enligt 28 kap.
2–5 §§ miljöbalken och vid ingripande av det allmänna enligt
miljöbalken prövas av den mark- och miljödomstol inom vars
område skadan eller intrånget i huvudsak har inträffat eller
kommer att inträffa.
Mål om ersättning för miljöskador enligt 32 kap. miljöbalken
prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område den
skadegörande verksamheten i huvudsak bedrivs eller har
bedrivits. Den som bedriver eller avser att bedriva en
verksamhet som kan medföra en sådan skada som avses i 32 kap.
3 § miljöbalken kan begära prövning av ersättningsfrågan vid
den mark- och miljödomstol inom vars område verksamheten i
huvudsak bedrivs eller kommer att bedrivas.
Mål om utdömande av vite enligt plan- och bygglagen
(2010:900) efter särskild ansökan av myndighet prövas av den
mark- och miljödomstol inom vars område myndigheten ligger.
Mål som har överklagats till mark- och miljödomstol prövas av
den mark- och miljödomstol inom vars område
förvaltningsmyndigheten eller kommunen som först har prövat
ärendet ligger, om inte annat följer av bestämmelser som
avses i sjunde stycket.
Mål enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster eller
motsvarande äldre lagstiftning där mark- och miljödomstol är
första instans prövas av den mark- och miljödomstol inom vars
område den allmänna eller allmänförklarade va-anläggningen i
huvudsak är belägen eller är avsedd att vara belägen.
Särskilda bestämmelser om vilken mark- och miljödomstol som
är behörig finns i annan lag
Lag (2015:686).
1 a § Ett mål eller ärende som enligt 4 eller 5 kap. ska
handläggas enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden får
handläggas gemensamt med ett annat sådant mål eller ärende,
om det är lämpligt med hänsyn till utredningen och övriga
omständigheter.
Mål och ärenden som handläggs gemensamt får särskiljas när
det finns skäl för det. Lag (2017:315).
2 § En mark- och miljödomstol får för gemensam handläggning
lämna över ett mål eller ärende till en annan mark- och
miljödomstol, om det vid den andra mark- och miljödomstolen
finns ett mål eller ärende som har nära samband med det
förstnämnda målet eller ärendet och ett överlämnande kan ske
utan avsevärd olägenhet för någon part. En mark- och
miljödomstol får också överlämna ett mål eller ärende till en
annan mark- och miljödomstol, om den andra mark- och
miljödomstolen tidigare har prövat ett ansökningsmål som
avsåg samma verksamhet som det förstnämnda målet eller
ärendet.
Överlämnande av ett mål eller ärende mellan mark- och
miljödomstolar får också ske om det annars finns särskilda
skäl och det kan ske utan avsevärd olägenhet för någon part.
Överlämnande får inte ske om ett sådant beslut har fattats
som avses i 5 kap. 2 § expropriationslagen (1972:719).
Ett mål eller ärende får inte överlämnas enligt första eller
andra stycket, om den andra domstolen motsätter sig
överlämnandet.
3 § Frågor om mark- och miljödomstolarnas inbördes behörighet
får inte självmant tas upp av högre rätt.
4 § Om det är lämpligt får rätten uppdra åt en eller flera
ledamöter att göra en undersökning på platsen. Parterna ska
ges tillfälle att vara närvarande vid en sådan undersökning.
Vid undersökningen ska protokoll föras.
En undersökning som gäller en fråga av teknisk art får inte
läggas till grund för dom eller beslut utan att parterna har
getts tillfälle att yttra sig över undersökningen. Detta
gäller dock inte om undersökningen i endast oväsentlig
utsträckning avviker från vad som har framkommit tidigare i
målet.
5 § Mark- och miljödomstolen ska hålla syn på stället, om det
behövs.
6 § Vid omröstning ska först de lagfarna domarna säga sin
mening, därefter de tekniska råden och sist de särskilda
ledamöterna. I fråga om omröstning gäller i övrigt 16 kap.
rättegångsbalken.
7 § /Upphör att gälla U:2025-01-01/
Statliga myndigheter och kommuner är skyldiga att utan
ersättning till domstolarna låna ut de lokaler som
domstolarna behöver för sina sammanträden, förutsatt att
lokalerna inte är upptagna för sina huvudsakliga ändamål.
Upplåtaren har dock rätt till ersättning för de särskilda
kostnader som sammanträdet medför.
7 § /Träder i kraft I:2025-01-01/
Statliga myndigheter och kommuner är skyldiga att utan
ersättning till domstolarna låna ut de lokaler som domstolarna
behöver för sina sammanträden, förutsatt att lokalerna inte är
upptagna för sina huvudsakliga ändamål. Upplåtaren har dock
rätt till ersättning för de särskilda kostnader som
sammanträdet medför.
Statliga myndigheter och kommuner är även skyldiga att utan
ersättning bistå en domstol med att göra en akt tillgänglig i
myndighetens eller kommunens lokal, om domstolen begär det.
Lag (2024:972).
4 kap. Handläggningen av mål och ärenden där mark- och
miljödomstol är första instans
1 § I mål där mark- och miljödomstol är första instans
tillämpas vad som är föreskrivet om tvistemål i allmän
domstol, om inte annat föreskrivs i denna lag eller annan
lag.
Vid handläggningen av ärenden i första instans tillämpas
lagen (1996:242) om domstolsärenden.
2 § I mål om viten tillämpas, i stället för 1 § första
stycket, bestämmelserna i 5 kap. 1-4 §§.
5 kap. Handläggningen av mål som har överklagats till mark-
och miljödomstol
1 § I mål som har överklagats till mark- och miljödomstol
tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden, om inte annat
föreskrivs i denna lag eller annan lag.
Följande bestämmelser i lagen om domstolsärenden ska inte
tillämpas:
- 11 § om förvaltningsmyndighet som motpart,
- 26 § första stycket om säkerhetsåtgärder,
- 32 § om rättegångskostnadsansvar, och
- 34 och 35 §§ om omprövning.
2 § Om en enskild överklagar en förvaltningsmyndighets
avgörande är den förvaltningsmyndighet som först beslutat i
saken motpart till den enskilde sedan handlingarna i målet
överlämnats till mark- och miljödomstolen, om inte annat är
särskilt föreskrivet.
I mål om planer enligt plan- och bygglagen (2010:900) är
kommunen den enskildes motpart.
Det som föreskrivs i första stycket gäller inte när det är en
lantmäterimyndighets beslut som har överklagats eller när en
ideell förening eller en annan juridisk person som avses i 16
kap. 13 § miljöbalken har överklagat.
3 § Vid tillämpning av 15 och 18 §§ lagen (1996:242) om
domstolsärenden ska sakägare och annan mot vilken åtgärd
ifrågasätts anses som motparter.
4 § Ett avgörande av saken i målet sker genom dom. Domen
ska skrivas under av de lagfarna domare som har deltagit i
avgörandet.
Om en dom skrivs under elektroniskt, ska det göras med en
sådan elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av
den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda
tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden
och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga
lydelsen. Lag (2018:502).
5 § Domar och beslut av Mark- och miljööverdomstolen i mål
som har överklagats till mark- och miljödomstol får inte
överklagas. Mark- och miljööverdomstolen får dock tillåta att
en dom eller ett beslut i annat mål än mål enligt miljöbalken
överklagas till Högsta domstolen, om det är av vikt för
ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av
Högsta domstolen.
6 kap. Särskilda rättsmedel
1 § Mark- och miljööverdomstolen prövar en ansökan om resning
eller återställande av försutten tid eller en klagan över
domvilla när det gäller
1. en dom eller ett beslut av en mark- och miljödomstol,
2. ett beslut av en förvaltningsmyndighet om beslutet skulle
ha överklagats till en mark- och miljödomstol, eller
3. ett kommunalt beslut om beslutet skulle ha överklagats
till en mark- och miljödomstol, direkt eller efter prövning
av en förvaltningsmyndighet.
Vid handläggningen tillämpas lagen (1996:242) om
domstolsärenden. Rättegångsbalken tillämpas dock om frågan
gäller ett avgörande av en mark- och miljödomstol som vid sin
handläggning har tillämpat vad som gäller för tvistemål i
allmän domstol. Lag (2017:315).