Post 2102 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
2010:1065 ·
Visa register
Lag (2010:1065) om kollektivtrafik
Departement: Landsbygds- och infrastrukturdepartementet RSIB TM
Utfärdad: 2010-07-15
Ändring införd: t.o.m. SFS 2023:818
Ikraft: 2012-01-01 överg.best.
1 kap. Allmänna bestämmelser
Lagens tillämpningsområde m.m.
1 § I denna lag finns bestämmelser om kollektivtrafik på väg,
järnväg, vatten, spårväg och med tunnelbana.
Bestämmelserna avser
1. ansvar för regional kollektivtrafik och organisering av
regionala kollektivtrafikmyndigheter, och
2. allmänna krav på kollektivtrafikföretag.
Lagen innehåller även bestämmelser som gäller för dem som är
behöriga myndigheter enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om
kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av
rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1107/70 (EU:s
kollektivtrafikförordning). Lag (2016:1212).
1 a § I fråga om kollektivtrafik på vatten ska även EU:s
kollektivtrafikförordning tillämpas. Lag (2012:437).
2 § I EU:s kollektivtrafikförordning finns bestämmelser om
behöriga myndigheters möjligheter att vidta åtgärder för att
tillgodose behovet av kollektivtrafik på ett sätt som är
förenligt med Europeiska unionens bestämmelser om statligt
stöd.
2 a § I rådets förordning (EEG) 3577/92 av den 7 december 1992
om tilllämpning av principen om frihet att tillhandahålla
tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna
(cabotage) finns bestämmelser om tillträde till marknaden på
sjötransportområdet och om medlemsstaternas möjligheter att
ålägga förpliktelser vid allmän trafik och ingå avtal om
allmän trafik avseende vissa sjötransporttjänster.
Lag (2012:437).
3 § Har upphävts genom lag (2016:1212).
4 § I lagen (1979:558) om handikappanpassad kollektivtrafik
finns bestämmelser om hur kollektivtrafik ska anpassas med
hänsyn till resenärer med funktionshinder.
Definitioner
5 § I denna lag avses med allmän trafikplikt, avtal om allmän
trafik, ensamrätt, kollektivtrafik, kollektivtrafik på järnväg
och kollektivtrafikföretag detsamma som i EU:s
kollektivtrafikförordning. Lag (2022:378).
6 § I denna lag avses med regional kollektivtrafik: sådan
kollektivtrafik som
1. äger rum inom ett län eller,
2. om den sträcker sig över flera län, med avseende på
trafikutbudet huvudsakligen är ägnad att tillgodose
resenärernas behov av arbetspendling eller annat
vardagsresande och som med hänsyn till sitt faktiska
nyttjande tillgodoser ett sådant behov.
2 kap. Regional kollektivtrafik
Ansvar inom ett län
1 § Regionen och kommunerna inom ett län ansvarar gemensamt
för den regionala kollektivtrafiken, om inte annat följer av
andra eller tredje stycket. Regionen och kommunerna får dock
komma överens om att antingen regionen eller kommunerna ska
bära ansvaret.
I Stockholms län ansvarar regionen ensam för den regionala
kollektivtrafiken, om inte regionen och kommunerna kommer
överens om att gemensamt ansvara för denna trafik eller om att
endast kommunerna ska bära ansvaret.
I Gotlands län ansvarar kommunen för den regionala
kollektivtrafiken.
Den eller de som ansvarar för kollektivtrafiken enligt första-
tredje styckena ansvarar också för persontransporter enligt
lagen (1997:736) om färdtjänst eller lagen (1997:735) om
riksfärdtjänst i sådana kommuner som överlåtit sina uppgifter
enligt någon av dessa lagar till den regionala
kollektivtrafikmyndighet som avses i 2 §. Lag (2019:950).
1 a § Om regionen och kommunerna i samma län har kommit
överens om att regionen ensam ska bära ansvaret för den
regionala kollektivtrafiken, får kommunerna lämna ekonomiskt
bidrag till varandra, om det behövs för kostnadsutjämningen
mellan kommunerna. Sådana bidrag får lämnas längst intill
utgången av det femte året från det att ansvaret överfördes.
Lag (2019:950).
1 b § Om en region ensam ska ansvara för den regionala
kollektivtrafiken i länet, får en kommun inom länet träffa
avtal med regionen om kostnadsansvar för regional
kollektivtrafik som är av bättre kvalitet eller billigare för
resenärerna än vad regionen annars skulle tillhandahålla.
Lag (2019:950).
Regional kollektivtrafikmyndighet
2 § I varje län ska det finnas en regional
kollektivtrafikmyndighet.
I de län där kommunerna och regionen gemensamt bär ansvaret
för den regionala kollektivtrafiken ska den regionala
kollektivtrafikmyndigheten organiseras som ett
kommunalförbund. Detsamma gäller i de län där kommunerna
ensamma bär ansvaret för den regionala kollektivtrafiken.
I fall som sägs i andra stycket får de som ansvarar för den
regionala kollektivtrafiken i länet komma överens om att
organisera den regionala kollektivtrafikmyndigheten som en
gemensam nämnd i stället för som ett kommunalförbund.
I de län där regionen ensam bär ansvaret för den regionala
kollektivtrafiken är regionen också regional
kollektivtrafikmyndighet.
I Gotlands län är kommunen regional kollektivtrafikmyndighet.
Lag (2019:950).
3 § I fråga om gemensam nämnd gäller vad som föreskrivs i
kommunallagen (2017:725). Detsamma gäller i fråga om
kommunalförbund om inte annat följer av 4–7 §§.
Lag (2017:763).
4 § Om enighet inte kan uppnås om förbundsordningen för
kommunalförbund som avses i 2 § eller om ändring av
förbundsordningen eller om vem som ska vara ordförande i
förbundets beslutande församling eller styrelse, beslutar
regeringen i dessa frågor. Vid oenighet i de avseenden som
anges i 5 eller 6 § gäller dock vad som sägs där, om inte
annat följer av 7 §.
5 § Om enighet inte kan uppnås i fråga om hur antalet
ledamöter och ersättare i ett kommunalförbunds beslutande
församling ska fördelas mellan regionen och kommunerna i
länet, ska regionen utse hälften och kommunerna tillsammans
hälften. Antalet ledamöter och ersättare som varje kommun ska
utse bestäms av länsstyrelsen i förhållande till folkmängden i
kommunerna vid ingången av det år när val av
förbundsfullmäktige förrättas. Varje kommun ska dock utse
minst en ledamot och en ersättare. Lag (2019:950).
6 § Om inte enighet uppnås i fråga om sättet att fördela
underskott i förbundsverksamheten mellan medlemmarna i ett
kommunalförbund, ska regionen täcka hälften av underskottet
och kommunerna i länet tillsammans resten. Varje kommuns
skyldighet att tillhandahålla medel ska bestämmas i för-
hållande till det trafikarbete som har lagts ned i kommunen
under verksamhetsåret. Lag (2019:950).
7 § Om det finns synnerliga skäl, får regeringen meddela
föreskrifter eller i särskilt fall besluta om undantag från 5
eller 6 §. Regeringen får meddela sådana föreskrifter
respektive fatta sådant beslut efter framställning av en
region, en kommun som inte tillhör en region eller minst en
tredjedel av de kommuner i ett visst län som tillhör en
region, om de ansvarar för kollektivtrafiken enligt 1 §.
Beslut om undantag får förenas med särskilda villkor.
Lag (2019:950).
Trafikförsörjningsprogram
Den regionala kollektivtrafikmyndighetens ansvar
8 § Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska regelbundet i
ett trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala
kollektivtrafiken. Programmet ska vid behov uppdateras.
Ett trafikförsörjningsprogram är detsamma som ett
policydokument för kollektivtrafik enligt artikel 2a i EU:s
kollektivtrafikförordning. Lag (2022:378).
Samråd
9 § Det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska upprättas
efter samråd med motsvarande myndigheter i angränsande län.
Samråd ska även ske med övriga berörda myndigheter,
organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för
näringsliv och resenärer. I de fall en region ensam är
regional kollektivtrafikmyndighet ska samråd även ske med
kommunerna i länet. Lag (2019:950).
Närmare om innehållet i regionala trafikförsörjningsprogram
10 § Ett regionalt trafikförsörjningsprogram ska innehålla en
redovisning av
1. behovet av regional kollektivtrafik i länet samt mål för
kollektivtrafikförsörjningen,
2. alla former av regional kollektivtrafik i länet, både
trafik som bedöms kunna utföras på kommersiell grund och
trafik som myndigheten avser att ombesörja på grundval av
allmän trafikplikt,
3. åtgärder för att skydda miljön,
4. tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av
kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer med
funktionsnedsättning,
5. de bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga
för alla resenärer, samt
6. omfattningen av trafik enligt lagen (1997:736) om
färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst och
grunderna för prissättningen för resor med sådan trafik, i
den mån uppgifter enligt dessa lagar har överlåtits till den
regionala kollektivtrafikmyndigheten.
En kommuns uppgifter i vissa fall
11 § Varje kommun ska regelbundet i ett
trafikförsörjningsprogram ange omfattningen av trafik enligt
lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om
riksfärdtjänst och grunderna för prissättningen för resor med
sådan trafik, i den mån kommunen inte överlåtit sina uppgifter
enligt dessa lagar till den regionala
kollektivtrafikmyndigheten.
Kommunen ska anta programmet efter samråd med den regionala
kollektivtrafikmyndigheten och, i förekommande fall, regionen.
Lag (2019:950).
Övriga uppgifter för den regionala kollektivtrafikmyndigheten
12 § Efter överenskommelse med regionen eller en kommun i
länet får den regionala kollektivtrafikmyndigheten upphandla
persontransport- och samordningstjänster för sådana
transportändamål som kommunerna eller regionen ska tillgodose
samt samordna sådana transporttjänster. Lag (2019:950).
13 § Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska verka för
att den regionala kollektivtrafiken är tillgänglig för alla
resenärsgrupper.
14 § Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska verka för
en tillfredsställande taxiförsörjning i länet.
Bemyndigande
15 § Regeringen får efter framställning av en regional
kollektivtrafikmyndighet, en region eller en kommun meddela
föreskrifter om samverkan i fråga om trafik mellan regionala
kollektivtrafikmyndigheter i olika län. Lag (2019:950).
3 kap. Befogenheter för behöriga myndigheter enligt EU:s
kollektivtrafikförordning
Beslut om allmän trafikplikt
1 § Den regionala kollektivtrafikmyndigheten är behörig lokal
myndighet enligt EU:s kollektivtrafikförordning och fattar
beslut om allmän trafikplikt inom länet.
En regional kollektivtrafikmyndighet får även, efter
överenskommelse med en eller flera andra sådana myndigheter,
fatta beslut om allmän trafikplikt inom myndigheternas
gemensamma område.
Ett beslut enligt denna paragraf får endast avse regional
kollektivtrafik.
1 a § Ett beslut om allmän trafikplikt enligt 1 § är detsamma
som en specifikation för allmän trafikplikt enligt artikel 2a
i EU:s kollektivtrafikförordning. Lag (2022:378).
Överlämnande av befogenheter
2 § En regional kollektivtrafikmyndighet får efter beslut av
den beslutande församlingen överlämna befogenheten att ingå
avtal om allmän trafik till ett aktiebolag. Om den regionala
kollektivtrafikmyndigheten är en gemensam nämnd, överlämnas
befogenheten efter samstämmiga beslut av fullmäktige i var och
en av de kommuner och, i förekommande fall, den region som
samverkar i nämnden.
Myndigheten får i samma ordning som föreskrivs i första
stycket även överlämna sin befogenhet att ingå avtal om allmän
trafik till en kommun inom länet i fråga om kollektivtrafik
som bedrivs inom denna kommuns område, inklusive trafik längs
eventuella utgående linjer som sträcker sig in i angränsande
kommuner.
En regional kollektivtrafikmyndighet som överlämnar sin
befogenhet enligt första stycket får i samma ordning även
överlämna sina befogenheter att upphandla och samordna
tjänster enligt 2 kap. 12 § till aktiebolaget.
Lag (2019:950).
Avtal om allmän trafik
3 § Ett avtal om allmän trafik som ingås av en regional
kollektivtrafikmyndighet eller av den till vilken befogenhet
överlämnats enligt 2 § ska grunda sig på ett beslut om allmän
trafikplikt enligt 1 §. Ett sådant avtal får inte ingås för
en ny avtalsperiod utan att ett nytt beslut om allmän
trafikplikt fattats.
3 a § En regional kollektivtrafikmyndighet, eller den till
vilken befogenhet överlämnats enligt 2 §, får lämna ersättning
för kollektivtrafik som sträcker sig in i ett angränsande
land, om trafiken omfattas av en allmän trafikplikt.
Ersättning enligt första stycket får lämnas endast för sådan
kollektivtrafik som är lämplig för att tillgodose resenärernas
behov av arbetspendling eller annat vardagsresande och som
faktiskt också tillgodoser detta behov. Lag (2012:437).
Förbud mot ensamrätt
4 § Ensamrätt får inte medges som motprestation för
fullgörande av allmän trafikplikt.
4 kap. Krav på kollektivtrafikföretag m.fl.
Anmälningsskyldighet
1 § Ett kollektivtrafikföretag som har för avsikt att på
kommersiell grund bedriva kollektivtrafik ska anmäla detta
till berörd regional kollektivtrafikmyndighet. Detsamma
gäller när ett kollektivtrafikföretag avser att upphöra med
att bedriva sådan trafik.
Om anmälan berör trafik i fler än ett län, ska den mottagande
kollektivtrafikmyndigheten informera övriga berörda
myndigheter.
Gemensamt system för trafikantinformation
2 § Ett kollektivtrafikföretag ska lämna information om sitt
trafikutbud till ett gemensamt system för
trafikantinformation.
Uppföljning och utvärdering
3 § Ett kollektivtrafikföretag, en behörig myndighet enligt
EU:s kollektivtrafikförordning och den till vilken befogenhet
överlämnats enligt 3 kap. 2 § ska till den myndighet
regeringen bestämmer lämna de uppgifter som behövs för
utvärdering och uppföljning av utvecklingen av marknaden för
kollektivtrafik. Lag (2012:437).
Bemyndigande m.m.
4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. skyldighet att lämna information enligt 2 § och
2. uppgiftsskyldighet enligt 3 §.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om anmälningsskyldighet enligt 1 §.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter och i enskilda fall besluta om undantag
från skyldighet som anges i 1, 2 eller 3 §. Lag (2012:437).
5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn och
ärendehandläggning enligt denna lag och enligt föreskrifter
som har meddelats med stöd av lagen. Lag (2012:437).
4 a kap. Upphandling av kollektivtrafik
Användningen av vissa termer
1 § I detta kapitel avses med
1. tjänstekontrakt: detsamma som i lagen (2016:1145) om
offentlig upphandling och lagen (2016:1146) om upphandling
inom försörjningssektorerna,
2. tjänstekoncession: detsamma som i lagen (2016:1147) om
upphandling av koncessioner,
3. direkttilldelning, internt företag och värde: detsamma som
i EU:s kollektivtrafikförordning,
4. upphandling: de åtgärder som vidtas av en behörig
myndighet eller den till vilken befogenhet överlämnats enligt
3 kap. 2 § i syfte att anskaffa kollektivtrafik genom
tilldelning av ett avtal om allmän trafik. Lag (2016:1212).
2 § När lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner och
lagen (2011:846) om miljökrav vid upphandling av bilar och
vissa tjänster inom vägtransportområdet tillämpas ska det som
sägs i de lagarna om
1. upphandlande myndighet eller upphandlande enhet i stället
avse behörig myndighet eller den som befogenhet har
överlämnats till enligt 3 kap. 2 §, och
2. upphandling ha den innebörd som anges i 1 § 4.
När lagen om upphandling av koncessioner tillämpas ska det som
sägs i den lagen om
1. koncessioner även gälla tjänstekontrakt,
2. koncessionsdokument även avse upphandlingsdokument enligt
definitionen i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling och
lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna,
3. koncessionshavare i stället avse ett kollektivtrafikföretag
som har tilldelats ett avtal om allmän trafik,
4. leverantör i stället avse kollektivtrafikföretag, och
5. värde ha den innebörd som anges i 1 § 3.
Lag (2022:313).
När kollektivtrafik ska upphandlas enligt
upphandlingslagarna
3 § I lagen (2016:1145) om offentlig upphandling och lagen
(2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna finns
bestämmelser som gäller vid upphandling som avser
tjänstekontrakt för kollektivtrafik med buss eller
spårvagn. Lag (2016:1212).
När kollektivtrafik ska upphandlas enligt EU:s
kollektivtrafikförordning
4 § I EU:s kollektivtrafikförordning finns bestämmelser om
behöriga myndigheters möjligheter att
1. tilldela avtal om allmän trafik genom ett konkurrensutsatt
anbudsförfarande (artikel 5.3),
2. själva tillhandahålla kollektivtrafik eller direkttilldela
avtal om allmän trafik till ett internt företag (artikel 5.2),
3. direkttilldela avtal om allmän trafik som rör
kollektivtrafik på järnväg, om det är motiverat av
exceptionella omständigheter (artikel 5.3a),
4. tilldela avtal om allmän trafik som rör kollektivtrafik på
järnväg efter ett förhandsmeddelande (artikel 5.3b),
5. direkttilldela avtal om allmän trafik av mindre värde eller
omfattning (artikel 5.4),
6. vidta nödåtgärder (artikel 5.5), och
7. begränsa antalet avtal om allmän trafik som rör
kollektivtrafik på järnväg som kan tilldelas ett och samma
järnvägsföretag (artikel 5.6a). Lag (2023:687).
5 § Bestämmelserna i 6-11 §§ tillämpas vid upphandling som
avser
1. tjänstekontrakt för kollektivtrafik på järnväg, med
tunnelbana eller på vatten, och
2. tjänstekoncessioner för kollektivtrafik.
Vid upphandling av tjänstekoncessioner för kollektivtrafik med
buss ska även lagen (2011:846) om miljökrav vid upphandling av
bilar och vissa tjänster inom vägtransportområdet tillämpas.
Lag (2022:313).
Konkurrensutsättning
6 § Vid konkurrensutsättning enligt artikel 5.3 i EU:s
kollektivtrafikförordning tillämpas följande bestämmelser i
lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner:
- 4 kap. 1-9 §§ (allmänna bestämmelser),
- 5 kap. 3 § (värdetidpunkt),
- 6 kap. (förfarandet vid upphandling),
- 7 kap. (tekniska krav och funktionskrav),
- 8 kap. (annonsering av upphandling), utom 2 och 8 §§,
- 9 kap. (tidsfrister för anbudsansökningar och anbud),
- 10 kap. (kommunikation, information till leverantörer och
dokumentation),
- 11 kap. (uteslutning av leverantörer),
- 12 kap. (kvalificering),
- 13 kap. (utvärdering av anbud och tilldelning av
koncessioner),
- 14 kap. (fullgörande av koncessioner), utom 9 §,
- 16 kap. (avtalsspärr, överprövning och skadestånd), och
- 17 kap. 6-15 §§ (upphandlingsskadeavgift).
Lag (2023:818)
Direkttilldelning och nödåtgärder
7 § En behörig myndighet får direkttilldela avtal enligt
artikel 5.4 i EU:s kollektivtrafikförordning endast om det
årliga genomsnittsvärdet av avtalet uppskattas understiga ett
belopp motsvarande 7 500 000 euro i fråga om avtal som avser
kollektivtrafik enbart på järnväg, eller 500 000 euro i fråga
om andra avtal om kollektivtrafik som inte avser
kollektivtrafik på vatten. Lag (2023:687).
7 a § Behöriga myndigheter får inte direkttilldela avtal som
avser kollektivtrafik på järnväg enligt artikel 5.4a eller
5.4b i EU:s kollektivtrafikförordning. Lag (2022:378).
8 § En upphandling får delas upp så att bestämmelserna i 6 §
inte blir tillämpliga endast om en sådan uppdelning är
berättigad av objektiva skäl. Lag (2016:1212).
9 § Behöriga myndigheter ska besluta riktlinjer för
användning av sådan direkttilldelning som avses i 7 §.
Lag (2016:1212).
10 § Vid sådan direkttilldelning som avses i 7 § tillämpas
följande bestämmelser i lagen (2016:1147) om upphandling av
koncessioner:
- 4 kap. 1 och 3 §§ (principer för upphandling av
koncessioner),
- 10 kap. 12 § (underrättelse om beslut) och 14 §
(dokumentation),
- 16 kap. (avtalsspärr, överprövning och skadestånd), utom 2
och 3 §§, och
- 17 kap. 6-15 §§ (upphandlingsskadeavgift).
När lagen om upphandling av koncessioner tillämpas ska det som
sägs i
1. 16 kap. 6 § första stycket om överträdelse av andra
bestämmelser i den lagen i stället avse överträdelse av 7
eller 8 §,
2. 16 kap. 13 § första stycket om när rätten ska besluta att
ett avtal är ogiltigt, i stället gälla om artikel 7.2 i EU:s
kollektivtrafikförordning, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2338 av den
14 december 2016 om ändring av förordning (EG) nr 1370/2007
vad gäller öppnandet av marknaden för inrikes persontrafik på
järnväg, inte har beaktats eller om avtalet har slutits i
strid med 7 eller 8 §, och
3. 16 kap. 20 § om skyldigheten att ersätta skada i stället
gälla vid överträdelse av de principer för upphandling av
koncessioner som gäller enligt första stycket eller vid
överträdelse av 7 eller 8 §. Lag (2023:818).
11 § Vid direkttilldelning enligt artikel 5.2 eller 5.3a,
tilldelning enligt artikel 5.3b eller nödåtgärder enligt
artikel 5.5 i EU:s kollektivtrafikförordning tillämpas
följande bestämmelser i lagen (2016:1147) om upphandling av
koncessioner:
- 10 kap. 14 § (dokumentation),
- 16 kap. 4-21 §§ (överprövning och skadestånd), och
- 17 kap. 6-15 §§ (upphandlingsskadeavgift).
Vid direkttilldelning enligt artikel 5.3a, tilldelning enligt
artikel 5.3b eller nödåtgärder enligt artikel 5.5 i EU:s
kollektivtrafikförordning ska även 4 kap. 3 § (beaktande av
miljö, social- och arbetsrättsliga hänsyn) lagen om
upphandling av koncessioner tillämpas.
När lagen om upphandling av koncessioner tillämpas ska det som
sägs i
1. 16 kap. 6 § första stycket om överträdelse av de
grundläggande principerna eller andra bestämmelser i den lagen
i stället avse överträdelse av artikel 5.2, 5.3a, 5.3b eller
5.5 i EU:s kollektivtrafikförordning, i lydelsen enligt
förordning (EU) 2016/2338,
2. 16 kap. 13 § om när rätten ska besluta att ett avtal är
ogiltigt, i stället gälla om avtalet slutits i strid med
artikel 5.2, 5.3a, 5.3b eller 5.5 i EU:s
kollektivtrafikförordning, i lydelsen enligt förordning (EU)
2016/2338, och
3. 16 kap. 20 § om skyldigheten att ersätta skada i stället
gälla om artikel 5.2, 5.3a, 5.3b eller 5.5 i EU:s
kollektivtrafikförordning, i lydelsen enligt förordning (EU)
2016/2338, inte följts. Lag (2023:818).
Bemyndigande
12 § Regeringen får meddela föreskrifter om innehållet i och
offentliggörandet av annonser. Lag (2016:1212).
5 kap. Tillsyn
1 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska utöva tillsyn
över efterlevnaden av
1. 1–4 kap. och de föreskrifter som har meddelats med stöd av
dessa bestämmelser, och
2. artikel 7.1 i EU:s kollektivtrafikförordning.
Lag (2016:1212).
2 § Den tillsynsmyndighet som avses i 1 § har rätt att av
behöriga myndigheter enligt EU:s kollektivtrafikförordning,
av dem till vilka befogenhet överlämnats enligt 3 kap. 2 §
och av kollektivtrafikföretag, på begäran få sådana
upplysningar och ta del av sådana handlingar som behövs för
tillsynen. Lag (2016:1212).
3 § Den tillsynsmyndighet som avses i 1 § får meddela de
förelägganden och förbud som behövs för efterlevnaden av
1. 1–4 kap. och de föreskrifter som har meddelats med stöd av
dessa bestämmelser,
2. 2 §, och
3. artikel 7.1 i EU:s kollektivtrafikförordning.
Ett beslut om föreläggande eller förbud får förenas med
vite. Lag (2016:1212).
4 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska utöva tillsyn
över upphandling av kollektivtrafik enligt 4 a kap. och enligt
artikel 5 i EU:s kollektivtrafikförordning. Vid denna tillsyn
tillämpas 17 kap. 1-5 och 15 §§ lagen (2016:1147) om
upphandling av koncessioner.
När lagen om upphandling av koncessioner tillämpas ska det som
sägs i 17 kap. 4 § i den lagen om föreläggande gälla i fråga
om riktlinjer enligt 4 a kap. 9 §. Lag (2023:818).
6 kap. Överklagande
1 § Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska delge beslutet
om allmän trafikplikt enligt 49 § första stycket 1 och andra
stycket delgivningslagen (2010:1932). Lag (2010:1985).
2 § Den regionala kollektivtrafikmyndighetens beslut om
allmän trafikplikt får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol av den som på kommersiell grund
tillhandahåller eller avser att tillhandahålla
kollektivtrafiktjänster som berörs av trafikplikten.
3 § Tillsynsmyndighetens beslut enligt 5 kap. 3 § får
överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Lag (2016:1212).
4 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till
kammarrätten.
5 § Ett beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte
något annat anges i beslutet.
Övergångsbestämmelser
2010:1065
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
2. Genom lagen upphävs lagen (1997:734) om ansvar för viss
kollektiv persontrafik.
3. Trafikförsörjningsprogram som avses i 2 kap. 8 och 11 §§
ska upprättas senast den 1 oktober 2012.
4. Ett avtal om allmän trafik får trots vad som föreskrivs i
3 kap. 3 § ingås utan att grunda sig på ett beslut om allmän
trafikplikt, om tilldelningsbeslut har fattats före den 1
juli 2012 och upphandlingen inleddes innan lagen trädde i
kraft.
2012:437
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2012.
2. Trafikförsörjningsprogram som avses i 2 kap. 8 och 11 §§ ska
kompletteras i fråga om kollektivtrafik på vatten senast den 1
augusti 2013.
3. Ett avtal om allmän trafik som avser kollektivtrafik på
vatten får trots vad som föreskrivs i 3 kap. 3 § ingås utan att
grunda sig på ett beslut om allmän trafikplikt, om
tilldelningsbeslut har fattats före den 1 oktober 2013 och
upphandlingen inleddes före den 1 augusti 2012.
4. Kravet i artikel 7.2 i EU:s kollektivtrafikförordning på att
varje behörig myndighet ska ha offentliggjort vissa uppgifter i
Europeiska unionens officiella tidning senast ett år innan det
fria anbudsförfarandet inleds respektive innan ett avtal
direkttilldelas, gäller inte i fråga om avtal om allmän trafik
på vatten om det fria anbudsförfarandet har inletts respektive
ett avtal direkttilldelats före den 1 augusti 2013.
2016:1212
1. Denna lag träder i kraft den 2 januari 2017 i fråga om 1
kap. 3 § och i övrigt den 1 januari 2017.
2. För upphandlingar som avser tjänstekontrakt för
kollektivtrafik på järnväg, med tunnelbana och på vatten som
har påbörjats före ikraftträdandet gäller den upphävda lagen
(2007:1091) om offentlig upphandling och den upphävda lagen
(2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi,
transporter och posttjänster.
3. Lagen tillämpas inte på upphandlingar av
tjänstekoncessioner för kollektivtrafik som har påbörjats
före ikraftträdandet.
2023:687
1. Denna lag träder i kraft den 25 december 2023.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för avtal som har
tilldelats före ikraftträdandet.
2023:818
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för sådana
upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet.