Post 1303 av 10924 träffar
SFS-nummer ·
2015:1016 ·
Visa register
Lag (2015:1016) om resolution
Departement: Finansdepartementet FMA B
Utfärdad: 2015-12-18
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:393
Ikraft: 2016-02-01 överg.best.
AVDELNING I. INLEDANDE BESTÄMMELSER
1 kap. Övergripande om lagen
Lagens innehåll
1 § I denna lag finns bestämmelser om ett särskilt förfarande
under statlig kontroll för rekonstruktion eller avveckling
(resolution) av finansiell verksamhet som bedrivs av
1. kreditinstitut och värdepappersbolag,
2. i Sverige hemmahörande företag som är
a) finansiella institut som är dotterföretag till ett
institut, till ett EES-institut eller till ett sådant
holdingföretag som anges i b, c eller d och som omfattas av
gruppbaserad tillsyn,
b) finansiella holdingföretag,
c) blandade finansiella holdingföretag, och
d) holdingföretag med blandad verksamhet,
3. EES-filialer som är etablerade i Sverige.
Lagen innehåller också bestämmelser om åtgärder som syftar
till att förbereda resolution, förhindra fallissemang och om
samarbete med utländska myndigheter.
För ett företag som avses i första stycket och som är
auktoriserat som central motpart enligt Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-
derivat, centrala motparter och transaktionsregister gäller i
stället
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/23 av den
16 december 2020 om en ram för återhämtning och resolution av
centrala motparter och om ändring av förordningarna (EU) nr
1095/2010, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr
806/2014 och (EU) 2015/2365 samt direktiven 2002/47/EG,
2004/25/EG, 2007/36/EG, 2014/59/EU och (EU) 2017/1132, och
- lagen (2022:739) med kompletterande bestämmelser till EU:s
förordning om återhämtning och resolution av centrala
motparter. Lag (2022:745).
2 § Innehållet i denna lag är uppdelat enligt följande.
AVDELNING I. INLEDANDE BESTÄMMELSER
1 kap. - Övergripande om lagen
2 kap. - Definitioner
AVDELNING II. ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBEREDA RESOLUTION OCH
UNDVIKA FALLISSEMANG
3 kap. - Resolutionsplaner
4 kap. - Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder
5 kap. - Ytterligare åtgärder för att förbereda resolution och
undvika fallissemang
6 kap. - Nedskrivning eller konvertering av relevanta
kapitalinstrument och kvalificerade skulder utanför resolution
7 kap. - Värdering
AVDELNING III. RESOLUTION
8 kap. - Inledande av resolution
9 kap. - Beslutsförfarande för gränsöverskridande koncerner
10 kap. - Följder av ett beslut om resolution för ägare och
ledning
11 kap. - Hinder mot exekutiva åtgärder och vissa
rättshandlingar knutna till resolution
12 kap. - Resolutionsåtgärder
13 kap. - Beslut om ändring av vissa avtalsvillkor och om
förbud mot att fullgöra förpliktelser, ta i anspråk säkerheter
och att utöva vissa rättshandlingar
14 kap. - Kompletterande befogenheter
15 kap. - Särskild förvaltare
16 kap. - Åtgärder mot ägare
17 kap. - Försäljningsverktyget
18 kap. - Broinstitutsverktyget
19 kap. - Avskiljandeverktyget
20 kap. - Kompletterande befogenheter vid överföring
21 kap. - Skuldnedskrivningsverktyget
22 kap. - De statliga stabiliseringsverktygen
23 kap. - Skyddsåtgärder
24 kap. - Konkurs, likvidation och avslutande av resolution
25 kap. - Verkan av vissa beslut fattade av
resolutionsmyndigheter i andra länder inom EES
26 kap. - Erkännande och verkställighet av resolution i
tredjeland
27 kap. - Finansiering av resolution
AVDELNING IV. AVSLUTANDE BESTÄMMELSER
28 kap. - Samarbete och informationsutbyte
29 kap. - Bemyndiganden
30 kap. - Överklagande och verkställighet av beslut m.m.
Lag (2021:467).
Ansvariga myndigheter
Riksgäldskontoret
3 § Frågor om åtgärder enligt denna lag prövas av
Riksgäldskontoret (resolutionsmyndigheten), om inte annat
följer av 4 eller 5 §.
Riksgäldskontoret får ta ut avgifter för prövning av
ansökningar enligt artikel 78a i tillsynsförordningen.
Om Riksgäldskontoret överväger en åtgärd som kan få direkta
budget- eller systemeffekter, ska Riksgäldskontoret, med ett
eget yttrande i saken, till regeringen överlämna frågan om
huruvida åtgärden med hänsyn till risken för sådana effekter
kan godtas. Lag (2021:467).
Finansinspektionen
4 § Frågor om nedskrivning eller konvertering av relevanta
kapitalinstrument och kvalificerade skulder utanför resolution
enligt 6 kap. prövas av Finansinspektionen. Lag (2021:467).
Regeringen
5 § Frågor om användning av de statliga
stabiliseringsverktygen enligt 22 kap. prövas av
regeringen.
En fråga som överlämnas till regeringen enligt 3 §
andra stycket ska prövas skyndsamt.
Resolutionsändamålen
6 § Ändamålen med resolution är att
1. säkerställa att kritiska verksamheter upprätthålls,
2. undvika betydande negativa effekter på den finansiella
stabiliteten,
3. skydda offentliga medel,
4. skydda insättare enligt lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti och investerare enligt lagen (1999:158) om
investerarskydd, och
5. skydda kundmedel och kundtillgångar.
Allmänna tillämpningsprinciper
Prioritetsordningen ska upprätthållas
7 § Resolutionsåtgärder ska tillämpas och resolutionsplaner
utformas på ett sätt som medför att företagets
1. aktie- eller andelsägare bär förluster först, och
2. borgenärer bär, om inte annat anges i denna lag, förluster
efter ägarna i den inbördes ordning som gällt om företaget
varit försatt i konkurs.
Borgenärernas inbördes ordning ska även följas vid
konvertering av skulder till kärnprimärkapital.
Det ekonomiska utfallet ska inte bli sämre än vid konkurs
eller likvidation
8 § Det ekonomiska utfallet för ägare och borgenärer ska inte
bli sämre vid resolution eller åtgärder enligt 6 kap. än om
företaget i stället hade avvecklats genom konkurs eller
likvidation.
Proportionalitet
9 § Ett beslut enligt denna lag eller föreskrifter som
meddelats i anslutning till lagen får fattas bara om skälen
för beslutet uppväger det intrång eller men i övrigt som
beslutet innebär för den som beslutet gäller eller för något
annat motstående intresse.
Tillämpningen av denna lag och av föreskrifter som meddelats
i anslutning till lagen ska stå i proportion till arten och
omfattningen av det berörda företagets verksamhet och dess
komplexitetsgrad.
2 kap. Definitioner
1 § I denna lag avses med
anmält avvecklingssystem: ett anmält avvecklingssystem enligt
2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av
förpliktelser på finansmarknaden,
bankdag: en dag som inte är en lördag, en söndag,
midsommarafton, julafton eller nyårsafton eller en allmän
helgdag,
behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om
övriga länder inom EES en behörig myndighet enligt
definitionen i artikel 4.1.40 i tillsynsförordningen,
inbegripet Europeiska centralbanken när det gäller de
särskilda uppgifter som den tilldelas genom rådets förordning
(EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av
särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om
politiken för tillsyn över kreditinstitut, i den ursprungliga
lydelsen,
berörd myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om
övriga länder inom EES, den myndighet som länderna
identifierat enligt artikel 61.2 i krishanteringsdirektivet,
betydande filial: en filial som är betydande enligt
artikel 51.1 i kapitaltäckningsdirektivet,
blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt
artikel 4.1.21 i tillsynsförordningen,
blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES
etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt
är ett dotterföretag till ett
a) institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något
land inom EES, eller
b) annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett
finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom
EES,
central motpart: en central motpart enligt artikel 2.1 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av
den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och
transaktionsregister som har auktoriserats enligt artikel 14
eller godkänts enligt artikel 25 i samma förordning,
det kombinerade buffertkravet: det kombinerade buffertkravet
enligt 2 kap. 2 § lagen (2014:966) om kapitalbuffertar,
dotterföretag: ett dotterföretag enligt artikel 4.1.16 i
tillsynsförordningen,
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
EES-filial: en filial till ett tredjelandsinstitut som är
etablerad i ett land inom EES,
EES-institut: ett institut enligt artikel 4.1.3 i
tillsynsförordningen som är hemmahörande i ett annat land inom
EES än Sverige,
europeiskt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet
som inte omfattas av artikel 92a i tillsynsförordningen och
som har tillgångar som överstiger 100 miljarder euro eller
ingår i en resolutionsgrupp som har tillgångar som överstiger
100 miljarder euro,
filial: en filial enligt artikel 4.1.17 i
tillsynsförordningen,
finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt
artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen,
finansiellt institut: ett företag enligt artikel 4.1.26 i
tillsynsförordningen,
finansieringsplan: en plan enligt artikel 107 i
krishanteringsdirektivet,
finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES
etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett
dotterföretag till ett
a) institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något
land inom EES, eller
b) annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat
finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom
EES,
finansieringsarrangemang: ett arrangemang för finansiering av
kostnader för resolution som upprättats av ett land inom EES
enligt artikel 100 i krishanteringsdirektivet,
förordningen om resolutionsavgifter: kommissionens delegerade
förordning (EU) 2015/63 om komplettering av Europaparlamentets
och rådets direktiv 2014/59/EU av den 21 oktober 2014 avseende
förhandsbidrag till finansieringsarrangemang för resolution,
garanterad insättning: en insättning som omfattas av
insättningsgarantin enligt 4 och 4 c §§ lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti,
globalt systemviktigt institut: ett globalt systemviktigt
institut enligt artikel 4.1.133 i tillsynsförordningen,
globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES: ett
globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES enligt
artikel 4.1.134 i tillsynsförordningen,
globalt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som
är ett globalt systemviktigt institut eller del av ett sådant,
gruppbaserad: som är gjord på grundval av den konsoliderade
situationen enligt artikel 4.1.47 i tillsynsförordningen eller
artikel 4.1.11 i värdepappersbolagsförordningen,
gränsöverskridande koncern: en koncern med moder- och
dotterföretag i flera länder inom EES,
holdingföretag med blandad verksamhet: ett holdingföretag
enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen,
institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,
kapitalbas:
1. för kreditinstitut, detsamma som avses i artikel 72 i
tillsynsförordningen och
2. för värdepappersbolag, detsamma som avses i artikel 9 i
värdepappersbolagsförordningen,
kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets
direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att
utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av
kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om
upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen
enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,
koncern: ett moderföretag och dess dotterföretag,
koncernresolutionsordning: en plan enligt artikel 91.6 i
krishanteringsdirektivet,
kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse och ett sådant
värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c-g
lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag,
krisavvärjande åtgärd:
a) en åtgärd för att undanröja väsentliga brister eller
väsentliga hinder för återhämtning enligt 6 a kap. 6 och 7 §§
lagen om bank- och finansieringsrörelse och 8 a kap. 7 och
8 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
b) en åtgärd för att undanröja eller minska väsentliga hinder
för rekonstruktion eller avveckling enligt 3 kap. 3-5 och 12-
24 §§,
c) en åtgärd som enligt beslut av Finansinspektionen är en
krisavvärjande åtgärd enligt 15 kap. 2 c § lagen om bank- och
finansieringsrörelse eller 25 kap. 2 c § lagen om
värdepappersmarknaden,
d) ett beslut av Finansinspektionen om att tillsätta en
tillfällig förvaltare enligt 15 a kap. lagen om bank- och
finansieringsrörelse eller 25 a kap. lagen om
värdepappersmarknaden, eller
e) nedskrivning eller konvertering av relevanta
kapitalinstrument enligt 6 kap.,
krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets
direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram
för återhämtning och resolution av kreditinstitut och
värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv
82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv
2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG,
2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets
och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr
648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets
direktiv (EU) 2019/2034,
kritisk verksamhet: en tjänst eller en transaktion som, om den
upphörde, sannolikt skulle leda till en allvarlig störning i
det finansiella systemet,
kvalificerad insättning: en insättning enligt lagen om
insättningsgaranti som inte är undantagen enligt 4 b eller 5 §
den lagen,
kärnprimärkapital: kapital som avses i artikel 50 i
tillsynsförordningen,
kärnprimärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller
villkoren i artikel 28.1-28.4, 29.1-29.5 eller 31.1 i
tillsynsförordningen,
moderföretag: ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 a i
tillsynsförordningen,
moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett
finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat
finansiellt moderholdingföretag inom EES,
moderföretag i tredjeland: ett moderinstitut, ett finansiellt
moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt
moderholdingföretag som är hemmahörande i ett land utanför
EES,
moderinstitut inom EES: ett institut eller ett EES-institut
som är ett moderföretag och som inte självt är ett
dotterföretag till ett
a) annat institut eller ett EES-institut, eller
b) finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt
holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,
nationellt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet
som inte är en globalt systemviktig resolutionsenhet eller en
europeiskt systemviktig resolutionsenhet men som
Riksgäldskontoret bedömer vara en sannolik systemrisk i
händelse av fallissemang,
relevanta kapitalinstrument: övriga primärkapitalinstrument
och supplementärkapitalinstrument,
resolutionsenhet: en juridisk person inom EES som enligt en
resolutionsplan ska vara föremål för resolutionsåtgärder,
resolutionsförfarande i tredjeland: en åtgärd som enligt
rätten i ett land utanför EES syftar till att hantera en kris
i ett tredjelandsinstitut eller i ett moderföretag i
tredjeland, om åtgärden är jämförbar med sådana
resolutionsåtgärder som får vidtas enligt denna lag i fråga om
ändamål och förväntat resultat,
resolutionsgrupp: en resolutionsenhet och dess dotterföretag
som inte är
a) en resolutionsenhet,
b) ett dotterföretag till en annan resolutionsenhet, eller
c) ett dotterföretag i ett tredjeland som enligt
resolutionsplanen inte ingår i resolutionsgruppen och dess
dotterföretag,
resolutionskollegium: ett resolutionskollegium enligt
artikel 88 i krishanteringsdirektivet,
resolutionsåtgärd: någon av de åtgärder som anges i 12 kap.
1 §,
samordnande berörd myndighet: den berörda myndigheten i samma
land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,
samordnande resolutionsmyndighet: resolutionsmyndigheten i
samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,
samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som
ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut
inom EES och av institut som kontrolleras av finansiella
moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella
moderholdingföretag inom EES,
större dotterföretag: ett större dotterföretag enligt
artikel 4.1.135 i tillsynsförordningen,
supplementärkapitalinstrument: kapitalinstrument och
efterställda lån som uppfyller villkoren i artikel 63 i
tillsynsförordningen,
tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för
kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,
tillsynskollegium: ett tillsynskollegium enligt artikel 116 i
kapitaltäckningsdirektivet eller artikel 48 i
värdepappersbolagsdirektivet,
tredjelandsinstitut: ett företag som har sitt huvudkontor i
ett land utanför EES och som skulle vara ett institut om det
var hemmahörande inom EES,
värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har tillstånd
att driva värdepappersrörelse enligt lagen om
värdepappersmarknaden, om det har tillstånd för någon av de
tjänster som anges i 2 kap. 1 § 3 eller 6 den lagen, utom
sådana värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket
7 c-g lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag,
värdepappersbolagsdirektivet: Europaparlamentets och rådets
direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av
värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG,
2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU,
i den ursprungliga lydelsen,
värdepappersbolagsförordningen: Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om
tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av
förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr
600/2014 och (EU) nr 806/2014, och
övriga primärkapitalinstrument: kapitalinstrument som
uppfyller villkoren i artikel 52.1 i tillsynsförordningen.
Lag (2022:194).
2 § En nedskrivningsbar skuld är en skuld som inte räknas som
ett primärkapitalinstrument eller ett
supplementärkapitalinstrument, och som inte är
1. en garanterad insättning,
2. en skuld som är säkerställd, till den del skulden täcks av
säkerhet,
3. en skuld som hänför sig till kundtillgångar eller kundmedel
förutsatt att kunden är skyddad vid konkurs eller ett
motsvarande utländskt förfarande,
4. en skuld som hänför sig till ett kommissionsavtal eller
annat avtal som innebär att institutet är redovisningsskyldigt
för anförtrodda medel,
5. en skuld till ett institut eller ett EES-institut som inte
ingår i samma koncern som institutet eller det företag som
avses i 1 kap. 1 § första stycket 2, med en ursprunglig löptid
som är kortare än sju dagar,
6. en skuld med en kortare återstående löptid än sju dagar,
som hänför sig till
a) system eller operatörer i ett anmält avvecklingssystem
eller deras deltagare, eller
b) centrala motparter,
7. en skuld till anställda avseende inarbetad lön,
pensionsförmåner eller annan fast ersättning, med undantag för
den rörliga delen av ersättningen
a) som inte regleras av kollektivavtal, eller
b) som avser en risktagare med väsentlig inverkan,
8. en skuld till en borgenär inom affärs- eller
handelssektorn, där skulden hänför sig till att institutet
eller det företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 har
tillhandahållits varor eller tjänster som är kritiska för dess
löpande verksamhet,
9. en skuld till en skatte- eller en
socialförsäkringsmyndighet, förutsatt att myndighetens fordran
har förmånsrätt,
10. en skuld till garantimyndigheten till följd av avgifter
som ska betalas i enlighet med 12 § lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti, eller
11. en skuld till ett företag som avses i 1 kap. 1 § första
stycket 1 eller 2 som inte är en resolutionsenhet men som
ingår i samma resolutionsgrupp, utom när det gäller
a) andra efterställda skulder än relevanta kapitalinstrument,
och
b) skuldinstrument som avses i 21 kap. 15 § 3 b.
Som en nedskrivningsbar skuld räknas även en skuld som enligt
lagen i ett annat land inom EES eller tredjeland inte
motsvarar en sådan skuld som anges i första stycket.
Lag (2021:467).
2 a § En kvalificerad skuld är en sådan nedskrivningsbar skuld
som uppfyller villkoren i 4 kap. 9-12 §§. Lag (2021:467).
2 b § Ett efterställt kvalificerat instrument är ett
instrument som uppfyller villkoren i artikel 72a i
tillsynsförordningen utom när det gäller hänvisningarna till
artikel 72b.3-72b.5. Lag (2021:467).
3 § Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och
uttryck finns i nedan angivna paragrafer:
- krav på kapitalbas och kvalificerade skulder i 4 kap. 1 §
- försäljningsverktyget i 17 kap. 1 §
- broinstitutsverktyget i 18 kap. 1 §
- broinstitut i 18 kap. 2 §
- avskiljandeverktyget i 19 kap. 1 §
- tillgångsförvaltningsbolag i 19 kap. 2 §
- skuldnedskrivningsverktyget i 21 kap. 1 §
- statliga stabiliseringsverktyg i 22 kap. 1 §
- arrangemang om strukturerad finansiering i 23 kap. 1 §
- arrangemang om säkerheter i 23 kap. 1 §
- arrangemang om säkerhetsöverlåtelser i 23 kap. 1 §
- kvittningsarrangemang i 23 kap. 1 §
- nettningsarrangemang i 23 kap. 1 §
- partiell överföring i 23 kap. 1 §.
Lag (2021:467).
AVDELNING II. ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBEREDA RESOLUTION OCH
UNDVIKA FALLISSEMANG
3 kap. Resolutionsplaner
Resolutionsplaner för institut som inte ingår i en finansiell
koncern
1 § Riksgäldskontoret ska upprätta en resolutionsplan för
varje institut och hålla den aktuell. Planen ska ange
1. de resolutionsåtgärder som Riksgäldskontoret avser att
vidta om institutet försätts i resolution, och
2. de åtgärder som Finansinspektionen avser att vidta enligt
6 kap.
Resolutionsplanen ska upprättas efter att Finansinspektionen
och resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där
institutet har betydande filialer fått tillfälle att lämna
synpunkter.
En resolutionsplan ska inte upprättas för institut som
tillsammans med andra koncernföretag inom EES är föremål för
gruppbaserad tillsyn. Lag (2021:467).
Koncernresolutionsplaner
2 § Ett institut som tillsammans med andra koncernföretag inom
EES är föremål för gruppbaserad tillsyn, ska omfattas av en
koncernresolutionsplan som antagits av Riksgäldskontoret.
Planen ska ange
1. vilka åtgärder som Riksgäldskontoret, eller i förekommande
fall en utländsk resolutionsmyndighet, avser att vidta om
institutet eller ett annat koncernföretag försätts i
resolution,
2. resolutionsenheter och resolutionsgrupper i koncernen, och
3. de åtgärder som Finansinspektionen avser att vidta enligt
6 kap.
Av koncernresolutionsplanen ska det också framgå hur
resolutionen ska finansieras. Planen ska ange hur kostnaderna
för åtgärderna fördelas mellan resolutionsreserven och de
övriga finansieringsarrangemangen.
För en koncern som inte är gränsöverskridande ska
koncernresolutionsplanen upprättas, och vid behov uppdateras,
av Riksgäldskontoret efter att Finansinspektionen och
resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där det finns
betydande filialer fått tillfälle att lämna synpunkter.
För en gränsöverskridande koncern ska koncernresolutionsplanen
upprättas, och vid behov uppdateras, av Riksgäldskontoret, om
myndigheten är samordnande resolutionsmyndighet i
resolutionskollegiet, tillsammans med berörda
resolutionsmyndigheter och efter att relevanta behöriga
myndigheter fått tillfälle att lämna synpunkter.
Lag (2021:467).
3 § Om Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet
för en gränsöverskridande koncern, ska myndigheten lämna över
den information som myndigheten fått från moderföretaget inom
EES till relevanta utländska resolutionsmyndigheter.
Riksgäldskontoret ska därefter inom fyra månader från det att
informationen överlämnats, försöka komma överens med dessa
resolutionsmyndigheter om att anta koncernresolutionsplanen.
Om Riksgäldskontoret inte är samordnande myndighet, ska
myndigheten inom fyra månader från det att den samordnande
myndigheten har sänt över informationen, försöka komma överens
med de utländska resolutionsmyndigheterna om att anta
koncernresolutionsplanen.
Om Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet, ska
myndigheten göra en ny bedömning av planen, om myndigheten
underrättas av en resolutionsmyndighet i ett annat land inom
EES om att den myndigheten bedömer att en omtvistad fråga
avseende koncernresolutionsplanen kan få väsentlig
finanspolitisk inverkan i det landet. Riksgäldskontoret ska då
också göra en ny bedömning av kravet på kapitalbas och
kvalificerade skulder enligt 4 kap. Lag (2021:467).
4 § Om en överenskommelse enligt 3 § inte har träffats inom
fyra månader ska Riksgäldskontoret, om myndigheten är
samordnande resolutionsmyndighet, besluta om
koncernresolutionsplanen.
När Riksgäldskontoret fattar beslut, ska myndigheten beakta
synpunkter och reservationer från de utländska
resolutionsmyndigheterna.
5 § Om Riksgäldskontoret inte är den samordnande
resolutionsmyndigheten, ska myndigheten fatta beslut om en
resolutionsplan för de dotterföretag som den ansvarar för, om
1. myndigheten invänder mot den samordnande myndighetens
resolutionsplan, och
2. en överenskommelse enligt 3 § inte har träffats inom fyra
månader.
När Riksgäldskontoret fattar beslut, ska myndigheten beakta
synpunkter och reservationer från de utländska
resolutionsmyndigheterna och från behöriga myndigheter.
Lag (2021:467).
6 § Om någon utländsk resolutionsmyndighet inom
fyramånadersfristen i 3 § har hänskjutit ärendet till
Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i
förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om
inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska
bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om
upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG, i lydelsen
enligt Europaparlamentets och rådets förordning 806/2014/EU,
ska Riksgäldskontoret skjuta upp sitt beslut enligt 4 eller 5
§ med en månad och invänta det beslut som Europeiska
bankmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i
samma förordning. Riksgäldskontoret ska följa ett beslut i
saken från Europeiska bankmyndigheten. Detta gäller dock inte
om Riksgäldskontoret anser att beslutet kan få väsentlig
finanspolitisk inverkan i Sverige.
Riksgäldskontoret får inte hänskjuta ett ärende till
Europeiska bankmyndigheten enligt 28 kap. 7 § efter det att
fyramånadersperioden har löpt ut eller en överenskommelse har
träffats.
7 § Ett beslut om en koncernresolutionsplan som fattas av en
utländsk samordnande resolutionsmyndighet efter en
överenskommelse med en eller flera resolutionsmyndigheter
eller på grund av att resolutionsmyndigheterna inte har
kommit överens, gäller i Sverige.
8 § Om Riksgäldskontoret bedömer att en
koncernresolutionsplan som beslutats av en utländsk myndighet
kan få väsentlig finanspolitisk inverkan i Sverige, ska
Riksgäldskontoret underrätta den samordnande
resolutionsmyndigheten.
9 § Riksgäldskontoret ska beakta och följa de
resolutionsplaner som beslutats, om myndigheten inte med
hänsyn till omständigheterna i ett resolutionsärende anser
att resolutionsändamålen skulle uppnås effektivare med hjälp
av andra åtgärder än de som anges i planen.
Möjligheten att rekonstruera eller avveckla institut som inte
ingår i en finansiell koncern
10 § När Riksgäldskontoret upprättar en resolutionsplan för
ett institut, ska Riksgäldskontoret pröva i vilken
utsträckning det är möjligt att rekonstruera eller avveckla
institutet genom konkurs, likvidation eller resolution på ett
sätt som inte leder till en allvarlig störning i det
finansiella systemet i EES. Riksgäldskontoret får inte
förutsätta att det lämnas likviditetsstöd på särskilda
villkor från Riksbanken eller någon annan centralbank eller
något annat statligt stöd än medel ur resolutionsreserven.
Prövningen ska göras efter samråd med Finansinspektionen och
resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där institutet
har betydande filialer.
Möjligheten att rekonstruera eller avveckla en koncern
11 § När Riksgäldskontoret upprättar en koncernresolutionsplan
enligt 2 §, ska myndigheten pröva i vilken utsträckning det är
möjligt att på ett sätt som inte leder till en allvarlig
störning i det finansiella systemet inom EES rekonstruera
eller avveckla
1. koncernföretagen genom konkurs, likvidation eller
motsvarande utländska förfaranden, eller
2. koncernen eller en resolutionsgrupp genom resolution.
Riksgäldskontoret får inte förutsätta att det lämnas
likviditetsstöd på särskilda villkor från Riksbanken eller
någon annan centralbank eller annat statligt stöd än medel ur
något finansieringsarrangemang.
Prövningen ska göras efter att de behöriga myndigheterna för
dotterföretagen och resolutionsmyndigheterna i de länder inom
EES där koncernföretagen har betydande filialer fått tillfälle
att lämna synpunkter. För en gränsöverskridande koncern ska
prövningen göras tillsammans med resolutionsmyndigheterna för
andra koncernföretag. Lag (2021:467).
Åtgärder för att hantera väsentliga hinder mot att
rekonstruera eller avveckla ett företag som inte ingår i en
finansiell koncern
12 § Om Riksgäldskontoret finner att det finns väsentliga
hinder mot att rekonstruera eller avveckla ett företag, ska
Riksgäldskontoret underrätta företaget, Finansinspektionen och
resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där företaget
har betydande filialer.
Riksgäldskontoret ska samtidigt förelägga företaget att inom
fyra månader ange vilka åtgärder som det anser kan undanröja
eller minska hindren.
Företagets tidsfrist ska i stället vara två veckor om hindren
beror på att företaget
1. inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver den
riskvägda kvoten enligt 4 kap. 1 §, eller
2. inte uppfyller kraven enligt artiklarna 92a och 494 i
tillsynsförordningen eller 4 kap. 2-10 §§. Lag (2021:467).
12 a § Om Riksgäldskontoret har funnit att det finns
väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla ett
institut, får en resolutionsplan för institutet inte upprättas
förrän åtgärder enligt 13 § har vidtagits eller
Riksgäldskontoret har funnit att sådana åtgärder inte är
nödvändiga. Lag (2021:467).
13 § Om Riksgäldskontoret, efter att Finansinspektionen fått
tillfälle att lämna synpunkter, bedömer att de åtgärder som
ett företag anger enligt 12 § inte effektivt undanröjer eller
minskar hindret mot att rekonstruera eller avveckla företaget,
ska Riksgäldskontoret besluta om vilka andra åtgärder som
företaget ska vidta inom fyra veckor från beslutet för att
undanröja eller minska detta hinder. Ett sådant beslut får
dock bara avse sådana åtgärder som anges i 24 §.
När Riksgäldskontoret prövar vilka åtgärder som företaget ska
vidta, ska Riksgäldskontoret ta hänsyn till det hot som
hindren utgör för det finansiella systemet och den inverkan
åtgärderna har på företaget, det finansiella systemet, den
inre marknaden och samhällsekonomin. Åtgärderna ska stå i
proportion till de hinder som ska undanröjas eller begränsas.
Lag (2021:467).
Åtgärder för att hantera väsentliga hinder mot att
rekonstruera eller avveckla en gränsöverskridande koncern
14 § Om Riksgäldskontoret eller en utländsk
resolutionsmyndighet underrättar ett företag i en
gränsöverskridande koncern om att det finns väsentliga hinder
mot rekonstruktion eller avveckling, ska Riksgäldskontoret
vänta med beslut om koncernresolutionsplanen till dess
processen för att undanröja eller begränsa de väsentliga
hindren avslutats.
15 § Om Riksgäldskontoret vid en prövning enligt 11 § finner
att det finns väsentliga hinder mot att rekonstruera eller
avveckla en gränsöverskridande koncern, ska Riksgäldskontoret
ge tillsynskollegiet och resolutionsmyndigheterna i de länder
inom EES där betydande filialer är belägna tillfälle att lämna
synpunkter och därefter försöka komma överens med de utländska
resolutionsmyndigheterna om vilka åtgärder som ska vidtas
beträffande koncernen. Riksgäldskontorets bedömning av
möjligheten att rekonstruera eller avveckla koncernen ska
tjäna som utgångspunkt för beslut i frågan om vilka åtgärder
som ska vidtas. Lag (2021:467).
16 § När Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet
för en gränsöverskridande koncern och företagen som ingår i
koncernen ska bli föremål för åtgärder enligt 15 §, ska
Riksgäldskontoret tillsammans med den samordnande
tillsynsmyndigheten och Europeiska bankmyndigheten ta fram en
rapport som ska innehålla en analys av de väsentliga hindren
mot att vidta effektiva resolutionsåtgärder beträffande
koncernen och dess resolutionsgrupper. Rapporten ska belysa
vilka effekter olika åtgärder har på koncernens eller en
resolutionsgrupps affärsmodell och ge förslag på sådana
proportionella och riktade åtgärder som enligt
Riksgäldskontoret är nödvändiga och lämpliga för att undanröja
eller begränsa hindren. Lag (2021:467).
17 § En rapport enligt 16 § ska lämnas till moderföretaget
inom EES med möjlighet att inom fyra månader från mottagandet
av rapporten lämna synpunkter och föreslå alternativa åtgärder
för att undanröja eller begränsa de hinder som identifierats i
rapporten.
Om Riksgäldskontoret finner att ett hinder enligt första
stycket beror på att ett koncernföretag befinner sig i en
sådan situation som avses i 12 § tredje stycket, ska
Riksgäldskontoret, efter att övriga resolutionsmyndigheter
fått tillfälle att lämna synpunkter, förelägga moderföretaget
att inom två veckor ange vilka åtgärder som det anser kan
undanröja eller minska det aktuella hindret. Lag (2021:467).
18 § När moderföretaget har yttrat sig enligt 17 § eller den
tid för yttrande som anges i den paragrafen har löpt ut, ska
Riksgäldskontoret, efter att behöriga myndigheter och
resolutionsmyndigheter i länder inom EES där moderföretaget,
dotterföretag eller betydande filialer till institut i
koncernen finns fått tillfälle att lämna synpunkter, försöka
komma överens med resolutionsmyndigheterna om
1. vilka väsentliga hinder som finns,
2. hur de åtgärder som föreslagits av moderföretaget ska
bedömas, och
3. vilka ytterligare åtgärder som krävs för att undanröja
eller begränsa hindren.
Överenskommelsen ska träffas inom fyra månader från det att
moderföretaget yttrat sig över rapporten, eller om
moderföretaget inte yttrat sig, inom en månad från utgången av
den fyramånadersperiod som anges i 17 § första stycket.
En överenskommelse om ett hinder som avses i 17 § andra
stycket ska träffas inom två veckor från det att
moderföretaget yttrat sig. Lag (2021:467).
19 § Av en överenskommelse enligt 18 § ska det framgå vad den
grundas på. Om Riksgäldskontoret är den samordnande
resolutionsmyndigheten, ska myndigheten överlämna
överenskommelsen till moderföretaget inom EES.
Riksgäldskontoret ska fatta de beslut som följer av
överenskommelsen.
20 § Om en överenskommelse enligt 18 § inte har träffats inom
föreskriven tid och Riksgäldskontoret är samordnande
resolutionsmyndighet, ska Riksgäldskontoret med tillämpning
av 12 och 13 §§ och med hänsyn tagen till synpunkter och
reservationer från de övriga resolutionsmyndigheterna fatta
beslut om åtgärder som ska vidtas på koncernnivå.
21 § Om en överenskommelse enligt 18 § inte har träffats inom
föreskriven tid, ska Riksgäldskontoret med tillämpning av 12
och 13 §§ och med hänsyn tagen till synpunkter och
reservationer från de övriga resolutionsmyndigheterna fatta
beslut om åtgärder som ska vidtas mot en resolutionsenhet
eller ett dotterföretag som inte är en resolutionsenhet men
som Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för.
Lag (2021:467).
22 § Om myndigheterna inte har kommit överens om någon av de
åtgärder som anges i 24 § första stycket 7, 8 eller 10, och
någon berörd utländsk resolutionsmyndighet inom tidsfristen i
18 § andra eller tredje stycket har hänskjutit ärendet till
Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i
förordning (EU) nr 1093/2010, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och rådets förordning 806/2014/EU, ska
Riksgäldskontoret skjuta upp sitt beslut enligt 20 eller 21 §
med en månad och invänta det beslut som Europeiska
bankmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i
samma förordning. Riksgäldskontoret ska följa ett beslut i
saken från Europeiska bankmyndigheten.
Riksgäldskontoret får inte hänskjuta ett ärende till
Europeiska bankmyndigheten enligt 28 kap. 7 § om tidsfristen i
18 § andra eller tredje stycket har löpt ut eller en
överenskommelse har träffats. Lag (2021:467).
23 § Ett beslut enligt 18 § av en utländsk samordnande
resolutionsmyndighet gäller i Sverige, om det fattats efter en
överenskommelse med en eller flera resolutionsmyndigheter
eller på grund av att de behöriga myndigheterna inte har
kommit överens inom tidsfristen i 18 § andra eller tredje
stycket. Lag (2021:467).
Åtgärder för att undanröja eller minska väsentliga hinder
24 § För att undanröja eller begränsa väsentliga hinder som
har identifierats enligt 13 eller 18 § får Riksgäldskontoret
1. förelägga företaget att skaffa eller se över sina
koncerninterna arrangemang för finansiering, eller ingå
serviceavtal som säkrar att företaget kan tillhandahålla
kritiska verksamheter,
2. förelägga företaget att begränsa sina största enskilda
eller totala exponeringar,
3. införa kompletterande informationskrav som är relevanta för
resolutionsändamålen,
4. förelägga företaget att avyttra särskilda tillgångar,
5. förelägga företaget att begränsa eller upphöra med en viss
verksamhet,
6. förelägga företaget att begränsa eller förhindra utveckling
av vissa affärsområden eller försäljning av vissa produkter,
7. förelägga företaget att minska komplexiteten i de juridiska
eller operativa strukturerna i företaget eller i ett
koncernföretag som direkt eller indirekt står under företagets
kontroll för att säkerställa att det går att med
resolutionsverktygen juridiskt och operativt avskilja kritiska
verksamheter från övriga verksamheter,
8. förelägga företaget eller moderföretaget att inrätta ett
finansiellt moderholdingföretag i Sverige eller ett
finansiellt moderholdingföretag inom EES,
9. förelägga företaget att, för att uppfylla kravet enligt
4 kap. 1 §,
a) ändra löptidsprofilen för eller öka sina kvalificerade
skulder,
b) ändra löptidsprofilen för kärnprimärkapitalinstrument och
relevanta kapitalinstrument, efter godkännande av
Finansinspektionen, eller
c) vidta andra åtgärder för att uppfylla kravet,
10. förelägga ett holdingföretag med blandad verksamhet som är
moderföretag till företaget att inrätta ett finansiellt
holdingföretag för att kontrollera företaget, om det är
nödvändigt för att underlätta resolution och undvika att
resolutionen får negativ effekt på den icke-finansiella delen
av koncernen, eller
11. förelägga företaget att uppfylla det kombinerade
buffertkravet.
När Riksgäldskontoret meddelar ett föreläggande enligt första
stycket, ska myndigheten samtidigt förelägga företaget att
inom en månad ta fram en plan för hur företaget avser att
genomföra de åtgärder som föreläggandet avser.
Lag (2021:467).
Informationsutbyte med institut och moderföretag
25 § På begäran av Riksgäldskontoret ska ett institut eller
ett moderföretag inom EES ge Riksgäldskontoret det stöd och
den hjälp Riksgäldskontoret behöver för att upprätta en
resolutionsplan för institutet eller koncernen.
Riksgäldskontoret ska lämna en sammanfattning av
resolutionsplanen till institutet eller moderföretaget.
4 kap. Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder
Kravet och hur det ska uttryckas
1 § I syfte att ett företag som avses i 1 kap. 1 § första
stycket 1 eller 2 ska ha kapital och skulder som kan skrivas
ned eller konverteras enligt 6 eller 21 kap., ska
Riksgäldskontoret, efter att Finansinspektionen fått tillfälle
att lämna synpunkter, besluta att företaget ska uppfylla ett
krav på kapitalbas och kvalificerade skulder.
Kravet ska beslutas i anslutning till resolutionsplaneringen
enligt 3 kap. och uttryckas som procentandelar av
1. det totala riskvägda exponeringsbeloppet enligt
artikel 92.3 i tillsynsförordningen eller kapitalbaskravet
enligt artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen
multiplicerat med 12,5 (den riskvägda kvoten), och
2. det totala exponeringsmåttet enligt artiklarna 429 och 429a
i tillsynsförordningen (bruttosoliditetskvoten).
Lag (2021:467).
Hur kravet ska bestämmas
Globalt systemviktiga resolutionsenheter och större
dotterföretag till globalt systemviktiga institut hemmahörande
utanför EES
2 § För en globalt systemviktig resolutionsenhet och ett
större dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut
hemmahörande utanför EES, ska Riksgäldskontoret besluta om ett
ytterligare krav, utöver det som gäller enligt artiklarna 92a,
92b och 494 i tillsynsförordningen, om det är nödvändigt för
att uppfylla villkoren i artikel 45c i
krishanteringsdirektivet. Lag (2021:467).
Övriga resolutionsenheter
3 § För en resolutionsenhet som inte är en globalt
systemviktig resolutionsenhet ska täljaren för
1. den riskvägda kvoten bestämmas till summan av
a) kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i
tillsynsförordningen eller enligt artikel 11.1 i
värdepappersbolagsförordningen och de särskilda
kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om
särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag
eller enligt artikel 40 i värdepappersbolagsdirektivet, och
b) ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kraven
enligt a efter genomförande av resolution, och
2. bruttosoliditetskvoten bestämmas till summan av
a) kravet på bruttosoliditetsgrad enligt artikel 92.1 d i
tillsynsförordningen, och
b) ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kravet
enligt a efter genomförande av resolution.
För en europeiskt systemviktig resolutionsenhet får
1. den riskvägda kvoten inte understiga 13,5 procent, och
2. bruttosoliditetskvoten inte understiga 5 procent.
Riksgäldskontoret får besluta att andra stycket ska gälla
också för en nationellt systemviktig resolutionsenhet. Vid ett
sådant beslut ska Riksgäldskontoret beakta följande
omständigheter:
1. förekomsten av garanterade insättningar och avsaknaden av
skuldinstrument,
2. om tillgången till marknaden för kvalificerade skulder är
begränsad, och
3. i vilken utsträckning resolutionsenheten är beroende av
kärnprimärkapital för att uppfylla kravet. Lag (2021:467).
Övriga företag som inte är resolutionsenheter
4 § För ett företag som inte är en resolutionsenhet och som
inte är ett större dotterföretag till ett globalt
systemviktigt institut hemmahörande utanför EES ska täljaren
för
1. den riskvägda kvoten bestämmas till summan av
a) kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i
tillsynsförordningen eller enligt artikel 11.1 i
värdepappersbolagsförordningen och de särskilda
kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om
särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag
eller enligt artikel 40 i värdepappersbolagsdirektivet, och
b) ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kraven
enligt a efter genomförande av nedskrivning eller konvertering
enligt 6 kap. eller resolution av resolutionsgruppen, och
2. bruttosoliditetskvoten bestämmas till summan av
a) kravet på bruttosoliditetsgrad enligt artikel 92.1 d i
tillsynsförordningen, och
b) ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kravet
enligt a efter genomförande av nedskrivning eller konvertering
enligt 6 kap. eller resolution av resolutionsgruppen.
För ett företag som enligt en resolutions- eller
koncernresolutionsplan ska avvecklas genom konkurs eller
likvidation, får Riksgäldskontoret besluta att kravet bara ska
bestämmas enligt första stycket 1 a och 2 a. Lag (2021:467).
Gemensamma bestämmelser
5 § Riksgäldskontoret ska vid tillämpning av
1. 3 § första stycket 2 och 4 § första stycket 2 ta hänsyn
till kraven enligt 21 kap. 30 § och 22 kap. 2 §, och
2. 3 § första stycket 1 b och 2 b och 4 § första stycket 1 b
och 2 b utgå från de senast rapporterade värdena för det
totala riskexponeringsbeloppet och det totala
exponeringsmåttet enligt artiklarna 92.3, 429 och 429a i
tillsynsförordningen och artikel 11.1 i
värdepappersbolagsförordningen. Lag (2021:467).
6 § Riksgäldskontoret får höja beloppen enligt 3 § första
stycket 1 b och 4 § första stycket 1 b för att säkerställa att
företaget kan upprätthålla marknadsförtroendet under en
lämplig tidsperiod, som inte får överstiga ett år.
Ett tilläggsbelopp enligt första stycket ska, med avdrag för
det kontracykliska buffertkravet enligt 6 kap. 1 § lagen
(2014:966) om kapitalbuffertar, motsvara det kombinerade
buffertkravet efter genomförande av nedskrivning eller
konvertering enligt 6 kap. eller resolution.
Tilläggsbeloppet enligt andra stycket får dock justeras om
Riksgäldskontoret bedömer att ett högre eller lägre belopp är
lämpligt för att upprätthålla marknadsförtroendet och för att
säkerställa att företaget kan tillhandahålla kritisk
verksamhet utan stöd enligt lagen (2015:1017) om förebyggande
statligt stöd till kreditinstitut. Lag (2021:467).
7 § Om Riksgäldskontoret bedömer att vissa skulder helt eller
delvis kommer att undantas från nedskrivning eller
konvertering enligt 21 kap. 27 § eller att skulderna kommer
att överföras till ett annat företag, ska kravet på kapitalbas
och kvalificerade skulder uppfyllas med kapitalbas eller
kvalificerade skulder som täcker de skulder som kan komma att
undantas eller överföras. Lag (2021:467).
8 § Riksgäldskontoret ska
1. vid tillämpningen av 2-4 §§ löpande och utan dröjsmål
anpassa kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder till de
särskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968)
om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag
eller enligt artikel 40 i värdepappersbolagsdirektivet, och
2. vid tillämpningen av 3-6 §§ beakta artiklarna 465-491 och
493-501 i tillsynsförordningen. Lag (2021:467).
Hur kravet ska uppfyllas
Gemensamma bestämmelser
9 § En resolutionsenhet ska uppfylla kravet på kapitalbas och
kvalificerade skulder med
1. kapitalbas, och
2. skulder som uppfyller villkoren i artikel 72a, artikel 72b,
utom när det gäller punkt 2 d, och artikel 72c i
tillsynsförordningen.
Första stycket gäller i tillämpliga delar även för ett företag
som varken är en resolutionsenhet eller ett dotterföretag till
en resolutionsenhet men som enligt en resolutions- eller
koncernresolutionsplan ska avvecklas genom konkurs eller
likvidation. Lag (2021:467).
10 § Om en skuld enligt 9 § första stycket avser ett
skuldinstrument som innefattar derivat får skulden användas
för att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade
skulder, om
1. kapitalbeloppet för skuldinstrumentet vid tidpunkten för
utfärdandet är fast eller ökande och inte påverkas av någon
derivatkomponent och det totala skuldbeloppet dagligen kan
värderas på motsvarande sätt som ett likvärdigt instrument
utan kreditrisk på en aktiv och likvid marknad enligt
artiklarna 104 och 105 i tillsynsförordningen, eller
2. värdet av motsvarande fordran vid borgenärens obestånd
eller resolution är fast eller ökande och inte överstiger det
belopp som ursprungligen betalades för skuldinstrumentet.
Skuldinstrumentet får inte omfattas av något nettningsavtal.
En skuld enligt första stycket får användas för att uppfylla
kravet till den del skulden motsvarar ett kapitalbelopp enligt
första stycket 1 eller ett fast eller ökande belopp enligt
första stycket 2. Lag (2021:467).
11 § En resolutionsenhet får också uppfylla kravet på
kapitalbas och kvalificerade skulder med skulder enligt 12 §
första stycket 1 som ett inom EES etablerat dotterföretag till
resolutionsenheten har till en delägare av dotterföretaget som
inte ingår i samma resolutionsgrupp som dotterföretaget och
resolutionsenheten, om
1. resolutionsenhetens kontroll över dotterföretaget inte
påverkas av nedskrivning eller konvertering av skulderna
enligt 6 eller 21 kap., och
2. skulderna inte överskrider ett belopp som motsvarar kravet
på kapitalbas och kvalificerade skulder för dotterföretaget,
efter avdrag för summan av de skulder som företaget, direkt
eller genom andra företag inom samma resolutionsgrupp, har
till resolutionsenheten och kapitalbas enligt 12 § första
stycket 2. Lag (2021:467).
12 § Ett företag som inte är en resolutionsenhet men som ingår
i en resolutionsgrupp får uppfylla kravet på kapitalbas och
kvalificerade skulder med
1. skulder
a) som företaget har till resolutionsenheten i
resolutionsgruppen, eller som, utan att det påverkar
resolutionsenhetens kontroll av företaget vid genomförande av
nedskrivning eller konvertering av skulderna enligt 6 eller
21 kap., företaget har till en annan av företagets delägare,
b) som uppfyller villkoren i artikel 72a i
tillsynsförordningen utom när det gäller hänvisningarna till
artikel 72b.2 b, c och k-m och 72b.3-72b.5,
c) som har sämre prioritet enligt förmånsrättsordningen än
skulder som inte uppfyller villkoren i a och som inte får ingå
i kapitalbaskraven,
d) som enligt resolutionsplanen ska omfattas av nedskrivning
eller konvertering enligt 6 eller 21 kap. utan att
resolutionsenhetens kontroll över dotterföretaget påverkas,
e) vars förvärv inte finansierats av företaget,
f) som inte ska lösas in, återbetalas eller återköpas i förväg
av företaget utom vid företagets konkurs eller likvidation,
g) som inte ger borgenären rätt att tidigarelägga planerade
utbetalningar av ränta eller kapitalbelopp utom när det gäller
företagets konkurs eller likvidation, och
h) för vilka storleken på ränta eller annan avkastning inte är
beroende av kreditvärdigheten hos företaget eller dess
moderföretag, eller
2. kapitalbas som är
a) kärnprimärkapital, eller
b) annan kapitalbas som företaget har emitterat till ett
företag i samma resolutionsgrupp, eller som, utan att det
påverkar resolutionsenhetens kontroll av företaget vid
genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller
21 kap., företaget har emitterat till ett företag utanför
resolutionsgruppen.
Första stycket gäller, med undantag för 1 a och d, även för
ett företag som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet
och som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan
ska avvecklas genom konkurs eller likvidation.
Ett företag som avses i 23 § första stycket 2 eller 3 eller
andra stycket 2 ska uppfylla kravet med instrument som avses i
artikel 89.2 fjärde stycket i krishanteringsdirektivet, om
villkoren i den artikeln är uppfyllda. Lag (2021:467).
Delkrav för vissa resolutionsenheter
13 § En globalt systemviktig resolutionsenhet, en europeiskt
systemviktig resolutionsenhet och en nationellt systemviktig
resolutionsenhet som omfattas av ett beslut enligt 3 § tredje
stycket ska delvis uppfylla kravet på kapitalbas och
kvalificerade skulder med kapitalbas, efterställda
kvalificerade instrument och skulder som avses i 11 §.
Delkravet ska uppgå till ett belopp som motsvarar 8 procent av
totala skulder och eget kapital.
Riksgäldskontoret får, under förutsättning att villkoren i
artikel 72b.3 i tillsynsförordningen är uppfyllda och på
ansökan av resolutionsenheten, medge en lägre procentandel än
den som anges i andra stycket, om andelen överstiger ett
belopp som motsvarar (1-X1/X2) x 8 procent av totala skulder
och eget kapital
1. där X1 motsvarar 3,5 procent av det totala riskvägda
exponeringsbeloppet enligt artikel 92.3 i tillsynsförordningen
eller av kapitalbaskravet enligt artikel 11.1 i
värdepappersbolagsförordningen multiplicerat med 12,5, och
2. där X2 motsvarar summan av
a) 18 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet, och
b) det kombinerade buffertkravet. Lag (2021:467).
14 § För en europeiskt systemviktig resolutionsenhet får
delkravet enligt 13 § inte överstiga ett belopp som motsvarar
27 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet, om
1. resolutionsplanen inte förutsätter användning av
resolutionsreserven och förutsättningarna enligt 21 kap. 30
och 32 §§ kan uppfyllas, eller
2. delkravet påverkar resolutionsenhetens affärsmodell på ett
oproportionerligt sätt. Lag (2021:467).
Alternativt delkrav för vissa resolutionsenheter
15 § Riksgäldskontoret får besluta att en globalt systemviktig
resolutionsenhet, en europeiskt systemviktig resolutionsenhet
eller en nationellt systemviktig resolutionsenhet som omfattas
av ett beslut enligt 3 § tredje stycket, i stället för det som
anges i 13 §, delvis ska uppfylla kravet på kapitalbas och
kvalificerade skulder med kapitalbas, efterställda
kvalificerade instrument och skulder som avses i 11 § med ett
belopp som inte överstiger det högsta av
1. 8 procent av totala skulder och eget kapital, eller
2. summan av
a) det kombinerade buffertkravet,
b) två gånger kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i
tillsynsförordningen eller enligt artikel 11.1 i
värdepappersbolagsförordningen, och
c) två gånger de särskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 §
lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag eller enligt artikel 40 i
värdepappersbolagsdirektivet.
Första stycket gäller om
1. det finns ett väsentligt hinder för genomförande av
nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller
resolution, och
a) korrigerande åtgärder enligt ett föreläggande från
Riksgäldskontoret inte har vidtagits, eller
b) Riksgäldskontorets befogenheter enligt denna lag inte är
tillräckliga för att hindret helt eller delvis ska undanröjas
eller begränsas och tillämpning av denna paragraf bedöms vara
en alternativ åtgärd för att avhjälpa hindret,
2. resolutionsenhetens storlek, juridiska form eller
ägarstruktur, verksamhetens art och omfattning, risker eller
komplexitet eller resolutionsenhetens kopplingar till andra
företag eller den finansiella marknaden kan begränsa
förutsättningarna för att genomföra nedskrivning eller
konvertering enligt 6 kap. eller resolution, eller
3. resolutionsenheten, med hänsyn till de särskilda
kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 § lagen om särskild tillsyn
över kreditinstitut och värdepappersbolag eller enligt
artikel 40 i värdepappersbolagsdirektivet, tillhör den
kategori av företag som har högst riskvärde och som motsvarar
20 procent, avrundat uppåt till närmaste heltal, av de företag
som omfattas av detta kapitel. Lag (2021:467).
16 § Riksgäldskontoret får besluta att 15 § första stycket ska
gälla också för en annan resolutionsenhet än som anges i den
paragrafen, om
1. resolutionsenheten har kvalificerade skulder som avses i 9
och 10 §§ med samma prioritet enligt förmånsrättsordningen som
skulder som inte utgör nedskrivningsbara skulder eller som
undantas från nedskrivning eller konvertering enligt 21 kap.
27 §,
2. det finns en risk för att det ekonomiska utfallet för
borgenärer blir sämre än om företaget i stället hade
avvecklats genom konkurs eller likvidation på grund av
nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap. av
skulder som inte avser efterställda skulder och som inte
undantas från nedskrivning eller konvertering enligt 21 kap.
27 §, och
3. kapitalbasen och andra efterställda skulder inte är
tillräckliga för att säkerställa att borgenärer inte orsakas
en sådan förlust som avses i 2. Lag (2021:467).
17 § Vid beslut enligt 15 eller 16 § ska Riksgäldskontoret
beakta följande omständigheter:
1. marknadsdjupet för och prissättningen på
resolutionsenhetens kärnprimärkapitalinstrument, relevanta
kapitalinstrument och efterställda kvalificerade instrument
och den tid som behövs för att verkställa de transaktioner som
krävs,
2. storleken på resolutionsenhetens kvalificerade
skuldinstrument enligt artikel 72a i tillsynsförordningen som
har en kvarvarande löptid som understiger ett år vid
tidpunkten för beslutet,
3. resolutionsenhetens tillgång till de instrument som avses i
2 utom när det gäller hänvisningen till artikel 72b.2 d i
tillsynsförordningen,
4. om andelen skulder som inte är nedskrivningsbara skulder
och som har samma eller sämre prioritet enligt
förmånsrättsordningen som de högst prioriterade kvalificerade
skulderna överstiger 5 procent av resolutionsenhetens
kapitalbas och kvalificerade skulder,
5. resolutionsenhetens affärs- och finansieringsmodell,
riskprofil, stabilitet och förmåga att bidra till ekonomin,
och
6. hur omstruktureringskostnader påverkar resolutionsenhetens
återkapitalisering. Lag (2021:467).
Miniminivå för delkravet
18 § För en europeiskt systemviktig resolutionsenhet får
andelen kapitalbas, efterställda kvalificerade instrument
eller skulder som avses i 12 § inte understiga 13,5 procent i
fråga om den riskvägda kvoten och 5 procent i fråga om
bruttosoliditetskvoten. Lag (2021:467).
19 § Riksgäldskontoret får besluta att 18 § ska gälla också
för en nationellt systemviktig resolutionsenhet som omfattas
av ett beslut enligt 3 § tredje stycket. Lag (2021:467).
Särskilda bestämmelser för dotterföretag
20 § Riksgäldskontoret får besluta att ett institut som inte
är en resolutionsenhet ska undantas från kravet på kapitalbas
och kvalificerade skulder, om
1. institutet är ett dotterföretag till
a) ett moderföretag som är en resolutionsenhet, eller
b) ett moderföretag som inte är en resolutionsenhet och som
uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder på
konsoliderad basis,
2. dotterföretaget och moderföretaget är etablerade i Sverige
och ingår i samma resolutionsgrupp,
3. det inte finns några hinder för moderföretaget att snabbt
överföra medel från kapitalbasen eller betala tillbaka sina
skulder till dotterföretaget om förutsättningarna för
nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. är uppfyllda,
4. moderföretaget uppfyller krav på ansvarsfull ledning av
dotterföretaget och har rätt att åta sig att svara för
dotterföretagets åtaganden,
5. riskkontrollen hos moderföretaget omfattar dotterföretaget,
och
6. moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna för
samtliga andelar i dotterföretaget eller har rätt att utse
eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse.
Lag (2021:467).
21 § Riksgäldskontoret får medge att ett institut som är ett
dotterföretag till en resolutionsenhet och som uppfyller
villkoren i 20 § 1 och 2 helt eller delvis får uppfylla kravet
på kapitalbas och kvalificerade skulder med en garanti som
resolutionsenheten tillhandahåller, om
1. det garanterade beloppet minst motsvarar det krav som ska
ersättas,
2. garantin utfaller när
a) dotterföretaget inte kan betala sina skulder eller andra
åtaganden när de förfaller till betalning, eller
b) förutsättningarna för nedskrivning eller konvertering
enligt 6 kap. är uppfyllda,
3. garantin säkerställs genom pantavtal eller avtal om
säkerhetsöverlåtelse som motsvarar minst 50 procent av
beloppet,
4. de säkerheter som ställs för garantin uppfyller kraven
enligt artikel 197 i tillsynsförordningen,
5. de säkerheter som ställs för garantin inte är belastade av
panträtter eller andra säkerhetsrätter,
6. säkerheterna har en effektiv löptid som uppfyller samma
betalningsvillkor som avses enligt artikel 72c.1 i
tillsynsförordningen, och
7. det inte finns några hinder för överföring av säkerheterna
från resolutionsenheten till dotterföretaget, oavsett om
resolutionsenheten har försatts i resolution.
Vid tillämpningen av första stycket 7 får Riksgäldskontoret
begära att resolutionsenheten visar att det inte finns några
sådana hinder som avses där. Lag (2021:467).
22 § Ett företag enligt 1 kap. 1 § första stycket 2 som inte
är en resolutionsenhet men som är ett dotterföretag till en
resolutionsenhet omfattas inte av kravet på kapitalbas och
kvalificerade skulder, om inte Riksgäldskontoret beslutar om
det. Lag (2021:467).
På vilken nivå kravet ska bestämmas och uppfyllas
23 § För följande företag ska kravet på kapitalbas och
kvalificerade skulder bestämmas och uppfyllas på individuell
nivå:
1. en resolutionsenhet som inte ingår i en resolutionsgrupp,
2. ett institut som inte är en resolutionsenhet men som är ett
dotterföretag till en resolutionsenhet eller ett företag i
tredjeland,
3. ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 som
inte är en resolutionsenhet men som är ett dotterföretag till
en resolutionsenhet, och
4. ett företag som enligt en resolutions- eller
koncernresolutionsplan ska avvecklas enligt konkurs eller
likvidation.
För följande företag ska kravet bestämmas och uppfyllas på
konsoliderad nivå:
1. en resolutionsenhet som ingår i en resolutionsgrupp, och
2. ett moderföretag inom EES som inte är en resolutionsenhet
men som är ett dotterföretag till ett företag i tredjeland.
Lag (2021:467).
Frister
24 § En globalt systemviktig resolutionsenhet ska uppfylla
kraven enligt 13-15 §§ från och med tre år efter den dag då
enheten har fastställts som en sådan. Lag (2021:467).
25 § En europeiskt systemviktig resolutionsenhet och en
nationellt systemviktig resolutionsenhet ska uppfylla
1. kraven enligt 13, 15, 18 och 19 §§ från och med tre år
efter den dag då enheten uppfyller förutsättningarna för att
omfattas av dem, eller
2. kraven enligt 18 och 19 §§ från och med två år efter dagen
för genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6
eller 21 kap. eller en sådan alternativ åtgärd som avses i
artikel 45m.3b i krishanteringsdirektivet. Lag (2021:467).
26 § Riksgäldskontoret ska fastställa en lämplig frist för när
1. en resolutionsenhet ska uppfylla kraven enligt 9, 13-16 och
23 §§ efter genomförande av nedskrivning eller konvertering
enligt 6 eller 21 kap., och
2. ett företag som inte är en resolutionsenhet ska uppfylla
kraven enligt 12 och 20-23 §§ efter genomförande av
nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap.
Lag (2021:467).
27 § Riksgäldskontoret får förlänga eller förkorta en frist
enligt 26 §.
Riksgäldskontoret ska var tolfte månad under den frist som
avses i 24-26 §§ underrätta företaget om en lämplig nivå på
kapitalbas och kvalificerade skulder.
Riksgäldskontoret får inom tolvmånadersperioden underrätta
företaget om en ny nivå. Lag (2021:467).
Offentliggörande
28 § Ett företag ska årligen offentliggöra hur kravet på
kapitalbas och kvalificerade skulder uppfylls.
Första stycket gäller inte
1. under en frist enligt 26 §, eller
2. för ett företag som enligt resolutionsplanen ska avvecklas
genom konkurs eller likvidation. Lag (2021:467).
Övervakning
29 § Riksgäldskontoret får, efter att Finansinspektionen fått
tillfälle att lämna synpunkter, förbjuda ett företag att göra
värdeöverföringar som överstiger ett särskilt
förfogandebelopp, om företaget inte uppfyller det kombinerade
buffertkravet utöver den riskvägda kvoten.
Med värdeöverföringar enligt första stycket avses att
1. göra en värdeöverföring kopplad till företagets
kärnprimärkapital,
2. förbinda sig att betala ut rörlig ersättning eller
diskretionära pensionsförmåner eller betala ut sådan rörlig
ersättning där skyldigheten att betala uppstod vid en tidpunkt
då företaget inte uppfyllde det kombinerade buffertkravet,
eller
3. göra utbetalningar hänförliga till instrument som räknas
som primärkapitaltillskott enligt artikel 52 i
tillsynsförordningen. Lag (2021:467).
30 § Ett företag ska omedelbart underrätta Riksgäldskontoret
om företaget inte uppfyller det kombinerade buffertkravet
utöver den riskvägda kvoten. Lag (2021:467).
31 § Ett beslut enligt 29 § första stycket ska fattas nio
månader efter att Riksgäldskontoret har tagit emot en
underrättelse enligt 30 §.
Riksgäldskontoret ska avstå från att fatta ett sådant beslut
om minst två av följande förutsättningar är uppfyllda:
1. bristen beror på allvarliga störningar av den finansiella
marknadens funktionssätt,
2. störningarna enligt 1 medför
a) ökad prisvolatilitet för företagets
kärnprimärkapitalinstrument, relevanta kapitalinstrument och
kvalificerade skuldinstrument, eller
b) ökade kostnader för företaget, och
c) att handelsplatserna helt eller delvis är stängda så att
företaget inte kan ge ut sådana instrument som avses i a,
3. en stängning av handelsplatsen enligt 2 drabbar fler
företag,
4. störningarna enligt 1 hindrar det berörda företaget från
att ge ut sådana instrument som avses i 2 a i den omfattning
som krävs för att avhjälpa bristen, och
5. ett beslut enligt första stycket kan medföra allvarliga
konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet.
Om Riksgäldskontoret avstår från att fatta ett beslut enligt
första stycket, ska Finansinspektionen underrättas.
Lag (2021:467).
32 § Riksgäldskontoret ska varje månad göra en ny bedömning av
om förutsättningarna enligt 31 § andra stycket är uppfyllda.
Lag (2021:467).
33 § Riksgäldskontoret ska övervaka att företagen uppfyller
sina skyldigheter enligt detta kapitel. Riksgäldskontoret ska
samordna sin övervakning med den tillsyn som utövas av
Finansinspektionen.
Om ett företag inte uppfyller sina skyldigheter enligt detta
kapitel, får Finansinspektionen, efter att Riksgäldskontoret
fått tillfälle att lämna synpunkter, ingripa mot företaget.
För företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 finns
bestämmelser om ingripande i 15 kap. lagen (2004:297) om bank-
och finansieringsrörelse och 25 kap. lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden. För företag som avses i 1 kap. 1 §
första stycket 2 gäller 15 kap. lagen om bank- och
finansieringsrörelse i tillämpliga delar. Lag (2021:467).
Gränsöverskridande fall
34 § För en gränsöverskridande koncern ska Riksgäldskontoret
och berörda utländska resolutionsmyndigheter fatta ett
gemensamt beslut om krav på kapitalbas och kvalificerade
skulder
1. på konsoliderad nivå för varje resolutionsenhet, och
2. på individuell nivå för företag som inte är
resolutionsenheter men som ingår i en resolutionsgrupp.
Riksgäldskontoret ska meddela ett gemensamt beslut i fråga om
1. de företag som Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet
för, och
2. koncernens moderföretag, om Riksgäldskontoret är
resolutionsmyndighet för en resolutionsenhet och om
moderföretaget inte är en resolutionsenhet i samma
resolutionsgrupp.
I ett gemensamt beslut får det bestämmas att ett dotterföretag
som inte är en resolutionsenhet delvis får uppfylla kravet på
kapitalbas och kvalificerade skulder med instrument som har
utfärdats till och förvärvats av företag som inte ingår i
resolutionsgruppen, om det överensstämmer med
resolutionsplanen och en resolutionsenhet i samma
resolutionsgrupp inte har förvärvat tillräckligt med
instrument enligt 13 §.
Vid tillämpningen av denna paragraf och 35-39 §§ ska hänsyn
tas till om dotterföretag i tredjeland ingår i
resolutionsgruppen. Lag (2021:467).
35 § Om minst två G-SII-enheter enligt artikel 4.1.136 i
tillsynsförordningen tillhör samma globalt systemviktiga
institut och är resolutionsenheter, eller skulle ha varit
resolutionsenheter om de hade varit etablerade inom EES, ska
Riksgäldskontoret, om Riksgäldskontoret är
resolutionsmyndighet för en av resolutionsenheterna eller
samordnande resolutionsmyndighet, fatta ett gemensamt beslut
med berörda utländska resolutionsmyndigheter om att tillämpa
artikel 72e i tillsynsförordningen och om justeringar för att
begränsa eller undanröja skillnader mellan kraven enligt
1. 36 § 1 och artikel 12a i tillsynsförordningen, och
2. 36 § 2 och artikel 12a i tillsynsförordningen.
Justeringar enligt första stycket får göras om
förutsättningarna enligt artikel 45h.2 andra och tredje
styckena i krishanteringsdirektivet är uppfylld.
Lag (2023:614).
36 § Vid tillämpningen av 35 § ska det ytterligare krav som
avses i 2 § bestämmas för
1. respektive resolutionsenhet eller G-SII-enhet utanför EES
som skulle ha varit en resolutionsenhet om den hade varit
etablerad inom EES, och
2. ett moderföretag inom EES som om det utgjorde den enda
resolutionsenheten inom det globalt systemviktiga institutet.
Lag (2023:614).
37 § Om ett gemensamt beslut enligt 34 § inte har fattats inom
fyra månader på grund av olika uppfattningar om kraven enligt
34 § första stycket, ska Riksgäldskontoret, efter att berörda
utländska resolutionsmyndigheter fått tillfälle att lämna
synpunkter, fatta beslut om krav på kapitalbas och
kvalificerade skulder för de företag som myndigheten är
resolutionsmyndighet för. Lag (2021:467).
38 § Om någon av de berörda utländska resolutionsmyndigheterna
inom tidsfristen enligt 37 § har hänskjutit ärendet till
Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av
den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk
tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av
beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens
beslut 2009/78/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och
rådets förordning 806/2014/EU, ska Riksgäldskontoret skjuta
upp sitt beslut en månad och följa Europeiska bankmyndighetens
beslut.
Om Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för en
resolutionsenhet eller samordnande resolutionsmyndighet får
myndigheten inte hänskjuta ärendet till Europeiska
bankmyndigheten efter att tidsfristen enligt 37 § löpt ut
eller att ett gemensamt beslut har fattats. Riksgäldskontoret
får inte heller hänskjuta ärendet om den nivå som fastställts
av dotterföretagets resolutionsmyndighet
1. är högst 2 procent av det totala riskvägda
exponeringsbeloppet enligt artikel 92.3 i tillsynsförordningen
eller enligt artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen
multiplicerat med 12,5 i fråga om kravet enligt 23 §, och
2. motsvarar kravet enligt 4-6 §§.
Lag (2021:467).
39 § Ett gemensamt beslut enligt 34 § och ett beslut som en
berörd utländsk resolutionsmyndighet fattar på grund av att
ett gemensamt beslut inte har fattats inom tidsfristen enligt
37 § gäller i Sverige.
Ett gemensamt beslut enligt 34 § och Riksgäldskontorets beslut
enligt 37 § ska regelbundet granskas och vid behov uppdateras.
Lag (2021:467).
5 kap. Ytterligare åtgärder för att förbereda resolution och
undvika fallissemang
Hinder mot att utöva vissa rättshandlingar
1 § För en motpart till ett företag som avses i 1 kap. 1 §
första stycket gäller 11 kap. 3-7 §§ beträffande ett beslut om
en krisavvärjande åtgärd eller tillfällig åtgärd eller en
händelse som har direkt koppling till ett sådant beslut. Det
som anges om ett beslut om resolution eller
resolutionsåtgärder ska då avse ett beslut om en
krisavvärjande åtgärd eller tillfällig åtgärd.
Lag (2021:467).
Avtalsvillkor om erkännande av nedskrivning eller
konvertering
2 § Ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller
2 ska i avtal som avser relevanta kapitalinstrument och
nedskrivningsbara skulder och som omfattas av lagstiftningen i
tredjeland ta in villkor som innebär att skulden kan komma att
skrivas ned eller konverteras och att borgenärerna accepterar
1. en eventuell minskning av kapitalbeloppet eller det
utestående beloppet, eller
2. de konverteringar eller indragningar som kan bli följden av
ett beslut om resolution eller av ett beslut om nedskrivning
eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och
kvalificerade skulder.
Kravet enligt första stycket gäller dock inte
1. kvalificerade insättningar från fysiska personer,
2. kvalificerade insättningar från mikroföretag samt små och
medelstora företag enligt kriteriet för årsomsättning i
artikel 2.1 i bilagan till kommissionens rekommendation
2003/361/EG av den 6 maj 2003,
3. insättningar genom en filial utanför EES till ett svenskt
institut och som skulle betraktas som insättningar avseende
personer eller företag som avses i 1 eller 2 om de inte hade
gjorts via filialen, eller
4. om det framgår av tekniska standarder som antagits av
Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 55.5 i
krishanteringsdirektivet att sådana avtalsvillkor inte krävs.
Riksgäldskontoret får besluta att kravet enligt första stycket
inte ska gälla för ett företag för vilket kravet på kapitalbas
och kvalificerade skulder har fastställts till ett belopp
enligt 4 kap. 4 § andra stycket. Lag (2021:467).
3 § Riksgäldskontoret får besluta att ett avtal enligt 2 §
första stycket inte behöver innehålla ett sådant villkor som
anges där, om det följer av lagstiftningen i det land som
avtalet omfattas av eller av en bindande överenskommelse som
ingåtts med det landet att ett beslut om att skriva ned eller
konvertera skulder får verkställas i det landet.
Ett företag som vill ingå ett avtal enligt 2 § första stycket
utan sådana villkor ska till Riksgäldskontoret lämna de
uppgifter som myndigheten behöver för att pröva ärendet, om
det inte är uppenbart obehövligt.
3 a § Om det inte är möjligt att ta in ett villkor enligt 2 §
första stycket i ett avtal som avser nedskrivningsbara
skulder, ska företaget underrätta Riksgäldskontoret om det och
till vilken skuldklass skulden hör.
När Riksgäldskontoret har tagit emot underrättelsen gäller
inte 2 § första stycket. Om Riksgäldskontoret bedömer att det
är möjligt att ta in villkoret i avtalet, ska
Riksgäldskontoret dock inom rimlig tid kräva det.
Lag (2024:393).
3 b § Riksgäldskontoret ska bedöma om en underrättelse enligt
3 a § påverkar möjligheten att försätta företaget i
resolution.
Riksgäldskontoret ska särskilt bedöma hur möjligheten att
försätta ett företag i resolution påverkas av att skulder inom
en och samma skuldklass, inbegripet kvalificerade skulder,
till mer än 10 procent består av skulder som
1. undantas från kravet på avtalsvillkor enligt 3 a §,
2. inte är nedskrivningsbara enligt 2 kap. 2 § första
stycket 1-11, och
3. sannolikt kommer att undantas från nedskrivning eller
konvertering enligt 21 kap. 27 §. Lag (2021:467).
3 c § En skuld får inte användas för att uppfylla kravet på
kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 4 kap. 1 § om
1. företaget låter bli att ta in villkor som krävs enligt 2 §
första stycket, eller
2. ett sådant krav som avses i 1 inte gäller enligt 2 § tredje
stycket eller 3 a §. Lag (2021:467).
Kontakt med potentiella köpare
4 § När Riksgäldskontoret har fått en underrättelse från
Finansinspektionen enligt 15 kap. 2 b § lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse eller 25 kap. 2 b § lagen
(2007:528) om värdepappersmarknaden, får Riksgäldskontoret
förelägga det företaget att kontakta potentiella köpare i
syfte att förbereda en resolution av företaget.
Upprättande av register
5 § Riksgäldskontoret får besluta att ett företag som avses i
1 kap. 1 § första stycket ska upprätta register över sina
finansiella avtal och andra avtal som kan få väsentlig
betydelse vid resolution.
Aktiekapitalets storlek
6 § I samband med resolutionsplaneringen ska
Riksgäldskontoret kontrollera om bolagsordningen för ett
bolag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 och 2 medger
resolutionsåtgärder som förutsätter en minskning eller ökning
av aktiekapitalet. Om det behövs för att underlätta
genomförandet av resolutionsåtgärder, får Riksgäldskontoret
förelägga bolaget att ändra bolagsordningen.
Tillfälliga åtgärder
7 § Riksgäldskontoret får, efter att Finansinspektionen fått
tillfälle att lämna synpunkter, besluta att ett företag som
avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 tillfälligt inte
ska fullgöra en betalnings- eller leveransförpliktelse som
följer av ett avtal som har ingåtts av företaget.
Ett sådant beslut får fattas, om
1. Finansinspektionen har fastställt att företaget fallerar
eller sannolikt kommer att fallera,
2. det inte finns några omedelbart tillgängliga alternativa
åtgärder från den privata sektorn som skulle avhjälpa eller
förhindra fallissemang i företaget,
3. åtgärden bedöms nödvändig för att undvika ytterligare
försämring av de finansiella villkoren för företaget, och
4. åtgärden är nödvändig
a) med hänsyn till det allmännas intresse,
b) för att välja lämpliga resolutionsåtgärder, eller
c) för att säkerställa en ändamålsenlig tillämpning av ett
eller flera resolutionsverktyg.
Vid beslut enligt första stycket gäller 12 kap. 5 § och
13 kap. 2 § andra stycket och 3-6 §§. Lag (2021:467).
8 § Om Riksgäldskontoret beslutar om en åtgärd enligt 7 §
första stycket, får Riksgäldskontoret avseende samma period
också besluta att
1. en borgenär till företaget som omfattas av förbudet inte
får ta i anspråk en säkerhet som har ställts ut i tillgångar
som tillhör företaget, och
2. en motpart till företaget som omfattas av förbudet inte får
a) säga upp eller häva ett avtal med företaget,
b) ändra villkoren i ett avtal med företaget,
c) ställa in fullgörelsen mot företaget,
d) kvitta
- en fordran som företaget har på motparten mot en fordran som
motparten har på företaget, eller
- en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten mot
en förpliktelse som motparten ska fullgöra mot företaget,
e) omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller
en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, till
en nettofordran eller en nettoförpliktelse, eller
f) tillämpa en slutavräkningsklausul.
Vid beslut enligt första stycket 1 gäller 13 kap. 8-10 §§.
Vid beslut enligt första stycket 2 gäller 13 kap. 12-17 §§.
Lag (2021:467).
Avtalsvillkor om tillfälliga åtgärder
9 § Ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller
2 ska i finansiella avtal som omfattas av lagstiftningen i
tredjeland ta in villkor som innebär att
1. avtalet kan bli föremål för tillfälliga åtgärder enligt 7
och 8 §§ och 13 kap. 2, 7, 8, 11 och 12 §§, och
2. ett beslut om resolution, en resolutionsåtgärd eller en
tillfällig åtgärd utgör hinder mot att utöva rättshandlingar
enligt 11 kap. 3-7 §§. Lag (2021:467).
10 § Ett moderföretag för vilket Riksgäldskontoret är
resolutionsmyndighet ska säkerställa att dotterföretag i
tredjeland i finansiella avtal tar in ett villkor om att en
åtgärd som avses i 11 kap. 3 § inte får vidtas på grund av ett
beslut om tillfälliga åtgärder enligt 7 och 8 §§ och 13 kap.
2, 7, 8, 11 och 12 §§ avseende moderföretaget.
Första stycket gäller om dotterföretaget i hemlandet motsvarar
ett
1. kreditinstitut,
2. värdepappersbolag, eller
3. finansiellt institut.
Lag (2021:467).
6 kap. Nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument
utanför resolution
Nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument
och kvalificerade skulder utanför resolution
1 § När Finansinspektionen ska pröva en fråga om nedskrivning
eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och
kvalificerade skulder utanför resolution, ska inspektionen se
till att det görs en värdering motsvarande den som föreskrivs
i 7 kap. 1-9 §§ av företaget eller koncernen i fråga.
Värderingen ska ligga till grund för Finansinspektionens
prövning av om relevanta kapitalinstrument och kvalificerade
skulder ska skrivas ned eller konverteras. Värderingen ska
också ligga till grund för inspektionens beslut i fråga om
1. minskning av kärnprimärkapital,
2. omfattning av indragning eller överföring av
kärnprimärkapitalinstrument, eller
3. minskning av ägandet för existerande ägare genom
konvertering av relevanta kapitalinstrument eller
kvalificerade skulder till kärnprimärkapitalinstrument.
Efter nedskrivning eller konvertering av relevanta
kapitalinstrument och kvalificerade skulder ska
Finansinspektionen se till att det görs en värdering
motsvarande den som föreskrivs i 7 kap. 10 §.
Lag (2021:467).
1 a § Med kvalificerade skulder avses i detta kapitel skulder
enligt 4 kap. 12 § första stycket 1 utom när det gäller
kriteriet i artikel 72c.1 i tillsynsförordningen.
Lag (2021:467).
Beslut om nedskrivning och konvertering
2 § Finansinspektionen ska, på eget initiativ eller på begäran
av Riksgäldskontoret, skyndsamt besluta att relevanta
kapitalinstrument som har getts ut av ett företag som avses i
1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 och kvalificerade skulder
ska skrivas ned eller konverteras, om
1. företaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera
enligt 8 kap. 2 och 3 §§, och
2. åtgärden är nödvändig och tillräcklig för att avhjälpa
eller förhindra fallissemang i företaget och det inte finns
alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle avhjälpa eller
förhindra fallissemang.
Inför ett beslut enligt första stycket ska Riksgäldskontoret
ha fått tillfälle att lämna synpunkter.
Om en resolutionsenhet inte har förvärvat relevanta
kapitalinstrument eller kvalificerade skulder direkt från det
dotterföretag som har gett ut dem utan indirekt från ett annat
dotterföretag inom samma resolutionsgrupp, ska ett beslut
enligt första stycket fattas samtidigt som ett motsvarande
beslut för
1. moderföretaget till det företag som gett ut
kapitalinstrumenten eller skulderna, eller
2. ett annat moderföretag inom resolutionsgruppen, om det inte
är en resolutionsenhet. Lag (2021:467).
3 § När ett dotterföretag som avses i 1 kap. 1 § första
stycket har gett ut relevanta kapitalinstrument som får
beaktas både vid bedömningen av om kapitalbaskravet uppfylls
på individuell nivå och på gruppnivå, ska Finansinspektionen
skyndsamt besluta att instrumenten ska skrivas ned eller
konverteras, om inspektionen kommer överens med den
samordnande berörda myndigheten enligt 10 § om att
1. koncernen fallerar eller sannolikt kommer att fallera,
och
2. åtgärden är nödvändig och tillräcklig för att avhjälpa
eller förhindra fallissemang i koncernen och det inte finns
alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle avhjälpa
eller förhindra fallissemang.
En koncern ska anses fallera eller sannolikt komma att
fallera, om den inte uppfyller eller om det på objektiva
grunder kan fastställas att koncernen i en nära framtid inte
kommer att uppfylla de gruppbaserade tillsynskraven i något
väsentligt avseende.
4 § När ett moderföretag har gett ut relevanta
kapitalinstrument som får beaktas antingen vid bedömningen av
om kapitalbaskravet uppfylls på individuell nivå eller på
gruppnivå, ska Finansinspektionen, om inspektionen är
samordnande berörd myndighet, skyndsamt besluta att skriva
ned eller konvertera dessa instrument, om
1. koncernen fallerar eller sannolikt kommer att fallera
enligt 3 § andra stycket, och
2. åtgärden är nödvändig och tillräcklig för att avhjälpa
eller förhindra fallissemang i koncernen och det inte finns
alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle avhjälpa
eller förhindra fallissemang.
5 § Om ett företag behöver statligt stöd, ska relevanta
kapitalinstrument och kvalificerade skulder som företaget gett
ut skrivas ned eller konverteras.
Om det krävs för att stödet ska vara förenligt med
unionsrätten, får Finansinspektionen besluta att andra
efterställda skulder än de relevanta kapitalinstrumenten och
de kvalificerade skulderna ska skrivas ned eller konverteras.
Nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument
eller andra efterställda skulder får inte ske, om det statliga
stödet uppfyller villkoren i 8 kap. 3 § första stycket 3 och
en sådan nedskrivning eller konvertering skulle hota den
finansiella stabiliteten eller leda till oproportionerliga
resultat. Lag (2021:467).
6 § Utöver vad som framgår av 1–4 §§ ska Finansinspektionen,
när inspektionen är samordnande berörd myndighet och bedömer
att det är nödvändigt för koncernens fortlevnad, skriva ned
eller konvertera sådana relevanta kapitalinstrument som getts
ut av ett utländskt dotterföretag eller moderföretag och som
får beaktas både vid bedömningen av om kapitalbaskravet
uppfylls på individuell nivå och på gruppnivå. Är det fråga
om instrument som getts ut av ett utländskt dotterföretag,
ska beslut fattas i enlighet med en överenskommelse med den
berörda myndigheten för dotterföretaget.
Beslutsprocessen för en gränsöverskridande koncern
7 § När Finansinspektionen överväger att fatta beslut avseende
ett dotterföretag enligt 2, 3 eller 5 §, ska inspektionen ge
resolutionsmyndigheten för resolutionsenheten inom
resolutionsgruppen tillfälle att lämna synpunkter och inom
24 timmar därefter underrätta
1. den samordnande tillsynsmyndigheten,
2. den samordnande berörda myndigheten, och
3. resolutionsmyndigheterna för andra företag inom
resolutionsgruppen som har förvärvat kvalificerade skulder.
När inspektionen överväger att fatta ett beslut enligt 3 §,
ska inspektionen dessutom skyndsamt underrätta
1. den behöriga myndighet som är ansvarig för det företag som
har gett ut de relevanta kapitalinstrument som eventuellt ska
skrivas ned eller konverteras,
2. den berörda myndigheten i samma land inom EES som den
nämnda behöriga myndigheten, och
3. den samordnande berörda myndigheten.
Av underrättelsen ska det framgå vilket beslut
Finansinspektionen överväger att fatta och skälen för detta.
Lag (2021:467).
8 § När Finansinspektionen har lämnat en underrättelse enligt
7 §, ska inspektionen, efter samråd med de underrättade
myndigheterna, pröva om det finns
1. någon alternativ åtgärd till att skriva ned eller
konvertera de relevanta kapitalinstrumenten och om det i så
fall är möjligt att vidta den, och
2. realistiska utsikter att den åtgärd som identifierats inom
rimlig tid skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang i
företaget eller koncernen.
Om Finansinspektionen tar emot en underrättelse motsvarande
den i 7 §, ska inspektionen medverka i ett sådant samråd som
avses i första stycket.
9 § Om Finansinspektionen bedömer att det inte finns några
alternativa åtgärder som har utsikter att avhjälpa eller
förhindra fallissemang i företaget eller koncernen, får
inspektionen fatta beslut enligt 2, 4 eller 5 §.
När Finansinspektionen prövar frågan om huruvida det finns
några alternativa åtgärder, ska inspektionen beakta de
effekter som beslutet kan få i de berörda länderna inom
EES.
10 § Finansinspektionen ska försöka komma överens med
de berörda myndigheterna för dotterföretagen om ett beslut
enligt 3 §. Om myndigheterna inte kan enas, får
Finansinspektionen inte fatta något beslut.
Första stycket gäller även när Finansinspektionen har tagit
emot en underrättelse från en utländsk berörd myndighet. Om
Finansinspektionen motsätter sig ett beslut om nedskrivning
eller konvertering av relevanta kapitalinstrument i ett
dotterföretag, ska inspektionen underrätta berörda
myndigheter och ange skälen till detta.
Verkställande av nedskrivning och konvertering
Åtgärder mot innehavare av kärnprimärkapitalinstrument
11 § Innan Finansinspektionen skriver ned eller konverterar
relevanta kapitalinstrument, ska inspektionen minska
kärnprimärkapitalet i proportion till förlusterna i
företaget.
12 § Om företaget har ett positivt värde, får
Finansinspektionen minska ägandet för existerande ägare genom
att konvertera relevanta kapitalinstrument till
kärnprimärkapitalinstrument.
13 § Finansinspektionen får i samband med minskning av
kärnprimärkapitalet enligt 11 § besluta om
1. indragning av befintliga kärnprimärkapitalinstrument,
eller
2. överföring av befintliga kärnprimärkapitalinstrument till
en borgenär som har fått sin fordran helt eller delvis
nedskriven.
Nedskrivning och konvertering av relevanta kapitalinstrument
och kvalificerade skulder
14 § När kärnprimärkapitalet har minskats i proportion till
förlusterna, ska Finansinspektionen skriva ned kapitalbeloppet
för relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder
eller konvertera relevanta kapitalinstrument och kvalificerade
skulder till kärnprimärkapitalinstrument i den utsträckning
som krävs för att företaget eller koncernen inte längre ska
bedömas fallera eller sannolikt komma att fallera.
Relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder ska
skrivas ned eller konverteras till kärnprimärkapitalinstrument
i följande ordning:
1. övriga primärkapitalinstrument,
2. supplementärkapitalinstrument,
3. kapitalbeloppet för kvalificerade skulder.
Lag (2021:467).
15 § Vid konvertering av relevanta kapitalinstrument och
kvalificerade skulder gäller följande:
1. De kärnprimärkapitalinstrument som konverteringen ska ske
till ska vara utgivna av företaget i fråga eller av dess
moderföretag, beroende på vad Finansinspektionen beslutar.
Finansinspektionen får dock besluta att instrumenten ska ges
ut av moderföretaget, bara om det har godkänts av
resolutionsmyndigheten för moderföretaget.
2. Kärnprimärkapitalinstrumenten ska ha getts ut innan
företaget ger ut aktier eller andra äganderättsinstrument i
syfte att få kapital från staten eller ett offentligt organ.
3. Kärnprimärkapitalinstrumenten ska tilldelas och överföras
utan dröjsmål efter beslutet att konvertera de relevanta
kapitalinstrumenten.
4. Konverteringskursen för de relevanta kapitalinstrumentens
och de kvalificerade skuldernas konvertering till
kärnprimärkapitalinstrument bestäms enligt de principer som
anges i 21 kap. 19 och 20 §§. Lag (2021:467).
16 § Ett beslut om nedskrivning eller konvertering är bindande
för företaget och innehavare av kärnprimärkapitalinstrument,
relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder. Den som
berörs av nedskrivningen eller konverteringen förlorar inte
sin rätt mot borgensmän eller andra som förutom gäldenären
svarar för fordringen.
En av Finansinspektionen beslutad kapitalökning eller
kapitalminskning är fastställd när den har registrerats i
aktiebolagsregistret, föreningsregistret eller bankregistret.
Beloppen enligt 11 och 14 §§ ska ingå i beräkningen av de
tröskelvärden som avses i 21 kap. 30 § och 22 kap. 2 §.
Lag (2021:467).
17 § När ett relevant kapitalinstrument som har getts ut av
ett dotterföretag ska skrivas ned eller konverteras, får
nedskrivningen eller konverteringen inte vara mer omfattande
eller göras på sämre villkor än för de relevanta
kapitalinstrument med samma prioritet enligt
förmånsrättsordningen som har skrivits ned eller konverterats
på moderföretagsnivå.
Förberedande åtgärder
18 § Finansinspektionen får förelägga ett företag som avses i
1 kap. 1 § första stycket att se till att styrelsen i
företaget har det bemyndigande som krävs för att företaget
ska kunna ge ut ett tillräckligt antal
kärnprimärkapitalinstrument.
7 kap. Värdering
Värdering inför beslut om resolution eller
resolutionsåtgärd
1 § Innan Riksgäldskontoret prövar en fråga om resolution
eller resolutionsåtgärd, ska myndigheten uppdra åt en person
som har en oberoende ställning i förhållande till myndigheter
och det företag som ska värderas att göra en rättvis, väl
avvägd och realistisk värdering av företagets tillgångar
och förpliktelser.
Den som genomför värderingen får entledigas innan uppdraget
är slutfört bara om det finns saklig grund för det.
2 § Tillgångarna och förpliktelserna ska värderas utifrån
försiktiga antaganden.
Vid värderingen ska eventuella förluster avseende
tillgångarna i företaget redovisas vid den tidpunkt då
resolutionsåtgärder vidtas.
3 § Värderingen ska ligga till grund för Riksgäldskontorets
beslut i frågor om resolution och resolutionsåtgärder.
4 § Tillsammans med värderingen ska följande information
lämnas såsom den framgår av företagets
räkenskapsinformation:
1. en uppdaterad balansräkning och en rapport över den
finansiella ställningen för företaget,
2. en analys av tillgångarnas bokföringsmässiga värde, och
3. en förteckning över utestående skulder i och utanför
balansräkningen, med angivande av respektive skulds prioritet
enligt förmånsrättslagen (1970:979).
Till grund för ett beslut enligt 3 § får vid behov den
information som ska lämnas tillsammans med värderingen enligt
första stycket 2 kompletteras med en analys av värdet av
tillgångarna och förpliktelserna i företaget med utgångspunkt
i marknadsvärdet.
5 § Värderingen ska innehålla en uppskattning av det
ekonomiska utfallet för ägare och borgenärer, om företaget
försätts i konkurs eller går i likvidation.
Riksgäldskontoret ska i uppdraget till värderaren ange om
uppskattningen ska avse konkurs eller likvidation.
6 § När de krav som framgår av 1–5 §§ har uppfyllts är
värderingen slutlig.
Preliminär värdering
7 § Om det på grund av brådska inte är möjligt att uppfylla
kraven i 4 § första stycket eller 5 §, ska en preliminär
värdering genomföras av Riksgäldskontoret.
En preliminär värdering som genomförs i enlighet med 8 §
utgör tillräcklig grund för att besluta om resolution eller
resolutionsåtgärder.
8 § En preliminär värdering av företagets tillgångar och
förpliktelser ska så långt som möjligt uppfylla kraven i 4 §
första stycket och 5 §. En preliminär värdering ska innehålla
en buffert för eventuella ytterligare förluster.
När en slutlig värdering enligt 1–5 §§ har lämnats får en
preliminär värdering inte läggas till grund för beslut om
resolution eller resolutionsåtgärder.
Slutlig värdering
9 § Om den slutliga värderingen utvisar ett högre värde än
den preliminära värderingen och Riksgäldskontoret med stöd av
den preliminära värderingen har beslutat om nedskrivning
eller konvertering av skulder, indragning av aktier eller
överföring av tillgångar till broinstitut eller
tillgångsförvaltningsbolag, ska Riksgäldskontoret
1. fatta beslut om att skriva upp borgenärers skulder och
aktieägares kapital eller ersätta borgenärer och aktieägare,
och
2. besluta att broinstitutet eller
tillgångsförvaltningsbolaget ska betala ytterligare
ersättning för tillgångar och förpliktelser till företaget i
resolution, eller för aktier eller andra
äganderättsinstrument till ägarna av dessa.
Värdering när resolutionsåtgärder vidtagits
10 § I syfte att bedöma om det ekonomiska utfallet för ägare,
borgenärer och insättningsgarantisystemet skulle ha blivit
bättre om företaget i stället för att försättas i resolution
hade försatts i konkurs eller gått i likvidation, ska
Riksgäldskontoret så snart som möjligt efter det att samtliga
resolutionsåtgärder har vidtagits uppdra åt en person som har
en oberoende ställning i förhållande till myndigheter och det
företag som ska värderas, att göra en värdering som
fastställer
1. vilket ekonomiskt utfall ägare och borgenärer skulle ha
fått om företaget i stället hade försatts i konkurs eller
gått i likvidation vid den tidpunkt då beslutet att försätta
företaget i resolution fattades,
2. vilket ekonomiskt utfall ägare och borgenärer faktiskt har
fått vid resolutionen av företaget, och
3. vilken skillnaden är mellan det ekonomiska utfallet enligt
1 och 2.
Vid värderingen enligt första stycket ska statligt stöd till
företaget i resolution inte beaktas.
Riksgäldskontoret ska i uppdraget till värderaren ange om
jämförelsen med utfallet vid resolution ska avse konkurs
eller likvidation.
AVDELNING III. RESOLUTION
8 kap. Inledande av resolution
Fastställande av fallissemang
1 § Finansinspektionen ska på eget initiativ eller på begäran
av Riksgäldskontoret pröva om ett institut eller ett företag
som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 fallerar
eller sannolikt kommer att fallera enligt 2 och 3 §§.
Prövningen ska föregås av samråd med Riksgäldskontoret och
Riksbanken.
Om Finansinspektionen finner att institutet eller företaget
fallerar eller sannolikt kommer att fallera, ska inspektionen
omgående underrätta Riksgäldskontoret och andra relevanta
myndigheter.
2 § Ett institut eller företag ska anses fallera, om
Finansinspektionen på objektiva grunder finner att
1. institutet eller företaget åsidosätter sina skyldigheter
på ett sätt som medför att dess tillstånd ska återkallas,
2. värdet på institutets eller företagets tillgångar
understiger värdet på dess skulder,
3. institutet eller företaget inte kan betala sina skulder i
takt med att de förfaller till betalning, eller
4. institutet eller företaget behöver statligt stöd, utom i
de fall som anges i 3 §.
Ett institut eller företag ska anses sannolikt fallera om
Finansinspektionen på objektiva grunder finner att det inom
den närmaste framtiden kommer att befinna sig i en situation
som avses i första stycket 1–3.
3 § Om statligt stöd till ett institut eller företag krävs
för att undvika eller avhjälpa en allvarlig störning i
ekonomin i Sverige, ska institutet eller företaget inte anses
fallera om det inte befinner sig i en sådan situation som
avses i 2 § första stycket 1–3 eller andra stycket och det
stöd som krävs består av
1. en statlig garanti för likviditetsfaciliteter som
tillhandahålls av Riksbanken,
2. en statlig garanti för nya skuldförbindelser, eller
3. ett tillskott till kapitalbasen eller förvärv av
kapitalinstrument på marknadsmässiga grunder, när villkoren i
6 kap. 2–4 §§ inte är uppfyllda och stödet är nödvändigt för
att åtgärda kapitalunderskott som fastställts i stresstest,
tillgångsöversyner eller motsvarande genomgångar som
genomförts av Europeiska centralbanken, Europeiska
bankmyndigheten eller Finansinspektionen.
Stödet som avses i första stycket ska vara tillfälligt och
stå i proportion till omfattningen av den allvarliga
störningen. Det får inte användas för att kompensera
förluster som institutet eller företaget har drabbats av
eller inom den närmaste framtiden sannolikt kommer att
drabbas av.
Beslut om resolution m.m.
4 § Riksgäldskontoret ska efter Finansinspektionens
underrättelse enligt 1 § tredje stycket pröva om institutet
eller företaget ska försättas i resolution enligt 5–10 §§.
Om Riksgäldskontoret finner att det inte finns alternativa
åtgärder som inom rimlig tid skulle avhjälpa eller förhindra
fallissemang i institutet eller företaget, ska
Riksgäldskontoret omgående underrätta Finansinspektionen och
andra relevanta myndigheter.
Även utan en sådan underrättelse som avses i första stycket
får Riksgäldskontoret besluta om resolution av ett
holdingföretag enligt 8 §, om resolutionsförutsättningarna
konstaterats vara uppfyllda för ett EES-institut som är
dotterföretag till holdingföretaget, eller om resolution av
ett moderföretag enligt 11 § eller om åtgärder mot en
EES-filial enligt 12 §.
I fråga om resolution av ett institut eller ett företag som
ingår i en gränsöverskridande koncern ska Riksgäldskontoret
tillämpa 9 kap.
Förutsättningar för resolution
Institut
5 § Riksgäldskontoret ska försätta ett institut i resolution
om
1. Finansinspektionen har fastställt att institutet fallerar
eller att det är sannolikt att institutet kommer att
fallera,
2. det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid
skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang i institutet,
och
3. resolution är nödvändigt med hänsyn till det allmännas
intresse.
Resolution ska anses vara i det allmännas intresse, om
1. åtgärden är nödvändig för att uppnå ett eller flera av
ändamålen i 1 kap. 6 §,
2. åtgärden står i proportion till ändamålen, och
3. en avveckling av institutet genom konkurs eller
likvidation inte skulle uppnå ändamålen i lika hög grad.
Prövningen av villkoret i första stycket 2 ska föregås av
samråd med Riksbanken och Finansinspektionen.
Trots första stycket får Riksgäldskontoret besluta att inte
försätta institutet i resolution, om dess moderföretag eller
ett institut som omfattas av gruppbaserad tillsyn i samma
koncern har försatts eller ska försättas i resolution och
separata resolutionsåtgärder mot institutet inte bedöms som
nödvändiga för att uppnå något av ändamålen i 1 kap. 6 §.
Finansiellt institut
6 § Riksgäldskontoret får försätta ett finansiellt institut
som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 a i resolution, om
dess moderföretag omfattas av gruppbaserad tillsyn och både
det finansiella institutet och moderföretaget uppfyller de
förutsättningar för resolution som anges i 5 §.
I fråga om ett utländskt moderföretag ska den utländska
myndighet som ansvarar för moderföretaget ha konstaterat att
förutsättningar för resolution är uppfyllda enligt
lagstiftningen i det landet.
Holdingföretag
7 § Riksgäldskontoret ska försätta ett holdingföretag som
avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 b-2 d i resolution, om
holdingföretaget uppfyller de förutsättningar för resolution
som anges i 5 §. Lag (2021:467).
8 § Riksgäldskontoret får försätta ett holdingföretag som
avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 b-2 d i resolution trots
att det inte uppfyller förutsättningarna för resolution i 5 §,
om
1. holdingföretaget är en resolutionsenhet,
2. holdingföretaget är moderföretag till ett institut eller
ett EES-institut som uppfyller förutsättningarna för
resolution men som inte är en resolutionsenhet,
3. institutets eller EES-institutets fallissemang hotar
resolutionsgruppen, och
4. resolutionsåtgärder mot holdingföretaget är nödvändiga för
resolutionen av institutet eller EES-institutet eller av
resolutionsgruppen.
I fråga om ett EES-institut ska den utländska myndighet som
ansvarar för institutet ha konstaterat att förutsättningarna
för resolution är uppfyllda enligt lagstiftningen i det
landet. Lag (2021:467).
9 § Riksgäldskontoret får inte försätta ett holdingföretag
med blandad verksamhet i resolution med stöd av 7 eller 8 §,
om institutet eller EES-institutet innehas direkt eller
indirekt av ett mellanliggande finansiellt holdingföretag. I
sådana fall får i stället det finansiella holdingföretaget
försättas i resolution.
10 § Har upphävts genom lag (2021:467).
Resolution och åtgärder i samband med ett
resolutionsförfarande i tredjeland
Moderföretag
11 § Riksgäldskontoret får försätta ett företag som avses i 1
kap. 1 § första stycket 1 eller 2 och som är moderföretag
till ett tredjelandsinstitut i resolution, om
1. relevant myndighet i det land där tredjelandsinstitutet
har sitt huvudkontor har beslutat att tredjelandsinstitutet
uppfyller förutsättningarna för resolution enligt
lagstiftningen i det landet, och
2. det är nödvändigt med hänsyn till det allmänna intresset
enligt 5 § andra stycket.
EES-filialer
12 § Om en EES-filial i Sverige inte omfattas av ett
resolutionsförfarande i tredjeland eller om Riksgäldskontoret
inte har erkänt resolutionsförfarandet enligt 26 kap. 2–4 §§,
får Riksgäldskontoret vidta åtgärder enligt 15 kap. 1 §, 3 §
första stycket 6 samt 4 och 17 §§ lagen (2004:297) om bank-
och finansieringsrörelse eller 25 kap. 1 och 6 §§ och 15 §
första stycket första meningen samt tredje och fjärde
styckena lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden mot
filialen, dock inte besluta om sanktionsavgift, om det är
nödvändigt med hänsyn till det allmänna intresset enligt 5 §
andra stycket och
1. filialen inte uppfyller eller sannolikt inte kommer att
uppfylla villkoren för filialtillståndet och det inte finns
alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle återställa
filialens efterlevnad av villkoren eller förhindra att den
fallerar,
2. tredjelandsinstitutet saknar vilja eller förmåga, eller
sannolikt kommer att sakna förmåga, att på förfallodagen
fullgöra sina förpliktelser mot borgenärer inom EES, och det
är utrett att resolutions- eller annat insolvensförfarande
mot tredjelandsinstitutet inte har inletts eller kommer att
inledas inom rimlig tid i det land där det har sitt
huvudkontor, eller
3. relevant myndighet i det land där tredjelandsinstitutet
har sitt huvudkontor har inlett ett resolutionsförfarande mot
tredjelandsinstitutet eller underrättat Riksgäldskontoret att
den avser att inleda ett sådant förfarande.
Riksgäldskontoret ska underrätta den relevanta myndigheten i
det land där tredjelandsinstitutet har sitt huvudkontor om
åtgärder som vidtagits med stöd av denna paragraf.
Lag (2017:706).
Offentliggörande och registrering
13 § Riksgäldskontoret ska så snart som möjligt offentliggöra
ett beslut att försätta ett institut eller ett företag som
avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 i resolution.
14 § Om ett institut eller ett företag som avses i 1 kap. 1 §
första stycket 2 försätts i resolution, ska Riksgäldskontoret
genast anmäla beslutet till Bolagsverket för registrering.
Detsamma gäller för Riksgäldskontorets beslut att avsluta
resolutionen. Riksgäldskontoret ska även för registrering
underrätta Bolagsverket när allmän förvaltningsdomstol har
upphävt ett beslut att försätta institutet eller företaget i
resolution.
9 kap. Beslutsförfarande för gränsöverskridande koncerner
Ett dotterföretag uppfyller förutsättningarna för
resolution
Om Riksgäldskontoret ansvarar för
dotterföretaget
1 § Om ett dotterföretag i en gränsöverskridande koncern
uppfyller förutsättningarna för resolution enligt 8 kap., ska
Riksgäldskontoret omgående underrätta medlemmarna i
resolutionskollegiet för koncernen om detta och om de
resolutions- eller insolvensåtgärder som Riksgäldskontoret
anser vara lämpliga att vidta mot företaget.
2 § Åtgärder som Riksgäldskontoret underrättat om enligt 1 §
får vidtas mot dotterföretaget, om den utländska samordnande
resolutionsmyndigheten bedömer att åtgärderna sannolikt inte
leder till att förutsättningarna för resolution uppfylls för
en koncernenhet i ett annat land inom EES eller om den
samordnande resolutionsmyndigheten inte har föreslagit en
koncernresolutionsordning inom 24 timmar från det att den
tagit emot underrättelsen eller den längre tid som
Riksgäldskontoret godkänt.
3 § Om den samordnande resolutionsmyndigheten inom den
tidsfrist som anges i 2 § föreslår en
koncernresolutionsordning, ska Riksgäldskontoret försöka
komma överens med den samordnande resolutionsmyndigheten och
andra berörda resolutionsmyndigheter om att genomföra
koncernresolutionsordningen.
Om en överenskommelse enligt första stycket inte kan träffas
får Riksgäldskontoret, om myndigheten själv inte haft
invändningar mot den föreslagna koncernresolutionsordningen,
komma överens med de resolutionsmyndigheter som inte heller
haft invändningar, om en koncernresolutionsordning som
omfattar koncernföretag hemmahörande i Sverige.
Riksgäldskontoret ska fatta beslut i enlighet med en
överenskommelse som myndigheten ingår enligt denna
paragraf.
4 § Om någon överenskommelse enligt 3 § inte
träffas, får Riksgäldskontoret försätta dotterföretaget i
resolution och vidta resolutions- eller insolvensåtgärder mot
dotterföretaget.
Vid beslut enligt första stycket ska innehållet i den
koncernresolutionsplan som upprättats enligt 3 kap. samt
åtgärdernas potentiella effekter på det finansiella systemets
stabilitet i de berörda länderna inom EES och på andra delar
av koncernen beaktas.
Riksgäldskontoret ska underrätta den samordnande
resolutionsmyndigheten och de övriga berörda
resolutionsmyndigheterna om skälen för sitt beslut enligt
första stycket och om åtgärder som myndigheten avser att
vidta.
Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet
5 § Om Riksgäldskontoret i egenskap av samordnande
resolutionsmyndighet får en sådan underrättelse som avses i
artikel 91.1 i krishanteringsdirektivet från en
resolutionsmyndighet i ett land inom EES, gäller 6–8 §§.
6 § Riksgäldskontoret ska bedöma effekterna av de
resolutionsåtgärder eller andra åtgärder som anges i
underrättelsen för andra koncernföretag hemmahörande inom
EES.
Om Riksgäldskontoret anser att meddelade åtgärder sannolikt
leder till att förutsättningarna för resolution enligt
artikel 32 eller 33 i krishanteringsdirektivet uppfylls för
ett koncernföretag i ett annat land inom EES än det som
lämnat underrättelsen, ska Riksgäldskontoret, senast inom 24
timmar efter det att myndigheten tagit emot underrättelsen
eller den längre tid som godkänns av den underrättande
myndigheten, föreslå en koncernresolutionsordning.
Bedömningarna enligt första och andra styckena ska ske efter
samråd med medlemmarna i resolutionskollegiet för koncernen.
7 § Riksgäldskontoret ska försöka komma överens med övriga
berörda resolutionsmyndigheter om
koncernresolutionsordningen. Om en överenskommelse träffas,
ska Riksgäldskontoret fatta ett beslut i enlighet med
överenskommelsen.
8 § Om det inte är möjligt att träffa en överenskommelse, får
Riksgäldskontoret, om förutsättningarna i 8 kap. är
uppfyllda, försätta ett företag som myndigheten ansvarar för
i resolution och vidta resolutions- eller insolvensåtgärder
mot företaget.
Vid beslut enligt första stycket gäller inte kravet på
underrättelse enligt 10 §.
Riksgäldskontoret ansvarar för ett dotterföretag men är inte
underrättande myndighet
9 § Om Riksgäldskontoret i andra fall än de som anges i 1 och
5 §§ ansvarar för ett företag som omfattas av en
koncernresolutionsordning, gäller 3 och 4 §§.
Moderföretaget uppfyller förutsättningarna för resolution
Riksgäldskontoret ansvarar för moderföretaget
10 § Om ett moderföretag, som Riksgäldskontoret ansvarar för
och som ingår i en gränsöverskridande koncern, uppfyller
förutsättningarna för resolution enligt 8 kap., ska
Riksgäldskontoret omgående lämna underrättelse om detta och
lämpliga resolutions- eller insolvensåtgärder till
medlemmarna i resolutionskollegiet för koncernen.
Resolutions- eller insolvensåtgärder enligt första stycket
får omfatta en koncernresolutionsordning, om
1. resolutionsåtgärder eller andra åtgärder mot
moderföretaget sannolikt leder till att förutsättningarna för
resolution enligt artikel 32 eller 33 i
krishanteringsdirektivet uppfylls för något annat
koncernföretag som inte är hemmahörande i Sverige,
2. resolutionsåtgärder eller andra åtgärder mot
moderföretaget inte är tillräckliga för att stabilisera
situationen eller sannolikt inte kommer att leda till ett
optimalt resultat,
3. en utländsk resolutionsmyndighet inom EES fastställer att
förutsättningarna för resolution enligt artikel 32 eller 33 i
krishanteringsdirektivet är uppfyllda för ett eller flera
dotterföretag som den ansvarar för, eller
4. resolutionsåtgärder eller andra åtgärder på koncernnivå
kommer att omfatta dotterföretag på ett sätt som gör att en
koncernresolutionsordning är lämplig.
11 § Om Riksgäldskontoret inte föreslår en
koncernresolutionsordning ska myndigheten, efter samråd med
medlemmarna i resolutionskollegiet, fatta beslut om
resolution och resolutions- eller insolvensåtgärder.
Vid beslut enligt första stycket ska Riksgäldskontoret följa
den koncernresolutionsplan som beslutats enligt 3 kap., om
det inte bedöms att resolutionsändamålen uppnås effektivare
med hjälp av andra åtgärder än de som anges i planen, samt
beakta den finansiella stabiliteten i de länder inom EES som
berörs.
12 § Om Riksgäldskontoret föreslår en
koncernresolutionsordning, gäller 7 och 8 §§.
Riksgäldskontoret ansvarar för ett dotterföretag men inte för
det som fallerar
13 § Om en utländsk resolutionsmyndighet har lagt fram en
koncernresolutionsordning för ett moderföretag till ett
dotterföretag som Riksgäldskontoret ansvarar för, gäller
3 och 4 §§.
Gemensamma bestämmelser
14 § Ett beslut om en koncernresolutionsordning som fattas av
en utländsk resolutionsmyndighet efter överenskommelse med en
eller flera resolutionsmyndigheter eller på grund av att
resolutionsmyndigheterna inte har kommit överens, gäller i
Sverige.
15 § Åtgärder enligt detta kapitel ska vidtas så snart som
möjligt.
10 kap. Följder av ett beslut om resolution för ägare och
ledning
Riksgäldskontoret tar kontroll
1 § När Riksgäldskontoret har beslutat att ett företag ska
försättas i resolution, övertar myndigheten
1. ägarnas rätt att rösta för aktierna eller andelarna vid
stämman, eller
2. i en sparbank, huvudmännens rätt att besluta i ärenden vid
sparbankstämman.
I syfte att uppnå resolutionsändamålen får Riksgäldskontoret
vidare utöva kontroll över företaget genom att ta över
ägarnas, huvudmännens, styrelsens och den verkställande
direktörens rättigheter och befogenheter i den utsträckning
myndigheten anser nödvändigt.
Föreläggande att vidta resolutionsåtgärder
2 § Riksgäldskontoret får förelägga företaget i resolution
att vidta en eller flera resolutionsåtgärder.
Ledningen i ett företag i resolution
3 § Riksgäldskontoret ska utse en ny styrelse och
verkställande direktör för ett företag i resolution. Detta
gäller dock inte om det är nödvändigt för att uppnå
resolutionsändamålen att en eller flera styrelseledamöter
eller den verkställande direktören behåller sina uppdrag.
11 kap. Hinder mot exekutiva åtgärder och vissa
rättshandlingar knutna till resolution
Hinder mot exekutiva åtgärder
1 § Under den tid resolution pågår får utmätning eller annan
verkställighet enligt utsökningsbalken inte äga rum mot
företaget. Handräckning enligt lagen (1978:599) om
avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. får inte ske.
Under den tid resolution pågår, får inte heller beslut om
kvarstad eller betalningssäkring meddelas mot företaget.
Vilandeförklaring av rättsprocesser
2 § När ett företag har försatts i resolution, får
Riksgäldskontoret ansöka om att en domstol eller motsvarande
organ vilandeförklarar en rättsprocess som företaget i
resolution är part i.
Domstolen, eller det motsvarande organet, får vilandeförklara
rättsprocessen om det krävs för att uppnå
resolutionsändamålen.
Hinder mot att utöva vissa rättshandlingar
3 § En motpart till ett företag som avses i 1 kap. 1 § första
stycket får på grund av ett beslut om resolution eller en
resolutionsåtgärd, eller en händelse som har ett direkt
samband med ett sådant beslut, inte
1. säga upp eller häva ett avtal med företaget,
2. ändra villkoren i ett avtal med företaget,
3. ställa in fullgörelse av en förpliktelse mot företaget,
4. kvitta en fordran som företaget har på motparten, eller en
förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, mot en
fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse
som motparten ska fullgöra mot företaget,
5. omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller
en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, till
en nettofordran eller en nettoförpliktelse (nettning),
6. tillämpa en slutavräkningsklausul, eller
7. ta emot, förfoga över eller ta i anspråk en säkerhet i
tillgångar som tillhör företaget.
Ett sådant beslut eller en sådan händelse som anges i första
stycket utgör inte ett kollektivt obeståndsförfarande enligt
lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på
finansmarknaden.
Första och andra styckena gäller endast om
1. företaget fortsätter att fullgöra väsentliga skyldigheter
enligt avtalet i förhållande till motparten, eller
2. företaget inte kan fullgöra dessa skyldigheter till följd
av ett beslut enligt 5 kap. 7 § eller 8 § första stycket 1
eller 13 kap. 2, 7 eller 8 §. Lag (2021:467).
4 § Ett avtalsvillkor i strid med 3 § är ogiltigt.
5 § Ett förbud enligt 3 § gäller även för en motpart till
1. ett dotterföretag till ett sådant företag som avses i 1
kap. 1 § första stycket, om ett företag inom koncernen svarar
för fullgörelse av dotterföretagets förpliktelser, eller
2. ett annat företag inom koncernen, om motpartens rätt
grundar sig på ett beslut om resolution eller en
resolutionsåtgärd som riktar sig mot något annat företag inom
koncernen eller på en händelse som har ett direkt samband med
ett sådant beslut.
6 § Om Riksgäldskontoret har erkänt ett resolutionsförfarande
i tredjeland i enlighet med 26 kap. 2 §, ska ett sådant
förfarande betraktas som ett beslut om resolution eller en
resolutionsåtgärd vid tillämpning av 3–5 §§.
7 § Bestämmelserna i 3–6 §§ ska anses vara internationellt
tvingande regler i den mening som avses i artikel 9 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av
den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser
(Rom I), i den ursprungliga lydelsen.
12 kap. Resolutionsåtgärder
Vad som är resolutionsåtgärder
1 § När ett företag har försatts i resolution, får
Riksgäldskontoret använda sig av följande
resolutionsåtgärder:
1. Vidta åtgärder som anges i 10 kap. 2 §, 13 kap. 1, 2, 7,
8, 11 och 12 §§, 14 kap. 2–4 §§, 16 kap. 1, 3 och 4 §§, 17
kap. 7 och 9 §§, 18 kap. 8 och 10 §§, 19 kap. 7 och 9 §§, 20
kap. 1 och 4 §§, 21 kap. 16 och 18 §§ samt 28 kap. 2 §.
2. Tillämpa följande resolutionsverktyg:
a) försäljningsverktyget enligt 17 kap.,
b) broinstitutsverktyget enligt 18 kap.,
c) avskiljandeverktyget enligt 19 kap., eller
d) skuldnedskrivningsverktyget enligt 21 kap.
3. Tillsätta en särskild förvaltare enligt 15 kap. 1 §.
Dessutom får regeringen använda något av de statliga
stabiliseringsverktygen under de förutsättningar som anges i
22 kap. Lag (2017:1310).
Tillämpningsprinciper
2 § Riksgäldskontoret ska vidta de resolutionsåtgärder som är
nödvändiga med hänsyn till det allmänna intresset och som
bäst uppfyller resolutionsändamålen i det enskilda fallet.
När Riksgäldskontoret vidtar resolutionsåtgärder, ska
myndigheten sträva efter att minimera resolutionskostnaderna
och undvika onödig värdeförstörelse.
Om resolutionsåtgärder leder till konflikt mellan två eller
flera resolutionsändamål, ska Riksgäldskontoret, om inte
annat framgår av denna lag, väga ändamålen mot varandra med
beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet.
3 § Sådana krav på godkännande eller medgivande eller
förfarandekrav vid underrättelser som gäller enligt annan
författning, avtal eller på annan grund ska inte utgöra
hinder för Riksgäldskontoret att vidta resolutionsåtgärder.
Första stycket gäller inte om något annat anges i denna lag
eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till
lagen.
4 § När resolutionsåtgärder vidtas ska aktiebolagslagen
(2005:551) och lagen (2006:451) om offentliga
uppköpserbjudanden inte tillämpas i de delar som motsvarar
- artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv
2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden, i
lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv
2014/59/EU,
- avdelning II, kapitel -I, II och IV i Europaparlamentets och
rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa
aspekter av bolagsrätt, i lydelsen enligt Europaparlamentets
och rådets direktiv (EU) 2019/2121,
- Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den
11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares
rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,
- Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/35/EU av den
5 april 2011 om fusioner av aktiebolag, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU, och
- artiklarna 10, 19.1, 29.1-29.3, 31.2 första stycket, 33-36
och 40-42 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU
av den 25 oktober 2012 om samordning av de skyddsåtgärder som
krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i
fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avsedda bolagen
i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att
bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital,
i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga, i lydelsen
enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU.
Lag (2022:1656).
Offentliggörande
5 § Riksgäldskontoret ska så snart som möjligt offentliggöra
ett beslut att vidta resolutionsåtgärder.
Om Riksgäldskontoret fattar beslut enligt 13 kap. 2, 7, 8, 11
eller 12 §, ska myndigheten även offentliggöra villkoren för
åtgärden och den tidsperiod som åtgärden gäller.
Resolutionsåtgärder beträffande ett företag i en koncern
6 § Om ett företag ingår i en koncern, ska Riksgäldskontoret
utforma de resolutionsåtgärder som vidtas mot företaget på
ett sätt som
1. minimerar påverkan på andra koncernföretag och på
koncernen som helhet, och
2. minimerar de negativa effekterna på den finansiella
stabiliteten inom EES, särskilt i de länder där koncernen är
verksam.
Anställda och deras representanter
7 § Riksgäldskontorets beslut om resolutionsåtgärder ska inte
påverka de anställdas rätt till arbetstagarrepresentanter i
styrelsen enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation
för privatanställda.
8 § När Riksgäldskontoret vidtar en resolutionsåtgärd som
berör de anställda, bör myndigheten informera och samråda med
representanter för de anställda.
Det ekonomiska utfallet
9 § När försäljningsverktyget, broinstitutsverktyget eller
avskiljandeverktyget används för att överföra vissa
tillgångar eller förpliktelser från ett företag i resolution,
ska Riksgäldskontoret sträva efter att det ekonomiska
utfallet för ägare och borgenärer vars fordringar inte
överförts inte blir sämre än om företaget i stället hade
avvecklats genom konkurs eller likvidation vid den tidpunkt
då beslutet om resolution fattades.
10 § När skuldnedskrivningsverktyget används, ska
Riksgäldskontoret sträva efter att det ekonomiska utfallet
för ägare och borgenärer vars fordringar har skrivits ned
eller konverterats till aktier eller andra
äganderättsinstrument inte blir sämre än om företaget i
stället hade avvecklats genom konkurs eller likvidation vid
den tidpunkt då beslutet om resolution fattades.
11 § När medel från insättningsgarantisystemet tillförs
enligt 7 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, ska
Riksgäldskontoret sträva efter att det ekonomiska utfallet
för insättningsgarantisystemet inte blir sämre än om
företaget i stället hade avvecklats genom konkurs eller
likvidation vid den tidpunkt då beslutet om resolution
fattades.
Egendom i tredjeland
12 § Om Riksgäldskontoret har beslutat att vidta en
resolutionsåtgärd som avser tillgångar i tredjeland eller
aktier eller andra äganderättsinstrument, rättigheter eller
förpliktelser som styrs av lagstiftningen i ett sådant land,
ska myndigheten antingen
1. förvalta aktierna, de andra äganderättsinstrumenten,
tillgångarna eller rättigheterna och uppfylla skyldigheterna
för mottagarens räkning, till dess beslutet får verkan,
eller
2. upphäva sitt beslut om det visar sig högst osannolikt att
åtgärden kommer att få avsedd verkan.
Om ett beslut upphävs enligt första stycket 2, ska
transaktioner eller andra åtgärder som vidtagits för att
verkställa det upphävda beslutet återgå eller återställas.
13 kap. Beslut om ändring av vissa avtalsvillkor och om
förbud mot att fullgöra förpliktelser, ta i anspråk
säkerheter och att företa vissa rättshandlingar
Ändring av löptider och räntevillkor
1 § I fråga om nedskrivningsbara skulder och relevanta
kapitalinstrument som tillkommit innan ett företag försatts i
resolution får Riksgäldskontoret besluta att
1. ändra löptiden för skulden,
2. ändra den ränta som ska betalas för skulden, eller
3. ändra dagen då räntan förfaller till betalning.
Första stycket gäller inte för en skuld som är säkerställd.
Lag (2021:467).
Förbud mot att fullgöra vissa förpliktelser
2 § Riksgäldskontoret får besluta att ett företag som är
försatt i resolution tillfälligt inte ska fullgöra en
betalnings- eller en leveransförpliktelse som följer av ett
avtal som har ingåtts av företaget.
Om Riksgäldskontoret fattat ett beslut enligt första stycket,
behöver inte heller motparten fullgöra sin betalnings- eller
leveransförpliktelse enligt avtalet.
3 § Ett beslut av Riksgäldskontoret enligt 2 § första stycket
gäller från offentliggörandet av beslutet enligt 12 kap. 5 §
och som längst till klockan 24.00 den bankdag som följer
närmast efter dagen för offentliggörandet.
4 § Om en betalnings- eller leveransförpliktelse skulle ha
fullgjorts under den tid som Riksgäldskontoret beslutat om
enligt 3 §, ska förpliktelsen fullgöras så snart tiden har
gått ut.
5 § Ett beslut enligt 2 § första stycket får inte avse
1. överföringsuppdrag avseende betalningar eller leveranser av
finansiella instrument som har lagts in i ett anmält
avvecklingssystem, eller
2. betalnings- eller leveransförpliktelser som ska fullgöras
mot centrala motparter och centralbanker.
Om ett beslut enligt 2 § första stycket gäller kvalificerade
insättningar, ska Riksgäldskontoret se till att en insättare
dagligen får tillgång till ett lämpligt belopp av sina
insättningar. Lag (2021:467).
6 § Om ett företag i resolution fullgör en betalnings- eller
leveransförpliktelse i strid med ett beslut enligt 2 § första
stycket, ska betalningen eller leveransen ändå gälla, om
Riksgäldskontoret inte visar att motparten kände till
beslutet eller att det förekom omständigheter som gav
motparten skälig anledning att anta att Riksgäldskontoret
hade fattat ett sådant beslut.
Förbud mot att ta i anspråk säkerheter
7 § Riksgäldskontoret får besluta att en borgenär till ett
företag i resolution inte får ta i anspråk en säkerhet som
har ställts ut i tillgångar som tillhör företaget.
Förbudet får gälla från offentliggörandet enligt 12 kap. 5 §
och som längst till klockan 24.00 den bankdag som följer
närmast efter dagen för offentliggörandet.
8 § Om Riksgäldskontoret har beslutat att försätta något
annat företag inom samma koncern som företaget enligt 7 § i
resolution eller att vidta en sådan åtgärd som anges i 12
kap. 1 § första stycket 1 eller 2 mot ett sådant företag, ska
Riksgäldskontoret fatta ett särskilt beslut om förbud mot att
ta i anspråk säkerheter med avseende på det företaget.
Innehållet i beslutet ska motsvara innehållet i det beslut
som fattas enligt 7 §.
9 § Ett beslut enligt 7 eller 8 § får inte avse en
marginalsäkerhet eller annan panträtt som har ställts ut i
samband med deltagande i ett anmält avvecklingssystem eller
som innehas av en centralbank eller en central motpart.
10 § Om en borgenär tar i anspråk en säkerhet i strid med ett
beslut enligt 7 eller 8 §, ska rättshandlingen ändå gälla, om
Riksgäldskontoret inte visar att borgenären kände till
beslutet eller att det förekom omständigheter som gav
borgenären skälig anledning att anta att Riksgäldskontoret
hade fattat ett sådant beslut.
Förbud mot att utöva vissa rättshandlingar
11 § Riksgäldskontoret får besluta att en motpart till ett
företag i resolution inte får
1. säga upp eller häva ett avtal med företaget,
2. ändra villkoren i ett avtal med företaget,
3. ställa in fullgörelsen mot företaget,
4. kvitta en fordran som företaget har på motparten, eller en
förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, mot en
fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse
som motparten ska fullgöra mot företaget,
5. omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller
en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, till
en nettofordran eller en nettoförpliktelse, eller
6. tillämpa en slutavräkningsklausul.
Första stycket gäller endast om
1. företaget fortsätter att fullgöra väsentliga
avtalsförpliktelser i förhållande till motparten, eller
2. företaget inte kan fullgöra dessa förpliktelser till följd
av ett beslut enligt 2, 7 eller 8 § eller 5 kap. 7 § eller 8 §
första stycket 1.
Förbudet får gälla från offentliggörandet enligt 12 kap. 5 §
och som längst till klockan 24.00 den bankdag som följer
närmast efter dagen för offentliggörandet. Lag (2021:467).
12 § Riksgäldskontoret får besluta att en motpart till ett
dotterföretag till ett företag i resolution inte får vidta en
sådan åtgärd som anges i 11 § första stycket beträffande ett
avtal med dotterföretaget, om
1. företaget i resolution svarar för fullgörelse av
dotterföretagets förpliktelser, och
2. grunden för att vidta åtgärden är obestånd hos företaget i
resolution eller dess finansiella ställning i övrigt.
Vid ett beslut enligt första stycket gäller 11 § andra stycket
1 och tredje stycket. Lag (2021:467).
13 § När Riksgäldskontoret har beslutat om en överföring
enligt 17 kap. 2 §, 18 kap. 1 § eller 19 kap. 1 §, får
myndigheten fatta ett beslut enligt 12 § endast om
1. samtliga dotterföretagets tillgångar och förpliktelser som
är hänförliga till avtalet har överförts till mottagaren,
eller
2. myndigheten ser till att avtalsförpliktelserna säkerställs
på annat sätt.
14 § Ett beslut enligt 11 eller 12 § får inte avse avtal
som
1. är hänförliga till ett anmält avvecklingssystem,
eller
2. företaget i resolution har ingått med centralbanker eller
centrala motparter.
15 § En motpart till ett företag i resolution eller ett
dotterföretag till ett företag i resolution får vidta en
sådan åtgärd som anges i 11 § första stycket före utgången av
den tid som Riksgäldskontoret beslutat om enligt 11 § tredje
stycket, om myndigheten underrättar motparten om
1. att de rättigheter och förpliktelser som omfattas av
avtalet inte ska överföras till en mottagare, eller
2. att de skulder som omfattas av avtalet inte ska skrivas
ned eller konverteras genom användning av
skuldnedskrivningsverktyget.
16 § Om de rättigheter och förpliktelser som omfattas av
avtalet har överförts till en mottagare, får motparten efter
utgången av den tid som Riksgäldskontoret beslutat om enligt
11 § tredje stycket vidta en sådan åtgärd som anges i 11 §
första stycket endast om mottagaren vid eller efter
mottagandet inte fullgör väsentliga avtalsförpliktelser.
17 § Om en motpart till ett företag i resolution vidtar en
åtgärd i strid med ett beslut enligt 11 eller 12 §, ska
åtgärden ändå gälla, om Riksgäldskontoret inte visar att
motparten kände till beslutet eller att det förekom
omständigheter som gav motparten skälig anledning att anta
att Riksgäldskontoret hade fattat ett sådant beslut.
Tidigare beslut om tillfälliga åtgärder utanför resolution
18 § Riksgäldskontoret får inte besluta om en tillfällig
åtgärd enligt 2-17 §§ om Riksgäldskontoret tidigare har
beslutat om en motsvarande åtgärd enligt 5 kap. 7 eller
8 §. Lag (2021:467).
14 kap. Kompletterande befogenheter
1 § När Riksgäldskontoret beslutar om resolution eller vidtar
en resolutionsåtgärd, får myndigheten vidta åtgärder som
anges i 2–4 §§, om det är nödvändigt för att säkerställa
verkställigheten av ett beslut om resolution eller en
resolutionsåtgärd eller för att uppnå ett eller flera
resolutionsändamål.
2 § Riksgäldskontoret får besluta att en innehavare av aktier
i ett företag i resolution eller av andra
äganderättsinstrument som har getts ut av företaget inte får
förvärva ytterligare sådana aktier eller
äganderättsinstrument.
3 § Riksgäldskontoret får begära att
1. en börs ska avslå en begäran om upptagande till handel på
en reglerad marknad av ett finansiellt instrument som har
getts ut av ett företag i resolution eller besluta att ett
sådant finansiellt instrument inte längre ska vara upptaget
till handel enligt 15 kap. 11 § lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden,
2. en börs med tillstånd enligt 13 kap. 12 § andra stycket 1
lagen om värdepappersmarknaden eller ett värdepappersinstitut
med tillstånd enligt 2 kap. 1 § 8 eller 9 samma lag ska avslå
en ansökan om att ett finansiellt instrument som har getts ut
av ett företag i resolution ska handlas på en
handelsplattform eller besluta att ett sådant finansiellt
instrument inte längre ska handlas på en handelsplattform
enligt 11 kap. 11 a § samma lag,
3. Finansinspektionen utför en prövning enligt 22 kap. 2 a §
lagen om värdepappersmarknaden.
Riksgäldskontoret får även begära att en behörig myndighet i
ett annat land inom EES fattar motsvarande beslut.
Lag (2017:706).
4 § Riksgäldskontoret får besluta att ett avtal som ett
företag i resolution är part i ska sägas upp med omedelbar
verkan eller att villkoren i avtalet ska ändras.
15 kap. Särskild förvaltare
1 § Riksgäldskontoret får utse en särskild förvaltare i ett
företag som är försatt i resolution. När en särskild
förvaltare har utsetts, ska Riksgäldskontoret anmäla detta
för registrering hos Bolagsverket.
2 § Den särskilda förvaltaren ska inom sitt uppdrag vidta
alla de åtgärder som främjar de relevanta
resolutionsändamålen och genomföra resolutionsåtgärder i
enlighet med de instruktioner som Riksgäldskontoret gett.
Om styrelsen eller den verkställande direktören i ett företag
som är försatt i resolution fattar ett beslut eller vidtar en
åtgärd utan samtycke från förvaltaren, inverkar detta inte på
rättshandlingens giltighet.
3 § Den särskilda förvaltaren ska ha den insikt och
erfarenhet som uppdraget kräver och även i övrigt vara
lämplig för uppdraget.
Förvaltaren får inte stå i sådant förhållande till någon
ägare, borgenär eller någon annan som kan rubba förtroendet
för hans eller hennes opartiskhet vid utförandet av
uppdraget. Det får inte heller i övrigt finnas någon
omständighet som medför att förtroendet för honom eller henne
kan rubbas.
Förvaltaren ska omedelbart underrätta Riksgäldskontoret om
omständigheter som kan medföra jäv för honom eller henne.
Om förvaltaren begär att få bli entledigad och visar skäl
till det, ska Riksgäldskontoret entlediga förvaltaren.
4 § Den särskilda förvaltaren ska upprätta och till
Riksgäldskontoret lämna in en skriftlig rapport i samband med
att förvaltarskapet inleds och avslutas. Riksgäldskontoret
får ange när förvaltaren ska lämna in skriftliga rapporter
under pågående uppdrag.
5 § Den särskilda förvaltaren får utses för en period av
högst ett år. Riksgäldskontoret får förlänga uppdraget, om
det finns skäl för det.
Riksgäldskontoret får, med omedelbar verkan, skilja
förvaltaren från sitt uppdrag.
16 kap. Åtgärder mot ägare
1 § Om ett företag i resolution är ett aktiebolag, ska
Riksgäldskontoret, innan eller i samband med att myndigheten
vidtar en resolutionsåtgärd som kan leda till att någon
borgenär drabbas av förluster eller får sin fordran helt
eller delvis konverterad, besluta att bolagets aktiekapital
ska minskas i proportion till bolagets förluster enligt en
värdering enligt 7 kap.
2 § Om företaget i resolution har ett positivt värde, får
Riksgäldskontoret besluta att innehavare av skuldförbindelser
som företaget har ingått ska byta sina fordringar mot aktier
eller andra andelar i företaget (konvertering).
Konverteringen ska ske till en omräkningskurs som väsentligt
minskar ägarnas andel i företaget.
3 § Riksgäldskontoret får i samband med beslut om att minska
aktiekapitalet enligt 1 § besluta att
1. dra in befintliga aktier, eller
2. överföra befintliga aktier till en borgenär som har fått
sin fordran helt eller delvis nedskriven.
4 § Om ett företag i resolution är en ekonomisk förening, ska
Riksgäldskontoret, innan eller i samband med att myndigheten
vidtar en resolutionsåtgärd som kan leda till att någon
borgenär drabbas av förluster eller får sin fordran helt eller
delvis konverterad, besluta att minska andelarnas värde i
proportion till föreningens förluster enligt en värdering
enligt 7 kap. Lag (2020:675).
5 § Beslut som Riksgäldskontoret fattar enligt 1-4 §§ är
bindande för företaget i resolution och för berörda ägare och
borgenärer.
En av Riksgäldskontoret beslutad kapitalminskning ska
antecknas i aktiebolagsregistret, föreningsregistret eller
bankregistret.
Kapitalminskningen ska ingå i beräkningen av de tröskelvärden
som avses i 21 kap. 30 § och 22 kap. 2 §. Lag (2021:467).
17 kap. Försäljningsverktyget
Definition av försäljningsverktyget
1 § Med försäljningsverktyget avses en sådan överföring som
anges i 2 § från ett företag i resolution eller från någon
annan än företaget till en förvärvare som inte är ett
broinstitut enligt 18 kap. 2 § eller ett
tillgångsförvaltningsbolag enligt 19 kap. 2 §.
Generellt om överföring
2 § Riksgäldskontoret får använda försäljningsverktyget för
att
1. från företaget överföra tillgångar eller förpliktelser,
eller
2. från någon annan än företaget överföra aktier och andra
äganderättsinstrument som företaget har gett ut.
Återföring
3 § Riksgäldskontoret får föra tillbaka överförda tillgångar
eller förpliktelser till företaget eller den förra ägaren
eller innehavaren, om överföringen har genomförts i strid med
villkoren i beslutet om överföring eller om Riksgäldskontoret
och förvärvaren har enats om att tillgångarna eller
förpliktelserna ska föras tillbaka.
4 § Riksgäldskontorets beslut om överföring ska ange under
vilken tid återföring får ske och de villkor i övrigt som ska
gälla för återföring.
5 § Den som har fått ersättning vid en överföring ska betala
tillbaka ersättningen om en återföring sker.
Den som är mottagare vid en återföring är skyldig att ta emot
de tillgångar och förpliktelser som förs tillbaka.
Rätten till tillgångar och förpliktelser som överförs
6 § Vid en överföring förlorar ägarna till företaget och
företagets borgenärer sin rätt till de överförda tillgångarna
och förpliktelserna.
7 § Skyldigheter eller ansvarsförbindelser som hänför sig
till de tillgångar eller förpliktelser som överförs ska inte
gälla mot förvärvaren, om Riksgäldskontoret särskilt beslutar
om det.
Första stycket gäller inte för sådana säkerhetsrätter som
avses i 23 kap. 4 §.
Ägares och borgenärers rätt till ersättning enligt denna lag
utgör inte en sådan skyldighet eller ansvarsförbindelse som
avses i första stycket.
Förvärvarens rättsliga ställning efter en överföring
8 § Vid en överföring övertar förvärvaren de rättigheter och
förpliktelser som följer med det som överförts. Förvärvaren
går in som part i stället för företaget i de avtal som
överförs.
Medlemskap eller rätt att delta i betalnings-, clearing- och
avvecklingssystem, handelsplattformar, reglerade marknader
eller system för ersättning till insättare och investerare
får överföras om förvärvaren uppfyller kraven för medlemskap
eller deltagande i sådana system.
Om förvärvaren inte har ett tillräckligt kreditbetyg, ska det
dock inte utgöra hinder för överföring av medlemskap eller en
rätt att delta i sådana system.
Riksgäldskontoret får besluta att förvärvaren får utöva
rättigheter enligt andra stycket i högst 24 månader från det
att rättigheten överförts, även om förvärvaren inte uppfyller
kraven för medlemskap eller deltagande. På begäran av
förvärvaren får Riksgäldskontoret förlänga tiden.
Samarbetsskyldighet
9 § Riksgäldskontoret får förelägga företaget och förvärvaren
att bistå varandra med särskilt angivna informations- och
understödsåtgärder.
Villkor, försäljningsprocess och ersättning
10 § En överföring ska ske på affärsmässiga villkor. Vid
bedömningen av vad som utgör affärsmässiga villkor ska den
värdering som gjorts enligt 7 kap. beaktas.
11 § När försäljningsverktyget används, ska Riksgäldskontoret
bjuda ut äganderättsinstrument som getts ut av företaget
eller dess tillgångar eller förpliktelser till försäljning på
marknaden.
Ett erbjudande om försäljning
1. ska vara öppet för insyn,
2. ska ge en rättvisande bild av företaget och dess
tillgångar och förpliktelser samt av äganderättsinstrument
som har getts ut av företaget,
3. får inte på ett otillbörligt sätt gynna eller missgynna
potentiella köpare,
4. får inte ge upphov till intressekonflikter,
5. ska beakta behovet av att uppnå en snabb resolution, och
6. ska syfta till att få högsta möjliga pris vid
försäljningen.
12 § Riksgäldskontoret får använda försäljningsverktyget utan
att iaktta kraven i 11 §, om ett förfarande enligt 11 §
första stycket eller uppfyllande av krav enligt 11 § andra
stycket förhindrar eller försvårar att resolutionsändamålen
uppnås.
13 § Den ersättning som ska betalas av en förvärvare vid en
överföring ska tillfalla
1. företaget, om överföringen avser företagets tillgångar
eller förpliktelser, och
2. den förra ägaren eller innehavaren, om överföringen avser
aktier eller andra äganderättsinstrument som ägdes eller
innehades av någon annan än företaget.
Från ersättningen får Riksgäldskontoret, för sin egen eller
för resolutionsreservens räkning, göra avdrag för kostnader
som har uppstått i samband med överföringen.
Prövning av ägares lämplighet
14 § Om försäljningsverktyget används för att överföra aktier
i sådan omfattning att förvärvet kräver tillstånd enligt 14
kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
eller 24 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
ska Finansinspektionen handlägga ett sådant ärende skyndsamt.
15 § Om aktier överförs utan att Finansinspektionen har
prövat frågan om tillstånd för förvärvet, ska rösträtten för
aktierna utövas av Riksgäldskontoret.
Finansinspektionen ska skriftligen meddela Riksgäldskontoret
och förvärvaren så snart som möjligt efter det att
inspektionen har fattat beslut avseende tillstånd för
förvärvet.
Om Finansinspektionen beslutar att ge tillstånd till
förvärvaren, ska förvärvaren utöva rösträtten för aktierna
från det att denne och Riksgäldskontoret har tagit emot ett
sådant meddelande som avses i andra stycket.
16 § Om Finansinspektionen beslutar att inte ge tillstånd
till förvärvaren, får Riksgäldskontoret förelägga förvärvaren
att avyttra aktierna inom en frist som fastställs av
myndigheten.
Under denna frist får Finansinspektionen inte vidta några
åtgärder enligt 15 kap. lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse eller 25 kap. lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden mot förvärvaren.
Särskilt om tillståndsprövning
17 § Om en överföring kräver tillstånd för bank-,
finansierings- eller värdepappersrörelse, ska
Finansinspektionen handlägga ett sådant ärende skyndsamt.
Detsamma gäller om en överföring kräver tillstånd enligt 7
kap. 12 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
eller 7 kap. 13 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
18 kap. Broinstitutsverktyget
Definitioner och tillämpningsområde
1 § Med broinstitutsverktyget avses att Riksgäldskontoret, i
syfte att säkerställa att kritisk verksamhet upprätthålls,
till ett broinstitut överför
1. från ett företag i resolution: tillgångar eller
förpliktelser, eller
2. från någon annan än ett företag i resolution: aktier och
andra äganderättsinstrument som företaget har gett ut.
2 § Med ett broinstitut avses ett aktiebolag som
1. ägs helt eller delvis av staten,
2. har bildats för att ta emot tillgångar eller förpliktelser
från företag i resolution och aktier eller andra
äganderättsinstrument som har getts ut av företag i
resolution från någon annan än företaget, och
3. avser att fortsätta upprätthålla kritisk verksamhet som
har utförts eller erbjudits av företaget i resolution,
oavsett om detta skett direkt eller indirekt genom ett
dotterföretag.
Bolagets syfte och verksamhetsmål enligt första stycket 2 och
3 ska framgå av broinstitutets bolagsordning.
Återföring
3 § Riksgäldskontoret får föra tillbaka överförda tillgångar
eller förpliktelser till företaget eller den förra ägaren
eller innehavaren, om överföringen har genomförts i strid med
villkoren i beslutet om överföring.
4 § Riksgäldskontorets beslut om överföring ska ange under
vilken tid återföring får ske och de villkor i övrigt som ska
gälla för återföring.
5 § Den som har fått ersättning vid en överföring ska betala
tillbaka ersättningen om en återföring sker.
Den som är mottagare vid en återföring är skyldig att ta emot
de tillgångar och förpliktelser som förs tillbaka.
6 § När Riksgäldskontoret beslutar om en överföring, ska
myndigheten se till att värdet av de skulder som överförs
till broinstitutet inte överstiger värdet av de tillgångar
som samtidigt överförs från företaget i resolution eller som
tillförs från någon annan.
Rätten till tillgångar och förpliktelser som överförs
7 § Vid en överföring förlorar ägarna till företaget och
företagets borgenärer sin rätt till tillgångarna och
förpliktelserna.
8 § Skyldigheter eller ansvarsförbindelser hänförliga till
tillgångar eller förpliktelser som överförs ska inte gälla
mot broinstitutet, om Riksgäldskontoret särskilt beslutar om
det.
Första stycket gäller inte för sådana säkerhetsrätter som
avses i 23 kap. 4 §.
Ägares och borgenärers rätt till ersättning enligt denna lag
utgör inte en sådan skyldighet eller ansvarsförbindelse som
avses i första stycket.
Broinstitutets rättsliga ställning efter en överföring
9 § Vid en överföring övertar broinstitutet de rättigheter
och förpliktelser som följer med det som överförts.
Broinstitutet ska gå in som part i stället för företaget i de
avtal som överförs.
Medlemskap eller rätt att delta i betalnings-, clearing- och
avvecklingssystem, handelsplattformar, reglerade marknader
eller system för ersättning till insättare och investerare
får överföras om broinstitutet uppfyller kraven för
medlemskap eller deltagande i sådana system. Om broinstitutet
inte har ett tillräckligt kreditbetyg, ska det dock inte
utgöra hinder för överföring av medlemskap eller en rätt att
delta i sådana system.
Riksgäldskontoret får besluta att broinstitutet får utöva
rättigheter enligt andra stycket i högst 24 månader från det
att rättigheten överförts, även om broinstitutet inte
uppfyller kraven för medlemskap eller deltagande.
Riksgäldskontoret får förlänga tiden på begäran av
broinstitutet.
Samarbetsskyldighet
10 § Riksgäldskontoret får förelägga företaget och
broinstitutet att bistå varandra med särskilt angivna
informations- och understödsåtgärder.
Villkor och ersättning
11 § En överföring ska ske på affärsmässiga villkor. Vid
bedömningen av vad som utgör affärsmässiga villkor ska den
värdering som gjorts enligt 7 kap. beaktas.
12 § Den ersättning som ska betalas av broinstitutet vid en
överföring ska tillfalla
1. företaget, om överföringen avser företagets tillgångar
eller förpliktelser, och
2. den förra ägaren eller innehavaren, om överföringen avser
aktier eller andra äganderättsinstrument som ägdes eller
innehades av någon annan än företaget.
Från ersättningen får Riksgäldskontoret, för sin egen eller
för resolutionsreservens räkning, göra avdrag för kostnader
som har uppstått i samband med överföringen.
Tillstånd
13 § Finansinspektionen får ge ett broinstitut tillstånd att
bedriva bank-, finansierings- eller värdepappersrörelse utan
att broinstitutet uppfyller de krav som gäller för att få
bedriva sådan verksamhet. Finansinspektionen ska handlägga
ett sådant ärende skyndsamt.
Ett tillstånd enligt första stycket gäller under den tid som
bestäms av Finansinspektionen.
14 § Bestämmelserna i 13 § gäller endast om Riksgäldskontoret
har
1. bedömt att ett sådant tillstånd krävs för att uppnå
resolutionsändamålen, och
2. lämnat in en begäran till Finansinspektionen om att ett
beslut enligt 13 § ska fattas.
15 § Om en överföring kräver tillstånd enligt 7 kap. 12 §
lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller
7 kap. 13 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, ska
Finansinspektionen handlägga ett sådant tillståndsärende
skyndsamt.
Riksgäldskontorets kontroll
16 § Riksgäldskontoret ska företräda aktierna vid
bolagsstämman i broinstitutet.
Verksamheten i ett broinstitut
17 § Ledningen i ett broinstitut ska se till att verksamheten
bedrivs i syfte att uppnå resolutionsändamålen.
18 § Ledningen i ett broinstitut ska sträva efter att sälja
de tillgångar och förpliktelser som överförts till
broinstitutet.
En försäljning ska ske vid lämplig tidpunkt, dock senast vid
den tidpunkt som anges i 21 § första stycket 3 eller 22 §.
Styrning av ett broinstitut
19 § Riksgäldskontoret får besluta att sälja tillgångar,
förpliktelser eller äganderättsinstrument som överförts till
ett broinstitut.
20 § Riksgäldskontoret ska
1. godkänna den verkställande direktören i broinstitutet,
2. fastställa arbetsordningen för styrelsens arbete i
enlighet med 8 kap. 6 § aktiebolagslagen (2005:551), och
3. godkänna broinstitutets strategiska mål och
riskstrategi.
Avveckling av ett broinstitut
21 § Riksgäldskontoret ska avveckla verksamheten i ett
broinstitut eller sälja samtliga aktier i broinstitutet, om
1. broinstitutet inte längre uppfyller villkoren i 2 §,
2. samtliga tillgångar och förpliktelser i broinstitutet
säljs eller avvecklas, eller
3. det har gått två år, eller den längre tid som följer av
22 §, från dagen för den sista överföringen.
Om tillgångar eller förpliktelser har överförts till ett
broinstitut från flera företag, ska avveckling enligt första
stycket 2 och 3 ske genom att det som överförts från
respektive företag säljs eller avvecklas när det har gått två
år, eller den längre tid som följer av 22 §, från dagen för
den sista överföringen från företaget.
22 § Den tid som anges i 21 § första stycket 3 och andra
stycket får förlängas av Riksgäldskontoret med en eller flera
ettårsperioder, om
1. det är sannolikt att en förlängning leder till att någon
av de omständigheter som anges i 21 § första stycket 1 eller
2 inträffar,
2. det är sannolikt att en förlängning leder till att
broinstitutet fusioneras med ett annat företag, eller
3. en förlängning är nödvändig för att säkerställa att
resolutionsändamålen uppnås.
Ett beslut om förlängning får fattas bara om det är motiverat
med hänsyn till marknadsförhållandena och övriga
omständigheter.
23 § En försäljning av ett broinstitut eller dess tillgångar
eller förpliktelser ska ske på affärsmässiga villkor.
Från den ersättning som betalas av förvärvaren får
Riksgäldskontoret, för sin egen eller för
resolutionsreservens räkning, göra avdrag för kostnader som
uppstått i samband med användning av broinstitutsverktyget.
24 § Vid en försäljning av broinstitutet eller dess
tillgångar eller förpliktelser ska broinstitutet eller dess
tillgångar eller förpliktelser bjudas ut till försäljning på
ett sätt som är öppet för insyn.
Försäljningsprocessen
1. ska ge en rättvisande bild av broinstitutet och dess
tillgångar och förpliktelser, och
2. får inte på ett otillbörligt sätt gynna eller missgynna
någon potentiell köpare.
19 kap. Avskiljandeverktyget
Definitioner och tillämpningsområde
1 § Med avskiljandeverktyget avses att Riksgäldskontoret till
ett tillgångsförvaltningsbolag överför tillgångar eller
förpliktelser från ett eller flera broinstitut eller företag
i resolution.
Avskiljandeverktyget får användas, om
1. förhållandena på marknaden för de tillgångar eller
förpliktelser som överförs är sådana att en omedelbar
avyttring av dem skulle få negativa effekter på någon
finansiell marknad,
2. en överföring är nödvändig för att verksamheten i
företaget eller broinstitutet ska fungera tillfredsställande,
eller
3. överföringen är nödvändig för att intäkterna från
avvecklingen av företaget ska bli så stora som möjligt.
Avskiljandeverktyget får endast användas i förening med ett
annat resolutionsverktyg.
2 § Med ett tillgångsförvaltningsbolag avses ett aktiebolag
som
1. ägs helt eller delvis av staten,
2. har bildats för att ta emot tillgångar eller förpliktelser
från företag i resolution eller broinstitut, och
3. avser att förvalta det som överförts i syfte att uppnå
högsta möjliga värde vid en framtida försäljning eller
avveckling.
Återföring
3 § Riksgäldskontoret får föra tillbaka överförda tillgångar
eller förpliktelser till företaget eller broinstitutet om
överföringen har genomförts i strid med villkoren i beslutet
om överföring.
4 § Riksgäldskontorets beslut om överföring ska ange under
vilken tid återföring får ske och de villkor i övrigt som ska
gälla för återföring.
5 § Den som har fått ersättning vid en överföring ska betala
tillbaka ersättningen om en återföring sker.
Den som är mottagare vid en återföring är skyldig att ta emot
de tillgångar och förpliktelser som förs tillbaka.
Rätten till tillgångar och förpliktelser som överförs
6 § Vid en överföring förlorar ägarna till företaget i
resolution eller broinstitutet och dess borgenärer rätten
till de överförda tillgångarna och förpliktelserna.
7 § Skyldigheter eller ansvarsförbindelser hänförliga till
tillgångar eller förpliktelser som överförs ska inte gälla
mot tillgångsförvaltningsbolaget, om Riksgäldskontoret
särskilt beslutar om det.
Första stycket gäller inte för sådana säkerhetsrätter som
avses i 23 kap. 4 §.
Ägares och borgenärers rätt till ersättning enligt denna lag
utgör inte en sådan skyldighet eller ansvarsförbindelse som
avses i första stycket.
Tillgångsförvaltningsbolagets rättsliga ställning efter en
överföring
8 § Vid en överföring övertar tillgångsförvaltningsbolaget de
rättigheter och förpliktelser som följer med det som
överförts. Tillgångsförvaltningsbolaget ska gå in som part i
stället för företaget i de avtal som överförs.
Samarbetsskyldighet
9 § Riksgäldskontoret får förelägga å ena sidan företaget
eller broinstitutet och å andra sidan
tillgångsförvaltningsbolaget att bistå varandra med särskilt
angivna informations- och understödsåtgärder.
Villkor och ersättning
10 § En överföring ska ske på affärsmässiga villkor. Vid
bedömningen av vad som utgör affärsmässiga villkor ska den
värdering som gjorts enligt 7 kap. beaktas.
11 § Den ersättning som betalas av ett
tillgångsförvaltningsbolag vid en överföring ska tillfalla
företaget eller broinstitutet från vilket överföringen
skedde.
Från ersättningen får Riksgäldskontoret, för sin egen eller
för resolutionsreservens räkning, göra avdrag för kostnader
som uppstått i samband med överföringen.
Tillstånd
12 § Finansinspektionen får ge ett tillgångsförvaltningsbolag
tillstånd att bedriva bank-, finansierings- eller
värdepappersrörelse utan att bolaget uppfyller de krav som
gäller för att få bedriva sådan verksamhet.
Finansinspektionen ska handlägga ett sådant ärende
skyndsamt.
Ett tillstånd enligt första stycket gäller under den tid som
bestäms av Finansinspektionen.
13 § Bestämmelserna i 12 § gäller endast om Riksgäldskontoret
har
1. bedömt att ett sådant tillstånd krävs för att uppnå
resolutionsändamålen, och
2. lämnat in en begäran till Finansinspektionen om att ett
beslut enligt 12 § ska fattas.
14 § Om en överföring kräver tillstånd enligt 7 kap. 12 §
lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller
7 kap. 13 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, ska
Finansinspektionen handlägga ett sådant tillståndsärende
skyndsamt.
Riksgäldskontorets kontroll
15 § Riksgäldskontoret ska företräda aktierna vid
bolagsstämman i tillgångsförvaltningsbolaget.
Styrning av ett tillgångsförvaltningsbolag
16 § Riksgäldskontoret ska
1. godkänna den verkställande direktören i
tillgångsförvaltningsbolaget,
2. fastställa arbetsordningen för styrelsens arbete i
enlighet med 8 kap. 6 § aktiebolagslagen (2005:551), och
3. godkänna tillgångsförvaltningsbolagets strategiska mål och
riskstrategi.
20 kap. Kompletterande befogenheter vid överföring
1 § Om verksamhet har överförts enligt 17 kap. 2 §, 18 kap.
1 § eller 19 kap. 1 §, får Riksgäldskontoret besluta att
företaget i resolution ska tillhandahålla mottagaren de
tjänster eller resurser som är nödvändiga för att mottagaren
ska kunna driva den överförda verksamheten effektivt.
Finansiellt stöd utgör inte sådana tjänster eller resurser.
Ett sådant beslut som avses i första stycket får också riktas
mot företag som ingår i samma koncern som företaget i
resolution.
2 § Bestämmelserna i 1 § gäller även om det företag som ska
tillhandahålla tjänsterna eller resurserna har försatts i
konkurs eller gått i likvidation.
3 § Om företaget innan det försattes i resolution ingått ett
avtal om att det ska tillhandahållas tjänster eller resurser
som avses i 1 §, ska tjänsterna eller resurserna
tillhandahållas på samma villkor som gällde när företaget
försattes i resolution.
Om det inte finns något sådant avtal, ska tjänsterna eller
resurserna tillhandahållas på skäliga villkor.
4 § Riksgäldskontoret får, på ansökan av en
resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES, förklara att
ett beslut enligt nationell lagstiftning i det landet som
genomför artikel 65 i krishanteringsdirektivet ska gälla i
Sverige.
5 § Om tillgångar som finns i tredjeland eller aktier eller
andra äganderättsinstrument, rättigheter eller skyldigheter
som omfattas av lagstiftningen i tredjeland överförs till en
mottagare, får Riksgäldskontoret begära att mottagaren vidtar
åtgärder för att se till att överföringen eller någon annan
resolutionsåtgärd som har beslutats får verkan.
Riksgäldskontoret får förelägga den som inte vidtar de
begärda åtgärderna att göra det.
Mottagaren har rätt till skälig ersättning för kostnader för
arbete och utlägg som uppkommit i samband med vidtagna
åtgärder.
21 kap. Skuldnedskrivningsverktyget
Definition av skuldnedskrivningsverktyget
1 § Med skuldnedskrivningsverktyget avses
1. nedskrivning av det i resolution försatta företagets
skulder, eller
2. konvertering av det i resolution försatta företagets
skulder till aktier eller andra äganderättsinstrument i det
företaget eller dess moderföretag, ett broinstitut eller ett
tillgångsförvaltningsbolag.
2 § Följande skulder får skrivas ned eller konverteras genom
skuldnedskrivningsverktyget:
1. relevanta kapitalinstrument, och
2. nedskrivningsbara skulder.
Lag (2021:467).
3 § Riksgäldskontoret får använda skuldnedskrivningsverktyget
för att
1. kapitalisera ett företag i resolution tillsammans med en
omstrukturering av företaget, om det finns rimliga utsikter
att detta kommer att återge företaget dess långsiktiga
livskraft,
2. konvertera skulder som överförs till ett broinstitut till
aktier eller andra äganderättsinstrument eller minska
skuldernas kapitalbelopp i syfte att tillhandahålla kapital
till broinstitutet, eller
3. inom ramen för försäljningsverktyget eller
avskiljandeverktyget konvertera skulder till aktier eller
andra äganderättsinstrument eller minska skuldernas
kapitalbelopp.
Ombildning av en sparbank
4 § För att använda skuldnedskrivningsverktyget enligt 3 § 1
får Riksgäldskontoret besluta att en sparbank ska ombildas
till ett aktiebolag.
Ombildningen ska genomföras genom att sparbankens rörelse
överlåts till ett bankaktiebolag. Aktierna i bankaktiebolaget
ska utan ersättning överlämnas till en stiftelse som har
bildats av en eller flera sparbanker och vars huvudsakliga
ändamål är att främja sparsamhet i Sverige på det sätt som
framgår närmare av stiftelseförordnandet.
Omstruktureringsplaner
Upprättande av omstruktureringsplan
5 § När skuldnedskrivningsverktyget används enligt 3 § 1, ska
företaget upprätta en omstruktureringsplan. Den ska beskriva
de åtgärder som ska vidtas för att återge företaget dess
långsiktiga livskraft.
6 § Planen ska upprättas av företagets styrelse.
Riksgäldskontoret får ge en eller flera personer i uppdrag
att upprätta planen i stället för styrelsen.
7 § Omstruktureringsplanen ska läggas fram för
Riksgäldskontoret inom en månad från beslutet att använda
skuldnedskrivningsverktyget.
I undantagsfall, om det behövs för att uppnå
resolutionsändamålen, får Riksgäldskontoret förlänga tiden
med en månad.
Om omstruktureringsplanen för verksamheten ska anmälas enligt
unionsrättens regler om statligt stöd, får Riksgäldskontoret
i stället förlänga tiden med högst en månad eller fram till
den tidsfrist som följer av unionsrättens regler om statligt
stöd, beroende på vad som inträffar först.
Granskning av omstruktureringsplan
8 § Inom en månad från det att Riksgäldskontoret har fått del
av omstruktureringsplanen ska myndigheten, efter samråd med
Finansinspektionen, pröva frågan om att godkänna planen,
eller ge företaget tillfälle att ändra planen.
Omstruktureringsplanen ska godkännas om den innehåller
åtgärder som bedöms återge företaget dess långsiktiga
livskraft.
9 § Om omstruktureringsplanen ska ändras, ska den ändrade
planen ges in inom två veckor. Riksgäldskontoret ska därefter
på nytt fatta beslut enligt 8 § första stycket. Ett sådant
beslut ska fattas inom en vecka från det att den ändrade
planen lämnats in till Riksgäldskontoret.
10 § Styrelsen eller den eller de personer som utsetts av
Riksgäldskontoret, ska genomföra omstruktureringsplanen i
enlighet med vad som överenskommits med Riksgäldskontoret och
Finansinspektionen.
Styrelsen eller den eller de personer som utsetts av
Riksgäldskontoret ska lämna en rapport till Riksgäldskontoret
minst var sjätte månad. Av rapporten ska det framgå vilka
åtgärder som vidtagits och effekterna av åtgärderna i fråga
om genomförandet av planen.
11 § Riksgäldskontoret ska, efter samråd med
Finansinspektionen, besluta att företagets styrelse eller den
eller de personer som utsetts av Riksgäldskontoret ska ändra
omstruktureringsplanen. Riksgäldskontoret får fatta ett
sådant beslut, om myndigheten bedömer att genomförandet av
den befintliga planen inte kommer att återge företaget dess
livskraft. Riksgäldskontoret ska fatta beslut om ändringen
enligt 8 och 9 §§.
Omstrukturering av flera koncernföretag
12 § Om skuldnedskrivningsverktyget, eller motsvarande
verktyg i ett annat land inom EES, ska användas för att
rekonstruera två eller flera företag i en koncern som har ett
svenskt moderinstitut inom EES som moderföretag, ska
moderinstitutet upprätta en omstruktureringsplan för samtliga
företag inom koncernen.
Planen ska ges in till den samordnande
resolutionsmyndigheten. Om Riksgäldskontoret är samordnande
resolutionsmyndighet, ska Riksgäldskontoret överlämna planen
till berörda resolutionsmyndigheter och Europeiska
bankmyndigheten.
Om Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet,
gäller 5–11 §§ för den plan som upprättats av
moderinstitutet.
Utformningen av nedskrivning och konvertering
Det totala belopp som ska skrivas ned eller konverteras
13 § Innan Riksgäldskontoret använder
skuldnedskrivningsverktyget, ska myndigheten med beaktande av
värderingen enligt 7 kap. fastställa det totala belopp med
vilket skulderna måste
1. skrivas ned för att värdet av företaget i resolution ska
bli lika med noll, och
2. konverteras till aktier eller andra äganderättsinstrument
så att företaget i resolution, eller ett broinstitut, uppnår
en kärnprimärkapitalrelation som
a) gör det möjligt för företaget att under minst ett års tid
uppfylla villkoren för sitt tillstånd att bedriva rörelse,
och
b) ger ett tillräckligt marknadsförtroende för företaget.
För ett broinstitut ska hänsyn tas till eventuella bidrag
från resolutionsreserven enligt 27 kap. 1 § vid bedömningen
av kärnprimärkapitalrelationen.
14 § För ett tillgångsförvaltningsbolag ska det belopp med
vilket skulderna behöver minskas fastställas på grundval av
en värdering som inte underskattar bolagets kapitalbehov.
Ordningsföljden
15 § För att skuldnedskrivning eller konvertering ska ske med
totalbeloppet enligt 13 §, ska Riksgäldskontoret vidta
följande åtgärder:
1. Först ska någon av de åtgärder som anges i 16 kap. vidtas
beträffande aktier eller andelar i företaget i resolution.
2. Därefter ska de relevanta kapitalinstrumenten skrivas ned
eller konverteras till aktier eller andra
äganderättsinstrument i följande ordning:
a) övriga primärkapitalinstrument,
b) supplementärkapitalinstrument.
3. Om åtgärderna i 1 och 2 inte är tillräckliga, ska de
nedskrivningsbara skulderna skrivas ned eller konverteras till
aktier eller andra äganderättsinstrument i följande ordning:
a) andra efterställda skulder än de relevanta
kapitalinstrumenten,
b) skuldinstrument som inte är derivat eller innefattar
derivat och vars ursprungliga löptid är minst ett år, om
borgenärens rätt till betalning enligt 18 § första stycket
andra meningen förmånsrättslagen (1970:979) för en fordran som
är hänförlig till ett sådant instrument framgår av det
fordringsavtal och, i förekommande fall, prospekt som avser
emissionen av instrumentet,
c) enligt förmånsrättsordningen i omvänd ordning.
Lag (2021:467).
16 § För att skriva ned eller konvertera skulder får
Riksgäldskontoret besluta att
1. skuldernas kapitalbelopp ska skrivas ned permanent,
eller
2. skulder i ett företag i resolution ska konverteras
till aktier eller andra äganderättsinstrument i det
företaget, i dess moderföretag eller i ett broinstitut eller
ett tillgångsförvaltningsbolag till vilket tillgångar eller
skulder som hör till företaget överförs.
Riksgäldskontoret får besluta om indragning av ett
skuldinstrument som avser en skuld som skrivs ned enligt
första stycket. Om en skuld endast skrivs ned delvis, får
Riksgäldskontoret besluta att företaget i resolution ska ge
ut nya skuldinstrument motsvarande den del av skulden som
inte skrivs ned.
17 § Innan Riksgäldskontoret skriver ned eller konverterar en
skuld som hänför sig till ett derivat, ska myndigheten
avsluta derivatavtalet. Riksgäldskontoret får då också
besluta att ett finansiellt avtal som inte är ett
derivatavtal ska avslutas.
När ett avtal enligt första stycket avslutas, ska
Riksgäldskontoret fastställa skuldens storlek. Om det finns
ett nettningsavtal mellan företaget i resolution och
motparten, ska Riksgäldskontoret tillämpa det för att
fastställa skuldens nettobelopp.
18 § Riksgäldskontoret får förelägga ett företag i resolution
eller dess moderföretag att ge ut nya aktier eller andra
äganderättsinstrument.
Konverteringskurs
19 § Den konverteringskurs som används när skulder
konverteras till aktier eller andra äganderättsinstrument,
ska ge borgenärerna kompensation för den minskning av deras
fordringar som konverteringen innebär. Om det är möjligt ska
konverteringskursen bestämmas så att den motsvarar det fulla
värdet av borgenärens fordran enligt värderingen och minst
motsvarar det fulla värdet av det belopp som borgenären
skulle fått vid en konkurs eller likvidation.
20 § Om det behövs för att uppnå resolutionsändamålen och
principen om att ingen borgenär ska få ett sämre ekonomiskt
utfall än vid konkurs eller likvidation, får
Riksgäldskontoret besluta att olika konverteringskurser ska
gälla för borgenärer med olika prioritet enligt
förmånsrättsordningen.
Om Riksgäldskontoret beslutar att olika konverteringskurser
ska gälla, ska efterställda skulder ges en lägre
konverteringskurs än övriga skulder.
Fastställande av Riksgäldskontorets beslut
21 § De beslut som Riksgäldskontoret fattar enligt 15–20 §§
är bindande för företaget i resolution och för berörda ägare
och borgenärer. En borgenär förlorar dock inte sin rätt mot
en borgensman eller andra som förutom gäldenären svarar för
fordringen.
En av Riksgäldskontoret beslutad kapitalökning ska antecknas
i aktiebolagsregistret, föreningsregistret eller
bankregistret.
Ägar- och tillståndsprövning
22 § Om skuldnedskrivningsverktyget används för att
konvertera skulder i sådan omfattning att det leder till ett
förvärv som kräver tillstånd enligt 14 kap. 1 § lagen
(2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 24 kap.
1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, ska
Finansinspektionen handlägga tillståndsärendet skyndsamt.
23 § Om ett sådant förvärv av aktier som avses i 22 § sker
utan att Finansinspektionen har fattat beslut i ärendet om
tillstånd för förvärvet, ska rösträtten för aktierna utövas
av Riksgäldskontoret.
Finansinspektionen ska skriftligen meddela Riksgäldskontoret
och förvärvaren om utgången så snart som möjligt efter det
att inspektionen har fattat beslut i ärendet om tillstånd för
förvärvet.
Om Finansinspektionen beslutar att ge tillstånd till
förvärvaren, ska förvärvaren utöva rösträtten för aktierna
från det att denne och Riksgäldskontoret har tagit emot ett
sådant meddelande som avses i andra stycket.
24 § Om Finansinspektionen beslutar att inte ge tillstånd
till förvärvaren, får Riksgäldskontoret förelägga förvärvaren
att avyttra aktierna inom en frist som fastställs av
myndigheten.
Fram till utgången av den fristen får Finansinspektionen inte
vidta några åtgärder enligt 15 kap. lagen (2004:297) om bank-
och finansieringsrörelse eller 25 kap. lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden mot förvärvaren.
25 § Om en konvertering av skulder leder till ett förvärv som
kräver tillstånd för bank-, finansierings- eller
värdepappersrörelse, ska Finansinspektionen handlägga
tillståndsärendet skyndsamt. Detsamma gäller om en
konvertering innebär att tillstånd krävs enligt 7 kap. 12 §
lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 7
kap. 13 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
Lag (2017:1310).
Kompletterande åtgärder
26 § För att genomföra en nedskrivning eller konvertering får
Riksgäldskontoret
1. kräva ändring av alla relevanta register, och
2. förelägga ett företag i resolution att ansöka om att uppta
aktier, andra äganderättsinstrument eller skuldinstrument
till handel på en reglerad marknad.
För skuldinstrument som omedelbart före en nedskrivning har
varit upptagna till handel på en reglerad marknad gäller inte
kravet på upprättande av prospekt enligt 2 kap. lagen
(1991:980) om handel med finansiella instrument vid en
ansökan om upptagande till handel.
Undantag från nedskrivning eller konvertering
Förutsättningar för undantag
27 § Riksgäldskontoret får helt eller delvis undanta
nedskrivningsbara skulder från nedskrivning eller
konvertering, om
1. det inte är möjligt att skriva ned eller konvertera den
nedskrivningsbara skulden inom rimlig tid,
2. det är nödvändigt och proportionellt för att företaget
eller någon som har övertagit verksamheten från företaget ska
kunna upprätthålla kritisk verksamhet eller affärsverksamhet
som är viktig för företagets intjäning eller lönsamhet,
3. det är nödvändigt och proportionellt för att undvika
omfattande spridning av negativa effekter som leder till en
allvarlig störning i det finansiella systemet, eller
4. det krävs för att undvika värdeförstörelse som innebär att
förlusterna för andra borgenärer blir högre än om skulderna
undantas. Lag (2021:467).
28 § När Riksgäldskontoret prövar frågan om undantag för
nedskrivningsbara skulder enligt 27 §, ska myndigheten beakta
1. principen att förluster i första hand ska drabba ägarna och
därefter borgenärerna i företaget i resolution i
prioritetsordning,
2. vilken förlustabsorberingskapacitet företaget i resolution
har kvar, om skulderna undantas, och
3. behovet av att behålla tillräckliga resurser för
finansiering av resolution och av att säkerställa ett
effektivt genomförande av en sådan. Lag (2021:467).
Omfördelning av bördan
29 § Riksgäldskontoret får besluta att skulder som inte
undantagits från nedskrivning eller konvertering ska skrivas
ned eller konverteras för att täcka de förluster som hänför
sig till de undantagna skulderna. Det får dock inte innebära
att det ekonomiska utfallet för borgenärerna blir sämre än
vad det hade blivit vid konkurs eller likvidation.
Bidrag från resolutionsreserven och alternativa
finansieringskällor
30 § Om Riksgäldskontoret beslutar att undanta
nedskrivningsbara skulder, får myndigheten använda medel från
resolutionsreserven eller alternativa finansieringskällor
enligt vad som anges i 27 kap. 1 och 6 §§, om det behövs för
att absorbera förluster i eller ge kapitaltillskott till
företaget i resolution. Det får dock bara göras om innehavare
av aktier eller andra äganderättsinstrument eller innehavare
av relevanta kapitalinstrument eller nedskrivningsbara
skulder, genom nedskrivning, konvertering eller på annat sätt,
har absorberat förluster i eller bidragit till
kapitaliseringen av företaget med ett belopp som minst
motsvarar
1. 8 procent av totala skulder och eget kapital i företaget i
resolution baserat på värderingen enligt 7 kap., eller
2. 20 procent av det berörda företagets riskvägda tillgångar,
baserat på värderingen enligt 7 kap.
Alternativet i första stycket 2 får användas bara om
1. resolutionsreserven har tillgång till ett belopp som
anskaffats genom resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 §
motsvarande minst 3 procent av de garanterade insättningarna,
och
2. det berörda företagets konsoliderade tillgångar är mindre
än motsvarande 900 miljarder euro. Lag (2021:467).
31 § De medel som Riksgäldskontoret skjuter till får inte
överstiga något av följande belopp:
1. det belopp med vilket de undantagna skulderna skulle ha
skrivits ned eller konverterats om inte något undantag hade
gjorts, och
2. det belopp som framgår av 13 §.
32 § Riksgäldskontoret får besluta att resolutionsreserven
ska bidra med medel motsvarande högst fem procent av
företagets skulder och eget kapital, baserat på värderingen
enligt 7 kap. Bidraget får finansieras genom
1. medel som har tillförts resolutionsreserven genom
resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 §,
2. belopp som får tas ut genom tilläggsavgift enligt 27 kap.
16 § under tre år, och
3. upplåning enligt 27 kap. 6 §, om de belopp som anges i 1
och 2 inte är tillräckliga.
33 § Riksgäldskontoret får i undantagsfall besluta om ett
bidrag som överstiger fem procent av företagets skulder och
eget kapital baserat på värderingen enligt 7 kap. Ett sådant
beslut får fattas bara om alla kvalificerade skulder utom de
kvalificerade insättningarna har skrivits ned eller
konverterats helt.
Den del av bidraget som överstiger fem procent av företagets
skulder och eget kapital får finansieras genom
1. medel som har tillförts resolutionsreserven genom
resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 §, och
2. upplåning enligt 27 kap. 6 §.
Underrättelse till Europeiska kommissionen
34 § Innan Riksgäldskontoret beslutar att undanta
kvalificerade skulder, ska myndigheten underrätta Europeiska
kommissionen. Ett beslut att lämna ett bidrag enligt 32 eller
33 § får inte fattas, om kommissionen inom 24 timmar från
mottagandet av en sådan underrättelse förbjuder det.
Riksgäldskontoret får komma överens med kommissionen om en
längre tidsfrist än 24 timmar.
22 kap. De statliga stabiliseringsverktygen
1 § Med de statliga stabiliseringsverktygen avses annat
statligt stöd än medel ur resolutionsreserven och som ges av
regeringen för att
1. delta i kapitaliseringen av ett företag genom att
tillhandahålla medel i utbyte mot
kärnprimärkapitalinstrument, övriga primärkapitalinstrument
eller supplementärkapitalinstrument (verktyget för
kapitalstöd), eller
2. tillfälligt ta över ägandet av ett företag i resolution
genom att göra en eller flera överföringar av aktier till
staten eller ett av staten helägt bolag (verktyget för
tillfälligt offentligt ägande).
2 § Vid en allvarlig störning av det finansiella systemet i
Sverige får regeringen använda de statliga
stabiliseringsverktygen för att uppnå resolutionsändamålen,
om
1. företaget är försatt i resolution,
2. innehavare av aktier eller andra äganderättsinstrument
eller borgenärer genom nedskrivning, konvertering eller på
annat sätt bidragit till förlustabsorberingen i, eller
kapitaliseringen av, företaget med ett belopp som minst
motsvarar åtta procent av företagets totala skulder och eget
kapital,
3. stödet är godkänt i förväg och slutgiltigt enligt
unionsrättens regler om statligt stöd, och
4. regeringen, efter samråd med Riksgäldskontoret,
Finansinspektionen och Riksbanken, har fastställt att
a) användningen av något annat resolutionsverktyg inte skulle
vara tillräckligt för att undvika betydande negativa effekter
på den finansiella stabiliteten,
b) andra resolutionsåtgärder inte skulle vara tillräckliga
för att skydda det allmännas intresse efter det att företaget
beviljats extraordinärt likviditetsstöd från Riksbanken,
eller
c) när det gäller verktyget för tillfälligt offentligt
ägande, att andra resolutionsåtgärder inte skulle vara
tillräckliga för att skydda det allmännas intresse efter det
att regeringen har använt verktyget för kapitalstöd.
3 § Regeringen ska, i den utsträckning som dess aktieinnehav
tillåter det, se till att företaget förvaltas på
marknadsmässiga och professionella grunder.
4 § Regeringen ska se till att dess aktieinnehav avyttras
till den privata sektorn så snart som de marknadsmässiga och
finansiella omständigheterna gör det möjligt.
23 kap. Skyddsåtgärder
Definitioner
1 § I detta kapitel avses med
1. arrangemang om strukturerad finansiering: avtal eller
annat arrangemang i enlighet med svensk eller utländsk rätt
som omfattar
a) finansiella instrument som ger innehavaren av instrumentet
säkerhet i en viss avskild underliggande säkerhetsmassa,
eller
b) sådana finansiella instrument som används för att minimera
ränte- och valutarisker i arrangemanget och har samma rätt
till säkerhetsmassan som gäller för säkerställda
obligationer,
2. arrangemang om säkerheter: avtal eller annat arrangemang i
enlighet med svensk eller utländsk rätt som medför panträtt
eller annan säkerhetsrätt i sådan egendom som överförs,
oavsett om säkerhetsrätten
a) gäller i viss egendom, eller
b) avser en andel i den överförda förmögenhetsmassan eller
bestäms på annat likartat sätt,
3. arrangemang om säkerhetsöverlåtelser: avtal eller annat
arrangemang (inklusive återköpsavtal) i enlighet med svensk
eller utländsk rätt enligt vilket en äganderätt till, eller
en rätt att förfoga över, en finansiell tillgång överförs,
för att säkerställa eller på annat sätt täcka fullgörandet av
vissa förpliktelser på villkor att äganderätten återgår om
dessa förpliktelser fullgörs,
4. kvittningsarrangemang: avtal eller annat arrangemang i
enlighet med svensk eller utländsk rätt som innebär att två
eller flera ömsesidiga fordringar eller förpliktelser som ett
företag i resolution och en motpart har kan kvittas mot
varandra,
5. nettningsarrangemang: avtal eller annat arrangemang i
enlighet med svensk eller utländsk rätt som innebär att ett
antal fordringar eller förpliktelser kan omvandlas till en
enda nettofordran eller nettoförpliktelse, inklusive
slutavräkningsklausuler, och
6. partiell överföring: överföring av vissa, men inte alla,
tillgångar eller förpliktelser i ett företag i resolution.
Tillämpningsområde
2 § Bestämmelserna i 3–6 §§ ska tillämpas när
Riksgäldskontoret
1. beslutar om en partiell överföring enligt 17 kap. 2 §, 18
kap. 1 § eller 19 kap. 1 §, eller
2. utövar de befogenheter som anges i 14 kap. 4 §.
Första stycket gäller även för partiella överföringar som
sker från ett broinstitut eller ett
tillgångsförvaltningsbolag till en annan mottagare, om
överföringen sker genom användning av ett resolutionsverktyg.
Det som anges om företag i resolution i 3–6 §§ ska då vara
tillämpligt på broinstitut eller tillgångsförvaltningsbolag.
Skydd för arrangemang om strukturerad finansiering
3 § Om Riksgäldskontoret beslutar om en sådan överföring som
avses i 2 § första stycket 1 eller andra stycket, ska
samtliga tillgångar och förpliktelser som följer av ett
arrangemang som avses i 1 § 1 överföras samtidigt.
Riksgäldskontoret får inte utöva befogenheter som anges i
14 kap. 4 § beträffande ett finansiellt instrument som avses
i 1 § 1. Riksgäldskontoret får inte heller utöva de
befogenheterna beträffande ett arrangemang som avses i 1 § 1
om det får till följd att säkerheten för de finansiella
instrumenten försämras.
Skydd för arrangemang om säkerheter
4 § Om Riksgäldskontoret beslutar om en sådan överföring som
avses i 2 § första stycket 1 eller andra stycket, får
myndigheten inte beträffande sådana arrangemang som avses i
1 § 2 överföra
1. en tillgång som utgör säkerhet för en viss förpliktelse om
inte den förpliktelsen och säkerhetsrätten också överförs,
2. en förpliktelse för vilken säkerhet har ställts om inte
säkerhetsrätten också överförs, eller
3. en säkerhetsrätt om inte förpliktelsen för vilken
säkerheten har ställts också överförs.
Riksgäldskontoret får inte utöva befogenheter som anges i 14
kap. 4 § beträffande ett arrangemang som avses i 1 § 2, om
det får till följd att säkerheten upphör.
Skydd för arrangemang om säkerhetsöverlåtelser, kvittning och
nettning
5 § När Riksgäldskontoret beslutar om en sådan överföring som
avses i 2 § första stycket 1 eller andra stycket, får
myndigheten inte överföra tillgångar eller förpliktelser som
följer av ett arrangemang som anges i 1 § 3, 4 eller 5 om det
innebär att en motpart till företaget i resolution inte får
1. kvitta en fordran som företaget i resolution har på
motparten, eller en förpliktelse som företaget i resolution
ska fullgöra mot motparten, mot en fordran som motparten har
på företaget i resolution, eller en förpliktelse som
motparten ska fullgöra mot företaget i resolution,
2. omvandla en fordran som motparten har på företaget i
resolution, eller en förpliktelse som företaget i resolution
ska fullgöra mot motparten, till en nettofordran eller en
nettoförpliktelse, eller
3. tillämpa en slutavräkningsklausul.
Riksgäldskontoret får inte utöva befogenheter som anges i 14
kap. 4 § beträffande sådana arrangemang som avses i 1 § 3, 4
eller 5, om det innebär att rättigheter eller förpliktelser
som följer av arrangemanget upphävs eller ändras.
Skydd för anmälda avvecklingssystem
6 § En sådan överföring som avses i 2 § första stycket 1
eller andra stycket eller utövandet av en sådan befogenhet
som anges i 14 kap. 4 §, får endast ske om det inte påverkar
användningen av ett anmält avvecklingssystem eller de regler
som gäller för sådana system.
Undantag från skyddsreglerna
7 § Om det är nödvändigt för att säkerställa att de
garanterade insättningarna är tillgängliga för insättarna,
får Riksgäldskontoret trots 3–5 §§
1. överföra garanterade insättningar som omfattas av ett
arrangemang som anges i 1 § 1–5 utan att samtidigt överföra
andra tillgångar eller förpliktelser som omfattas av samma
arrangemang,
2. överföra tillgångar eller förpliktelser som omfattas av
ett arrangemang som anges i 1 § 1–5 utan att samtidigt
överföra garanterade insättningar som omfattas av samma
arrangemang, eller
3. upphäva eller ändra villkor som rör sådana tillgångar
eller förpliktelser.
Riksgäldskontoret får utöva de befogenheter som anges i
11 kap. 3–7 §§ och 13 kap. 2–17 §§ trots bestämmelserna i
3–6 §§. Lag (2017:1310).
Ersättning vid sämre ekonomiskt utfall
8 § Om det av en värdering enligt 7 kap. 10 § framgår att det
ekonomiska utfallet för någon ägare, borgenär eller för
insättningsgarantisystemet har blivit sämre än vad det hade
blivit om företaget i stället hade avvecklats genom konkurs
eller likvidation, har en sådan ägare eller borgenär eller
insättningsgarantisystemet rätt till ersättning ur
resolutionsreserven för mellanskillnaden.
Om Riksgäldskontoret har använt skuldnedskrivningsverktyget
tillsammans med något annat resolutionsverktyg, har ägare och
borgenärer endast rätt till ersättning till följd av
myndighetens användning av skuldnedskrivningsverktyget.
Lag (2017:1310).
24 kap. Konkurs, likvidation och avslutande av resolution
Konkurs
1 § Inkommer en ansökan om konkurs till tingsrätten avseende
ett företag som omfattas av denna lag, ska rätten underrätta
Riksgäldskontoret och Finansinspektionen om ansökan.
Om Riksgäldskontoret inom sju dagar från det att myndigheten
tog emot underrättelsen meddelar rätten att företaget är
försatt eller ska försättas i resolution, ska konkursansökan
avvisas.
2 § Bestämmelserna i 1 § gäller inte om Riksgäldskontoret
ansöker om att ett företag ska försättas i konkurs.
Likvidation
3 § Bestämmelser om förfarandet vid likvidation av ett företag
som omfattas av denna lag finns i
- 6 kap. 1 a och 2 b §§ sparbankslagen (1987:619),
- 10 kap. 31 § tredje stycket lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse,
- 25 kap. 4 a och 10 a §§ aktiebolagslagen (2005:551), och
- 17 kap. 46 och 47 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar. Lag (2020:675).
Avslutande av resolution
4 § När det inte längre finns behov av resolutionsåtgärder,
ska Riksgäldskontoret avsluta resolutionen.
Riksgäldskontoret ska inom rimlig tid efter att resolutionen
har avslutats ansöka om att företaget ska försättas i konkurs
eller gå i likvidation. Detta gäller dock inte om syftet med
resolutionsåtgärderna är att företaget ska drivas vidare.
En konkursansökan av Riksgäldskontoret enligt andra stycket
ska vid prövningen behandlas som en ansökan av gäldenären
enligt 2 kap. konkurslagen (1987:672).
Återvinning vid efterföljande konkurs
5 § Bestämmelserna om återvinning i 4 kap. konkurslagen
(1987:672) ska inte tillämpas på tillgångar eller
förpliktelser som genom en resolutionsåtgärd överförts från
ett företag i resolution eller ett broinstitut till någon
annan.
Ersättning för kostnader och utlägg
6 § Ett företag i resolution ska ersätta Riksgäldskontoret
för skäliga kostnader och utlägg som har uppkommit i samband
med beslut om att försätta företaget i resolution och
vidtagande av resolutionsåtgärder.
25 kap. Verkan av vissa beslut fattade av
resolutionsmyndigheter i andra länder inom EES
1 § En överföring som har beslutats av en
resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES har verkan och
ska genomföras i Sverige när överföringen avser aktier eller
andra äganderättsinstrument, tillgångar, eller förpliktelser
som finns i Sverige eller som svensk lag är tillämplig på.
Talan som avser det utländska beslutet får inte föras i
Sverige.
2 § Om en resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES
utövar nedskrivnings- eller konverteringsbefogenheter
avseende instrument eller förpliktelser som svensk lag är
tillämplig på eller skulder till borgenärer som är
hemmahörande i Sverige, har beslutet verkan och ska
genomföras här. Talan som avser det utländska beslutet får
inte föras i Sverige.
26 kap. Erkännande och verkställighet av resolution i
tredjeland
1 § Detta kapitel ska tillämpas på resolutionsförfaranden i
ett tredjeland, om inte annat följer av ett gällande avtal
mellan Europeiska unionen och det landet.
2 § Riksgäldskontoret får erkänna ett resolutionsförfarande i
tredjeland för ett tredjelandsinstitut eller ett moderföretag
i tredjeland som har
1. ett dotterföretag, som är ett institut, eller en betydande
filial i Sverige, eller
2. tillgångar och förpliktelser som finns i Sverige eller som
svensk lag är tillämplig på.
Om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda och
tredjelandsinstitutet eller moderföretaget även uppfyller
motsvarande förutsättningar i ett annat land inom EES, gäller
3 och 4 §§.
3 § Om det finns ett europeiskt resolutionskollegium, ska
Riksgäldskontoret försöka komma överens med övriga
resolutionsmyndigheter i kollegiet om huruvida
resolutionsförfarandet i tredjeland ska erkännas.
En sådan överenskommelse är bindande för Riksgäldskontoret
och ska verkställas i Sverige. Riksgäldskontoret ska fatta de
beslut som behövs i enlighet med överenskommelsen.
4 § Om Riksgäldskontoret inte kan komma överens med övriga
resolutionsmyndigheter i det europeiska resolutionskollegiet
eller om det inte finns något sådant kollegium, ska
myndigheten besluta om resolutionsförfarandet i tredjeland
ska erkännas.
Vid beslut enligt första stycket ska Riksgäldskontoret beakta
intressena i varje land inom EES där ett tredjelandsinstitut
eller ett moderföretag i tredjeland verkar.
5 § När Riksgäldskontoret har erkänt ett
resolutionsförfarande som avses i 2 §, får myndigheten
verkställa förfarandet genom att
1. vidta resolutionsåtgärder beträffande
a) tillgångar som tredjelandsinstitutet eller moderföretaget
har i Sverige eller som svensk lag är tillämplig på,
b) rättigheter eller förpliktelser som ett
tredjelandsinstitut har bokfört i en betydande filial i
Sverige eller som svensk lag är tillämplig på eller om
fordringar på sådana rättigheter och förpliktelser kan göras
gällande i Sverige,
2. vidta eller förelägga någon annan att vidta åtgärder för
att överföra aktier eller andra äganderättsinstrument i ett
institut i Sverige som är dotterföretag till
tredjelandsinstitutet eller moderföretaget,
3. vidta en åtgärd i 13 kap. 2, 7, 8, 11 eller 12 § gentemot
en motpart till en enhet som anges i 2 § första stycket 1, om
det är nödvändigt för att verkställa resolutionsförfarandet,
och
4. förbjuda att rättshandlingar som anges i 13 kap. 11 §
första stycket vidtas såvitt avser avtal som ingåtts av och
avtalsrättigheter som tillkommer en enhet som anges i 2 §
första stycket 1 eller andra koncernenheter, om rätten att
vidta sådana rättshandlingar är en följd av att
resolutionsåtgärder har vidtagits mot ett
tredjelandsinstitut, sådana enheters moderföretag eller andra
koncernföretag och väsentliga avtalsförpliktelser i
förhållande till motparten fortfarande fullgörs.
6 § Riksgäldskontoret får vägra att erkänna eller att
verkställa ett resolutionsförfarande i tredjeland, om
1. resolutionsförfarandet skulle ha negativ effekt på den
finansiella stabiliteten i Sverige eller i ett annat land
inom EES,
2. det är nödvändigt att vidta separata åtgärder mot en
EES-filial enligt 8 kap. 12 § för att uppnå ett eller flera
resolutionsändamål,
3. borgenärer inte skulle få samma behandling som borgenärer
med liknande rättigheter i det tredjeland där
resolutionsförfarandet beslutats,
4. erkännandet eller verkställigheten skulle få avsevärda
budgetkonsekvenser för Sverige, eller
5. effekterna av erkännandet eller verkställigheten skulle
strida mot svensk rätt.
27 kap. Finansiering av resolution
Åtgärder för att finansiera resolution
1 § I samband med resolution får Riksgäldskontoret besluta
att
1. utfärda garantier avseende tillgångar och förpliktelser
för ett företag i resolution eller dess dotterföretag, ett
broinstitut eller ett tillgångsförvaltningsbolag,
2. ge lån till ett företag i resolution eller dess
dotterföretag, ett broinstitut, eller ett
tillgångsförvaltningsbolag,
3. förvärva tillgångar från ett företag i resolution,
4. skjuta till medel till ett broinstitut eller ett
tillgångsförvaltningsbolag,
5. ersätta ägare eller borgenärer eller
insättningsgarantisystemet som till följd av resolutionen har
fått ett sämre ekonomiskt utfall än vid konkurs eller
likvidation, eller
6. lämna medel som kompensation till ett företag i resolution
i syfte att gottgöra den förlust som skulle ha burits av de
borgenärer som Riksgäldskontoret beslutar att undanta från
nedskrivning eller konvertering vid tillämpning av
skuldnedskrivningsverktyget.
Åtgärderna i första stycket får även beslutas i förhållande
till en köpare vid tillämpning av försäljningsverktyget.
Resolutionsreserven
2 § För att finansiera de åtgärder som anges i 1 § ska en
resolutionsreserv upprättas.
Resolutionsreserven ska utgöras av medel på ett räntebärande
konto i Riksgäldskontoret och andra tillgångar som anges i
5 § första stycket 4. Lag (2017:1310).
3 § Om en åtgärd innebär att förluster som drabbat företaget
i resolution direkt eller indirekt förs över till
resolutionsreserven, gäller 21 kap. 30 §.
Finansieringsplan
4 § Om Riksgäldskontoret i en koncernresolutionsordning har
kommit överens med de utländska resolutionsmyndigheterna om
en finansieringsplan, får medel ur resolutionsreserven
användas i enlighet med planen för att finansiera sådana
åtgärder som avses i 1 § och motsvarande åtgärder som har
vidtagits beträffande utländska företag som omfattas av
koncernresolutionsordningen. Resolutionsreserven får också
användas för att utfärda garantier för lån som tagits upp av
andra finansieringsarrangemang.
Tillgångar som ska föras till resolutionsreserven
5 § Till resolutionsreserven ska det föras
1. resolutionsavgifter enligt 13 §,
2. tilläggsavgifter enligt 16 §,
3. dröjsmålsränta enligt artikel 13.4 i förordningen om
resolutionsavgifter, och
4. tillgångar, återbetalningar, ersättning, ränta eller annan
kompensation som Riksgäldskontoret får avseende åtgärder som
vidtagits enligt denna lag och finansierats med medel ur
resolutionsreserven.
Om kostnaderna för en koncernresolution enligt en
överenskommen koncernresolutionsordning fördelas mellan flera
länders finansieringsarrangemang, ska intäkter enligt första
stycket 4 fördelas mellan resolutionsreserven och de
utländska finansieringsarrangemangen i enlighet med bidragen
till finansieringen. Lag (2017:1310).
Lån till resolutionsreserven
6 § I den utsträckning medlen i resolutionsreserven inte är
tillräckliga för de åtgärder som anges i 1 eller 4 §, eller
för att Riksgäldskontoret ska kunna fullgöra det myndigheten
har åtagit sig enligt en koncernresolutionsordning, får
myndigheten med högst det belopp som riksdagen har beslutat i
ett särskilt bemyndigande ta upp lån för resolutionsreserven
enligt 7–9 §§.
7 § För resolutionsreservens räkning får lån tas upp i
Riksgäldskontoret. Detta gäller även om det finns andra
tillgångar i reserven. Lånen ska betalas tillbaka efter hand
som nya medel förs till resolutionsreserven.
8 § För resolutionsreservens räkning får lån från en tredje
part tas upp, om ett sådant lån är ekonomiskt mer
fördelaktigt än ett lån i Riksgäldskontoret.
9 § För resolutionsreservens räkning får lån från annat
finansieringsarrangemang inom EES tas upp, om
1. medlen i resolutionsreserven inte är tillräckliga för de
åtgärder som anges i 1 eller 4 §,
2. det inte är möjligt att omedelbart tillföra
resolutionsreserven ytterligare medel genom avgifter, och
3. det inte är möjligt för resolutionsreserven att ta upp lån
till skäliga villkor enligt 7 eller 8 §.
Lån till annat finansieringsarrangemang
10 § Riksgäldskontoret får, efter regeringens tillåtelse,
låna ut medel ur resolutionsreserven till ett annat
finansieringsarrangemang inom EES. Sådana lån får lämnas
endast om villkoren i artikel 106.1 i
krishanteringsdirektivet är uppfyllda.
Resolutionsreservens fordran på ett annat
finansieringsarrangemang inom EES är en sådan tillgång som
avses i 5 § första stycket 4.
Vid beslut enligt denna paragraf ska förfarandet i 1 kap. 3 §
andra stycket och 5 § andra stycket följas. Lag (2017:1310).
Villkor för lån mellan finansieringsarrangemang
11 § Om lån tas upp enligt 9 § eller lämnas enligt 10 §, ska
Riksgäldskontoret komma överens med de deltagande
finansieringsarrangemangen inom EES om villkoren för lånet.
Lånen från varje deltagande finansieringsarrangemang ska
motsvara andelen garanterade insättningar i landet för det
finansieringsarrangemanget i förhållande till de totala
garanterade insättningarna i länderna för de deltagande
finansieringsarrangemangen och ha samma villkor, om inte
Riksgäldskontoret och de deltagande
finansieringsarrangemangen kommer överens om något annat.
Avgiftsuttag
Avgiftsskyldiga
12 § Institut och EES-filialer med tillstånd att bedriva
verksamhet i Sverige ska betala avgifter i enlighet med detta
kapitel.
Resolutionsavgift
13 § Avgiftsskyldiga ska betala årliga resolutionsavgifter. De
sammanlagda resolutionsavgifterna för ett år ska uppgå till
0,05 procent av det totala underlag för samtliga
avgiftsskyldiga som beräknas enligt 14 § (avgiftsunderlaget).
Om inte annat följer av tredje stycket fastställs den
resolutionsavgift som en avgiftsskyldig ska betala i enlighet
med förordningen om resolutionsavgifter.
Det som i artiklarna 4.1, 6-9, 12.1, 14.2, 14.3, 14.6 och 17.2
i förordningen om resolutionsavgifter anges om metoden för
riskjustering av resolutionsavgift och om uppgiftsskyldighet,
ska inte tillämpas för EES-filialer. För EES-filialer ska
riskjustering av resolutionsavgift ske i enlighet med de
kriterier som anges i artikel 103.7 i krishanteringsdirektivet
och föreskrifter som har meddelats med stöd av 29 kap. 1 § 11.
Resolutionsavgift ska betalas så länge som behållningen i
resolutionsreserven understiger tre procent av de garanterade
insättningarna. Lag (2024:393).
Avgiftsunderlaget
14 § Avgiftsunderlaget är summan av den avgiftsskyldiges
skulder med avdrag för garanterade insättningar, skulder som
anges i artikel 5.1 i förordningen om resolutionsavgifter och
de skulder som får ingå i den avgiftsskyldiges kapitalbas
enligt tillsynsförordningen eller
värdepappersbolagsförordningen.
Om inte annat följer av artikel 5.2-5.4 i förordningen om
resolutionsavgifter, ska skulderna beräknas på det sätt som
gäller för upptagande av skulder i balansräkning enligt
lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag. Lag (2021:498).
Höjd avgift
15 § Om behållningen i resolutionsreserven understiger
0,67 procent av de garanterade insättningarna, ska
resolutionsavgiften höjas, om det är nödvändigt för att
återställa behållningen i resolutionsreserven till 1 procent
av de garanterade insättningarna inom sex år från den tidpunkt
behållningen först understeg 0,67 procent av de garanterade
insättningarna.
Den höjda avgiften ska bestämmas till en procentandel av
avgiftsunderlaget som medför att summan av alla
avgiftsskyldigas resolutionsavgifter uppgår till ett belopp
som beräknas vara tillräckligt för att inom sex år från den
tidpunkt behållningen först understeg 0,67 procent av de
garanterade insättningarna återställa behållningen i
resolutionsreserven till 1 procent av de garanterade
insättningarna.
Om behållningen i resolutionsreserven under den tidsperiod som
avses i andra stycket minskar ytterligare på grund av
ytterligare utbetalningar ur resolutionsreserven, ska en ny
sexårsperiod för beräkning av höjd grundavgift börja löpa.
Lag (2024:393).
Tilläggsavgift
16 § Om det uppstår ett underskott i resolutionsreserven, ska
de avgiftsskyldiga betala en tilläggsavgift. De totala
tilläggsavgifterna ska motsvara underskottet. Om underskottet
inte, på grund av 17 § andra och tredje styckena, kan täckas
med tilläggsavgifter under ett år, ska tilläggsavgifter tas
ut tills dess att summan av de tilläggsavgifter som betalats
uppgår till det ursprungliga underskottet, med eventuella
tillägg enligt andra stycket, och den finansieringskostnad
som belastat resolutionsreserven avseende underskottet.
Om behållningen i resolutionsreserven under den tid då
tilläggsavgift ska betalas minskar ytterligare på grund av
ytterligare utbetalningar ur resolutionsreserven, ska ett
belopp som motsvarar den minskning av resolutionsreservens
behållning som utbetalningen medför, läggas till det
ursprungliga underskottet. Detta tillägg ska dock inte
överstiga resolutionsreservens underskott vid den tidpunkt
när utbetalningen från resolutionsreserven har genomförts.
17 § Tilläggsavgift ska, om inte annat följer av tredje
stycket, beslutas i samband med att den årliga
resolutionsavgiften beslutas.
En avgiftsskyldigs tilläggsavgift ska uppgå till en andel av
underskottet, inklusive den upplupna finansieringskostnaden,
som motsvarar den avgiftsskyldiges andel av de totala
resolutionsavgifterna enligt det beslut avseende
resolutionsavgifter som tas i samband med att
tilläggsavgifterna beslutas. Tillläggsavgiften under ett år
får inte överstiga tre gånger företagets resolutionsavgift i
enlighet med 13 §.
Om det finns särskilda skäl, får Riksgäldskontoret besluta om
tilläggsavgift vid en annan tidpunkt än den som avses i
första stycket. Ett sådant beslut ska baseras på uppgifter
från det närmast föregående avgiftsbeslutet avseende
resolutionsavgiften.
18 § Har upphävts genom lag (2017:1310).
19 § Har upphävts genom lag (2017:1310).
Uppgiftsskyldighet
20 § Den som är avgiftsskyldig ska lämna de uppgifter till
Riksgäldskontoret som myndigheten behöver för att fastställa
den avgiftsskyldiges avgift. Uppgifter om avgiftsunderlaget
ska ha granskats av en revisor som utsetts i enlighet med
4 a kap. 1 § sparbankslagen (1987:619), 9 kap. 8 §
aktiebolagslagen (2005:551) eller 8 kap. 8 § lagen (2018:672)
om ekonomiska föreningar. Lag (2020:675).
21 § Har upphävts genom lag (2017:1310).
Avgiftsbeslut
22 § Riksgäldskontoret beslutar om resolutionsavgift och
tilläggsavgift för varje avgiftsskyldig. Avgiften ska betalas
inom en månad från dagen för myndighetens beslut.
Lag (2017:1310).
23 § Om det finns särskilda skäl, får Riksgäldskontoret sätta
ned resolutionsavgiften.
Riksgäldskontoret får bevilja anstånd med betalning av
tilläggsavgift enligt 16 §, om det finns särskilda skäl med
hänsyn till företagets finansiella ställning. Anståndet får
beviljas för en tid av högst sex månader. På ansökan av
företaget får denna tid förlängas. Lag (2017:1310).
24 § Det som i 13 och 16 §§ anges om de totala
resolutionsavgifterna och tilläggsavgifterna behöver inte
tillämpas när avgiften för ett enskilt företag
1. bestäms enligt 23 § eller enligt artikel 12.1 eller 17.1 i
förordningen om resolutionsavgifter,
2. bestäms genom ändring av beslut enligt 37–39 §§
förvaltningslagen (2017:900), eller
3. efter överklagande bestäms av allmän
förvaltningsdomstol. Lag (2018:857).
25 § Riksgäldskontorets beslut att ta ut resolutionsavgift
eller tilläggsavgift får verkställas, om avgiften är obetald
trots att den skulle ha betalats. Verkställighet får ske även
om avgiftsbeslutet har överklagats. Bestämmelser om
indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt
utsökningsbalken ske. Lag (2017:1310).
AVDELNING IV. AVSLUTANDE BESTÄMMELSER
28 kap. Samarbete och informationsutbyte
Uppgiftsskyldighet för institut och koncernföretag
1 § Ett institut och ett företag som ingår i samma koncern
som institutet ska lämna Riksgäldskontoret de upplysningar om
sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som
myndigheten begär för sin verksamhet enligt denna lag.
Om ett institut eller företag som ingår i samma koncern som
institutet har åsidosatt sina skyldigheter enligt första
stycket, ska Finansinspektionen ingripa mot institutet eller
företaget enligt 15 kap. lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse eller 25 kap. lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden.
Befogenhet att kräva information
2 § För att kunna förbereda och fatta beslut om
resolutionsåtgärder får Riksgäldskontoret begära att
1. företaget i resolution eller någon annan tillhandahåller
uppgifter, handlingar eller annat, och
2. den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken lämnar
sådana upplysningar på tid och plats som myndigheten
bestämmer.
Första stycket gäller inte i den utsträckning
uppgiftslämnandet skulle strida mot den i lag reglerade
tystnadsplikten för advokater.
Riksgäldskontoret får förelägga den som inte följer en
begäran enligt första stycket att fullgöra sin skyldighet.
Tystnadsplikt
3 § Den som deltar eller har deltagit i verksamhet enligt
denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han
eller hon genom sitt deltagande fått veta om enskilds affärs-
eller driftförhållanden, ekonomiska eller personliga
förhållanden eller planering och förberedelser för eller
hantering av fredstida krissituationer.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället offentlighets-
och sekretesslagen (2009:400).
Samarbete och informationsutbyte mellan myndigheter
4 § Riksbanken och Finansinspektionen ska på
Riksgäldskontorets begäran lämna de uppgifter som myndigheten
behöver för sin verksamhet enligt denna lag. Inom
Riksgäldskontoret gäller motsvarande uppgiftsskyldighet för
den del av myndigheten som inte bedriver verksamhet enligt
denna lag, gentemot den del av myndigheten som bedriver den
verksamheten.
5 § Riksgäldskontoret och Finansinspektionen ska, i den
utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska
unionen, samarbeta och utbyta information med
- varandra,
- motsvarande myndigheter inom EES, och
- Europeiska bankmyndigheten.
Riksgäldskontoret ska lämna regeringen de uppgifter som behövs
för regeringens verksamhet enligt denna lag. Lag (2020:1214).
Upplysningar till konkursförvaltare och likvidator
6 § Om ett företag som har varit föremål för resolution
försätts i konkurs, ska Riksgäldskontoret på begäran av
konkursförvaltaren för företaget lämna de upplysningar som
konkursförvaltaren behöver för att upprätta
konkursbouppteckningen enligt 7 kap. 13 § konkurslagen
(1987:672) och berättelsen enligt 7 kap. 15 § samma lag.
Om ett företag som har varit föremål för resolution går i
likvidation, ska Riksgäldskontoret på begäran av likvidatorn
för företaget lämna de upplysningar som likvidatorn behöver
för att genomföra likvidationen.
Ärenden till Europeiska bankmyndigheten
7 § Riksgäldskontoret får hänskjuta frågor som rör ett
förfarande av en annan behörig myndighet inom EES till
Europeiska bankmyndigheten för tvistlösning i de fall som
framgår av följande artiklar i krishanteringsdirektivet:
- 13.5 andra stycket och 13.6 andra stycket.
- 18.6 tredje stycket, 18.6a tredje stycket och 18.7 tredje
stycket.
- 45h.4 andra stycket och 45h.5 andra stycket.
Lag (2021:467).
8 § Riksgäldskontoret får begära att Europeiska
bankmyndigheten ska bistå myndigheterna att nå en
överenskommelse i de fall som framgår av följande artiklar i
krishanteringsdirektivet:
- 13.4 fjärde stycket.
- 18.5 fjärde stycket.
- 91.7 andra stycket.
- 92.3 andra stycket.
Lag (2021:467).
29 kap. Bemyndiganden
1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. avgifter enligt 1 kap. 3 § andra stycket,
2. hur det särskilda förfogandebeloppet enligt 4 kap. 29 § ska
beräknas,
3. hur stor andel av globalt systemviktiga resolutionsenheter,
europeiskt systemviktiga resolutionsenheter eller nationellt
systemviktiga resolutionsenheter som får omfattas av kravet
enligt 4 kap. 15 §,
4. offentliggörande enligt 4 kap. 28 §,
5. vilken information om nedskrivningsbara skulder ett företag
ska lämna till Riksgäldskontoret och när den ska lämnas,
6. undantag från skyldigheten i 5 kap. 2 § om att ta in vissa
villkor i avtalen för sina skulder enligt
- 5 kap. 3 §, och
- 5 kap. 3 a § när det gäller vilka kategorier av skulder som
kan undantas,
7. vilka företag som ska upprätta register som avses i 5 kap.
5 §, vad registren ska innehålla och när företagen ska ge in
register för olika typer av avtal,
8. hur beloppet enligt 13 kap. 5 § andra stycket ska
fastställas och betalas ut,
9. vad en omstruktureringsplan enligt 21 kap. 5 § ska
innehålla,
10. hur storleken på de skulder som är hänförliga till derivat
enligt 21 kap. 17 § ska beräknas,
11. metoden för riskjustering av resolutionsavgift enligt
27 kap. 13 § tredje stycket,
12. vilka uppgifter en avgiftsskyldig ska lämna till
Riksgäldskontoret enligt 27 kap. 20 §,
13. vilka upplysningar ett institut eller något annat
koncernföretag ska lämna till Riksgäldskontoret för dess
verksamhet enligt denna lag, och
14. att vissa uppgifter som enligt 27 kap. 20 § och 28 kap.
1 § ska lämnas till Riksgäldskontoret också eller i stället
ska lämnas till Finansinspektionen. Lag (2021:467).
2 § Regeringen får meddela föreskrifter om
1. innehållet i en resolutionsplan och en
koncernresolutionsplan enligt 3 kap. och vad som ska beaktas
vid planernas utformning liksom när de ska upprättas och hur
ofta de behöver uppdateras,
2. vilka omständigheter Riksgäldskontoret ska beakta vid sin
prövning av en resolutionsplan enligt 3 kap. 10 och 11 §§,
3. bedömningsgrunder för fastställandet av frister enligt
4 kap. 26 §,
4. bedömningsgrunder enligt 4 kap. 31 §, och
5. när och var ett beslut om resolution enligt 8 kap. 13 § och
ett beslut om resolutionsåtgärder enligt 12 kap. 5 § ska
offentliggöras och vad offentliggörandet ska innehålla.
Lag (2021:467).
30 kap. Överklagande och verkställighet av beslut m.m.
1 § Riksgäldskontorets och Finansinspektionens beslut
enligt denna lag får överklagas till allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till
kammarrätten.
Riksgäldskontorets beslut om resolution enligt 8 kap.
5–9 och 11 §§ och om resolutionsåtgärder som anges i
12 kap. 1 § första stycket gäller omedelbart.
Riksgäldskontoret och Finansinspektionen får bestämma att
beslut om krisavvärjande åtgärder enligt denna lag, eller
förelägganden, förbud eller beslut om återkallelse som har
meddelats med stöd av lagen, ska gälla omedelbart.
Ett beslut om föreläggande enligt denna lag får förenas med
vite.
Regeringens beslut enligt denna lag får inte överklagas.
Lag (2018:857).
2 § En värdering som utförs enligt 7 kap. får endast
överklagas i samband med överklagande av det beslut om åtgärd
för vilken värderingen ligger till grund.
3 § Mål som gäller resolution enligt 8 kap. 5–9 eller 11 §
eller resolutionsåtgärder som anges i 12 kap. 1 § första
stycket ska handläggas skyndsamt.
4 § Endast om det är förenligt med det allmännas intresse,
får den domstol som ska pröva ett överklagat beslut om
resolution enligt 8 kap. 5–9 eller 11 § eller om
resolutionsåtgärder som anges i 12 kap. 1 § första stycket,
besluta att det överklagade beslutet tills vidare inte ska
gälla.
Övergångsbestämmelser
2015:1016
1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 2016.
2. Bestämmelserna i 5 kap. 2 § ska tillämpas på
kapitalinstrument och skuldförbindelser som emitterats eller
ingåtts från och med den 1 februari 2016.
3. Avgifter enligt 27 kap. tas ut första gången 2016.
Avgiften för 2016 ska reduceras till hälften.
2020:675
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om
medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den
31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas
närmast efter detta datum.
2021:467
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.
2. Riksgäldskontoret ska fatta beslut om kravet på kapitalbas
och kvalificerade skulder enligt 4 kap. i den nya lydelsen som
ska gälla från och med den 1 januari 2024, eller, om villkoren
i artikel 45m.1 tredje stycket och 45m.7 i
krishanteringsdirektivet är uppfyllda, den senare tidpunkt som
Riksgäldskontoret beslutar för ett företag.
3. Riksgäldskontoret ska fatta beslut om kravet på kapitalbas
och kvalificerade skulder som ska gälla från och med den 1
januari 2022 enligt
a) 4 kap. 3 § andra stycket och 18 § i den nya lydelsen för en
europeiskt systemviktig resolutionsenhet, och
b) 4 kap. 3 § tredje stycket och 19 § i den nya lydelsen för
en nationellt systemviktig resolutionsenhet.
4. För att möjliggöra en linjär uppbyggnad av kravet på
kapitalbas och kvalificerade skulder ska Riksgäldskontoret
fram till den 1 januari 2024 eller den senare tidpunkt som
Riksgäldskontoret beslutar enligt 2
a) för ett företag besluta en målnivå på kapitalbas och
kvalificerade skulder som ska gälla från och med den 1 januari
2022, och
b) vid behov och minst var tolfte månad underrätta företaget
om en lämplig nivå på kapitalbas och kvalificerade skulder.
5. Ett beslut om minimikrav för nedskrivningsbara skulder som
har fattats enligt 4 kap. i den äldre lydelsen ska gälla till
dess att ett beslut om krav på kapitalbas och kvalificerade
skulder enligt 2, 3 eller 4 a gäller. För ett beslut om
minimikrav för nedskrivningsbara skulder gäller bestämmelsen i
3 kap. 24 § i den äldre lydelsen.
6. Bestämmelserna i 5 kap. 9 och 10 §§ tillämpas på avtal som
har ingåtts efter ikraftträdandet och som avser nya
förpliktelser eller väsentliga ändring-ar av befintliga
förpliktelser.