Post 1187 av 10932 träffar
SFS-nummer ·
2016:1013 ·
Visa register
Lag (2016:1013) om personnamn
Departement: Justitiedepartementet L2
Utfärdad: 2016-11-17
Ändring införd: t.o.m. SFS 2018:1295
Ikraft: 2017-07-01 överg.best.
Lagens innehåll
1 § I denna lag finns bestämmelser om förvärv och ändring av
personnamn. Med personnamn avses efternamn, förnamn och
gårdsnamn.
Lagen innehåller också bestämmelser om
– förlust av efternamn,
– särskilt skydd för efternamn,
– internationella förhållanden,
– samtycke eller prövning vid byte av barns efternamn,
– tidpunkten för förvärv eller ändring av personnamn,
– förfarandet i mål och ärenden.
Allmänt om förvärv och ändring av personnamn
2 § En person får förvärva eller ändra ett personnamn enligt
vad som föreskrivs i denna lag.
Ett efternamn kan förvärvas genom födelsen eller adoption
enligt 4–8 §§, genom byte enligt 9–12 §§, 13 § första stycket
och 14–20 §§ eller enligt 30 §. Ett efternamn kan ändras
enligt 13 § andra stycket.
Ett förnamn eller ett gårdsnamn kan förvärvas eller ändras
enligt 26–30 §§.
3 § Den som vill förvärva eller ändra ett personnamn ska
ansöka om detta hos Skatteverket.
Efternamn
Förvärv av efternamn genom födelsen
4 § När ett barn har fötts ska barnet ges ett efternamn.
Barnets efternamn får vara
1. ett efternamn som föräldrarna eller någon av dem bär,
2. ett efternamn som någon av föräldrarna har burit,
3. ett dubbelt efternamn enligt 20 § andra stycket som är
bildat av efternamn som föräldrarna bär,
4. ett efternamn som är bildat av något av föräldrarnas
förnamn med tillägg av någon av ändelserna -son eller
-dotter, eller som är bildat på jämförligt sätt, eller
5. ett efternamn som något av föräldrarnas gemensamma barn
bär.
Ett efternamn enligt andra stycket 2 får inte vara ett namn
som har förvärvats genom äktenskap, utom i det fall en
förälder som avlidit bar namnet vid sin död.
5 § En ansökan om förvärv av det efternamn ett barn ska ges
enligt 4 § ska göras inom tre månader från barnets födelse.
Det är förhållandena vid ansökningstillfället som är
avgörande för bedömningen av om ett namn får förvärvas.
Om det inte görs någon ansökan inom den tid som anges i
första stycket, förvärvar barnet det efternamn som den
förälder som har fött barnet bär eller, om den föräldern har
avlidit, det efternamn som den föräldern bar vid sin död.
Förvärv av efternamn genom adoption
6 § Efter ett beslut om adoption ska adoptivbarnet ges ett
nytt efternamn. Detta gäller dock inte om en make eller sambo
adopterar den andra makens eller sambons barn eller om en
domstol har beslutat enligt 8 §.
När makar eller sambor adopterar gemensamt får adoptivbarnets
efternamn vara
1. ett efternamn som adoptivföräldrarna eller någon av dem
bär,
2. ett efternamn som någon av adoptivföräldrarna har burit,
3. ett dubbelt efternamn enligt 20 § andra stycket som är
bildat av efternamn som adoptivföräldrarna bär,
4. ett efternamn som är bildat av något av
adoptivföräldrarnas förnamn med tillägg av någon av
ändelserna -son eller -dotter, eller som är bildat på
jämförligt sätt, eller
5. ett efternamn som något av adoptivföräldrarnas gemensamma
barn bär.
Ett efternamn enligt andra stycket 2 får inte vara ett namn
som har förvärvats genom äktenskap, utom i det fall en
adoptivförälder som avlidit bar namnet vid sin död.
När ett adoptivbarn adopteras av en person ensam gäller andra
stycket 1, 2 och 4 och tredje stycket den föräldern.
Lag (2018:1295).
7 § En ansökan om förvärv av det efternamn ett adoptivbarn
ska ges enligt 6 § ska göras inom tre månader från beslutet
om adoption. Det är förhållandena vid ansökningstillfället
som är avgörande för bedömningen av om ett namn får
förvärvas.
Om det inte görs någon ansökan inom den tid som anges i
första stycket, förvärvar adoptivbarnet den äldre av
adoptivföräldrarnas efternamn eller, när ett adoptivbarn
adopteras av en person ensam, adoptivförälderns efternamn.
8 § En domstol får i adoptionsärendet besluta att
adoptivbarnet ska behålla sitt efternamn, eller förvärva ett
dubbelt efternamn enligt 20 § andra stycket som är bildat av
det efternamn som barnet bär och ett efternamn som en
adoptivförälder bär.
Byte till ett efternamn med anknytning till en förälder
9 § En person får byta sitt efternamn till
1. ett efternamn som föräldrarna eller någon av dem bär,
2. ett efternamn som någon av föräldrarna har burit,
3. ett dubbelt efternamn enligt 20 § andra stycket som är
bildat av efternamn som föräldrarna bär eller har burit,
eller
4. ett efternamn som är bildat av något av föräldrarnas
förnamn med tillägg av någon av ändelserna -son eller
-dotter, eller som är bildat på jämförligt sätt.
Ett efternamn enligt första stycket 2 och 3 som någon av
föräldrarna har burit får inte vara ett namn som har
förvärvats genom äktenskap, utom i det fall en förälder som
avlidit bar namnet vid sin död.
10 § En person som har förvärvat sitt efternamn genom
adoption enligt 6 § får byta namnet till ett dubbelt
efternamn enligt 20 § andra stycket som är bildat av det
efternamn som han eller hon bär och det efternamn som bars
före adoptionen.
Byte till en familjehemsförälders efternamn
11 § Ett barn som för stadigvarande vård och fostran i ett
enskilt hem har tagits emot av någon annan än barnets
föräldrar, får byta sitt efternamn till
1. ett efternamn som familjehemsföräldern eller någon av
familjehemsföräldrarna bär,
2. ett dubbelt efternamn enligt 20 § andra stycket som är
bildat av efternamn som familjehemsföräldrarna bär, eller
3. ett dubbelt efternamn enligt 20 § andra stycket som är
bildat av det efternamn som barnet bär och ett efternamn som
en familjehemsförälder bär.
Byte till en makes efternamn
12 § En make får byta sitt efternamn till den andra makens
efternamn.
En make får byta sitt efternamn till ett dubbelt efternamn
enligt 20 § andra stycket som är bildat av det efternamn som
maken bär och det efternamn som den andra maken bär.
Första och andra styckena gäller även en efterlevande makes
byte till den avlidna makens efternamn.
Byte till andra efternamn och ändring av efternamn
13 § En person får byta sitt efternamn till ett nybildat
efternamn eller till ett befintligt efternamn som inte kan
förvärvas enligt 4–12 eller 30 §, om förutsättningarna i
14–19 §§ är uppfyllda eller om det annars finns särskilda
skäl.
En person får ändra sitt efternamn utan att det anses som
byte till ett annat efternamn genom
1. en enkel stavningsändring som inte förändrar namnets
uttal,
2. en ändring av namnets genusform, eller
3. en ändring av ordningsföljden mellan namnen i ett dubbelt
efternamn.
14 § En person får byta till ett nybildat efternamn endast om
namnet inte
1. används som förnamn,
2. består av mer än ett ord,
3. kan väcka anstöt,
4. kan antas leda till obehag för den som ska bära namnet,
eller
5. av någon annan anledning är olämpligt som efternamn.
15 § Om inte annat följer av 16–19 §§, får en person endast
byta till ett efternamn som inte kan förväxlas med
1. ett efternamn som någon annan lagligen bär,
2. ett historiskt känt efternamn som har burits av en utdöd
släkt,
3. ett allmänt känt utländskt efternamn,
4. någon annans allmänt kända konstnärsnamn eller ett
likartat namn,
5. en beteckning för en stiftelse, en ideell förening eller
en liknande sammanslutning,
6. någon annans i Sverige skyddade näringskännetecken eller
varukännetecken, eller
7. något som finns i ett litterärt eller konstnärligt verk
och som kränker någon annans upphovsrätt till verket.
Vid en prövning enligt första stycket ska ett dubbelt
efternamn anses som två efternamn.
16 § En person får byta till ett efternamn som lagligen bärs
av minst 2 000 personer.
En person får även byta till ett efternamn som lagligen bärs
av färre än 2 000 personer, om namnet någon gång har kunnat
förvärvas enligt första stycket.
Vid en prövning enligt första eller andra stycket ska ett
dubbelt efternamn anses som två efternamn.
17 § Om en person har förvärvat ett nybildat efternamn enligt
denna lag, får därefter den personens förälder, syskon eller
syskonbarn byta till det namnet, om personen samtycker till
det. Om det första förvärvet har gjorts av flera, krävs att
alla samtycker.
18 § En person får byta till ett efternamn som har funnits i
hans eller hennes släkt i rakt uppstigande led i minst två
generationer. Det får dock inte vara längre sedan någon i
släkten bar namnet än fyra generationer tillbaka, räknat från
och med personens föräldrar.
19 § En person får byta till ett efternamn som han eller hon
tidigare har burit utan att ha förlorat det enligt 21 §.
En person får byta till ett efternamn genom att stryka ett av
namnen i sitt dubbla efternamn.
Byte till dubbelt efternamn
20 § En person får byta sitt efternamn till ett dubbelt
efternamn som inte kan förvärvas enligt 4–13 eller 30 §.
Ett dubbelt efternamn enligt första stycket får endast bestå
av två enkla efternamn som den personen kan förvärva var för
sig enligt denna lag. Namnen i det dubbla efternamnet ska
bäras i en bestämd ordning och får förenas med ett
bindestreck.
Förlust av efternamn
21 § Om någon har förvärvat ett efternamn som han eller hon
inte har rätt till och detta leder till besvär för någon
annan, ska en domstol på talan av den sistnämnde besluta att
namnet förloras, om det inte finns särskilda skäl mot det.
Om någon förlorar sitt efternamn enligt första stycket, ska
domstolen besluta att också den som genom denne har förvärvat
namnet förlorar namnet, om talan förs om detta och det inte
finns särskilda skäl mot det. Detsamma gäller om någon som
skulle ha förlorat sitt efternamn enligt första stycket har
avlidit.
En talan enligt första stycket som grundar sig på att ett
faderskap eller föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken
har hävts får inte väckas senare än ett år efter hävandet. I
övriga fall får talan inte väckas senare än fem år efter det
att Skatteverkets beslut fick laga kraft.
22 § Om någon förlorar sitt efternamn enligt 21 §, ska
domstolen med tillämpning av 4–12 §§ fastställa vilket namn
som förvärvas i stället för det som förloras.
Särskilt skydd för efternamn
23 § Ingen får obehörigen, till nackdel för den som har skydd
för sitt efternamn enligt 15 §,
1. använda ett namn som kan förväxlas med efternamnet,
2. i näringsverksamhet använda en beteckning för en
stiftelse, en ideell förening eller en liknande
sammanslutning som kan förväxlas med efternamnet, eller
3. i näringsverksamhet använda ett näringskännetecken,
varukännetecken eller annat kännetecken som kan förväxlas med
efternamnet.
Vid en prövning enligt första stycket ska ett dubbelt
efternamn anses som två efternamn.
24 § Rätten till ett inarbetat näringskännetecken eller
varukännetecken eller ett allmänt känt konstnärsnamn eller
likartat namn ska gälla vid sidan av en äldre rätt till ett
sådant efternamn som har särskilt skydd enligt 23 § och som
kännetecknet eller konstnärsnamnet kan förväxlas med, om den
som bär efternamnet inte inom rimlig tid vidtar åtgärder för
att hindra användningen av kännetecknet eller
konstnärsnamnet.
På yrkande av en part får en domstol, om det är skäligt,
besluta att ett kännetecken eller ett konstnärsnamn endast
får användas på ett särskilt sätt.
Vid en prövning enligt första stycket ska ett dubbelt
efternamn anses som två efternamn.
25 § Den som gör intrång i någon annans rätt enligt 23 § är
skyldig att ersätta den kränkning och annan skada som
intrånget har medfört, om han eller hon har insett eller
borde ha insett att användandet var till nackdel för den
andre.
Förnamn
26 § Varje barn ska ges ett eller flera förnamn.
En ansökan om förvärv av barnets förnamn ska göras inom tre
månader från barnets födelse.
27 § En person får förvärva eller ändra förnamn genom
1. tillägg av ett eller flera namn,
2. byte av ett eller flera namn,
3. strykning av ett eller flera namn, dock inte alla, eller
4. ändring av ordningsföljden mellan två eller flera namn.
Lag (2018:1295).
28 § Som förnamn får endast förvärvas ett namn som inte
1. kan väcka anstöt,
2. kan antas leda till obehag för den som ska bära namnet,
eller
3. av någon annan anledning är olämpligt som förnamn.
Gårdsnamn
29 § Ett gårdsnamn som enligt gammal sedvänja används eller
har använts som tillnamn får förvärvas av den som har
anknytning till gårdsnamnet genom släktskap eller äktenskap.
Gårdsnamnet ska bäras närmast före eller efter förnamnen.
Den som bär ett gårdsnamn får stryka namnet eller ändra
ordningsföljden mellan namnet och förnamnen.
Internationella förhållanden
30 § Den som har förvärvat ett namn i en annan stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz genom
födelse, ändrat civilstånd eller annat familjerättsligt
förhållande har rätt att förvärva det namnet också i Sverige,
om han eller hon vid förvärvet i den andra staten var
medborgare eller hade hemvist där eller hade någon annan
särskild anknytning dit.
Första stycket ger inte en person rätt att som förnamn
förvärva ett namn som
1. kan väcka anstöt,
2. kan antas leda till obehag för den som ska bära namnet,
eller
3. av någon annan anledning är olämpligt som förnamn.
31 § Lagen gäller inte för svenska medborgare som har hemvist
i Danmark, Finland eller Norge.
32 § Lagen tillämpas på danska, finska och norska medborgare
som har hemvist i Sverige.
Lagen får tillämpas på andra utländska medborgare som har
hemvist i Sverige. I fråga om efternamn som har förvärvats
enligt lagen gäller 21–25 §§.
När utländska medborgare adopteras här i landet tillämpas
alltid 6–8 §§.
33 § Lagen tillämpas på statslösa personer som har hemvist i
Sverige eller, om de inte har hemvist i något land, har sin
vistelseort här.
Samtycke eller prövning vid byte av barns efternamn
34 § Om ett barn bär någon av föräldrarnas efternamn utan att
denna förälder är vårdnadshavare, krävs för att barnet ska få
byta efternamn att föräldern har samtyckt till bytet eller
att en domstol har förklarat att bytet är förenligt med
barnets bästa.
För att ett barn ska få byta efternamn enligt 11 § krävs att
den eller de vars namn ska förvärvas har samtyckt till bytet
och att en domstol har förklarat att bytet är förenligt med
barnets bästa.
Tidpunkten för förvärv eller ändring av personnamn
35 § Ett personnamn förvärvas eller ändras när namnet
registreras, om inte annat anges i andra–fjärde stycket.
Ett efternamn enligt 4 eller 5 § anses vara förvärvat vid
födelsen. Detsamma gäller ett efternamn enligt 22 §, om det
namn som har förlorats har förvärvats vid födelsen.
Ett efternamn enligt 6 eller 7 § anses vara förvärvat vid
adoptionen. Detsamma gäller ett dubbelt efternamn enligt 8
§.
Ett efternamn enligt 12 § anses vara förvärvat vid vigseln om
ansökan görs senast samma dag som vigseln.
Förfarandet i mål och ärenden
Förfarandet hos Skatteverket
36 § Skatteverket beslutar om förvärv eller ändring av
personnamn efter en ansökan enligt 3 §. Om namnet beslutas av
domstol enligt 8 eller 22 §, ska dock ingen ansökan göras.
37 § En ansökan ska vara skriftlig.
Ansökan ska innehålla uppgifter om
1. sökandens namn och personnummer eller samordningsnummer,
2. sökandens adress och telefonnummer,
3. det som yrkas, och
4. de omständigheter som åberopas till stöd för ansökan.
38 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen
meddela föreskrifter om avgifter för ansökan om namn enligt
denna lag.
39 § Om en ansökan är så bristfällig att den inte kan läggas
till grund för en prövning i sak, ska Skatteverket förelägga
sökanden att avhjälpa bristen inom en viss tid. Detsamma
gäller om sökanden inte har betalat ansökningsavgiften.
Föreläggandet behöver inte delges.
Om sökanden inte följer föreläggandet, ska ansökan avvisas.
Sökanden ska upplysas om detta i föreläggandet.
40 § Skatteverket ska begära in ett yttrande från en
myndighet eller annan om det behövs för att pröva ett namns
lämplighet med hänsyn till språkliga eller andra förhållanden
eller namnets förenlighet med namnskyddet.
41 § Om en ansökan om förvärv av ett efternamn enligt 13 §
inte avvisas eller avslås, ska den kungöras i Post- och
Inrikes Tidningar. Detsamma gäller en ansökan om förvärv av
ett dubbelt efternamn enligt 20 § om något av namnen som
ingår i det dubbla efternamnet inte kan förvärvas enligt 4–12
eller 30 §. Ett kungörande behöver dock inte ske om det
skulle sakna betydelse.
När kungörande har skett ska den som vill invända mot ansökan
göra detta skriftligen inom en månad från kungörelsedagen.
Skatteverket får inte meddela beslut i ärendet innan tiden
för att göra en invändning har gått ut.
Överklagande av Skatteverkets beslut
42 § Skatteverkets beslut enligt denna lag får överklagas
till allmän förvaltningsdomstol.
Den som har gjort en invändning med anledning av en ansökan
som anges i 41 § får överklaga ett beslut som innebär att
ansökan bifalls. Den som har avstått från att göra en sådan
invändning får inte överklaga beslutet.
Beslutet överklagas till den förvaltningsrätt inom vars
domkrets personen vars namn det gäller var folkbokförd vid
tidpunkten för beslutet. Om det inte finns någon sådan
behörig domstol, överklagas beslutet till Förvaltningsrätten
i Stockholm.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till
kammarrätten.
Föreläggande att ansöka om barns förnamn
43 § Om barnets vårdnadshavare inte har ansökt om förvärv av
sitt barns förnamn inom den tid som anges i 26 § andra
stycket, får Skatteverket förelägga vårdnadshavaren att inom
en viss tid fullgöra denna skyldighet.
Ett nytt föreläggande om samma sak får förenas med vite.
En fråga om utdömande av vite prövas av den förvaltningsrätt
som är behörig att pröva ett överklagande av ett beslut
enligt 42 §.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till
kammarrätten.
Förfarandet i allmän domstol
44 § En ansökan om förklaring att ett namnbyte är förenligt
med barnets bästa enligt 34 § prövas av den tingsrätt som tar
upp frågor om vårdnaden om barnet.
Domstolen ska, om det kan ske, höra den vars efternamn barnet
bär, om han eller hon inte är vårdnadshavare. Domstolen ska
även, om det kan ske, höra den vars namn barnet ska få.
Domstolen ska hämta in ett yttrande från socialnämnden, om
det inte är uppenbart obehövligt. Socialnämnden ska ge barnet
möjlighet att framföra sina åsikter och redovisa dem för
domstolen.
Domstolen får besluta att vardera parten ska svara för sina
rättegångskostnader. Vid domstolens handläggning tillämpas i
övrigt lagen (1996:242) om domstolsärenden.
45 § En talan i tvist om efternamn väcks i tingsrätten i den
ort där den mot vilken talan förs ska svara i tvistemål i
allmänhet.
En talan om förlust av efternamn som grundar sig på att ett
faderskap eller föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken
har hävts väcks i tingsrätten i den ort där barnet har sin
hemvist. En sådan fråga får väckas även i samband med ett mål
om hävande av faderskap eller föräldraskap enligt 1 kap. 9 §
föräldrabalken.
Om barnet är under 18 år, ska domstolen även hämta in ett
yttrande från socialnämnden, om det inte är uppenbart
obehövligt. Socialnämnden ska ge barnet möjlighet att
framföra sina åsikter och redovisa dem för domstolen.
Om det inte finns någon behörig tingsrätt enligt första eller
andra stycket, väcks talan i Stockholms tingsrätt.
Gemensamma bestämmelser
46 § En ansökan för ett barn som har fyllt 12 år i ett mål
eller ärende enligt denna lag får inte göras utan barnets
samtycke, utom i de fall barnet är varaktigt förhindrat att
lämna samtycke till följd av en psykisk sjukdom eller något
annat liknande förhållande.
Vid bedömningen av om ett namnbyte är förenligt med barnets
bästa enligt 34 § ska domstolen, även när barnets samtycke
inte behövs, ta hänsyn till barnets åsikter med beaktande av
barnets ålder och mognad.
47 § Ett samtycke enligt denna lag ska lämnas skriftligen.
Om ett samtycke har lämnats till en domstol i ett ärende
enligt 34 §, behöver det inte lämnas något nytt samtycke när
en ansökan görs enligt 3 §.
Övergångsbestämmelser
2016:1013
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.
2. Genom lagen upphävs namnlagen (1982:670).
3. Ärenden som vid ikraftträdandet handläggs av Patent- och
registreringsverket ska överlämnas till Skatteverket.
4. Den upphävda lagen gäller fortfarande vid överklagande av
Patent- och registreringsverkets beslut.
5. Om det före ikraftträdandet har fastställts att en viss
person inte är far eller förälder enligt 1 kap. 9 §
föräldrabalken till ett barn som har förvärvat personens
efternamn eller ett efternamn som personen har burit, ska i
fråga om förlust av barnets efternamn den upphävda lagen
gälla.
6. Den upphävda lagen gäller fortfarande för talan om förlust
av efternamn som har väckts vid domstol enligt 17–19 §§ i den
lagen före ikraftträdandet.
7. Den upphävda lagen gäller fortfarande för mål om skydd för
egenartade efternamn som har väckts vid domstol före
ikraftträdandet.
8. Namn som har förvärvats enligt den upphävda lagen eller
enligt namnlagen (1963:521) anses som personnamn som har
förvärvats enligt den bestämmelse i den nya lagen som gäller
för motsvarande fall.
9. Den som vid ikraftträdandet bär ett mellannamn får till
Skatteverket ansöka om att namnet ska strykas eller förvärvas
som ett enkelt efternamn eller som en del i ett dubbelt
efternamn.
10. Vid byte till ett dubbelt efternamn ska mellannamnet
strykas.
11. Vid en prövning enligt 15, 16, 23 och 24 §§ ska ett
dubbelt efternamn som har förvärvats före lagens
ikraftträdande anses som ett enda efternamn.