Post 1325 av 10976 träffar
SFS-nummer ·
2016:157 ·
Visa register
Förordning (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer
Departement: Utrikesdepartementet HI
Utfärdad: 2016-03-03
Ändring införd: t.o.m. SFS 2023:194
Ikraft: 2016-04-15 överg.best.
1 kap. Inledande bestämmelser
Syfte och tillämpningsområde
1 § Denna förordning kompletterar bestämmelserna i lagen
(2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer. Genom
förordningen genomförs allmänna bestämmelser i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7
september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer, i
lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv
2013/55/EU (yrkeskvalifikationsdirektivet).
Särskilda bestämmelser som genomför delar av
yrkeskvalifikationsdirektivet som endast rör vissa reglerade
yrken finns i de författningar där utövandet av dessa yrken
regleras.
2 § Denna förordning har samma tillämpningsområde som lagen
(2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer.
Uttryck i förordningen
3 § De uttryck som anges i 5 § lagen (2016:145) om erkännande
av yrkeskvalifikationer har samma innebörd i denna
förordning.
I denna förordning avses med
1. anpassningsperiod: utövande av ett reglerat yrke i Sverige
i högst tre år som sker under en behörig yrkesutövares ansvar
och som bedöms av en behörig myndighet och eventuellt följs
av kompletterande utbildning,
2. lämplighetsprov: ett prov som gäller yrkesutövarens
yrkeskunnighet, färdigheter och kompetens och som anordnas
eller godtas av en behörig myndighet i syfte att bedöma
förmågan att utöva ett reglerat yrke,
3. livslångt lärande: all allmän utbildning, yrkesutbildning,
icke-formell utbildning och informellt lärande som sker genom
livet och leder till ökade kunskaper och färdigheter och ökad
kompetens,
4. säkerhetsyrken eller hälso- och sjukvårdsyrken som inte
erkänns automatiskt: yrken som har konsekvenser för säkerhet
eller folkhälsa och som förutsätter yrkeskvalifikationer som
inte erkänns automatiskt enligt lagen om erkännande av
yrkeskvalifikationer,
5. ECTS-poäng: poäng enligt det meritsystem för högre
utbildning som används i det europeiska området för högre
utbildning, och
6. IMI: informationssystemet för den inre marknaden.
2 kap. Tillfällig yrkesutövning i Sverige
Användning av yrkestitel
1 § En yrkesutövare som med stöd av lagen (2016:145) om
erkännande av yrkeskvalifikationer tillfälligt utövar sitt
yrke i Sverige ska utöva yrket under etableringsstatens
yrkestitel, om inte något annat framgår av någon av de
författningar som anges i 2 §.
Yrkestiteln ska anges på ett i etableringsstaten officiellt
språk och på ett sätt som innebär att förväxling med den
svenska yrkestiteln undviks. Om det inte finns en sådan titel
i etableringsstaten, ska yrkesutövaren i stället ange sitt
bevis på formella kvalifikationer på ett i etableringsstaten
officiellt språk.
2 § Bestämmelser om tillfällig yrkesutövning under svensk
yrkestitel finns i fråga om
1. hälso- och sjukvårdsyrken, i patientsäkerhetsförordningen
(2010:1369) och i föreskrifter som har meddelats i anslutning
till den förordningen,
2. väktare, i föreskrifter som har meddelats i anslutning
till förordningen (1989:149) om bevakningsföretag m.m., och
3. veterinärer, i lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens
hälso- och sjukvård.
Förhandsunderrättelse
3 § Bestämmelser om förhandsunderrättelse från en yrkesutövare
som förutsättning för tillfällig yrkesutövning i Sverige finns
i fråga om
1. hälso- och sjukvårdsyrken, i patientsäkerhetsförordningen
(2010:1369) och i föreskrifter som har meddelats i anslutning
till den förordningen,
2. väktare, i lagen (1974:191) om bevakningsföretag,
3. djurhälsopersonal, i förordningen (2009:1386) om verksamhet
inom djurens hälso- och sjukvård och i föreskrifter som har
meddelats i anslutning till den förordningen, och
4. fastighetsmäklare, i fastighetsmäklarförordningen
(2021:518). Förordning (2021:521).
Förhandskontroll
4 § Bestämmelser om förhandskontroll av en yrkesutövares
yrkeskvalifikationer som förutsättning för tillfällig
yrkesutövning finns i fråga om
1. hälso- och sjukvårdsyrken, i patientsäkerhetsförordningen
(2010:1369), och
2. väktare, i lagen (1974:191) om bevakningsföretag och
förordningen (1989:149) om bevakningsföretag m.m.
3 kap. Etablering i Sverige
1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller den generella
ordningen för erkännande av yrkeskvalifikationer enligt 9–11
§§ lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer.
Kvalifikationsnivåer
2 § Vid bedömningen av en yrkesutövares yrkeskvalifikationer
enligt 11 § lagen (2016:145) om erkännande av
yrkeskvalifikationer ska kvalifikationerna delas in i
följande nivåer:
1. examensbevis som gäller utbildning på högskolenivå i minst
fyra år, eller ett likvärdigt antal ECTS-poäng, och därutöver
yrkesutbildning om sådan krävs,
2. examensbevis som gäller utbildning på högskolenivå i minst
tre och högst fyra år, eller ett motsvarande antal
ECTS-poäng, och därutöver yrkesutbildning om sådan krävs,
3. examensbevis som gäller
a) annan eftergymnasial utbildning på minst ett år än sådana
som avses i 1 och 2, och därutöver yrkesutbildning om sådan
krävs, eller
b) en reglerad utbildning eller, i fråga om reglerade yrken,
yrkesutbildning med särskilt upplägg som ger jämförbar nivå
vad gäller yrkesskicklighet och förbereder den studerande för
jämförbart ansvar och jämförbar verksamhet som i a, förutsatt
att examensbeviset åtföljs av ett utbildningsbevis från
ursprungsstaten,
4. bevis på avslutad gymnasieutbildning som omfattar
a) en allmän utbildning som har kompletterats med en annan
utbildning än sådana som avses i 3 eller med en
provtjänstgöring eller yrkesutövning som krävs utöver den
allmänna utbildningen, eller
b) en teknisk eller yrkesinriktad utbildning som i
förekommande fall har kompletterats med en utbildning som
avses i a eller med en provtjänstgöring eller yrkesutövning
som krävs utöver den tekniska eller yrkesinriktade
utbildningen, och
5. kompetensbevis.
En kvalifikationsnivå som intygas av en behörig myndighet i
en annan stat inom EES eller i Schweiz ska godtas av den
behöriga myndigheten.
Jämställda utbildningar
3 § Om en behörig myndighet i en annan stat inom EES eller i
Schweiz har utfärdat ett bevis på formella kvalifikationer
som i den staten motsvarar en kvalifikationsnivå och ger
samma rätt till tillträde eller utövande av ett yrke som en
kvalifikation som avses i 2 §, ska beviset jämställas med
kvalifikationen i 2 §, även i fråga om kvalifikationsnivå.
Nekat erkännande vid för stora skillnader i
kvalifikationsnivåer
4 § Ett erkännande av yrkeskvalifikationer får nekas, om det
för tillträde till yrket i Sverige krävs sådana
kvalifikationer som avses i 2 § 1, men yrkesutövaren endast
har sådana kvalifikationer som avses i 2 § 5.
Kompensationsåtgärder
5 § Som ytterligare förutsättning för ett erkännande av
yrkeskvalifikationer får det krävas att yrkesutövaren
genomgår en kompensationsåtgärd, om
1. innehållet i yrkesutövarens utbildning avviker i väsentlig
mån från innehållet i det bevis på formella kvalifikationer
som krävs i Sverige, eller
2. yrket i Sverige omfattar yrkesverksamhet som inte ingår i
motsvarande yrke i ursprungsstaten och den utbildning som
krävs i Sverige avviker i väsentlig mån från den utbildning
som yrkesutövarens kompetensbevis eller bevis på formella
kvalifikationer omfattar.
Bedömningen av om en kompensationsåtgärd krävs ska avse
sådana kunskaps- och kompetensområden, uppnådda färdigheter
och kompetenser som är grundläggande för utövandet av yrket i
Sverige.
En kompensationsåtgärd får inte krävas, om avvikelsen i fråga
om utbildning kompenseras av kunskaper och färdigheter som
yrkesutövaren har tillägnat sig genom yrkesverksamhet eller
genom livslångt lärande och som har godkänts för detta
ändamål av ett behörigt organ i en stat inom EES, i Schweiz
eller i ett tredjeland.
6 § En yrkesutövare har rätt att som kompensationsåtgärd
välja att genomgå en anpassningsperiod eller ett
lämplighetsprov.
Yrkesutövarens rätt att välja kompensationsåtgärd gäller dock
inte om
1. det för tillträde till yrket i Sverige krävs sådana
yrkeskvalifikationer som avses i 2 § 3, men yrkesutövaren
endast har sådana yrkeskvalifikationer som avses i 2 § 5,
2. det för tillträde till yrket i Sverige krävs sådana
yrkeskvalifikationer som avses i 2 § 1 eller 2, men
yrkesutövaren endast har sådana yrkeskvalifikationer som
avses i 2 § 4, eller
3. något annat är särskilt föreskrivet.
Om det för tillträde till yrket i Sverige krävs sådana
yrkeskvalifikationer som avses i 2 § 2 men yrkesutövaren
endast har sådana kvalifikationer som avses i 2 § 5, får det
krävas att yrkesutövaren ska genomgå både en
anpassningsperiod och ett lämplighetsprov.
7 § Om det beslutas att yrkesutövaren ska genomgå ett
lämplighetsprov, har han eller hon rätt att göra det inom sex
månader från tidpunkten för beslutet.
Partiellt tillträde
8 § I stället för att besluta om en kompensationsåtgärd
enligt 5 § ska ett erkännande av yrkesutövarens
yrkeskvalifikationer begränsas till att avse tillträde till
en del av ett yrke (partiellt tillträde), om
1. yrkesutövaren är fullt kvalificerad att i ursprungsstaten
utöva en del av den yrkesverksamhet för vilken tillträde
söks,
2. skillnaderna mellan yrkesutövarens yrkesverksamhet och det
reglerade yrket i Sverige är så stora att yrkesutövaren som
kompensationsåtgärd skulle behöva fullfölja hela det
utbildningsprogram som föreskrivs för att få tillträde till
det reglerade yrket i sin helhet, och
3. yrkesverksamheten kan särskiljas från andra verksamheter
som ingår i det reglerade yrket i Sverige.
Vid bedömningen enligt första stycket 3 ska det beaktas om
yrkesverksamheten kan utövas självständigt i
ursprungsstaten.
Om partiellt tillträde till ett yrke har beviljats, ska yrket
utövas under ursprungsstatens yrkestitel. Yrkesutövaren ska
vid yrkesutövningen lämna tydlig information om behörighetens
räckvidd.
9 § Trots vad som anges i 8 § får partiellt tillträde till en
yrkesverksamhet nekas, om tillträdet skulle strida mot sådana
tvingande hänsyn till allmänintresset som erkänns i
Europeiska unionens domstols rättspraxis och det är lämpligt
för att säkerställa att det eftersträvade målet uppnås samt
inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det
målet.
4 kap. Förfarandet i ärenden om erkännande av
yrkeskvalifikationer
1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller för handläggningen
av ärenden om erkännande av yrkeskvalifikationer. Om inte
annat anges, gäller bestämmelserna oavsett vilken ordning för
erkännande som tillämpas.
Om yrkesutövaren har ansökt om ett europeiskt yrkeskort i en
annan stat inom EES eller i Schweiz för tillfällig
yrkesutövning eller etablering i Sverige och ansökan har
överförts till Sverige, ska i stället bestämmelserna i 5 kap.
tillämpas.
Ansökan
2 § En ansökan om erkännande av yrkeskvalifikationer ska
göras skriftligen hos den myndighet som är behörig myndighet
för yrket enligt 7 kap. 1 §.
Om rätten att utöva ett reglerat yrke i Sverige förutsätter
såväl ett erkännande av yrkeskvalifikationer som
legitimation, auktorisation, godkännande eller annat
behörighetsbevis, ska ansökan handläggas enligt lagen
(2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och denna
förordning i den del som rör erkännande av
yrkeskvalifikationerna.
3 § En ansökan får även ges in via den elektroniska
förmedlingsfunktion som avses i 7 kap. 5 §.
Handläggning av ärenden om erkännande av
yrkeskvalifikationer
4 § Den behöriga myndigheten ska senast inom en månad från
mottagandet av ansökan bekräfta mottagandet och, om det
saknas uppgifter som behövs för att pröva ansökan, uppmana
yrkesutövaren att komma in med kompletterande underlag.
Om yrkesutövaren trots uppmaning inte kommer in med de
uppgifter som behövs för att ansökan ska kunna prövas, får
myndigheten avvisa ansökan.
5 § Om det finns skälig grund att anta att en handling inte
är äkta eller giltig eller att yrkesutövaren inte har den
rätt att utöva sitt yrke i en annan stat som yrkesutövaren
påstår, ska den behöriga myndigheten via IMI inhämta de
upplysningar som behövs från den behöriga myndigheten i den
andra staten.
6 § I ärenden om erkännande av yrkeskvalifikationer enligt
den generella ordningen ska den behöriga myndigheten, om det
inte är obehövligt, inhämta Universitets- och högskolerådets
yttrande avseende yrkesutövarens utländska utbildning innan
myndigheten avgör ärendet.
Den behöriga myndigheten ska ersätta rådet för dess kostnader
för att lämna yttrandet.
Beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer
7 § Beslut i ärenden om erkännande av yrkeskvalifikationer
ska fattas skyndsamt och senast inom tre månader från det att
en fullständig ansökan har getts in.
I ärenden om erkännande enligt den generella ordningen och i
ärenden om automatiskt erkännande av yrkeserfarenhet vid
samordnade krav på yrkeserfarenhet får tidsfristen förlängas
med en månad, om det finns särskilda skäl.
5 kap. Förfarandet i ärenden om europeiskt yrkeskort för
yrkesutövning i Sverige
1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller ansökningar om
europeiskt yrkeskort för yrkesutövning i Sverige, om ansökan
har gjorts i en annan stat inom EES eller i Schweiz, därefter
har överförts till Sverige och avser
1. etablering, eller
2. tillfällig yrkesutövning inom ett säkerhetsyrke eller ett
hälso- och sjukvårdsyrke som inte erkänns automatiskt.
Om ansökan avser etablering enligt den generella ordningen
för erkännande av yrkeskvalifikationer, gäller även
bestämmelserna i 4 kap. 6 §.
2 § De yrken som omfattas av bestämmelserna om europeiskt
yrkeskort är
1. sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård,
2. apotekare,
3. fysioterapeut (sjukgymnast),
4. bergsguide, och
5. fastighetsmäklare.
Av dessa yrken utgör fysioterapeut (sjukgymnast) ett sådant
yrke som avses i 1 § första stycket 2.
3 § Ytterligare bestämmelser om förfarandet i ärenden om
europeiskt yrkeskort när ansökan överlämnas till en annan
stat finns i Kommissionens genomförandeförordning (EU)
2015/983 av den 24 juni 2015 om förfarandet för utfärdande av
det europeiska yrkeskortet och tillämpningen av
varningsmekanismen i enlighet med Europaparlamentets och
rådets direktiv 2005/36/EG.
Handläggning av ansökan om yrkeskort
4 § Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål kontrollera
att ansökan är fullständig.
Om det finns skälig anledning att anta att uppgifterna i
ansökan inte är tillräckliga för att ett europeiskt yrkeskort
ska kunna utfärdas, får den behöriga myndigheten begära
ytterligare uppgifter från den behöriga myndigheten i den
stat från vilken ansökan har överförts. Den behöriga
myndigheten får i ett sådant fall också begära att den
behöriga myndigheten i den andra staten lämnar bestyrkta
kopior av handlingar som behövs för prövningen av ansökan.
Beslut om europeiskt yrkeskort
5 § Om ansökan avser etablering enligt den generella
ordningen för erkännande av yrkeskvalifikationer eller
tillfällig yrkesutövning inom säkerhetsyrken eller hälso- och
sjukvårdsyrken som inte erkänns automatiskt, ska den behöriga
myndigheten besluta i ärendet inom två månader från den
tidpunkt då myndigheten tog emot ansökan.
6 § Om ansökan avser etablering enligt någon form av
automatiskt erkännande, ska den behöriga myndigheten besluta
i ärendet inom en månad från den tidpunkt då myndigheten tog
emot ansökan.
7 § De tidsfrister som anges i 5 och 6 §§ får vid behov
förlängas med två veckor. Den behöriga myndigheten ska
informera yrkesutövaren om förlängningen och skälen för
denna.
Om det är absolut nödvändigt, får tidsfristen därefter
förlängas med ytterligare två veckor.
8 § Den behöriga myndigheten får besluta att inte utfärda ett
europeiskt yrkeskort, om de uppgifter som krävs inte har
kommit in inom de tidsfrister som anges i 5–7 §§ trots att
komplettering har begärts enligt 4 §.
9 § Om den behöriga myndigheten inte har fattat något beslut
inom de tidsfrister som anges i 5–7 §§, ska ansökan anses
vara beviljad. Detsamma gäller om den behöriga myndigheten
har beslutat om ett lämplighetsprov men inte har anordnat
provet inom en månad från tidpunkten för beslutet.
10 § Om den behöriga myndigheten beslutar att bevilja en
ansökan om europeiskt yrkeskort eller om ansökan enligt 9 §
ska anses vara beviljad, ska det europeiska yrkeskortet
samtidigt skickas till yrkesutövaren via IMI.
6 kap. Förfarandet i ärenden om europeiskt yrkeskort för
yrkesutövning i en annan stat
1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller ansökningar om ett
europeiskt yrkeskort för yrkesutövning i en annan stat inom
EES eller i Schweiz enligt 19 § lagen (2016:145) om
erkännande av yrkeskvalifikationer.
2 § De yrken som omfattas av bestämmelserna om europeiskt
yrkeskort är
1. sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård,
2. apotekare,
3. fysioterapeut (sjukgymnast),
4. bergsguide, och
5. fastighetsmäklare.
Av dessa yrken utgör fysioterapeut (sjukgymnast) ett sådant
yrke som avses i 6 § första stycket 2.
3 § Ytterligare bestämmelser om europeiskt yrkeskort finns i
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/983 av den 24
juni 2015 om förfarandet för utfärdande av det europeiska
yrkeskortet och tillämpningen av varningsmekanismen i
enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv
2005/36/EG.
Ansökan om europeiskt yrkeskort
4 § En ansökan om ett europeiskt yrkeskort ska göras
elektroniskt i IMI.
Handläggning av ansökan om yrkeskort
5 § Inom en vecka efter att ansökan tagits emot ska den
behöriga myndigheten
1. bekräfta mottagandet, och
2. om det saknas uppgifter, uppmana den sökande att komma in
med kompletterande underlag.
Den behöriga myndigheten ska kontrollera att den sökande är
lagligen etablerad i Sverige och att alla nödvändiga
handlingar som har utfärdats i Sverige är giltiga och äkta.
Om det finns skäl att anta att en handling inte är giltig
eller äkta, ska den behöriga myndigheten begära upplysningar
från det organ som har utfärdat den eller begära en bestyrkt
kopia av handlingen från den sökande.
Överföring av ansökan om yrkeskort till en annan stat
6 § Den behöriga myndigheten ska inom en månad från utgången
av den tidsfrist som anges i 5 § första stycket, eller från
den senare tidpunkt då begärda kompletteringar har kommit in,
besluta att överföra ansökan till den behöriga myndigheten i
den stat där yrkesutövningen avses ske, om ansökan avser
1. etablering, eller
2. tillfällig yrkesutövning inom ett säkerhetsyrke eller ett
hälso- och sjukvårdsyrke som inte erkänns automatiskt.
Efter att ett beslut om överföring har fattats, ska ansökan
överföras utan dröjsmål. I samband med överföringen ska den
sökande få information om hur långt handläggningen av ärendet
har fortskridit.
Utfärdande av yrkeskort i Sverige
7 § Den behöriga myndigheten ska utfärda ett europeiskt
yrkeskort, om
1. ansökan avser tillfällig yrkesutövning inom ett yrke som
inte omfattas av 6 § första stycket 2,
2. den sökande är lagligen etablerad i Sverige inom samma
yrke som ansökan avser, och
3. yrket är reglerat i Sverige.
Om yrket inte är reglerat i Sverige, förutsätter utfärdandet
av ett europeiskt yrkeskort att den sökande även har utövat
yrket i minst ett år i en eller flera stater inom EES eller i
Schweiz under de senaste tio åren.
Yrkeserfarenhet enligt andra stycket får dock inte krävas, om
utbildningen för yrket är reglerad i Sverige.
8 § Den behöriga myndigheten ska fatta beslut om utfärdande
av ett europeiskt yrkeskort inom tre veckor från utgången av
den tidsfrist som anges i 5 § eller från den senare tidpunkt
då begärda kompletteringar har kommit in.
Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål vidarebefordra det
europeiska yrkeskortet till den behöriga myndigheten i den
stat där yrket avses att utövas och informera den sökande om
detta.
9 § Om innehavaren av ett europeiskt yrkeskort som har
utfärdats i Sverige vill utöva yrket tillfälligt i en annan
stat än den som angavs i ansökan, får innehavaren ansöka hos
den behöriga myndigheten om en sådan utökning.
10 § Innehavaren av ett europeiskt yrkeskort som har
utfärdats i Sverige ska informera den behöriga myndigheten om
väsentliga förändringar i den faktiska situation som har
uppgetts i ärendet.
11 § Den behöriga myndigheten ska vid behov uppdatera det
europeiska yrkeskortet och vidarebefordra detta till den
berörda staten.
7 kap. Myndighetsuppgifter
Behöriga myndigheter
1 § De myndigheter som är behöriga myndigheter för reglerade
yrken i Sverige enligt denna förordning anges i bilagan till
denna förordning.
2 § Universitets- och högskolerådet är behörig myndighet
enligt 5 och 6 kap. när det gäller europeiska yrkeskort för
yrken som inte är reglerade i Sverige.
Samordnare och rådgivningscentrum
3 § Universitets- och högskolerådet är samordnare enligt
artikel 56.4 i yrkeskvalifikationsdirektivet.
Universitets- och högskolerådet är rådgivningscentrum enligt
artikel 57 b i yrkeskvalifikationsdirektivet.
Förordning (2019:61).
Samordnande myndighet för IMI
4 § Kommerskollegium är samordnande myndighet för
myndighetssamarbetet i IMI när det gäller
yrkeskvalifikationsdirektivet.
Gemensam kontaktpunkt
5 § Tillväxtverket ansvarar för att det, genom den gemensamma
kontaktpunkt som har upprättats enligt lagen (2009:1079) om
tjänster på den inre marknaden och förordningen (2009:1078) om
tjänster på den inre marknaden, tillhandahålls
1. elektronisk information om reglerade yrken och reglerade
utbildningar i Sverige i enlighet med artikel 57 i
yrkeskvalifikationsdirektivet,
2. en elektronisk förmedlingsfunktion i enlighet med
artikel 57a i yrkeskvalifikationsdirektivet, och
3. elektronisk information om den möjlighet till
dröjsmålstalan som följer av 19 a och 19 b §§ lagen (2016:145)
om erkännande av yrkeskvalifikationer och om i vilken
förvaltningsrätt en sådan dröjsmålstalan som avses i 19 a §
samma lag kan väckas i fråga om varje reglerat yrke.
Den information som tillhandahålls ska i lämplig utsträckning
vara tillgänglig även på engelska. Förordning (2021:330).
6 § De behöriga myndigheterna ska till Tillväxtverket löpande
lämna den information som behövs för att Tillväxtverket ska
kunna fullgöra sin skyldighet enligt 5 § att tillhandahålla
elektronisk information om reglerade yrken i Sverige och om
dröjsmålstalan.
Den information som behövs för att Tillväxtverket ska kunna
fullgöra sin skyldighet enligt 5 § att tillhandahålla
elektronisk information om reglerade utbildningar i Sverige
ska löpande lämnas till Tillväxtverket av
1. Statens skolverk, i fråga om utbildningar på gymnasial
nivå,
2. Universitets- och högskolerådet, i fråga om
högskoleutbildningar, och
3. Myndigheten för yrkeshögskolan, i fråga om utbildningar
inom yrkeshögskolan. Förordning (2021:330).
7 § Den elektroniska förmedlingsfunktion som avses i 5 § ska
göra det möjligt att kommunicera med de behöriga
myndigheterna och vidta åtgärder enligt lagen (2016:145) om
erkännande av yrkeskvalifikationer och denna förordning, med
undantag för kompensationsåtgärder enligt 3 kap. 5 och 6 §§
denna förordning.
Tillväxtverkets befattning med handlingar skickade för
befordran genom den elektroniska förmedlingsfunktionen är
begränsad till enbart vad som är nödvändigt för att kunna
vidareförmedla handlingarna.
Varje behörig myndighet ska vara ansluten till
förmedlingsfunktionen.
Utfärdande av intyg för yrkesutövning i en annan stat
8 § De behöriga myndigheterna ska, med undantag för sådana
intyg som avses i 9 och 10 §§, utfärda de intyg om rätten att
utöva yrket i Sverige som behövs för att utöva ett reglerat
yrke i en annan stat inom EES eller i Schweiz.
De behöriga myndigheterna får vid behov begära in nödvändigt
underlag för ett intyg från den person som behöver intyget.
9 § Universitets- och högskolerådet ska, på begäran av den
som har ett svenskt examens- eller utbildningsbevis från en
utbildning på grundskole- eller gymnasienivå, en utbildning
på högskolenivå eller en annan eftergymnasial utbildning,
utfärda det intyg som krävs för att examens- eller
utbildningsbeviset ska godtas som ett bevis på formella
kvalifikationer i en annan stat inom EES eller i Schweiz.
10 § Bestämmelser om att auktoriserade handelskamrar får
utfärda de intyg om faktiskt utövande av verksamhet som krävs
för att styrka yrkeserfarenhet finns i
handelskammarförordningen (1990:733).
Rådet för reglerade yrken
11 § Vid Universitets- och högskolerådet ska det finnas ett
råd för reglerade yrken.
Rådet ska organisera kontinuerliga erfarenhetsutbyten i fråga
om tillämpningen av lagen (2016:145) om erkännande av
yrkeskvalifikationer, förordningen (2020:757) om
proportionalitetsprövning vid nya eller ändrade krav på
yrkeskvalifikationer och denna förordning.
Universitets- och högskolerådet ansvarar för
sekretariatsfunktionen i rådet. Förordning (2020:758).
12 § Generaldirektören för Universitets- och högskolerådet är
rådets ordförande.
De behöriga myndigheterna och Kommerskollegium ska vara
representerade i rådet.
13 § Rådet ska samråda med representanter för andra
myndigheter, företrädare för bransch- och
arbetstagarorganisationer och andra intressenter i syfte att
inhämta synpunkter av betydelse för erkännande av
yrkeskvalifikationer och tillfällig yrkesutövning.
8 kap. Myndighetssamarbete
1 § De behöriga myndigheterna ska bedriva ett nära samarbete
med och bistå behöriga myndigheter och rådgivningscentrum i
övriga stater inom EES och i Schweiz med upplysningar i syfte
att underlätta tillämpningen av
yrkeskvalifikationsdirektivet.
Universitets- och högskolerådet ska ha de uppgifter som avses
i första stycket i fråga om yrken som inte är reglerade i
Sverige.
Underrättelser om förbud eller begränsning att utöva vissa
yrken
2 § Bestämmelser om skyldighet för en ansvarsnämnd att
underrätta behöriga myndigheter i andra stater inom EES och i
Schweiz om domar och beslut om förbud eller begränsning av en
persons yrkesutövning finns i fråga om
1. hälso- och sjukvårdsyrken, i 9 kap. 18 §
patientsäkerhetslagen (2010:659),
2. lärar- och förskolläraryrket, i 2 kap. 24 § skollagen
(2010:800), och
3. veterinäryrket, i 7 kap. 16 § lagen (2009:302) om
verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård.
3 § Om en domstol fattar ett beslut som avses i någon av de
bestämmelser som anges 2 §, ska domstolen senast dagen efter
den dag då beslutet har meddelats underrätta den berörda
ansvarsnämnden. Detsamma gäller om en domstol ändrar ett
sådant beslut.
4 § Universitets- och högskolerådet är mottagare av
underrättelser från andra stater inom EES och Schweiz om
förbud eller begränsning för en person att där utöva ett yrke
som motsvarar ett yrke som avses i 2 §. Rådet ska så snart
som möjligt vidarebefordra en sådan underrättelse till
1. Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg, i
fråga om yrken som motsvarar de yrken som avses i 2 § 1,
2. Statens skolverk och Statens skolinspektion, i fråga om
yrken som motsvarar de yrken som avses i 2 § 2, och
3. Statens jordbruksverk, i fråga om yrken som motsvarar det
yrke som avses i 2 § 3.
Övriga underrättelser som rör yrkesutövningen
5 § Om en yrkesutövare som utövar sitt yrke i Sverige med
stöd av lagen (2016:145) om erkännande av
yrkeskvalifikationer och denna förordning har blivit föremål
för disciplinära eller andra åtgärder eller straffrättsliga
påföljder som kan påverka utövandet av yrket, ska den
behöriga myndigheten informera den behöriga myndigheten i
yrkesutövarens ursprungsstat.
En behörig myndighet som mottar motsvarande uppgifter från en
behörig myndighet i en annan stat inom EES eller i Schweiz
ska informera avsändaren om vilka åtgärder som vidtas med
anledning av uppgifterna.
6 § Om en innehavare av ett europeiskt yrkeskort blir föremål
för ett beslut som innebär att hans eller hennes
yrkesutövning förbjuds eller begränsas i Sverige, ska den
behöriga myndigheten uppdatera innehavarens akt i IMI med
uppgifter om detta. Detsamma gäller om ett sådant beslut
senare upphör att gälla.
Innehavaren av det europeiska yrkeskortet och de behöriga
myndigheter som har tillgång till den berörda IMI-akten ska
utan dröjsmål informeras om alla uppdateringar. Den behöriga
myndigheten ska ta bort uppgifterna i IMI-akten när de inte
längre behövs.
Underrättelser om falska intyg
7 § Om en yrkesutövare döms till ansvar för att ha åberopat
ett falskt intyg i ett ärende enligt denna förordning, ska
Universitets- och högskolerådet besluta att underrätta de
behöriga myndigheterna i övriga stater inom EES och i Schweiz
om detta. Detsamma gäller om en domstol ändrar en sådan dom.
Underrättelsen ska göras senast tre dagar efter den dag då
domen har meddelats.
8 § En domstol som dömer till ansvar för en sådan gärning som
avses i 7 §, ska senast dagen efter den dag då domen har
meddelats underrätta Universitets- och högskolerådet om
domen. Detsamma gäller om en domstol ändrar en sådan dom.
9 § Universitets- och högskolerådet är mottagare av
underrättelser om falska intyg från andra stater inom EES och
Schweiz. Rådet ska så snart som möjligt vidarebefordra en
sådan underrättelse till den behöriga myndigheten för
yrket.
Uppgifter som gäller tillfälliga yrkesutövare
10 § Om det finns skälig misstanke om att en yrkesutövare som
utövar eller vill utöva sitt yrke i Sverige inte är lagligen
etablerad eller inte följer god sed i etableringsstaten, ska
den behöriga myndigheten begära upplysningar om detta från
den behöriga myndigheten i etableringsstaten. Detsamma gäller
om det finns skälig misstanke om att yrkesutövaren är eller
har varit föremål för en yrkesrelaterad disciplinär eller
straffrättslig påföljd i etableringsstaten.
Universitets- och högskolerådet får begära de upplysningar
som avses i första stycket i fråga om yrken som inte är
reglerade i Sverige.
11 § De behöriga myndigheterna ska med behöriga myndigheter i
andra stater inom EES och i Schweiz utbyta sådana uppgifter
som är nödvändiga för att en tjänstemottagares klagomål mot
en yrkesutövare som tillfälligt utövar ett yrke i en annan
stat än i etableringsstaten ska kunna utredas.
Tjänstemottagaren ska informeras om de åtgärder som gjorts
med anledning av klagomålet.
Utbyte av information
12 § Om den behöriga myndigheten för ett yrke inte utövar
tillsyn över yrket, ska den behöriga myndigheten och
tillsynsmyndigheten informera varandra i den utsträckning som
krävs för att de uppgifter som anges i detta kapitel ska
kunna fullgöras.
13 § IMI ska användas för utbyte av information med behöriga
myndigheter och rådgivningscentrum i andra stater inom EES
och i Schweiz enligt denna förordning.
Bestämmelser om användning av IMI finns i Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 av den 25 oktober
2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet
för den inre marknaden och om upphävande av kommissionens
beslut 2008/49/EG (IMI-förordningen).
14 § Bestämmelser om behandling av personuppgifter och
sekretess finns i IMI-förordningen, personuppgiftslagen
(1998:204) och offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400).
9 kap. Anmälnings- och rapporteringsskyldighet
till Europeiska kommissionen
1 § Universitets- och högskolerådet ska till Europeiska
kommissionen
1. lämna underrättelser om motiverade förslag till
föreskrifter om undantag från yrkesutövarens möjlighet att
välja mellan anpassningsperiod och lämplighetsprov,
2. via IMI anmäla de författningar som antas i fråga om
utfärdande av bevis på formella kvalifikationer för
arkitekter, inklusive uppgifter om utbildningens längd och
innehåll,
3. via IMI anmäla de författningar som antas i fråga om
utfärdande av bevis på formella kvalifikationer som ger
behörighet att utöva yrkesverksamhet som apotekare,
barnmorska, läkare, sjuksköterska, specialistläkare,
specialisttandläkare, tandläkare och veterinär, inklusive
uppgifter om utbildningens längd och innehåll,
4. anmäla föreskrifter om partiell befrielse från vissa moment
i specialistläkarutbildningen,
5. löpande lämna uppgifter om förändringar av reglerade yrken
och utbildningar i Sverige,
6. vartannat år lämna en rapport om de krav på
yrkeskvalifikationer som under den senaste tvåårsperioden har
tagits bort eller mildrats,
7. inom sex månader från det att föreskrifter som innehåller
nya eller ändrade krav på yrkeskvalifikationer har meddelats
lämna uppgifter om kraven och skälen för dessa,
8. vartannat år lämna en rapport om tillämpningen av systemet
för erkännande av yrkeskvalifikationer enligt
yrkeskvalifikationsdirektivet, med en beskrivning av de
problem som tillämpningen för med sig och statistik över de
beslut som har fattats, inklusive information om antalet och
typer av fattade beslut, och
9. vid behov lämna de uppgifter som krävs inför Europeiska
kommissionens rapporter om genomförandet av
yrkeskvalifikationsdirektivet.
Universitets- och högskolerådet ska lämna de underrättelser
som avses i första stycket 1 respektive anmäla de
författningar som avses i första stycket 2 och 4 även till
övriga stater inom EES och till Schweiz.
Förordning (2020:758).
2 § En myndighet som avser att meddela sådana föreskrifter
som avses i 1 § 1 ska i god tid inhämta synpunkter från
Universitets- och högskolerådet och därefter underrätta rådet
om sitt förslag. Myndigheten ska även ange på vilka grunder
begränsningen är nödvändig och proportionerlig i förhållande
till ett allmänt intresse.
Av artikel 14.2 i yrkeskvalifikationsdirektivet framgår att
föreskrifter som avses i 1 § 1 får tillämpas, om inte
Europeiska kommissionen meddelar annat inom tre månader efter
mottagandet av underrättelsen.
3 § Den information som behövs för att Universitets- och
högskolerådet ska kunna fullgöra sin skyldighet enligt 1 § 3
ska lämnas till rådet av Socialstyrelsen och Statens
jordbruksverk.
Den information som behövs för att Universitets- och
högskolerådet ska kunna fullgöra sin skyldighet enligt 1 § 4
ska lämnas till rådet av Socialstyrelsen.
Förordning (2019:61).
4 § Den information som behövs för att Universitets- och
högskolerådet ska kunna fullgöra sin skyldighet enligt 1 § 5
och 6 ska lämnas löpande till rådet av de behöriga
myndigheterna, Statens skolverk och Myndigheten för
yrkeshögskolan.
Den information som behövs för att Universitets- och
högskolerådet ska kunna fullgöra sin skyldighet enligt 1 § 7
ska i fråga om
1. krav som följer av lag eller förordning lämnas av
Regeringskansliet, och
2. krav som följer av föreskrifter som har meddelats av en
annan myndighet lämnas av den myndigheten.
Informationen enligt andra stycket ska lämnas senast tre
månader efter det att föreskrifter som innehåller nya eller
ändrade krav har meddelats. Förordning (2020:758).
5 § De behöriga myndigheterna ska på begäran av Universitets-
och högskolerådet lämna den information som behövs för att
rådet ska kunna fullgöra sin skyldighet enligt 1 § 8 och 9.
6 § Universitets- och högskolerådet ska
1. underrätta Regeringskansliet och berörda myndigheter om
andra medlemsstaters synpunkter på svenska yrkesregleringar
med anledning av den information som har lämnats till
Europeiska kommissionen enligt 1 § 7, och
2. vid behov till Regeringskansliet lämna förslag på svenska
synpunkter med anledning av information om yrkesregleringar
som andra medlemsstater har lämnat till Europeiska
kommissionen. Förordning (2020:758).
10 kap. Bemyndiganden
1 § Den behöriga myndigheten för ett yrke får, med undantag
för vad som anges i andra stycket, meddela föreskrifter om
1. anpassningsperiod och lämplighetsprov,
2. undantag från rätten att välja kompensationsåtgärd,
3. vilka uppgifter en yrkesutövare som med stöd av lagen
(2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer tillfälligt
utövar sitt yrke i Sverige ska tillhandahålla
tjänstemottagarna, och
4. verkställighet av lagen om erkännande av
yrkeskvalifikationer och denna förordning.
Polismyndigheten får meddela de föreskrifter som anges i
första stycket när det gäller väktare.
2 § Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter
om
1. automatiskt erkännande vid gemensamma utbildningsprinciper
enligt 15 och 16 §§ lagen (2016:145) om erkännande av
yrkeskvalifikationer för yrken som inte är reglerade i
Sverige,
2. europeiskt yrkeskort för yrken som inte är reglerade yrken
i Sverige, och
3. utfärdande av intyg som avses i 7 kap. 8 §.
3 § Kommerskollegium får meddela föreskrifter om
informationsutbyte genom IMI.
11 kap. Besluts giltighet och överklagande
1 § Beslut enligt denna förordning gäller omedelbart, om inte
annat anges i beslutet.
2 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser
om överklagande till allmän förvaltningsdomstol.
Förordning (2018:896).
Övergångsbestämmelser
2016:157
1. Denna förordning träder i kraft den 15 april 2016.
2. Bestämmelserna i 4 kap. 6 § om att inhämta Universitets-
och högskolerådets yttrande, tillämpas första gången på
ansökningar som kommer in till den behöriga myndigheten efter
ikraftträdandet.
Bilaga
FÖRTECKNING ÖVER BEHÖRIGA MYNDIGHETER FÖR REGLERADE YRKEN I
SVERIGE
I denna bilaga anges enligt 7 kap. 1 § de myndigheter som är
behöriga myndigheter för reglerade yrken i Sverige.
Behörig myndighet är
1. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, i fråga om
a) brandskyddskontroll enligt 3 kap. 4 § lagen (2003:778) om
skydd mot olyckor,
b) kontroll av tankar avsedda för transport av farligt gods,
och
c) kontroll av cisterner och rörledningar för brandfarliga
vätskor,
2. Socialstyrelsen, i fråga om
a) apotekare,
b) arbetsterapeut,
c) audionom,
d) barnmorska,
e) biomedicinsk analytiker,
f) dietist,
g) fysioterapeut (sjukgymnast),
h) hälso- och sjukvårdskurator,
i) kiropraktor,
j) logoped,
k) läkare,
l) specialistläkare,
m) naprapat,
n) optiker,
o) ortopedingenjör,
p) psykolog,
q) psykoterapeut,
r) receptarie,
s) röntgensjuksköterska,
t) sjukhusfysiker,
u) sjuksköterska,
v) specialistsjuksköterska,
w) tandhygienist,
x) tandläkare,
y) specialisttandläkare,
z) undersköterska, och
å) yrkesverksamhet inom den sociala barn- och ungdomsvården,
3. Folkhälsomyndigheten, i fråga om
a) användning av växtskyddsmedel klass 1 i de fall som avses i
2 kap. 20 § 2 förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel,
b) användning av växtskyddsmedel klass 2 i de fall som avses i
2 kap. 20 § 2 förordningen om bekämpningsmedel, och
c) användning av biocidprodukter klass 1 i de fall som avses i
3 kap. 16 § 1 och 17 § förordningen (2014:425) om
bekämpningsmedel,
4. Finansinspektionen, i fråga om ansvarig för
aktuariefunktionen i ett försäkringsföretag eller i ett
tjänstepensionsföretag,
5. Kammarkollegiet, i fråga om
a) auktoriserade tolkar, och
b) auktoriserade translatorer,
6. Länsstyrelsen i Stockholms län, i fråga om väktare,
7. Fastighetsmäklarinspektionen, i fråga om fastighetsmäklare,
8. Statens skolverk, i fråga om
a) lärare, och
b) förskollärare,
9. Universitets- och högskolerådet, i fråga om bergsguider,
10. Elsäkerhetsverket, i fråga om elinstallatörer,
11. Transportstyrelsen, i fråga om
a) besiktningstekniker,
b) taxiförare,
c) utbildningsledare vid trafikskola,
d) trafiklärare,
e) lärare för introduktionsutbildning inför privat
övningskörning,
f) lärare för riskutbildning,
g) lärare för mopedutbildning som kräver
körkortsbehörighet AM, och
h) lärare för moped-, snöskoter- och terränghjulingsutbildning
som kräver förarbevis,
12. Patentombudsnämnden, i fråga om auktoriserade patentombud,
13. Statens jordbruksverk, i fråga om
a) veterinär,
b) djursjukskötare,
c) godkänd hovslagare,
d) legitimerad enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) godkänd
för verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård,
e) användning av växtskyddsmedel klass 1 i de fall som avses i
2 kap. 20 § 1 förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel,
f) användning av växtskyddsmedel klass 2 i de fall som avses i
2 kap. 20 § 1 förordningen om bekämpningsmedel, och
g) djurvårdare på utökad nivå,
14. Boverket, i fråga om
a) energiexperter,
b) sakkunniga inom brandskydd,
c) sakkunniga funktionskontrollanter,
d) sakkunniga rörande kulturvärden,
e) sakkunniga rörande tillgänglighet,
f) kontrollansvariga, och
g) yrkesverksamhet avseende kontroll av hissar och vissa andra
motordrivna anordningar,
15. Arbetsmiljöverket, i fråga om
a) användning av biocidprodukter klass 1 i de fall som avses i
3 kap. 16 § 2 och 17 § förordningen (2014:425) om
bekämpningsmedel,
b) yrkesdykare,
c) sprängarbas, och
d) arbete med medicinska kontroller.
Förordning (2023:194).