Post 1130 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
2017:496 ·
Visa register
Lag (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete
Departement: Justitiedepartementet L4
Utfärdad: 2017-05-24
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:1261
Ikraft: 2017-07-02 överg.best.
1 kap. Inledande bestämmelser
Lagens tillämpningsområde och innehåll
1 § Denna lag tillämpas på polisiärt samarbete mellan Sverige
och andra stater i den utsträckning Sverige i en
internationell överenskommelse har gjort sådana åtaganden som
avses i lagen.
2 § Lagen innehåller bestämmelser om operativt samarbete (2–5
kap.) och uppgiftsutbyte (6–10 kap.).
Uttryck i lagen
3 § /Upphör att gälla U:2025-02-01/
I lagen avses med
- Schengenkonventionen: konventionen om tillämpning av
Schengenavtalet av den 14 juni 1985,
- avtalet med Danmark: avtalet av den 6 oktober 1999 mellan
Konungariket Sveriges regering och Konungariket Danmarks
regering om polisiärt samarbete i Öresundsregionen,
- Öresundsförbindelsen: den fasta förbindelsen över Öresund
som den definieras i artikel 2 i avtalet med Danmark,
- Prümrådsbeslutet: rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni
2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt
för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande
brottslighet,
- Atlasrådsbeslutet: rådets beslut 2008/617/RIF av den 23 juni
2008 om förbättrat samarbete i krissituationer mellan
Europeiska unionens medlemsstaters särskilda insatsgrupper,
- avtalet med Norge: avtalet av den 4 september 2018 mellan
Sveriges regering och Norges regering om ömsesidigt bistånd
mellan polisens särskilda insatsgrupper i krissituationer,
- referensuppgifter: registeruppgifter som inte röjer
identiteten på en person, antingen i form av en
sifferbeteckning och ett fingeravtryck eller en siffer-
beteckning och en dna-profil från den ickekodifierande delen
av personens dna,
- CBE-direktivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
2015/413 av den 11 mars 2015 om underlättande av
gränsöverskridande informationsutbyte om
trafiksäkerhetsrelaterade brott, i den ursprungliga lydelsen,
- VIS-rådsbeslutet: rådets beslut 2008/633/RIF av den 23 juni
2008 om åtkomst till informationssystemet för viseringar (VIS)
för sökningar för medlemsstaternas utsedda myndigheter och för
Europol i syfte att förhindra, upptäcka och utreda
terroristbrott och andra grova brott, och
- avtalet med USA: avtalet av den 16 december 2011 mellan
Konungariket Sveriges regering och Amerikas förenta staters
regering om ett förstärkt samarbete för att förebygga och
bekämpa brottslighet. Lag (2020:80).
3 § /Träder i kraft I:2025-02-01/
I lagen avses med
- Schengenkonventionen: konventionen om tillämpning av
Schengenavtalet av den 14 juni 1985,
- avtalet med Danmark: avtalet av den 6 oktober 1999 mellan
Konungariket Sveriges regering och Konungariket Danmarks
regering om polisiärt samarbete i Öresundsregionen,
- Öresundsförbindelsen: den fasta förbindelsen över Öresund
som den definieras i artikel 2 i avtalet med Danmark,
- Prümrådsbeslutet: rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni
2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt
för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande
brottslighet,
- Atlasrådsbeslutet: rådets beslut 2008/617/RIF av den 23 juni
2008 om förbättrat samarbete i krissituationer mellan
Europeiska unionens medlemsstaters särskilda insatsgrupper,
- avtalet med Norge: avtalet av den 4 september 2018 mellan
Sveriges regering och Norges regering om ömsesidigt bistånd
mellan polisens särskilda insatsgrupper i krissituationer,
- avtalet med Finland: avtalet av den 19 oktober 2021 mellan
Konungariket Sveriges regering och Republiken Finlands
regering om polissamarbete i gränsområdet,
- referensuppgifter: registeruppgifter som inte röjer
identiteten på en person, antingen i form av en
sifferbeteckning och ett fingeravtryck eller en
sifferbeteckning och en dna-profil från den icke-kodifierande
delen av personens dna,
- CBE-direktivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
2015/413 av den 11 mars 2015 om underlättande av
gränsöverskridande informationsutbyte om
trafiksäkerhetsrelaterade brott, i den ursprungliga lydelsen,
- VIS-rådsbeslutet: rådets beslut 2008/633/RIF av den 23 juni
2008 om åtkomst till informationssystemet för viseringar (VIS)
för sökningar för medlemsstaternas utsedda myndigheter och för
Europol i syfte att förhindra, upptäcka och utreda
terroristbrott och andra grova brott, och
- avtalet med USA: avtalet av den 16 december 2011 mellan
Konungariket Sveriges regering och Amerikas förenta staters
regering om ett förstärkt samarbete för att förebygga och
bekämpa brottslighet. Lag (2024:1259).
2 kap. Operativt samarbete enligt Schengenkonventionen
Gränsöverskridande övervakning
1 § Om det i en stat som deltar i det polisiära samarbetet
enligt avdelning III i Schengenkonventionen pågår en
utredning om ett brott som kan föranleda överlämnande eller
utlämning, får utländska tjänstemän fortsätta en i sin stat
påbörjad övervakning av en misstänkt gärningsman in på
svenskt territorium, om en behörig svensk myndighet samtycker
till det.
Under de förutsättningar som anges i första stycket får en
påbörjad övervakning fortsätta även beträffande någon annan
än en misstänkt gärningsman, om det är nödvändigt för den
pågående utredningen och det finns starka skäl att anta att
åtgärden kan medverka till att identifiera eller spåra en
misstänkt gärningsman.
2 § Övervakningen av en misstänkt gärningsman får
fortsätta utan föregående samtycke, om saken är så brådskande
att samtycke inte kan inhämtas i förväg och den utländska
utredningen avser misstanke om sådana brott som sägs i
artikel 40.7 i Schengenkonventionen, nämligen
– mord,
– dråp,
– grovt sexualbrott,
– mordbrand,
– penningförfalskning och förfalskning av betalningsmedel,
– grov stöld,
– grovt häleri,
– penningtvätt,
– grovt bedrägeri,
– utpressning,
– människorov och tagande av gisslan,
– olaglig människohandel,
– människosmuggling,
– olaglig handel med narkotika och psykotropa ämnen,
– brott mot lagbestämmelser angående vapen och sprängämnen,
– ödeläggelse genom användande av sprängämnen,
– olaglig transport av giftigt och skadligt avfall,
– olaglig handel med nukleära och radioaktiva ämnen,
– sådan brottslighet som avses i rådets gemensamma åtgärd
98/733/RIF av den 21 december 1998 om att göra deltagande i
en kriminell organisation i Europeiska unionens medlemsstater
till ett brott, och
– terroristbrott enligt Europaparlamentets och rådets
direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av
terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och
om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF, i den ursprungliga
lydelsen.
För att övervakningen ska få fortsätta krävs också att
överskridandet av gränsen anmäls till en behörig svensk
myndighet så snart det är möjligt och att den utländska
myndigheten utan dröjsmål begär bistånd i utredningen.
Lag (2018:1320).
3 § Övervakning enligt 1 eller 2 § ska genast upphöra om en
behörig svensk myndighet begär det. Övervakning enligt 2 §
ska även upphöra om samtycke inte har lämnats inom fem timmar
från gränsöverskridandet.
Gränsöverskridande förföljande
4 § Om en person har upptäckts på bar gärning när han eller
hon begår ett brott som kan föranleda överlämnande eller
utlämning, eller om någon som är häktad eller som avtjänar
ett frihetsstraff har rymt, får utländska tjänstemän
fortsätta ett i sin stat påbörjat förföljande av personen
över en landsgräns in på svenskt territorium, om en behörig
svensk myndighet samtycker till det.
5 § Förföljandet får fortsätta utan föregående samtycke om
det på grund av sakens brådskande natur inte har varit
möjligt att underrätta en behörig svensk myndighet i förväg,
eller om svenska tjänstemän inte har kunnat ta över
förföljandet i tid. De förföljande tjänstemännen ska anhålla
om bistånd av en behörig svensk myndighet senast vid
tidpunkten för gränsöverskridandet.
6 § Förföljande enligt 4 eller 5 § ska genast upphöra om en
behörig svensk myndighet begär det.
Behöriga tjänstemän
7 § Gränsöverskridande övervakning och förföljande får
utföras av utländska tjänstemän som har anmälts vara behöriga
att utföra sådant arbete.
Befogenheter
8 § Om utländska tjänstemän som utför gränsöverskridande
förföljande begär det, ska svenska polismän omhänderta den
flyende.
De utländska tjänstemännen får stoppa och omhänderta den
flyende tills svenska polismän kan överta omhändertagandet
eller identifiera honom eller henne.
9 § När en person omhändertas enligt 8 § andra stycket får
utländska tjänstemän
1. kroppsvisitera den som har omhändertagits, om det görs av
säkerhetsskäl eller för att söka efter föremål som anges i 2,
2. omhänderta föremål som kan förverkas enligt 36 kap. 12 § 1
brottsbalken eller kan antas ha betydelse för en utredning om
brott eller ha avhänts någon genom brott, och
3. belägga den som har omhändertagits med handfängsel.
Föremål som har omhändertagits enligt första stycket 2 ska så
snart det är möjligt överlämnas till en svensk polisman för
prövning av fråga om beslag enligt 10 § andra stycket.
Lag (2024:882).
10 § En person som har omhändertagits enligt 8 § får tas i
förvar av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen under högst
sex timmar, tiden mellan klockan 24 och 9 oräknad. Därefter
ska personen omedelbart friges, om det inte har kommit in en
begäran om en åtgärd som avses i
1. 23 § lagen (1957:668) om utlämning för brott,
2. 1 kap. 2 § lagen (2011:1165) om överlämnande från Sverige
enligt en nordisk arresteringsorder,
3. 25 c eller 25 d § lagen (1972:260) om internationellt
samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom,
4. 5 a eller 5 b § lagen (1963:193) om samarbete med Danmark,
Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff
m.m.,
5. 8 § lagen (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland,
Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller
behandling, om framställningen kommer från en dansk
myndighet,
6. 6 § lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med de
internationella tribunalerna för brott mot internationell
humanitär rätt,
7. 6 § lagen (2002:329) om samarbete med Internationella
brottmålsdomstolen,
8. 1 kap. 3 § lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige
enligt en europeisk arresteringsorder, eller
9. 3 kap. 15 § lagen (2015:96) om erkännande och
verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska
unionen.
En svensk polisman får, i avvaktan på en framställning om en
sådan åtgärd som avses i 4 kap. 19 § lagen (2000:562) om
internationell rättslig hjälp i brottmål, ta i beslag föremål
som har omhändertagits enligt 9 § första stycket 2, enligt de
förutsättningar som gäller för en motsvarande åtgärd enligt
rättegångsbalken eller annan lag eller författning.
Användning av vapen
11 § Utländska tjänstemän som utför gränsöverskridande
övervakning eller förföljande får bara använda tjänstevapen i
nödvärnssituationer. De får inte bereda sig tillträde till
bostäder eller andra platser som inte är tillgängliga för
allmänheten.
Behöriga svenska myndigheter
12 § Polismyndigheten beslutar om gränsöverskridande
övervakning och förföljande in på svenskt territorium.
Säkerhetspolisen får besluta om gränsöverskridande
övervakning inom den verksamhet som den bedriver.
Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen får i ett enskilt
fall överlämna ett ärende om gränsöverskridande övervakning
till Kustbevakningen.
En framställning eller anmälan från en utländsk myndighet om
gränsöverskridande övervakning in på svenskt territorium ska
göras till Polismyndigheten. Om framställningen eller anmälan
avser sådan övervakning inom den verksamhet som
Säkerhetspolisen bedriver, får den i stället göras till
Säkerhetspolisen.
Andra kontakter med anledning av gränsöverskridande
övervakning eller förföljande in på svenskt territorium ska
äga rum direkt mellan de utländska tjänstemännen och
Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Kustbevakningen.
Föreskrifter
13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela
föreskrifter om operativt samarbete enligt
Schengenkonventionen.
3 kap. Operativt samarbete enligt avtalet med Danmark
Gränsöverskridande förföljande
1 § Danska polismän får fortsätta ett i Danmark påbörjat
förföljande över en landsgräns in på svenskt territorium, om
förföljandet avser en person som har upptäckts på bar gärning
när han eller hon begår en gärning som hör under allmänt åtal
enligt svensk och dansk rätt. De får även fortsätta ett
förföljande av en person som har avvikit från ett
frihetsberövande på grund av brott eller, i den mån utlämning
till Danmark kan komma i fråga enligt lagen (1970:375) om
utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för
verkställighet av beslut om vård eller behandling, ett annat
frihetsberövande. Ett förföljande ska genomföras på de
villkor som i övrigt framgår av 2 kap. 4–6 §§.
Danska polismän får på svenskt territorium på
Öresundsförbindelsen även inleda ett förföljande som avses i
första stycket. De ska i ett sådant fall omedelbart anhålla
om bistånd av Polismyndigheten.
Vid ett förföljande enligt denna paragraf har danska polismän
de befogenheter och den rätt att använda tjänstevapen som
framgår av 2 kap. 8, 9 och 11 §§.
Vissa ingripanden på Öresundsförbindelsen
2 § Danska polismän har på svenskt territorium på
Öresundsförbindelsen samma befogenheter att ingripa mot hot
mot den allmänna ordningen och säkerheten som en svensk
polisman har enligt lag eller annan författning. Vid ett
sådant ingripande får de bara använda tjänstevapen i
nödvärnssituationer.
Om en dansk polisman vidtar en åtgärd enligt första stycket,
ska Polismyndigheten omedelbart underrättas. Åtgärden får
pågå tills Polismyndigheten övertar genomförandet eller begär
att den ska avbrytas.
Föreskrifter
3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela
föreskrifter om operativt samarbete enligt avtalet med
Danmark.
4 kap. Operativt samarbete enligt Prümrådsbeslutet och
Atlasrådsbeslutet
Initiativ till samarbete enligt Prümrådsbeslutet
1 § Regeringen, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får
begära bistånd från en myndighet i en annan stat enligt
artikel 17 i Prümrådsbeslutet.
Biståndet får inte lämnas av en särskild insatsgrupp. Det kan
bestå av inrättandet av gemensamma patruller eller
genomförandet av andra gemensamma insatser där utländska
tjänstemän deltar.
2 § Regeringen och Polismyndigheten får vid större evenemang
och liknande viktiga händelser, katastrofer och allvarliga
olyckor som har gränsöverskridande verkningar begära bistånd
från en myndighet i en annan stat enligt artikel 18 i
Prümrådsbeslutet.
Biståndet kan bestå av tjänstemän eller utrustning.
3 § Bistånd enligt artiklarna 17 och 18 i Prümrådsbeslutet
får begäras om det är lämpligt och för att förebygga,
förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller
upprätthålla allmän ordning och säkerhet.
Initiativ till samarbete enligt Atlasrådsbeslutet
4 § Regeringen, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får
begära bistånd från en särskild insatsgrupp i en annan stat
enligt artikel 3 i Atlasrådsbeslutet.
Biståndet ska lämnas till en svensk särskild insatsgrupp och
kan bestå av utrustning, expertis eller genomförandet av
operationer där utländska tjänstemän agerar i en
stödfunktion.
5 § För att Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen ska få
begära bistånd enligt artikel 3 i Atlasrådsbeslutet krävs att
regeringen har lämnat sitt medgivande. Polismyndigheten och
Säkerhetspolisen ska samråda med varandra innan regeringens
medgivande begärs.
Regeringens medgivande behövs inte i brådskande fall som kan
innebära fara för människors liv eller hälsa eller för
omfattande förstörelse av egendom. Polismyndigheten eller
Säkerhetspolisen ska i ett sådant fall omedelbart underrätta
regeringen om att bistånd har begärts. Den myndighet som
begärt biståndet ska även underrätta den andra myndigheten om
det. Regeringen ska pröva om beslutet att begära bistånd ska
undanröjas eller bestå.
6 § Bistånd enligt artikel 3 i Atlasrådsbeslutet får begäras
om det är lämpligt och för att förhindra eller på annat sätt
ingripa mot en handling som kan utgöra terroristbrott enligt
4 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök, förberedelse
eller stämpling till eller underlåtenhet att avslöja eller
förhindra sådant brott. Lag (2022:690).
Överlåtelser av förvaltningsuppgifter
7 § Regeringen, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får
överlåta förvaltningsuppgifter till andra stater vid
samarbete enligt Prümrådsbeslutet och Atlasrådsbeslutet.
Uppgifterna får i de fall som avses i 10 § innefatta
myndighetsutövning.
Överenskommelser om samarbete
8 § Innan ett samarbete enligt Prümrådsbeslutet eller
Atlasrådsbeslutet påbörjas ska en överenskommelse om
samarbetet ingås med den andra staten. Överenskommelsen får
ingås av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, av
Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen.
En överenskommelse som innebär att utländska tjänstemän ska
delta i samarbete i Sverige ska avse en särskild insats som
är klart avgränsad och reglera
1. det särskilda syftet med samarbetet,
2. vilket bistånd den utländska myndigheten ska ge,
3. på vilken tid och plats samarbetet ska genomföras,
4. vilka utländska tjänstemän som ska delta,
5. hur ledning ska utövas,
6. vilka befogenheter utländska tjänstemän ska ha, och
7. vilka vapen och vilken annan liknande utrustning utländska
tjänstemän ska få inneha.
Behöriga tjänstemän och ledning
9 § Utländska tjänstemän får delta i samarbete enligt
Prümrådsbeslutet och Atlasrådsbeslutet om de är lämpliga för
uppgiften och anställda vid en samverkande myndighet.
Tjänstemännen ska stå under ledning av Polismyndigheten eller
Säkerhetspolisen.
Befogenheter
10 § Utländska tjänstemän får ges polisiära befogenheter vid
gemensamma insatser enligt artikel 17 i Prümrådsbeslutet och
vid operationer enligt artikel 3 i Atlasrådsbeslutet. För att
få ges sådana befogenheter ska tjänstemännen vara polismän
respektive ha polisiära befogenheter i sina hemstater.
Tjänstemännen får ges de befogenheter som en svensk polisman
har enligt polislagen (1984:387) och de befogenheter som en
svensk polisman har att
1. gripa någon enligt 24 kap. 7 § första stycket
rättegångsbalken,
2. ta föremål i beslag enligt 27 kap. 4 § rättegångsbalken,
3. förbjuda tillträde till ett visst område eller vidta andra
åtgärder enligt 27 kap. 15 § rättegångsbalken, och
4. besluta om kroppsvisitation enligt 28 kap. 13 §
rättegångsbalken.
Vid gemensamma insatser enligt artikel 17 i Prümrådsbeslutet
ska befogenheterna i regel utövas i närvaro av svenska
polismän.
Användning av vapen
11 § Utländska tjänstemän som getts befogenheter enligt 10 §
har samma rätt att använda tjänstevapen och annan liknande
utrustning som en svensk polisman har enligt lag eller annan
författning. Andra utländska tjänstemän får bara använda
tjänstevapen och annan liknande utrustning i
nödvärnssituationer.
För att få användas ska utrustningen motsvara den utrustning
svenska polismän använder.
Föreskrifter
12 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan
med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter
om operativt samarbete enligt Prümrådsbeslutet och
Atlasrådsbeslutet.
4 a kap. Operativt samarbete enligt avtalet med Norge
1 § Regeringen, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får
begära bistånd från en särskild insatsgrupp i Norge enligt
avtalet med Norge.
Biståndet ska lämnas till en svensk särskild insatsgrupp och
kan bestå av utrustning, expertis eller genomförandet av
operationer där norska tjänstemän agerar i en stödfunktion.
Lag (2020:80).
2 § Bestämmelserna i 4 kap. 5-11 §§ om samarbete enligt
Atlasrådsbeslutet ska också tillämpas på samarbete enligt
avtalet med Norge. Lag (2020:80).
3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela
föreskrifter om operativt samarbete enligt avtalet med Norge.
Lag (2020:80).
/Kapitlet träder i kraft I:2025-02-01/
4 b kap. Operativt samarbete enligt avtalet med Finland
Brådskande åtgärder efter begäran
1 § Polismyndigheten får i brådskande fall begära bistånd från
Polisstyrelsen i Finland, om det behövs för att i Haparanda
kommun, Kiruna kommun, Pajala kommun eller Övertorneå kommun
(det svenska gränsområdet) ingripa mot ett allvarligt brott
som innebär fara för en enskilds liv eller hälsa.
Lag (2024:1259).
2 § Vid ett ingripande enligt 1 § får en finsk polisman i det
svenska gränsområdet vidta de åtgärder som behövs för att
upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt förebygga,
upptäcka och utreda brott. En finsk polisman som har påbörjat
ett förföljande av en person inom gränsområdet får fortsätta
det utanför området om personen kan misstänkas för det brott
som begäran avser.
Polismyndigheten ska så snart det är möjligt ta över
ingripandet. En finsk polisman får efter detta bistå svenska
polismän under deras vägledning. Lag (2024:1259).
Brådskande åtgärder utan begäran
3 § En finsk polisman får ingripa i det svenska gränsområdet
utan begäran, om det i hans eller hennes närhet uppstår en
situation som innebär omedelbar fara för en enskilds liv eller
hälsa och den faran behöver avvärjas innan svenska polismän
hinner ingripa.
Den finska polismannen ska så snart det kan ske anmäla
ingripandet till Polismyndigheten, som ska bekräfta
mottagandet av anmälan och så snart det är möjligt ta över
ingripandet. Lag (2024:1259).
4 § Vid ett ingripande enligt 3 § får en finsk polisman vidta
de åtgärder som behövs för att avvärja faran.
En finsk polisman får efter att Polismyndigheten har tagit
över ingripandet bistå svenska polismän under deras
vägledning. Lag (2024:1259).
Behöriga tjänstemän
5 § En finsk polisman får utföra uppgifter i Sverige i
enlighet med bestämmelserna i detta kapitel om han eller hon
är lämplig för uppgiften.
Bistånd enligt detta kapitel får inte lämnas av en särskild
insatsgrupp. Lag (2024:1259).
Befogenheter
6 § Vid utförande av uppgifter i Sverige i enlighet med
bestämmelserna i detta kapitel har en finsk polisman samma
befogenheter som en svensk polisman har enligt polislagen
(1984:387) och de befogenheter som en svensk polisman har att
1. verkställa ett beslut om tvångsmedel som har fattats av
förundersökningsledaren eller åklagare i enlighet med
bestämmelserna i 24-28 kap. rättegångsbalken,
2. hålla förhör och vidta andra utredningsåtgärder enligt
23 kap. 3 § fjärde stycket och 6 § rättegångsbalken,
3. beordra en person att medfölja till förhör och ta med honom
eller henne till förhöret enligt 23 kap. 8 § rättegångsbalken,
4. omhänderta elektronisk kommunikationsutrustning från den
som ska höras och besluta om kroppsvisitation enligt 23 kap.
9 a § rättegångsbalken,
5. gripa någon enligt 24 kap. 7 § rättegångsbalken,
6. ta föremål i beslag enligt 27 kap. 4 § rättegångsbalken,
7. förbjuda tillträde till ett visst område eller vidta andra
åtgärder enligt 27 kap. 15 § rättegångsbalken,
8. göra en husrannsakan enligt 28 kap. 5 § rättegångsbalken,
9. göra en undersökning enligt 28 kap. 10 § rättegångsbalken,
10. besluta om kroppsvisitation samt hålla kvar eller ta med
den som ska kroppsvisiteras enligt 28 kap. 13 och 13 a §§
rättegångsbalken, och
11. omhänderta en person enligt lagen (1976:511) om
omhändertagande av berusade personer m.m. Lag (2024:1259).
Användning av tjänstevapen och andra särskilda hjälpmedel vid
våldsanvändning
7 § En finsk polisman som utför uppgifter i Sverige i enlighet
med bestämmelserna i detta kapitel har samma rätt att använda
tjänstevapen och andra särskilda hjälpmedel vid
våldsanvändning som en svensk polisman har att använda
motsvarande utrustning. Lag (2024:1259).
Rapportering och omedelbar prövning
8 § En finsk polisman som har vidtagit en åtgärd ska så snart
det kan ske rapportera den till förmannen för verksamheten.
Polismyndigheten ska omedelbart ta ställning till om ett
tvångsmedel som har beslutats av en finsk polisman ska bestå.
Åtgärden ska hävas om den är felaktig eller om det inte längre
finns skäl för den. Det gäller även vid prövning av ett
gripande som ännu inte har anmälts till åklagare.
Lag (2024:1259).
Ansvaret för vidtagna åtgärder
9 § Från det att en åtgärd har rapporterats enligt 8 § ska
Polismyndigheten fullgöra de skyldigheter som enligt lag eller
annan författning är förenade med åtgärden. Lag (2024:1259).
Dokumentation
10 § Polismyndigheten ansvarar för att protokoll upprättas
över sådana åtgärder som enligt lag eller annan författning
ska dokumenteras. En finsk polisman ska bistå Polismyndigheten
genom att lämna nödvändiga uppgifter.
En finsk polisman ska anteckna sådana åtgärder som enligt lag
eller annan författning ska dokumenteras. Lag (2024:1259).
Föreskrifter
11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela
föreskrifter om operativt samarbete enligt avtalet med
Finland. Lag (2024:1259).
/Rubriken upphör att gälla U:2025-02-01/
5 kap. Gemensamma bestämmelser för operativt samarbete enligt
Schengenkonventionen, avtalet med Danmark,
Prümrådsbeslutet, Atlasrådsbeslutet och avtalet med Norge
/Rubriken träder i kraft I:2025-02-01/
5 kap. Gemensamma bestämmelser för operativt samarbete enligt
Schengenkonventionen, avtalet med Danmark, Prümrådsbeslutet,
Atlasrådsbeslutet, avtalet med Norge och avtalet med Finland
Skyldigheter
1 § /Upphör att gälla U:2025-02-01/
Utländska tjänstemän ska, när de utövar befogenheter
enligt denna lag, följa svensk lag och annan författning samt
instruktioner som meddelas av Polismyndigheten eller
Säkerhetspolisen. De ska alltid kunna styrka sin behörighet
och identitet.
1 § /Träder i kraft I:2025-02-01/
Utländska tjänstemän ska, när de utför uppgifter i Sverige
enligt denna lag, följa svensk lag och annan författning samt
instruktioner som meddelas av Polismyndigheten eller
Säkerhetspolisen. De ska alltid kunna styrka sin behörighet
och identitet. Lag (2024:1259).
Straffrättsligt skydd och ansvar
2 § Utländska tjänstemän som utövar myndighet i Sverige
enligt denna lag ska vara skyddade enligt 17 kap. 1, 2 och
4 §§ brottsbalken på motsvarande sätt som om det varit fråga
om svensk myndighetsutövning.
Utländska tjänstemän som utför uppgifter i Sverige enligt
denna lag ska vara ansvariga för olaga diskriminering enligt
16 kap. 9 § brottsbalken på motsvarande sätt som den som är
anställd i svensk allmän tjänst. Innefattar uppgifterna
myndighetsutövning ska tjänstemännen även vara ansvariga för
tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken på motsvarande
sätt som om det varit fråga om svensk myndighetsutövning.
Skadestånd
3 § Om utländska tjänstemän utför uppgifter i Sverige enligt
denna lag, ska svenska staten i stället för den utländska
myndigheten eller tjänstemannen ersätta skador som uppkommer
i samband med utförandet av uppgiften och som den utländska
myndigheten eller tjänstemannen skulle ha varit
skadeståndsskyldig för om svensk lag varit tillämplig på dem.
Svenska staten ska dock inte ersätta skador som uppkommer hos
den utländska myndigheten eller tjänstemannen.
4 § /Upphör att gälla U:2025-02-01/
Bestämmelser om svenska statens skyldighet att ersätta
skador som svenska tjänstemän vållar ska inte vara tillämpliga
när skadorna vållas i en annan stat i samband med
gränsöverskridande övervakning eller förföljande enligt
Schengenkonventionen. Detsamma ska gälla när skadorna vållas i
samband med samarbete enligt avtalet med Danmark,
Prümrådsbeslutet, Atlasrådsbeslutet eller avtalet med Norge.
Lag (2020:80).
4 § /Träder i kraft I:2025-02-01/
Bestämmelser om svenska statens skyldighet att ersätta
skador som svenska tjänstemän vållar ska inte vara tillämpliga
när skadorna vållas i en annan stat i samband med
gränsöverskridande övervakning eller förföljande enligt
Schengenkonventionen. Detsamma ska gälla när skadorna vållas i
samband med samarbete enligt avtalet med Danmark,
Prümrådsbeslutet, Atlasrådsbeslutet, avtalet med Norge eller
avtalet med Finland. Lag (2024:1259).
6 kap. Allmänna bestämmelser om uppgiftsutbyte
Förhållandet till andra bestämmelser om
personuppgiftsbehandling
1 § Om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som
regeringen har meddelat i anslutning till lagen gäller
brottsdatalagen (2018:1177) och följande författningar för
respektive myndighet för behandling av personuppgifter vid
internationellt polisiärt samarbete:
- lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter
inom brottsdatalagens område,
- lagen (2018:1694) om Tullverkets behandling av
personuppgifter inom brottsdatalagens område,
- lagen (2018:1695) om Kustbevakningens behandling av
personuppgifter inom brottsdatalagens område, eller
- lagen (2019:1182) om Säkerhetspolisens behandling av
personuppgifter. Lag (2019:1185).
2 § Har upphävts genom lag (2018:1247).
Villkor om användningsbegränsningar
3 § Om en svensk myndighet har fått uppgifter eller bevisning
från en annan stat för att förebygga, förhindra eller
upptäcka brottslig verksamhet, utreda brott eller
upprätthålla allmän ordning och säkerhet, ska svenska
myndigheter följa villkor som begränsar möjligheten att
använda uppgifterna eller bevisningen, om villkoren gäller på
grund av en överenskommelse med den andra staten eller en
mellanfolklig organisation.
Första stycket gäller oavsett vad som är föreskrivet i lag
eller annan författning.
4 § En svensk brottsbekämpande myndighet får i enskilda fall
ställa upp villkor som begränsar möjligheten att använda
uppgifter eller bevisning som lämnas till en annan stat eller
en mellanfolklig organisation, om det krävs med hänsyn till
enskildas rätt eller från allmän synpunkt. Sådana villkor får
inte strida mot en internationell överenskommelse som är
bindande för Sverige.
7 kap. Uppgiftsutbyte enligt Prümrådsbeslutet
Utbyte av dna-profiler
1 § Vid samarbete enligt Prümrådsbeslutet får ett
utländskt kontaktställe medges direktåtkomst till
referensuppgifter i de svenska registren över dna-profiler.
Efter en överenskommelse mellan Sverige och en annan stat
får kontaktstället i den andra staten göra en automatisk
jämförelse mellan sina oidentifierade dna-profiler och
referensuppgifter i de svenska registren över dna-profiler.
Första och andra styckena gäller endast de register över
dna-profiler som regleras i lagen (2018:1693) om polisens
behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.
Lag (2018:1714).
2 § Vid en förundersökning eller en annan utredning som
handläggs enligt bestämmelserna i 23 kap. rättegångsbalken
får det svenska kontaktstället i enskilda fall genom
direktåtkomst söka uppgifter i en annan stats dna-register.
Uppgifter får behandlas endast i den utsträckning den andra
staten tillåter det och om behandlingen i motsvarande fall
hade varit tillåten i de svenska registren över dna-profiler.
Efter en överenskommelse mellan Sverige och en annan stat får
det svenska kontaktstället, i syfte att utreda brott, göra en
automatisk jämförelse mellan dna-profiler i spårregistret och
referensuppgifter i den andra statens dna-register.
Utbyte av fingeravtryck
3 § Vid samarbete enligt Prümrådsbeslutet får ett
utländskt kontaktställe medges direktåtkomst till
referensuppgifter i svenska fingeravtrycksregister som förs
med stöd av lagen (2018:1693) om polisens behandling av
personuppgifter inom brottsdatalagens område.
Lag (2018:1714).
4 § I syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka
brottslig verksamhet eller utreda brott får det svenska
kontaktstället i enskilda fall genom direktåtkomst söka
uppgifter i en annan stats fingeravtrycksregister. Uppgifter
får behandlas endast i den utsträckning den andra staten
tillåter det och om behandlingen i motsvarande fall hade
varit tillåten i svenska fingeravtrycksregister som förs med
stöd av lagen (2018:1693) om polisens behandling av
personuppgifter inom brottsdatalagens område.
Det svenska kontaktstället ansvarar för att kontrollera om
det mottagna fingeravtrycket stämmer överens med det
fingeravtryck sökningen avsåg. Lag (2018:1714).
Utbyte av fordonsuppgifter
5 § I vägtrafikdatalagen (2019:369) finns bestämmelser om
möjlighet att medge ett utländskt kontaktställe direktåtkomst
enligt Prümrådsbeslutet till uppgifter i vägtrafikregistret.
Lag (2019:380).
6 § I syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig
verksamhet, utreda brott eller upprätthålla allmän säkerhet
får det svenska kontaktstället i enskilda fall genom
direktåtkomst söka uppgifter i en annan stats
fordonsregister. Uppgifter får behandlas endast i den
utsträckning den andra staten tillåter det och om
behandlingen i motsvarande fall hade varit tillåten i det
svenska vägtrafikregistret. Vid sökning får endast ett
fordons fullständiga chassinummer eller fullständiga
registreringsnummer användas som sökbegrepp.
Skadestånd
7 § Bestämmelsen om skadestånd i 7 kap. 1 §
brottsdatalagen (2018:1177) ska tillämpas vid behandling av
personuppgifter i strid med detta kapitel eller föreskrifter
som har meddelats i anslutning till kapitlet.
Lag (2018:1714).
Föreskrifter
8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela
föreskrifter om uppgiftsutbyte enligt Prümrådsbeslutet.
8 kap. Uppgiftsutbyte enligt CBE-direktivet
1 § I vägtrafikdatalagen (2019:369) finns bestämmelser om
möjlighet att medge ett utländskt kontaktställe direktåtkomst
enligt CBE-direktivet till uppgifter i vägtrafikregistret.
Lag (2019:380).
2 § I syfte att utreda ett sådant trafiksäkerhetsrelaterat
brott som omfattas av artikel 2 i CBE-direktivet får det
svenska kontaktstället i enskilda fall genom direktåtkomst
söka uppgifter i en annan stats fordonsregister. Uppgifter
får behandlas endast i den utsträckning den andra staten
tillåter det och om behandlingen i motsvarande fall hade
varit tillåten i det svenska vägtrafikregistret. Vid sökning
får endast ett fordons fullständiga registreringsnummer
användas som sökbegrepp.
3 § Bestämmelsen om skadestånd i 7 kap. 1 §
brottsdatalagen (2018:1177) ska tillämpas vid behandling av
personuppgifter i strid med detta kapitel eller föreskrifter
som har meddelats i anslutning till kapitlet.
Lag (2018:1714).
4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela
föreskrifter om uppgiftsutbyte enligt CBE-direktivet.
9 kap. Uppgiftsutbyte enligt VIS-rådsbeslutet
1 § På begäran av behöriga myndigheter får den centrala
åtkomstpunkten genom direktåtkomst söka uppgifter i
informationssystemet för viseringar (VIS), om det i enskilda
fall finns skäl att anta att uppgifter i systemet väsentligen
kan komma att bidra till att utreda ett sådant terroristbrott
eller annat grovt brott som omfattas av definitionerna i
artikel 2.1 i VIS-rådsbeslutet.
Detsamma gäller om det i enskilda fall finns skäl att anta
att uppgifter i systemet väsentligen kan komma att bidra till
att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet
som innefattar brott som anges i första stycket.
2 § Vid sökning i VIS får endast följande uppgifter användas
som sökbegrepp:
1. nuvarande och tidigare efternamn, förnamn, kön,
födelsedatum, födelseort och födelseland,
2. nuvarande medborgarskap och medborgarskap vid födseln,
3. resehandlingens typ och nummer, utfärdande myndighet, dag
för utfärdande och sista giltighetsdag,
4. huvuddestination och den planerade vistelsens
varaktighet,
5. syftet med resan,
6. planerad ankomst och avresedag,
7. planerad gränsövergång för första inresa eller
transiteringsväg,
8. bostad,
9. fingeravtryck,
10. typ av visering och viseringsmärkets nummer, och
11. den person som bjudit in eller åtagit sig att stå för
sökandens levnadskostnader under vistelsen.
3 § Personuppgifter som har hämtats från VIS får behandlas
för det ändamål som uppgifterna hämtades för. De får också
behandlas för att utreda eller beivra brott i det enskilda
fall som sökningen avsåg.
4 § Det är förbjudet att till tredjeland eller en
internationell organisation överföra eller göra tillgängliga
sådana personuppgifter som har hämtats från VIS och som har
lagts in i systemet av en annan stat.
Detta är dock tillåtet i brådskande fall om
1. de villkor för sökning som anges i 1 § andra stycket är
uppfyllda,
2. det är förenligt med svenska intressen att uppgifterna
lämnas ut,
3. den stat som har lagt in uppgifterna i systemet samtycker
till det, och
4. förutsättningarna i 8 kap. 1 § brottsdatalagen (2018:1177)
är uppfyllda. Lag (2018:1714).
5 § Bestämmelsen om skadestånd i 7 kap. 1 §
brottsdatalagen (2018:1177) ska tillämpas vid behandling av
personuppgifter i strid med detta kapitel eller föreskrifter
som har meddelats i anslutning till kapitlet.
Lag (2018:1714).
6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela
föreskrifter om uppgiftsutbyte enligt VIS-rådsbeslutet.
10 kap. Uppgiftsutbyte enligt avtalet med USA
1 § Vid samarbete enligt avtalet med USA får ett
amerikanskt kontaktställe medges direktåtkomst till
referensuppgifter i svenska fingeravtrycksregister som förs
med stöd av lagen (2018:1693) om polisens behandling av
personuppgifter inom brottsdatalagens område.
Lag (2018:1714).
2 § På begäran av behöriga myndigheter får ett svenskt
kontaktställe i enskilda fall genom direktåtkomst söka
uppgifter i amerikanska fingeravtrycksregister i syfte att
utreda ett brott för vilket det enligt svensk lag är
föreskrivet fängelse i mer än ett år. Detsamma gäller om
sökningen görs i syfte att förebygga, förhindra eller
upptäcka brottslig verksamhet som innefattar ett sådant
brott.
Uppgifter får behandlas endast om behandlingen i motsvarande
fall hade varit tillåten i svenska fingeravtrycksregister som
förs med stöd av lagen (2018:1693) om polisens behandling av
personuppgifter inom brottsdatalagens område.
Det svenska kontaktstället ansvarar för att kontrollera om
det mottagna fingeravtrycket stämmer överens med det
fingeravtryck sökningen avsåg. Lag (2018:1714).
3 § Bestämmelsen om skadestånd i 7 kap. 1 §
brottsdatalagen (2018:1177) ska tillämpas vid behandling av
personuppgifter i strid med detta kapitel eller föreskrifter
som har meddelats i anslutning till kapitlet.
Lag (2018:1714).
4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela
föreskrifter om uppgiftsutbyte enligt avtalet med USA.
Övergångsbestämmelser
2018:1714
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för uppgifter som
behandlas av Säkerhetspolisen med stöd av polisdatalagen
(2010:361).