Post 1129 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
2017:504 ·
Visa register
Förordning (2017:504) om internationellt polisiärt samarbete
Departement: Justitiedepartementet L4
Utfärdad: 2017-05-24
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:1267
Ikraft: 2017-07-02
1 kap. Inledande bestämmelser
Förordningens innehåll
1 § I denna förordning finns bestämmelser om polisärt
samarbete mellan Sverige och andra stater.
Bestämmelserna i 2-8 kap. ansluter till lagen (2017:496) om
internationellt polisiärt samarbete. Förordning (2024:991).
Uttryck i förordningen
2 § /Upphör att gälla U:2025-02-01/
I förordningen avses med
- Schengenkonventionen: konventionen om tillämpning av
Schengenavtalet av den 14 juni 1985,
- avtalet med Danmark: avtalet av den 6 oktober 1999 mellan
Konungariket Sveriges regering och Konungariket Danmarks
regering om polisiärt samarbete i Öresundsregionen,
- Prümrådsbeslutet: rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni
2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt
för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande
brottslighet,
- Atlasrådsbeslutet: rådets beslut 2008/617/RIF av den 23 juni
2008 om förbättrat samarbete i krissituationer mellan
Europeiska unionens medlemsstaters särskilda insatsgrupper,
- avtalet med Norge: avtalet av den 4 september 2018 mellan
Sveriges regering och Norges regering om ömsesidigt bistånd
mellan polisens särskilda insatsgrupper i krissituationer,
- CBE-direktivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
2015/413 av den 11 mars 2015 om underlättande av
gränsöverskridande informationsutbyte om
trafiksäkerhetsrelaterade brott, i den ursprungliga lydelsen,
- VIS-rådsbeslutet: rådets beslut 2008/633/RIF av den 23 juni
2008 om åtkomst till informationssystemet för viseringar (VIS)
för sökningar för medlemsstaternas utsedda myndigheter och för
Europol i syfte att förhindra, upptäcka och utreda
terroristbrott och andra grova brott,
- avtalet med USA: avtalet av den 16 december 2011 mellan
Konungariket Sveriges regering och Amerikas förenta staters
regering om ett förstärkt samarbete för att förebygga och
bekämpa brottslighet,
- Eurodacförordningen: Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 603/2013 av den 26 juni 2013 om inrättande
av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv
tillämpning av förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och
mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig
för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en
tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i
någon medlemsstat och för när medlemsstaternas
brottsbekämpande myndigheter begär jämförelser med
Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, samt om ändring
av förordning (EU) nr 1077/2011 om inrättande av en Europeisk
byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom
området frihet, säkerhet och rättvisa, i den ursprungliga
lydelsen, och
- informationsutbytesdirektivet: Europaparlamentets och rådets
direktiv (EU) 2023/977 av den 10 maj 2023 om
informationsutbyte mellan medlemsstaternas brottsbekämpande
myndigheter och om upphävande av rådets rambeslut
2006/960/RIF, i den ursprungliga lydelsen.
Förordning (2024:991).
2 § /Träder i kraft I:2025-02-01/
I förordningen avses med
- Schengenkonventionen: konventionen om tillämpning av
Schengenavtalet av den 14 juni 1985,
- avtalet med Danmark: avtalet av den 6 oktober 1999 mellan
Konungariket Sveriges regering och Konungariket Danmarks
regering om polisiärt samarbete i Öresundsregionen,
- Prümrådsbeslutet: rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni
2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt
för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande
brottslighet,
- Atlasrådsbeslutet: rådets beslut 2008/617/RIF av den 23 juni
2008 om förbättrat samarbete i krissituationer mellan
Europeiska unionens medlemsstaters särskilda insatsgrupper,
- avtalet med Norge: avtalet av den 4 september 2018 mellan
Sveriges regering och Norges regering om ömsesidigt bistånd
mellan polisens särskilda insatsgrupper i krissituationer,
- avtalet med Finland: avtalet av den 19 oktober 2021 mellan
Konungariket Sveriges regering och Republiken Finlands
regering om polissamarbete i gränsområdet,
- CBE-direktivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
2015/413 av den 11 mars 2015 om underlättande av
gränsöverskridande informationsutbyte om
trafiksäkerhetsrelaterade brott, i den ursprungliga lydelsen,
- VIS-rådsbeslutet: rådets beslut 2008/633/RIF av den 23 juni
2008 om åtkomst till informationssystemet för viseringar (VIS)
för sökningar för medlemsstaternas utsedda myndigheter och för
Europol i syfte att förhindra, upptäcka och utreda
terroristbrott och andra grova brott,
- avtalet med USA: avtalet av den 16 december 2011 mellan
Konungariket Sveriges regering och Amerikas förenta staters
regering om ett förstärkt samarbete för att förebygga och
bekämpa brottslighet,
- Eurodacförordningen: Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 603/2013 av den 26 juni 2013 om inrättande
av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv
tillämpning av förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och
mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig
för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en
tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i
någon medlemsstat och för när medlemsstaternas
brottsbekämpande myndigheter begär jämförelser med
Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, samt om ändring
av förordning (EU) nr 1077/2011 om inrättande av en Europeisk
byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom
området frihet, säkerhet och rättvisa, i den ursprungliga
lydelsen, och
- informationsutbytesdirektivet: Europaparlamentets och rådets
direktiv (EU) 2023/977 av den 10 maj 2023 om
informationsutbyte mellan medlemsstaternas brottsbekämpande
myndigheter och om upphävande av rådets rambeslut
2006/960/RIF, i den ursprungliga lydelsen.
Förordning (2024:1267).
2 kap. Operativt samarbete enligt Schengenkonventionen
1 § /Upphör att gälla U:2025-02-01/
Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Kustbevakningen
ska samråda med berörd åklagare eller annan
undersökningsledare innan myndigheten fattar beslut om
samtycke till gränsöverskridande övervakning in i Sverige, om
det pågår en förundersökning i Sverige som gäller den person
som är föremål för övervakningen.
Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Kustbevakningen ska
även samråda med Försvarsmakten innan den beslutar om
samtycke till gränsöverskridande övervakning enligt 2 kap. 1 §
lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete, om
de utländska tjänstemännen använder statsfartyg eller
statsluftfartyg. Motsvarande skyldighet gäller för
Polismyndigheten inför beslut om gränsöverskridande
förföljande enligt 2 kap. 4 § samma lag, om de utländska
tjänstemännen använder statsfartyg eller statsluftfartyg.
När Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen tar emot en
anmälan om gränsöverskridande övervakning enligt 2 kap. 2 §
lagen om internationellt polisiärt samarbete eller en begäran
om gränsöverskridande förföljande enligt 2 kap. 5 § samma
lag, ska myndigheten genast underrätta Försvarsmakten om de
utländska tjänstemännen använder statsfartyg eller
statsluftfartyg.
I tillträdesförordningen (1992:118) finns bestämmelser om
tillstånd för tillträde till svenskt territorium.
1 § /Träder i kraft I:2025-02-01/
Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Kustbevakningen
ska samråda med berörd åklagare eller annan
undersökningsledare innan myndigheten fattar beslut om
samtycke till gränsöverskridande övervakning in i Sverige, om
det pågår en förundersökning i Sverige som gäller den person
som är föremål för övervakningen.
Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Kustbevakningen ska
även samråda med Försvarsmakten innan den beslutar om samtycke
till gränsöverskridande övervakning enligt 2 kap. 1 § lagen
(2017:496) om internationellt polisiärt samarbete, om de
utländska tjänstemännen använder statsfartyg eller
statsluftfartyg. Motsvarande skyldighet gäller för
Polismyndigheten inför beslut om gränsöverskridande
förföljande enligt 2 kap. 4 § samma lag, om de utländska
tjänstemännen använder statsfartyg eller statsluftfartyg.
När Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen tar emot en
anmälan om gränsöverskridande övervakning enligt 2 kap. 2 §
lagen om internationellt polisiärt samarbete eller en anhållan
om bistånd enligt 2 kap. 5 § samma lag, ska myndigheten genast
underrätta Försvarsmakten, om de utländska tjänstemännen
använder statsfartyg eller statsluftfartyg.
I tillträdesförordningen (1992:118) finns bestämmelser om
tillstånd för tillträde till svenskt territorium.
Förordning (2024:1267).
2 § En svensk myndighet som är behörig enligt 2 kap. 12 §
lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete får
begära att utländska tjänstemän som utfört gränsöverskridande
övervakning eller förföljande ska redovisa vad de har gjort
under uppdraget. Myndigheten får också begära att de
utländska tjänstemännen ska inställa sig personligen vid
myndigheten.
3 kap. Operativt samarbete enligt avtalet med Danmark
1 § En begäran om bistånd enligt 3 kap. 1 § lagen (2017:496)
om internationellt polisiärt samarbete ska ställas till
polisregion Syd vid Polismyndigheten. Vid ingripanden enligt
3 kap. 2 § samma lag ska polisregion Syd underrättas.
4 kap. Operativt samarbete enligt Prümrådsbeslutet och
Atlasrådsbeslutet
Samarbete utomlands
1 § Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får lämna bistånd
till en myndighet i en annan stat enligt artikel 17 i
Prümrådsbeslutet.
Biståndet kan bestå av inrättandet av gemensamma patruller
eller genomförandet av andra gemensamma insatser där svenska
tjänstemän deltar.
Polismyndigheten är svensk kontaktpunkt för framställningar
om bistånd enligt artikel 17 i Prümrådsbeslutet.
2 § Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen ska vid
större evenemang och liknande viktiga händelser, katastrofer
och allvarliga olyckor som har gränsöverskridande verkningar
lämna bistånd till en myndighet i en annan stat enligt
artikel 18 i Prümrådsbeslutet.
Biståndet kan bestå av att
1. underrätta berörda myndigheter i en annan stat om
situationen så snart som möjligt och förmedla väsentlig
information,
2. genomföra nödvändiga polisiära åtgärder på svenskt
territorium, och
3. på begäran av den stat där situationen uppstått sända
tjänstemän och nödvändig utrustning.
Svenska tjänstemän får inte tilldelas uppgifter som innebär
myndighetsutövning när de tjänstgör i en annan stat enligt
artikel 18 i Prümrådsbeslutet.
3 § Bistånd enligt artiklarna 17 och 18 i Prümrådsbeslutet
får lämnas för att förebygga, förhindra eller upptäcka
brottslig verksamhet eller upprätthålla allmän ordning och
säkerhet.
Bistånd som består av att tjänstemän eller utrustning sänds
till en annan stat får endast lämnas om det ligger inom
myndighetens ansvarsområde och myndigheten har möjlighet att
lämna biståndet.
4 § Polismyndigheten får lämna bistånd till en särskild
insatsgrupp i en annan stat enligt artikel 3 i
Atlasrådsbeslutet.
Biståndet ska lämnas av en svensk särskild insatsgrupp och
kan bestå av utrustning, expertis eller genomförandet av
operationer där svenska tjänstemän agerar i en
stödfunktion.
5 § Bistånd enligt artikel 3 i
Atlasrådsbeslutet får lämnas för att hantera en
krissituation.
Bistånd får endast lämnas om det ligger inom myndighetens
ansvarsområde och myndigheten har möjlighet att lämna
biståndet.
6 § Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket och
Kustbevakningen beslutar om det bistånd som ska lämnas av
respektive myndighet enligt Prümrådsbeslutet och
Atlasrådsbeslutet.
Polismyndigheten ska vara samordnande myndighet för
biståndet, om det inte är uppenbart att någon annan myndighet
bör vara samordningsansvarig.
Samråd med Försvarsmakten inför samarbete i Sverige
7 § /Upphör att gälla U:2025-02-01/
Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen ska samråda med
Försvarsmakten innan den ingår en sådan överenskommelse som
avses i 4 kap. 8 § lagen (2017:496) om internationellt
polisiärt samarbete, om utländska tjänstemän ska använda
statsfartyg eller statsluftfartyg.
I tillträdesförordningen (1992:118) finns bestämmelser om
tillstånd för tillträde till svenskt territorium.
7 § /Träder i kraft I:2025-02-01/
Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen ska samråda med
Försvarsmakten innan den ingår en sådan överenskommelse som
avses i 4 kap. 8 § lagen (2017:496) om internationellt
polisiärt samarbete eller inför övning av sådana uppgifter som
kan aktualiseras inom ramen för en sådan överenskommelse, om
utländska tjänstemän ska använda statsfartyg eller
statsluftfartyg.
I tillträdesförordningen (1992:118) finns bestämmelser om
tillstånd för tillträde till svenskt territorium.
Förordning (2024:1267).
Ytterligare föreskrifter
8 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om
verkställigheten av bestämmelserna om operativt samarbete
enligt Prümrådsbeslutet och Atlasrådsbeslutet. Om
föreskrifterna rör Säkerhetspolisen, Tullverket eller
Kustbevakningen ska de ges tillfälle att yttra sig.
4 a kap. Operativt samarbete enligt avtalet med Norge
Samarbete utomlands
1 § Polismyndigheten får lämna bistånd till en särskild
insatsgrupp i Norge enligt avtalet med Norge.
Biståndet ska lämnas av en svensk särskild insatsgrupp och kan
bestå av utrustning, expertis eller genomförandet av
operationer där svenska tjänstemän agerar i en stödfunktion.
Förordning (2020:82).
2 § Bistånd enligt avtalet med Norge får lämnas för att
hantera en krissituation.
Bistånd får endast lämnas om det ligger inom Polismyndighetens
ansvarsområde och myndigheten har möjlighet att lämna
biståndet. Förordning (2020:82).
3 § Polismyndigheten beslutar om det bistånd som ska lämnas
enligt avtalet med Norge. Förordning (2020:82).
Samråd med Försvarsmakten inför samarbete i Sverige
4 § /Upphör att gälla U:2025-02-01/
Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen ska samråda med
Försvarsmakten innan den ingår en sådan överenskommelse som
avses i 4 a kap. 2 § och 4 kap. 8 § lagen (2017:496) om
internationellt polisiärt samarbete, om norska tjänstemän ska
använda statsfartyg eller statsluftfartyg.
I tillträdesförordningen (1992:118) finns bestämmelser om
tillstånd för tillträde till svenskt territorium.
Förordning (2020:82).
4 § /Träder i kraft I:2025-02-01/
Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen ska samråda med
Försvarsmakten innan den ingår en sådan överenskommelse som
avses i 4 a kap. 2 § och 4 kap. 8 § lagen (2017:496) om
internationellt polisiärt samarbete eller inför övning av
sådana uppgifter som kan aktualiseras inom ramen för en sådan
överenskommelse, om norska tjänstemän ska använda statsfartyg
eller statsluftfartyg.
I tillträdesförordningen (1992:118) finns bestämmelser om
tillstånd för tillträde till svenskt territorium.
Förordning (2024:1267).
Ytterligare föreskrifter
5 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om
verkställigheten av bestämmelserna om operativt samarbete
enligt avtalet med Norge. Om föreskrifterna rör
Säkerhetspolisen ska den ges tillfälle att yttra sig.
Förordning (2020:82).
/Kapitlet träder i kraft I:2025-02-01/
4 b kap. Operativt samarbete enligt avtalet med Finland
Lokalt kontaktställe
1 § Polismyndigheten ska utse ett lokalt kontaktställe som ska
ha till uppgift att
- göra framställningar om bistånd enligt 4 b kap. 1 § lagen
(2017:496) om internationellt polisiärt samarbete,
- ta emot anmälningar om ingripande enligt 4 b kap. 3 § lagen
om internationellt polisiärt samarbete, och
- pröva framställningar om bistånd enligt 3 §.
Förordning (2024:1267).
Begäran om bistånd
2 § I en begäran om bistånd enligt 4 b kap. 1 § lagen
(2017:496) om internationellt polisiärt samarbete ska
Polismyndigheten ange vilka åtgärder som ska vidtas.
Polismyndigheten ska snarast vidta de åtgärder som behövs för
att avvärja den situation som gav upphov till begäran om
bistånd och ta över insatsen. Förordning (2024:1267).
Bistånd till Finland
3 § Polismyndigheten får i brådskande fall lämna bistånd till
Polisstyrelsen i Finland enligt avtalet med Finland. Biståndet
kan lämnas efter en begäran enligt artikel 3 i avtalet med
Finland. Biståndet kan också bestå av att en svensk polisman,
utan en föregående begäran, utför åtgärder enligt artikel 4.
Förordning (2024:1267).
Underrättelse till Försvarsmakten
4 § Om en finsk polisman använder statsfartyg eller
statsluftfartyg vid utförande av uppgifter i Sverige enligt
4 b kap. lagen (2017:496) om internationellt polisiärt
samarbete, ska han eller hon genast underrätta
Polismyndigheten om detta. Polismyndigheten ska i sin tur
genast underrätta Försvarsmakten.
I tillträdesförordningen (1992:118) finns bestämmelser om
tillstånd för tillträde till svenskt territorium.
Förordning (2024:1267).
Ytterligare föreskrifter
5 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om
- vilka tjänstevapen eller andra särskilda hjälpmedel en finsk
polisman får använda när han eller hon utför en uppgift i
Sverige enligt avtalet med Finland, och
- verkställigheten av bestämmelserna om operativt samarbete
enligt avtalet med Finland. Förordning (2024:1267).
5 kap. Uppgiftsutbyte enligt Prümrådsbeslutet
Uppgiftsutbyte vid större evenemang
1 § Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen ska i
samband med större evenemang med gränsöverskridande
verkningar på begäran av en myndighet i en annan stat eller
på eget initiativ, i syfte att förebygga, förhindra eller
upptäcka brottslig verksamhet eller upprätthålla allmän
ordning och säkerhet, enligt Prümrådsbeslutet lämna ut
1. uppgifter om en person, om det på grund av en dom som har
fått laga kraft eller någon annan omständighet finns skäl att
anta att personen kommer att begå brott vid evenemanget eller
utgöra hot mot den allmänna ordningen och säkerheten vid det,
eller
2. andra uppgifter än personuppgifter som bedöms vara
nödvändiga för att förebygga, förhindra eller upptäcka
brottslig verksamhet eller hot mot den allmänna ordningen och
säkerheten vid evenemanget.
Första stycket gäller inte om uppgifter i motsvarande fall
inte skulle få lämnas ut till en svensk myndighet.
Det svenska kontaktstället översänder uppgifterna enligt
första stycket till kontaktstället i den andra staten.
Polismyndigheten är svenskt kontaktställe vid uppgiftsutbyte
vid större evenemang enligt Prümrådsbeslutet.
2 § När Polismyndigheten, Tullverket eller Kustbevakningen i
samband med större evenemang med gränsöverskridande
verkningar begär uppgifter från en myndighet i en annan stat
enligt Prümrådsbeslutet, ska det svenska kontaktstället
översända begäran till kontaktstället i den andra staten.
Utbyte av dna-profiler, fingeravtryck och fordonsuppgifter
3 § Det svenska kontaktstället ska bistå den egna myndigheten
och de myndigheter som anges i andra stycket med att söka
uppgifter i utländska dna-register, fingeravtrycksregister och
fordonsregister enligt de förutsättningar som anges i 7 kap.
2 § första stycket och 4 eller 6 § lagen (2017:496) om
internationellt polisiärt samarbete.
Myndigheter som får begära sökningar är
1. de som anges i bestämmelsen om direktåtkomst i 5 kap. 10 §
lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter
inom brottsdatalagens område när det gäller dna-register,
2. de som anges i bestämmelsen om direktåtkomst i 5 kap. 17 §
lagen om polisens behandling av personuppgifter inom
brottsdatalagens område när det gäller fingeravtrycksregister,
och
3. Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten,
Europeiska åklagarmyndigheten och Tullverket när det gäller
fordonsregister.
Polismyndigheten är svenskt kontaktställe vid utbyte av dna-
profiler, fingeravtryck och fordonsuppgifter enligt
Prümrådsbeslutet. Förordning (2024:641).
4 § Polismyndigheten ingår sådana överenskommelser om
automatiska jämförelser som anges i 7 kap. 1 § andra stycket
och 2 § andra stycket lagen (2017:496) om internationellt
polisiärt samarbete.
5 § Det svenska kontaktstället ska föra en förteckning över
de tjänstemän vid myndigheten som är behöriga att göra
sökningar och jämförelser enligt 7 kap. 2, 4 eller 6 § lagen
(2017:496) om internationellt polisiärt samarbete.
Underrättelse- och informationsskyldighet
6 § Om det finns skäl att anta att personuppgifter som har
översänts eller tagits emot enligt Prümrådsbeslutet är
felaktiga eller inte borde ha översänts, ska det svenska
kontaktstället snarast underrätta kontaktstället i den andra
staten om det.
7 § På begäran av kontaktstället i en stat som har översänt
uppgifter enligt Prümrådsbeslutet ska det svenska
kontaktstället informera om behandlingen av de mottagna
uppgifterna och de resultat som har uppnåtts samt om behöriga
tjänstemän enligt 5 §.
På begäran av en berörd stats dataskyddsmyndighet ska det
svenska kontaktstället, utan dröjsmål och senast inom fyra
veckor, översända de uppgifter som har registrerats enligt 9
eller 10 § med anledning av ett visst uppgiftsutbyte. Det
svenska kontaktstället ska även informera om behöriga
tjänstemän enligt 5 §.
Registreringsskyldighet
8 § Utbyte av personuppgifter enligt Prümrådsbeslutet ska
registreras enligt 9 eller 10 §.
De registrerade uppgifterna får behandlas endast för att
övervaka och tillgodose skyddet av de personuppgifter som
utbyts.
9 § Vid översändande och mottagande av personuppgifter enligt
Prümrådsbeslutet ska det svenska kontaktstället, om inte
annat anges i 10 §, registrera
1. skälet till att uppgifterna har översänts eller tagits
emot,
2. vilka uppgifter som har översänts eller tagits emot,
3. datum för översändandet eller mottagandet,
4. namn eller beteckning på det sökande organet, och
5. namn eller beteckning på det organ som uppgifterna har
hämtats från.
10 § Vid översändande och mottagande av uppgifter enligt 7
kap. 1–4 eller 6 § lagen (2017:496) om internationellt
polisiärt samarbete ska det svenska kontaktstället
registrera
1. om sökningen eller jämförelsen har lett till en träff
eller inte,
2. vilka uppgifter som har översänts eller tagits emot,
3. datum och tidpunkt, angiven med timme, minut och sekund,
för översändandet eller mottagandet,
4. namn eller beteckning på det organ som utfört sökningen
eller jämförelsen, och
5. namn eller beteckning på det organ som administrerar
databasen.
Vid sökning eller jämförelse med stöd av 7 kap. 2, 4 eller 6 §
lagen om internationellt polisiärt samarbete i ett register
som förs av en annan stat ska kontaktstället även registrera
vilka uppgifter som har använts vid sökningen eller
jämförelsen, syftet med åtgärden och vilken tjänsteman som
beslutade att den skulle utföras.
Längsta tid för behandling, spärrning och särskild
upplysning
11 § Personuppgifter som har översänts från en annan stat
enligt Prümrådsbeslutet ska raderas om uppgifterna är
felaktiga eller inte borde ha översänts eller tagits emot.
Felaktiga uppgifter får i stället rättas.
Behandlingen av personuppgifter enligt första stycket som har
översänts och tagits emot korrekt ska upphöra när syftet med
översändandet har uppnåtts eller inte längre kan uppnås.
Behandlingen av uppgifter som har översänts från en annan
stat i samband med ett större evenemang med
gränsöverskridande verkningar ska upphöra senast ett år från
det att uppgifterna togs emot. Förordning (2018:1995).
12 § I stället för att radera eller upphöra med
behandlingen av personuppgifter enligt 11 § ska, om det finns
skäl att anta att en sådan åtgärd skulle innebära skada för
den person som uppgifterna rör, uppgifterna spärras. Att
uppgifterna är spärrade innebär att de endast får behandlas
för att tillgodose det syfte som förhindrade att uppgifterna
raderades eller att behandlingen av dem upphörde.
Förordning (2018:1995).
13 § Om en person bestrider att personuppgifter enligt 11 §
som rör honom eller henne är korrekta och uppgifternas
korrekthet inte kan fastställas, ska det framgå genom en
särskild upplysning eller på något annat sätt. En sådan
markering begränsar inte den framtida behandlingen av
uppgifterna.
Markeringen får avlägsnas av den personuppgiftsansvarige
endast efter medgivande av den som uppgiften rör eller efter
beslut av tillsynsmyndigheten.
14 § Behandlingen av uppgifter som har registrerats enligt
9 eller 10 § ska upphöra två år efter registreringen.
Förordning (2018:1995).
15 § Dna-profiler eller fingeravtryck som ett utländskt
kontaktställe har använt när det sökt eller jämfört uppgifter
i svenska dna- eller fingeravtrycksregister enligt 7 kap. 1
eller 3 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt
samarbete ska utplånas när sökningen besvarats eller
jämförelsen avslutats, om uppgifterna inte behövs för
registrering enligt 10 §.
Tillsyn
16 § Integritetsskyddsmyndigheten är tillsynsmyndighet för
behandling av personuppgifter enligt Prümrådsbeslutet och ska
på eget initiativ eller på uppmaning av en dataskyddsmyndighet
i en annan stat utföra kontroller av behandlingen. Resultaten
av dessa kontroller ska bevaras i arton månader och därefter
gallras. Förordning (2020:1139).
17 § Integritetsskyddsmyndigheten får av en myndighet i en
annan stat, som har behandlat personuppgifter som härrör från
Sverige enligt Prümrådsbeslutet, begära att få ta del av de
uppgifter om uppgiftsutbytet som har registrerats.
Integritetsskyddsmyndigheten får uppmana en
dataskyddsmyndighet i en annan stat att genomföra nödvändiga
inspektioner för kontroll av behandlingen av personuppgifter
som härrör från Sverige och som görs enligt Prümrådsbeslutet.
Det svenska kontaktstället ska på begäran av
Integritetsskyddsmyndigheten informera om behöriga tjänstemän
enligt 5 §. Förordning (2020:1139).
Överklagande
18 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns
bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol.
Andra beslut än den personuppgiftsansvariges beslut i fråga
om rättelse och tillsynsmyndighetens beslut enligt 13 § andra
stycket får dock inte överklagas. Förordning (2018:917).
Ytterligare föreskrifter
19 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om
verkställigheten av bestämmelserna om uppgiftsutbyte enligt
Prümrådsbeslutet. Om föreskrifterna rör Transportstyrelsen
ska den ges tillfälle att yttra sig.
6 kap. Uppgiftsutbyte enligt CBE-direktivet
Utbyte av fordonsuppgifter
1 § Det svenska kontaktstället ska bistå den egna myndigheten
enligt CBE-direktivet med att söka uppgifter i utländska
fordonsregister enligt de förutsättningar som anges i 8 kap.
2 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt
samarbete.
Polismyndigheten är svenskt kontaktställe enligt
CBE-direktivet.
2 § Det svenska kontaktstället ska föra en förteckning över
de tjänstemän vid myndigheten som är behöriga att göra
sökningar enligt 8 kap. 2 § lagen (2017:496) om
internationellt polisiärt samarbete.
Underrättelse- och informationsskyldighet
3 § Om det finns skäl att anta att personuppgifter som har
översänts eller tagits emot enligt CBE-direktivet är
felaktiga eller inte borde ha översänts, ska det svenska
kontaktstället snarast underrätta kontaktstället i den andra
staten om det.
4 § På begäran av kontaktstället i en stat som har översänt
uppgifter enligt CBE-direktivet ska det svenska
kontaktstället informera om behandlingen av de mottagna
uppgifterna och de resultat som har uppnåtts samt om behöriga
tjänstemän enligt 2 §.
På begäran av en berörd stats dataskyddsmyndighet ska det
svenska kontaktstället, utan dröjsmål och senast inom fyra
veckor, översända de uppgifter som har registrerats enligt
5 § med anledning av ett visst uppgiftsutbyte. Det svenska
kontaktstället ska även informera om behöriga tjänstemän
enligt 2 §.
Registreringsskyldighet
5 § Vid översändande och mottagande av uppgifter enligt 8
kap. 2 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt
samarbete ska det svenska kontaktstället registrera
1. om sökningen har lett till en träff eller inte,
2. vilka uppgifter som har översänts eller tagits emot,
3. datum och tidpunkt, angiven med timme, minut och sekund,
för översändandet eller mottagandet,
4. namn eller beteckning på det organ som utfört sökningen,
och
5. namn eller beteckning på det organ som administrerar
databasen.
Vid sökning med stöd av 8 kap. 2 § lagen om internationellt
polisiärt samarbete i ett register som förs av en annan stat
ska kontaktstället även registrera vilka uppgifter som har
använts vid sökningen, syftet med åtgärden och vilken
tjänsteman som beslutade att den skulle utföras.
De registrerade uppgifterna får behandlas endast för att
övervaka och tillgodose skyddet av de personuppgifter som
utbyts.
Längsta tid för behandling, spärrning och särskild
upplysning
6 § Personuppgifter som har översänts från en annan stat
enligt CBE-direktivet ska raderas om uppgifterna är felaktiga
eller inte borde ha översänts eller tagits emot. Felaktiga
uppgifter får i stället rättas.
Behandlingen av personuppgifter enligt första stycket som har
översänts och tagits emot korrekt ska upphöra när syftet med
översändandet har uppnåtts eller inte längre kan uppnås.
Förordning (2018:1995).
7 § I stället för att radera eller upphöra med
behandlingen av personuppgifter enligt 6 § ska, om det finns
skäl att anta att en sådan åtgärd skulle innebära skada för
den person som uppgifterna rör, uppgifterna spärras. Att
uppgifterna är spärrade innebär att de endast får behandlas
för att tillgodose det syfte som förhindrade att uppgifterna
raderades eller att behandlingen av dem upphörde.
Förordning (2018:1995).
8 § Om en person bestrider att personuppgifter enligt 6 § som
rör honom eller henne är korrekta och uppgifternas korrekthet
inte kan fastställas, ska det framgå genom en särskild
upplysning eller på något annat sätt. En sådan markering
begränsar inte den framtida behandlingen av uppgifterna.
Markeringen får avlägsnas av den personuppgiftsansvarige
endast efter medgivande av den som uppgiften rör eller efter
beslut av tillsynsmyndigheten.
9 § Behandlingen av uppgifter som har registrerats enligt
5 § ska upphöra två år efter registreringen.
Förordning (2018:1995).
Tillsyn
10 § Integritetsskyddsmyndigheten är tillsynsmyndighet för
behandling av personuppgifter enligt CBE-direktivet och ska på
eget initiativ eller på uppmaning av en dataskyddsmyndighet i
en annan stat utföra kontroller av behandlingen. Resultaten av
dessa kontroller ska bevaras i arton månader och därefter
gallras. Förordning (2020:1139).
11 § Integritetsskyddsmyndigheten får av en myndighet i en
annan stat, som har behandlat personuppgifter som härrör från
Sverige enligt CBE-direktivet, begära att få ta del av de
uppgifter om uppgiftsutbytet som har registrerats.
Integritetsskyddsmyndigheten får uppmana en
dataskyddsmyndighet i en annan stat att genomföra nödvändiga
inspektioner för kontroll av behandlingen av personuppgifter
som härrör från Sverige och som görs enligt
CBE-direktivet.
Det svenska kontaktstället ska på begäran av
Integritetsskyddsmyndigheten informera om behöriga tjänstemän
enligt 2 §. Förordning (2020:1139).
Överklagande
12 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns
bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol.
Andra beslut än den personuppgiftsansvariges beslut i fråga
om rättelse och tillsynsmyndighetens beslut enligt 8 § andra
stycket får dock inte överklagas. Förordning (2018:917).
Ytterligare föreskrifter
13 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om
verkställigheten av bestämmelserna om uppgiftsutbyte enligt
CBE-direktivet. Om föreskrifterna rör Transportstyrelsen ska
den ges tillfälle att yttra sig.
7 kap. Uppgiftsutbyte enligt VIS-rådsbeslutet
Sökning
1 § Myndigheter som är behöriga att begära sökning i
informationssystemet för viseringar (VIS) enligt 9 kap. 1 §
lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete är
Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten i
den polisverksamhet som bedrivs vid myndigheten, Tullverket
och Kustbevakningen.
Polismyndigheten är central åtkomstpunkt enligt
VIS-rådsbeslutet.
Endast en eller flera särskilt utsedda enheter vid de
myndigheter som anges i första stycket är behöriga att
framställa en begäran om sökning.
2 § En begäran om sökning från en myndighet som anges i 1 §
första stycket ska vara motiverad och skriftlig och ges in
till den centrala åtkomstpunkten. Den centrala åtkomstpunkten
ska kontrollera att de villkor som anges i 9 kap. 1 § lagen
(2017:496) om internationellt polisiärt samarbete är
uppfyllda innan den gör en sökning.
I brådskande fall får en begäran om sökning framställas
muntligen. Den centrala åtkomstpunkten får i ett sådant fall
göra en sökning i VIS utan att först kontrollera att de
villkor som anges i 9 kap. 1 § lagen om internationellt
polisiärt samarbete är uppfyllda. Kontrollen ska i så fall
utföras så snart som möjligt efter sökningen.
3 § Även utländska myndigheter som avses i artikel 6 i
VIS-rådsbeslutet är behöriga att begära sökning i VIS enligt
9 kap. 1 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt
samarbete.
En myndighet som anges i 1 § första stycket och som tagit
emot en begäran om sökning från en utländsk myndighet ska
vidarebefordra begäran till den centrala åtkomstpunkten. Den
centrala åtkomstpunkten ska också i dessa fall kontrollera
att de villkor som anges i 9 kap. 1 § lagen om
internationellt polisiärt samarbete är uppfyllda innan den
gör en sökning.
4 § Den centrala åtkomstpunkten ska löpande föra en
förteckning över de tjänstemän vid myndigheten som är
behöriga att göra sökningar enligt 9 kap. 1 § lagen
(2017:496) om internationellt polisiärt samarbete.
Den centrala åtkomstpunkten ska löpande föra en förteckning
över de enheter som anges i 1 § tredje stycket.
De myndigheter som anges i 1 § första stycket ska löpande
föra en förteckning över de tjänstemän vid respektive
myndighet som är behöriga att begära sökningar i VIS.
Underrättelse- och informationsskyldighet
5 § Den myndighet som överför eller tillgängliggör
personuppgifter för tredjeland eller en internationell
organisation enligt 9 kap. 4 § lagen (2017:496) om
internationellt polisiärt samarbete ska underrätta den
centrala åtkomstpunkten om det. Den centrala åtkomstpunkten
ska registrera överföringen eller tillgängliggörandet.
6 § Personuppgifter som har hämtats från VIS och som lagts in
i systemet av en annan stat, får inte lämnas ut till den
uppgifterna rör innan den stat som lagt in uppgifterna har
beretts tillfälle att ange sin inställning till utlämnandet.
7 § Om någon begär hos en myndighet som anges i 1 § första
stycket att oriktiga uppgifter om honom eller henne ska
rättas eller att olagligt lagrade uppgifter om honom eller
henne ska gallras, ska myndigheten underrätta
viseringsmyndigheten i den stat som har lagt in uppgifterna i
systemet. Detsamma gäller om myndigheten på annat sätt får
vetskap om att uppgifter som behandlas i VIS är oriktiga.
8 § Den som har begärt en åtgärd enligt 7 § ska inom två
månader informeras om vilka åtgärder som har vidtagits med
anledning av begäran och inom tre månader informeras om vad
begäran har lett fram till.
Registreringsskyldighet
9 § Vid sökning i VIS ska den centrala åtkomstpunkten
registrera
1. ändamålet med sökningen och typen av brott,
2. ärendenummer,
3. datum och tidpunkt för åtkomsten,
4. om förfarandet i 2 § andra stycket tillämpades,
5. vilka uppgifter som användes vid sökningen,
6. vilka sökbegrepp som användes vid sökningen, och
7. vem som begärde sökningen och vem som utförde den.
Registrerade uppgifter som utgör personuppgifter får
behandlas endast för att övervaka att behandlingen av
personuppgifter är lagenlig och för att i övrigt tillgodose
skyddet av personuppgifter.
Längsta tid för behandling
10 § Behandlingen av uppgifter som har hämtats från VIS
och som har lagts in i systemet av en annan stat ska upphöra
när uppgifterna inte längre behövs för något av de ändamål
som anges i 9 kap. 3 § lagen (2017:496) om internationellt
polisiärt samarbete. Förordning (2018:1995).
11 § Behandlingen av uppgifter som har registrerats enligt
5 eller 9 § ska upphöra ett år efter registreringen.
Förordning (2018:1995).
Tillsyn
12 § Integritetsskyddsmyndigheten är tillsynsmyndighet för
behandling av personuppgifter enligt VIS-rådsbeslutet.
Förordning (2020:1139).
Ytterligare föreskrifter
13 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om
verkställigheten av bestämmelserna om uppgiftsutbyte enligt
VIS-rådsbeslutet.
8 kap. Uppgiftsutbyte enligt avtalet med USA
Utbyte av fingeravtryck
1 § Ett svenskt kontaktställe ska bistå den egna myndigheten
och de övriga myndigheter som anges i andra stycket med att
söka uppgifter i amerikanska fingeravtrycksregister enligt de
förutsättningar som anges i 10 kap. 2 § lagen (2017:496) om
internationellt polisiärt samarbete.
Myndigheter som är behöriga att begära sökning är
Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten i
den polisverksamhet som bedrivs vid myndigheten, Tullverket
och Kustbevakningen.
Polismyndigheten är svenskt kontaktställe enligt avtalet med
USA.
Utbyte av ytterligare uppgifter
2 § Om ett amerikanskt kontaktställe efter en sökning
enligt 10 kap. 1 § lagen (2017:496) om internationellt
polisiärt samarbete ansöker hos det svenska kontaktstället om
att få ut övriga tillgängliga personuppgifter och ytterligare
information med anknytning till fingeravtrycket, får det
svenska kontaktstället lämna ut uppgifter till det
amerikanska kontaktstället endast om det finns
förutsättningar enligt 2 kap. 7 § första stycket lagen
(2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom
brottsdatalagens område och 8 kap. 1 § brottsdatalagen
(2018:1177). Förordning (2018:1995).
3 § Om det svenska kontaktstället vid en sökning enligt 10
kap. 2 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt
samarbete konstaterar att det sökta fingeravtrycket stämmer
överens med ett avtryck i ett amerikanskt
fingeravtrycksregister, kan den myndighet som begärt
sökningen ansöka om att få ut övriga tillgängliga
personuppgifter och ytterligare information med anknytning
till fingeravtrycket.
Det svenska kontaktstället ska översända ansökan till ett
amerikanskt kontaktställe.
Spontant uppgiftslämnande
4 § Polismyndigheten, Säkerhetspolisen,
Ekobrottsmyndigheten i den polisverksamhet som bedrivs vid
myndigheten, Tullverket och Kustbevakningen får i enskilda
fall, utan särskild begäran, lämna ut personuppgifter till
ett amerikanskt kontaktställe enligt avtalet med USA, om
särskilda omständigheter ger anledning att anta att den
person som uppgifterna rör kommer att begå eller har begått
brott för vilket det enligt svensk lag är föreskrivet
fängelse i mer än ett år. Om det bedöms vara nödvändigt för
att förebygga, förhindra eller upptäcka sådan brottslig
verksamhet eller utreda ett sådant brott, får även andra
uppgifter än personuppgifter lämnas ut.
Uppgifter enligt första stycket får endast lämnas ut om det
finns förutsättningar enligt 2 kap. 7 § första stycket lagen
(2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom
brottsdatalagens område och 8 kap. 1 § brottsdatalagen
(2018:1177).
Det svenska kontaktstället ska översända uppgifterna till ett
amerikanskt kontaktställe. Förordning (2018:1995).
Underrättelse- och informationsskyldighet
5 § Om det finns skäl att anta att personuppgifter som har
översänts eller tagits emot enligt avtalet med USA är
felaktiga eller inte borde ha översänts, ska det svenska
kontaktstället snarast underrätta ett amerikanskt
kontaktställe om det.
6 § På begäran av ett amerikanskt kontaktställe ska det
svenska kontaktstället informera om behandlingen av de
mottagna uppgifterna och de resultat som har uppnåtts.
Registreringsskyldighet
7 § Vid översändande och mottagande av personuppgifter enligt
avtalet med USA ska det svenska kontaktstället registrera
1. information om de översända eller mottagna uppgifterna,
2. datum för översändandet eller mottagandet, och
3. information om vilka andra myndigheter som har tagit emot
uppgifterna.
Längsta tid för behandling och spärrning
8 § Personuppgifter som har översänts från ett amerikanskt
kontaktställe enligt avtalet med USA ska raderas om
uppgifterna är felaktiga eller inte borde ha översänts eller
tagits emot. Felaktiga uppgifter får i stället rättas.
I stället för att radera personuppgifter enligt första
stycket ska uppgifterna spärras om det finns skäl att anta
att radering skulle innebära skada för den person som
uppgifterna rör. Att uppgifterna är spärrade innebär att de
endast får behandlas för att tillgodose det syfte som
förhindrade radering. Förordning (2018:1995).
9 § Behandlingen av personuppgifter som har översänts och
tagits emot korrekt ska upphöra när syftet med översändandet
eller vidarebehandlingen har uppnåtts eller inte längre kan
uppnås. Förordning (2018:1995).
10 § Behandlingen av uppgifter som har registrerats enligt
7 § ska upphöra två år efter registreringen.
Förordning (2018:1995).
11 § Fingeravtryck som ett amerikanskt kontaktställe har
använt när det har sökt eller jämfört uppgifter i svenska
fingeravtrycksregister enligt 10 kap. 1 § lagen (2017:496) om
internationellt polisiärt samarbete ska utplånas när
sökningen har besvarats eller jämförelsen avslutats, om
uppgifterna inte behövs för registrering enligt 7 §.
Tillsyn
12 § Integritetsskyddsmyndigheten är tillsynsmyndighet för
behandling av personuppgifter enligt avtalet med USA och ska
på eget initiativ utföra kontroller av behandlingen.
Förordning (2020:1139).
Ytterligare föreskrifter
13 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om
verkställigheten av bestämmelserna om uppgiftsutbyte enligt
avtalet med USA.
9 kap. Uppgiftsutbyte enligt Eurodacförordningen
Sökning
1 § Myndigheter som är behöriga att göra framställningar
enligt Eurodacförordningen om jämförelser med
Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål är
Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten i
den polisverksamhet som bedrivs vid myndigheten, Tullverket
och Kustbevakningen.
Polismyndigheten är kontrollmyndighet enligt
Eurodacförordningen.
Endast en eller flera särskilt utsedda enheter vid de
myndigheter som anges i första stycket är behöriga att
framställa en begäran om jämförelse. Kontrollmyndigheten ska
löpande föra en förteckning över enheterna.
Registreringsskyldighet
2 § Vid framställningar om jämförelser med Eurodacuppgifter
ska kontrollmyndigheten registrera de uppgifter som framgår
av artikel 36 i Eurodacförordningen.
Ytterligare föreskrifter
3 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om
verkställigheten av bestämmelserna i Eurodacförordningen om
tillgång till uppgifter i Eurodac för brottsbekämpande
ändamål.
10 kap. Uppgiftsutbyte enligt informationsutbytesdirektivet
Tillämpningsområde
1 § Detta kapitel är tillämpligt på informationsutbyte enligt
- informationsutbytesdirektivet, och
- rådets beslut 2007/845/RIF av den 6 december 2007 om
samarbete mellan medlemsstaternas kontor för återvinning av
tillgångar när det gäller att spåra och identifiera vinning
eller annan egendom som härrör från brott, här benämnt
rådsbeslutet. Förordning (2024:991).
Termer och uttryck
2 § Med utländsk brottsbekämpande myndighet avses en utländsk
myndighet som är
1. behörig brottsbekämpande myndighet enligt
informationsutbytesdirektivet, eller
2. nationellt kontor för återvinning av tillgångar enligt
rådsbeslutet.
Andra termer och uttryck i detta kapitel har samma betydelse
som i informationsutbytesdirektivet. Förordning (2024:991).
Svensk nationell kontaktpunkt
3 § Polismyndigheten är svensk nationell kontaktpunkt enligt
informationsutbytesdirektivet.
Polismyndigheten ska föra statistik över informationsutbytet
och upprätta en förteckning över de språk som myndigheten kan
utbyta information på. Förordning (2024:991).
Svenska behöriga brottsbekämpande myndigheter
4 § Svenska behöriga brottsbekämpande myndigheter enligt
informationsutbytesdirektivet är
- Polismyndigheten,
- Ekobrottsmyndigheten i den polisverksamhet som bedrivs vid
myndigheten,
- Tullverket,
- Kustbevakningen, och
- Skatteverket i dess brottsbekämpande verksamhet.
Förordning (2024:991).
Tillhandahållande av information efter begäran
5 § På begäran av en nationell kontaktpunkt eller av en
utnämnd brottsbekämpande myndighet i en annan medlemsstat ska
den svenska nationella kontaktpunkten lämna tillgänglig
information som ska användas av mottagaren för att förebygga,
upptäcka eller utreda brott.
Första stycket gäller inte om det finns skäl enligt 9 § att
vägra ett utlämnande. Förordning (2024:991).
6 § På begäran av en nationell kontaktpunkt i en annan
medlemsstat eller av en utländsk brottsbekämpande myndighet
ska en svensk behörig brottsbekämpande myndighet lämna
tillgänglig information som ska användas av mottagaren för att
förebygga, upptäcka eller utreda brott.
Första stycket gäller inte om det finns skäl enligt 9 § att
vägra ett utlämnande. Förordning (2024:991).
7 § En begäran enligt 5 eller 6 § ska besvaras så snart som
möjligt och senast inom 7 dagar efter mottagandet.
En brådskande begäran enligt 5 § ska besvaras senast inom
- åtta timmar efter mottagandet om den rör direkt tillgänglig
information, och
- tre dagar efter mottagandet om den rör indirekt tillgänglig
information.
Polismyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om
beräkningen av tidsfristen. Förordning (2024:991).
Tillhandahållande av information på eget initiativ
8 § Den svenska nationella kontaktpunkten eller en svensk
behörig brottsbekämpande myndighet får på eget initiativ lämna
tillgänglig information till en nationell kontaktpunkt i en
annan medlemsstat eller en utländsk brottsbekämpande
myndighet, om det finns skäl att anta att informationen kan
vara av betydelse för att medlemsstaten ska kunna förebygga,
upptäcka eller utreda ett brott.
Om informationen rör ett allvarligt brott är den svenska
nationella kontaktpunkten och de svenska behöriga
brottsbekämpande myndigheterna skyldiga att lämna ut
informationen på eget initiativ.
Information ska inte lämnas ut om annat följer av 9 §.
Förordning (2024:991).
Begränsningar i utlämnandet av information
9 § Information ska inte lämnas ut enligt 5, 6 eller 8 §, om
det finns skäl att anta att ett utlämnande skulle kunna
1. inverka skadligt på Sveriges säkerhet,
2. skada en pågående förundersökning,
3. riskera en fysisk persons säkerhet, eller
4. i onödan skada en juridisk persons säkerhet.
Information ska inte heller lämnas ut enligt 5 eller 6 § eller
8 § första stycket, om
1. ett utlämnande skulle stå i strid med de krav som gäller
för personuppgiftsbehandlingen, eller
2. informationen har tagits emot från ett annat land som inte
har samtyckt till att den lämnas vidare.
Den svenska nationella kontaktpunkten ska också avslå en sådan
begäran om information enligt 5 § som inte uppfyller de krav
som följer av artikel 4 i informationsutbytesdirektivet.
En begäran om information enligt 5 eller 6 § får avslås, om
den avser information om en gärning som inte motsvarar ett
brott i Sverige eller som motsvarar ett brott för vilket
svensk rätt föreskriver högst ett års fängelse.
En begäran som är oklar får avslås först sedan ett klargörande
har begärts. Förordning (2024:991).
Begäran om information
10 § Den svenska nationella kontaktpunkten får begära
information från en nationell kontaktpunkt i en annan
medlemsstat eller en utländsk brottsbekämpande myndighet, om
det finns skäl att anta att det i den medlemsstaten finns
tillgänglig information som är nödvändig för att upptäcka,
förebygga eller utreda brott.
Polismyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om
innehållet i en begäran som skickas till en nationell
kontaktpunkt i en annan medlemsstat. Förordning (2024:991).
11 § En svensk behörig brottsbekämpande myndighet får begära
information från en utländsk brottsbekämpande myndighet, om
det finns skäl att anta att det i den medlemsstaten finns
tillgänglig information som är nödvändig för att upptäcka,
förebygga eller utreda brott. Förordning (2024:991).
Kopior till de nationella kontaktpunkterna
12 § Vid utlämnande av information enligt 5, 6 och 8 §§ och
vid begäran om information enligt 10 och 11 §§ ska en kopia av
informationen eller begäran samtidigt skickas till den svenska
nationella kontaktpunkten eller en nationell kontaktpunkt i en
annan medlemsstat enligt artikel 5, 7 eller 8 i
informationsutbytesdirektivet. Förordning (2024:991).
Språk
13 § En begäran om information och information som lämnas ut
på eget initiativ ska översändas på något av de språk som
finns uppförda på den mottagande medlemsstatens
språkförteckning.
Svar på en begäran om information ska lämnas på det språk som
begäran översändes på. Förordning (2024:991).
Bemyndigande
14 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om
verkställigheten av bestämmelserna i detta kapitel.
Förordning (2024:991).