Regeringskansliets rättsdatabaser

Stadga om avvittring i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker. 1 § Genom allmän avvittring skola från Kronans marker nödiga områden tilldelas så väl de i lappmarken förut varande, icke behörigen avvittrade hemman och nybyggen, som ock de nybyggen, vilka kunna vid avvittringen i laga ordning tillkomma. Tillika bestämmes ränta och mantal för provisionelt skattlagda hemman och förut behörigen upplåtna nybyggen och dylika jordlägenheter, evad de äro större eller mindre, samt för nybyggen, som vid avvittringen tillkomma. Vid avvittringen skall ock en gräns bestämmas emellan de delar av lappmarken, som äro tjänliga för odling, och den mark, där nybyggesanläggningar icke vidare må tillåtas. 2 § I fråga om anläggande av nybyggen, skattläggning, befrielse från skatt och ränta under vissa år, kronoparkers bildande, utbrytning av skogsmark åt sågverk i ersättning för åtnjuten stockfångst, så ock om avvittrings-lantmätares och avvittrings-styresmäns tillsättning och entledigande samt avlöning, ävensom Våre Befallningshavandes och Lantmäteristyrelsens tillsyn över avvittringsverket, skall, jämte vad i denna stadga angående några av dessa ämnen förekommer, gälla vad särskilt är eller varder förordnat. 3 § Avvittringslantmätare och styresmän skola noggrannt och flitigt fullgöra sina åligganden enligt denna stadga, ävensom ställa sig till efterrättelse övriga på dem tillämpliga allmänna författningar och de särskilda föreskrifter, vilka dem av deras förmän meddelas. Ej må de sysselsättas med lantmäteriförrättningar för enskilde. Styresman bör, såvitt ske kan, uppehålla sig inom avvittringslaget under den tid, avvittringsarbeten där förehavas. 4 § Avvittringen skall socknevis företagas, men må för större eller mindre del av en sockens område särskilt prövas, där sådant lämpligen och utan förnärmande av någons rätt kan äga rum. 5 § Varder, sedan allmän avvittring i en socken blivit börjad, fråga väckt om bildande av kronopark eller om utbrytning av mark åt sågverk i ersättning för privilegierad stockfångst; eller har sådan fråga blivit vid särskild avvittring behandlad, men, när allmän avvittring företages, ännu icke slutligen prövad; då skall frågan vid den allmänna avvittringen företagas och, så fort ske kan, prövas. 6 § Ansökning om tillstånd till nybygges anläggande må ej behandlas i sammanhang med avvittringen, där ej sådan ansökning till Vår Befallningshavande inkommit före den 1 Mars det år, då, enligt planen för avvittringsarbetet, skattläggningsberedning, varom i § 16 sägs, kommer att företagas å den trakt, som är i fråga för nybyggets anläggande, eller ock Vår Befallningshavande finner, att ansökning, som senare inkommit, ändå kan, utan hinder för avvittringen, i sammanhang därmed behandlas. Efter den allmänna avvittringens fullbordande må nybyggen på odisponerad mark inom de till odling tjänliga delarna av landet åt hugade sökande upplåtas och genom särkilda avvittringsåtgärder utbrytas. 7 § Kronan och andra virkesägare förbehålles rätt till flottning i alla de vattendrag, där flottled finnes eller kan upprensas; och skall för allmänt begagnande undantagas mark, som kan erfordras till upplagsplats för virke från kronans skogar, så ock till nödiga utfartsvägar från dessa skogar ned till vattendragen. Därjämte förbehålles kronan rätt till de på kronomarker och inom kronohemmans och boställens områden befintliga större strömfall, som till farleders öppnande, sjöars uttappning, ovanföre belägna ägors befrielse från översvämningar, med mera dylikt kunna användas; och bör av kringliggande mark nödigt utmål därtill avsättas. 8 § Hemman och nybyggen skola, såvitt tillgång finnes, erhålla skog ej blott till husbehov utan ock till avsalu; dock att ägare av frälse- och skatte-hemman och lägenheter ej må över den vid avvittring tilldelade skogen äga vidsträcktare dispositionsrätt, än enligt § 1 av nådiga förordningen den 29 Juni 1866, angående dispositionsrätten över skogen å vissa skattehemman, är ägare av däri omförmälda hemman förunnad; och skola, även efter avvittringen, Lapparne vara, såsom hittills, berättigade att för renhjordarna begagna bete å all skogsmark inom lappmarkernas nuvarande område, dock å enskildes skogar inom de till odling tjänliga delarna av landet endast vintertiden, ävensom äga att, i den mån för betesrättens utövande är nödigt, till hushållsbehov begagna skogen. Renbetesland, som kunna finnas inom den blivande gränsen för de till odling tjänliga delarna av lappmarken, må, såvitt för Lapparnes behov av renbete erfordras, fortfarande därtill användas. 9 § Vid sammanträden med delägare ävensom vid markens besiktning och uppskattning samt vid rörläggning skall lantmätaren vara biträdd av två gode män, utsedde i den ordning, gällande stadga om skiftesverket i riket bestämmer; skolande jämväl i övrigt vid avvittringen skiftesstadgans föreskrifter angående lantmäteri- förrättningar i allmänhet tjäna till efterrättelse, så vitt ej annorlunda är förordnat. 10 § Vederbörande skogstjänsteman skall såsom kronoombud vid avvittringen föra talan i fråga om avsättande av mark till kronopark, om utbrytning av skogsmark åt sågverk i ersättning för åtnjuten stockfångst och om skogsanslag för hemman ocn nybyggen. Vår Befallningshavande äger förordna ombud att föra kronans talan vid ägobesiktning och skattläggning samt i andra vid avvittringen förekommande, i näst föregående mom. ej nämnda frågor, som röra det allmännas rätt. Om allmänna ombuds tillförordnande för civila och ecklesiastika boställen göre förrättningsmannen anmälan hos Vår Befallningshavande i god tid före sammanträde, då fråga skall förekomma, som rörer sådant boställes rätt. 11 § Kostnaden till lantmätare och gode män samt allmänna ombud och tolkar ävensom till all erforderlig hantlangning vid förrättningen skall av allmänna medel bestridas. Husrum, ljus och ved under den tid, avvittringsarbeten å fältet pågå, skall, på lantmätarens tillsägelse, lämnas av delägarna mot ersättning, som, i brist av åsämjande, bestämmes av Vår Befallningshavande. 12 § Till sammanträden med delägare skall dag utsättas och tillkännagivas, på sätt gällande skiftesstadga föreskriver; dock att kungörelse om första allmänna sammanträdet uppläses i socknens och angränsande socknars kyrkor å två söndagar, första gången minst en månad före sammanträdet, ävensom, där Lapparnes rätt är av avvittringen beroende, underrättelse om första sammanträdet för året meddelas dem genom kungörelse, som uppläses i kyrkan å två söndagar, första gången före slutet av Mars månad. Första allmänna sammanträdet skall hållas av avvittringtsstyresmannen; och skall därvid frågan om rågångarna mot angränsande socknar företagas till behandling. Tillika åligger styresmannen att, med ledning av dels i lantmäterikontoret befintliga eller eljest för honom tillgängliga kartor och beskrivningar, dels jordeböcker och mantalslängder samt andra om ägande- och besittningsrätt ävensom verkställda skattläggningar upplysande handlingar, vilka finnas i landskontoret och därifrån skola styresmannen, så vida de ej kunna utlånas, utan lösen i bestyrkta avskrifter eller utdrag tillställas, samt dels enskilde delägares åtkomsthandlingar, jämte muntliga upplysningar av de vid sammanträdet närvarande, söka utröna, vilka hemman, nybyggen och lägenheter av alla slag i socknen finnas, deras natur samt av vem och med vilken rätt de innehavas, och om de möjligen redan undergått slutlig skattläggning eller avvittring, med mera dylikt; om vilket allt noggranna anteckningar skola i protokollet göras. Yrkar någon, att verkställd skattläggning eller avvittring må äga bestånd och förty viss del av socknens område från den allmänna avvittringen undantagas; då bör frågan av styresmannen jämte eget och gode männens utlåtande till Vår Befallningshavandes prövning överlämnas. 14 § Vid avvittring inom Norrbottens läns lappmarker skola de kartor, som för länets ekonomiskt-geografiska kartverk efter mätning i skalan 1:20,000 upprättas, tjäna till ledning så, att ny mätning ej må äga rum vidare, än oundgängligen erfordras. Inom lappmarkerna i Västerbottens län skola de för avvittringen nödiga mätningar verkställas i skalan 1:16,000, där ej särskilda omständigheter påkalla mätning i annan skala. Våre Befallningshavande äga, efter vederbörande avvittringsstyresmans hörande, pröva förekommande frågor om äldre kartors användande för avvittring och i vad mån ny mätning bör ske samt meddela närmare föreskrifter angående skala och mätningssätt. 15 § I sammanhang med mätningen skall lantmätaren upprätta ägobeskrivning, som visar ägornas nummer å kartan, ägoslag och areal; börande särskilt upptagas vad som är att hänföra till impediment, varmed förstås sjöar, vattendrag samt sådana berg, sandhedar och stenbunden mark, varå duglig skog varken finnes eller kan växa, eller bete finnes eller kan erhållas, samt kala och odugliga eller med dvärgträd bevuxna mossar och kärr, som hava sten till grund eller sakna avfall och således äro till odling otjänliga; dock att smärre impediment å skogsmarken må härvid utelämnas. 16 § Lantmätare, som utses att upprätta förslag till skattläggning och områdestilldelning, skall med biträde av gode män verkställa ägobesiktning och därvid uppskatta inägorna efter deras avkastning, på sätt i gällande skattläggningsmetod är föreskrivet, ävensom tillse, att under impediment ej inbegripes duglig mark, som kan komma i fråga att användas till skogsanslag åt hemman och nybyggen, så ock pröva anmärkningar, som kunna av delägare göras därom, att oduglig mark blivit upptagen såsom duglig. Ej må vid avvittringen taxering eller gradering ske å skogsmark för områdestilldelning åt hemman och nybyggen; dock att avdrag för smärre impediment, som ej särskilt upptagas, må, såvitt nödigt är, av lantmätare med gode män bestämmas till högst en fjärdedel av vidden utav ägofigur, varå sådant avdrag i fråga kommer. 17 § Lantmätare, som förrättar ägobesiktning, åligger att upprätta en handling, innefattande hävdeförteckning och taxeringslängd. Däri skall upptagas icke allenast vilka ägor varje delägare innehar och, för inägorna, deras naturliga beskaffenhet och vid uppskattning beräknade avkastning, utan även av skogsmarken de ägostycken, i avseende å vilka lantmätaren med gode männen antingen funnit ändring böra ske, i vad ägobeskrivningen innehåller angående urskiljande av impediment från duglig mark, eller ock ansett avdrag böra äga rum för sådana impediment, som ej å kartan utmärkas och i beskrivningen särskilt upptagas. Hävdeförteckning skall för delägarne uppläsas och därå tagas deras erkännande, att uppteckningen av innehavet är riktig. 18 § Skogsanslag, varom i § 8 är sagt, må, med hänsyn till skogens och betets bättre eller sämre beskaffenhet samt markens olika växtlighet, bestämmas efter beräkning av 5,000 eller därutöver till högst 20,000 kvadratrev skogsmark för helt mantal och i förhållande därefter för större eller mindre hemmantal. Däri inberäknas ej sådan mark, som, efter vad ovan är sagt, bör hänföras till impediment. 19 § Vid områdes tilldelning skall i akt tagas: 1:o att gemensamt område tilldelas hemman och nybyggen, som höra till en by eller eljest hava sådant läge, att de synas lämpligen kunna utgöra ett skifteslag; 2:o att varje område lägges i ett skifte, innefattande både skogsmark och inägor, eller, där sådant, utan verklig skada för någon delägare, ej kan äga rum, i så få skiften, omständigheterna medgiva; men skulle flera skiften än fyra anses erforderliga, underställes frågan Vår Befallningshavande, som äger att därom förordna; 3:o att varje delägare bibehålles vid sina inägor, så vitt de falla inom skogsområdet; 4:o att för beredande av så lämpligt skifte, belägenheten medgiver, delägare är pliktig att med sina inägor, i den mån de ej skulle falla inom det blivande skogsområdet, ingå i ägoutbyte med annan delägare eller med kronan, evad det å någondera sidan yrkas eller ej; samt 5:o att mark, som, utan att vara odlad, innehaves av hemmans ägare eller åbo eller av nybyggare, må, såvitt den ej för hemmanets eller nybyggets bestånd erfordras, kunna, för beredande av lämpligt skifte, innehavaren frånhändas utan vederlag; men är marken odlad och till hemmanet eller nybygget i behörig ordning upplåten eller av ålder lydande, må den ej innehavaren frånhändas utan emot vederlag av annan mark, som är odlad eller till odling tjänlig. 20 § Ägoutbyten inom avvittringslaget verkställas efter måttet av höavkastningen, beräknad enligt skattläggningsmetoden, eller ock, där med hänsyn till markens värde större noggrannhet finnes nödig, efter gradering, verkställd enligt föreskrifterna i gällande skiftesstadga. Då ägoutbyte anses böra ske, upprätte lantmätaren däröver särskild beskrivning. Fråga om ägoutbyte inom avvittringslaget skall, då förening ej kan träffas, av Vår Befallningshavande prövas i sammanhang med områdestilldelningen. 21 § Delägare, som genom avvittring mister odlad mark, bör tilldelas odlingsersättning, på sätt i skiftesstadgan är om sådan ersättning föreskrivet; dock att, där den odlade marken tillfaller antingen enskild delägare, som ej förmår utgiva odlingsersättning, eller ock kronan, förre innehavaren må i stället fortfarande nyttja marken under högst fem år, efter det han tillträtt sin nya ägolott. 22 § Alla vid avvittringen uppkommande råtvister eller sådana stridigheter, som på äganderätten hava inflytande och hindra förrättningens fortgång, samt icke kunna genom förrättningsmannens bemedling i godo biläggas, skola upptagas och avgöras av Ägoskillnadsrätt. När tvist eller stridighet av nämnda beskaffenhet fordrar lagligt avgörande, skall förrättningsmannen därom göra anmälan hos ägoskillnadsrättens ordförande inom trettio dagar från det sammanträde, där frågan senast förevarit, och tillika insända till ärendet hörande protokoll. 23 § Ägoskillnadsrätt består av domaren i orten eller den hans tjänst bestrider, såsom ordförande, jämte två ledamöter. Angående val av ledamöter i Rätten och om rättegången och kostnaderna därför, så ock om sökande av ändring i Rättens beslut, gälle vad därom för Ägodelningsrätt är stadgat. När de för avvittring nödiga beredelser föregått, skall lantmätaren för det honom anvisade arbetsdistrikt, efter samråd med avvittringsstyresmannen, förslag till skattläggning och områdestilldelning upprätta samt föreslagen skiftesläggning å kartan utmärka och för vederbörande delägare och allmänna ombud vid sammanträde föredraga; och skall styresmannen vid det sammanträde vara tillstädes, där ej laga hinder möter. Över anmärkningar, som vid sammanträdet göras, avgive lantmätare och gode män sitt utlåtande; börande förslag jämte karta, sammanträdesprotokoll och övriga till ärendet hörande handlingar ofördröjligen till avvittringsstyresmannen överlämnas. 25 § Styresmannen åligger att, allt efter som avvittringsförslag till honom inkomma, desamma granska och därvid tillse, huruvida avvittring må kunna, såsom i § 4 sägs, för större eller mindre del av en sockens område särskilt prövas, ävensom att, när inom socknens hela område eller sådan del därav, som nyss är nämnd, laga hinder ej möter för avvittringens prövning, däröver till Vår Befallningshavande avgiva utlåtande. 26 § Sedan styresmannens i näst föregående § omnämnda utlåtande med kartor och handlingar till Vår Befallningshavande inkommit, bör Vår Befallningshavande, där avvittringen finnes kunna för det av styresmannen föreslagna avvittringsområde särskilt prövas, meddela avvittringsutslag, som tillställes parterne, med föreläggande för vederbörande skogstjänsteman eller annan, som bevakat kronans rätt, att, inom fyrtiofem dagar efter erhållen del av utslaget, detsamma till Vår Befallningshavande återställa och därvid avlämna en till Advokatfiskalen i Vårt och Rikets Kammarkollegium ställd skrift, innefattande vad ombudet, i anledning av samma utslag, kan hava att upplysa och anmärka. Därefter skall Vår Befallningshavande ofördröjligen emot bevis överlämna ombudets skrift till bemälde Advokatfiskal, vilken det tillkommer att kronans talan emot utslaget i fall av befogenhet fullfölja. Den med utslaget missnöjde må sist före klockan tolv å sextionde dagen efter delfåendet, vilken tid, vad kronans rätt angår, skall räknas från det utslaget jämte ombudets skrift kommit Advokatfiskalen till handa, vid talans förlust, varom uti utslaget tydlig föreskrift införas bör, sina till Oss ställda underdåniga besvär till vår Befallningshavande ingiva. Vår Befallningshavande infordrar däröver vederbörandes underdåninga förklaring inom viss, den enskilde parten vid Tjugufem riksdaler riksmynt vite förelagd tid, och insänder besvären, jämte de för prövning därav erforderliga kartor och handlingar samt eget underdånigt utlåtande, till Vårt Civildepartement. Senast å den tid, då utslaget avsändes för att tillställas skogstjänsteman eller annat kronans ombud, skall Vår Befallningshavande insända till Lantmäteristyrelsen och till Skogsstyrelsen transsumt av utslaget, utvisande beloppet av skogsanslag för helt mantal samt, för varje vid avvittringen utbrutet område, beloppet av inägor, av duglig skogsmark och av impediment, så ock vilken mark blivit avsatt till kronopark eller utbruten åt sågverk i ersättning för åtnjuten stockfångst. Har Lantmäteristyrelsen eller Skogsstyrelsen, efter verkställd granskning, funnit skäl till anmärkning emot utslaget förekomma, bör Advokatfiskalen i Kammarkollegium tidigt före besvärstidens utgång givas del av sådan anmärkning. 27 § När Vår Befallningshavandes utslag vunnit laga kraft eller, i händelse av besvär, blivit av Oss slutligen prövat, bör Vår Befallningshavande teckna bevis därom å kartan och besörja, att Kammarkollegium erhåller kännedom om beslutet för behörig anteckning i jordeboken, och att detsamma meddelas avvittringsstyresmannen, som därav giver vederbörande lantmätare del, så vitt nödigt är för verkställande av utstakning och rörläggning. 28 § Till utstaknings företagande skola vederbörande delägare och allmänna ombud kallas genom kungörelse, som minst fjorton dagar förut i kyrkan uppläses. Så snart utstakning blivit verkställd, sker tillträde av de nya ägolotterna; dock att var sin växande gröda själv bergar, där ej annorledes åsämjes. 29 § Inom ett år efter verkställd utstakning skall renoverad karta med beskrivning över varje vid avvittring utbrutet område, kartan försedd med bestyrkt avskrift av Vår Befallningshavandes bevis, att avvittringen vunnit laga kraft, vederbörande delägare utan lösen bevisligen tillställas. Äro inom området flera delägare, lämnas kartan i förvar hos den, som de fleste delägarne därtill utse. 30 § Den med områdes utstakning missnöjde må, vid talans förlust, inom ett år efter det karta med beskrivning, på sätt i näst föregående § är sagt, blivit vederbörande tillställd, klander emot utstakningen hos Vår Befallningshavande anmäla. På sådan klandertalan äge, sedan avvittringsstyresmannen och övrige vederbörande blivit hörda och, där så nödigt prövas, undersökning å stället ägt rum, vartill kostnaden skall av klaganden förskjutas, Vår Befallningshavande meddela utslag, däröver klagan må föras i den ordning, som för avvittringsutslags överklagande är föreskriven. 31 § Vad denna stadga angående allmän avvittring innehåller, gälle i tillämpliga delar även för sådan särskild avvittringsåtgärd, som i senare stycket av § 6 omförmäles; dock att, i fall den äskade åtgärden prövas ej kunna lagligen äga rum, sökanden åligger att gälda den kostnad, som av ansökningen föranledes.