Regeringskansliets rättsdatabaser

Sedan i enlighet med en af Arvidsjaurs socknemän vid sammanträde den 1 September 1877 rörande afvittringsgöromålens fortsättning inom socknen framstäld önskan I, uti memorial den 13 September samma år, i underdånighet hemstält bland annat, hvarom nu ej är fråga, dels att de flera eller färr å kronoparkerna i Arvidsjaurs socken förekommande, hemman och nybyggen tillhöriga, spridda ängar måtte få bibehållas under hemman eller nybygge, utan att dessa ängar behöfde genom särskilda rågångar från kronoparkerna afskiljas, samt att dessa ängar finge blott såsom ett skifte räknas, dels ock att virke för de å sådana ängar behöfliga hägnader, hässjor och hölador måtte på revierförvaltarens anvisning konstnadsfritt få afhemtas från omkringliggande kronoparker; så och efter det Landtmäteristyrelsen afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, har Skogsstyrelsen uti underdånig skrifvelse den 3 December 1877, med öfverlemnande af jägmästarens i orten yttrande i ämnet, för egen del i underdånighet anfört, att på den ståndpunkt, hushållningen å de vidsträckta kronoskogarne i lappamarkerna till följd af dervarande förhållanden sig befunne och antagligen under lång tid ännu komme att intaga, ett sådant jemförelsevid obetydligt intrång, som bibehållande under hemmanen och nybyggena af deras å kronoparkerna belägna ängar med sin naturliga begränsning samt rätt till afverkning af det för ängsskötseln nödiga virke, ej kunde medföra någon afsevärd olägenhet, sedan numera genom afvittringsförordningen kontrollen till förekommande af otillåten afverkning blifvit skärpt meddelst föreskrift om stämpling af allt virke i lappmarken, som ej till husbehof begagnades; samt att, på grund häraf och med hänsyn dertill, att hemmanen och nybyggena ej för närvarande kunde undvara de ifrågavarande ängslägenheterna, Skogsstyrelsen ansåge sig böra i underdånighet tillstyrka bifall till Eder berörda framställning, hvarvid dock af Skogsstyrelsen framhållits önskvärdheten deraf, dels att medgifvandet så vidt möjligt endast blefve tills vidare gällande, på det kronoparkerna, när i framtiden en intensivare skogsskötsel å dem kunde komma att införas, ej måtte för all framtid finnas belastade med intagor och tjestbarheter, som då kunde varad olägliga, dels att vid afsättande av de allmänningar, som enligt nådigt beslut skulle inom Arvidsjaurs socken bildas, afseende fästes derå, att dessa, der så utan men för blifvande kronoparker kunde ega rum, förlades på det sätt, att så många som möjligt af ängarne blefve inom de socknen tillhöriga allmänningarne belägna. Då Vi nu i nåder låtit förevarande framställning Oss föredragas, hafve Vi i enlighet dermed funnit godt icke allenast i nåder förklara, att de flera eller färre inom kronoparks område belägna spridda ängslägenheter, hvilka tillhöra ett hemman eller ett nybygge, må, utan att från kronoparken genom uppdragna rågångar afskiljas, varda, innan de kunna mot annan mark utbygas, tills vidare under hemmanet eller nybygget bibehållna och under tiden såsom endast ett skifte beräknas, utan äfven medgifva, att det virke, som till behöfliga hägnader, hässjor och hölador vid dessa ängslägenheter åtgår, tills vidare må, efter anvisnign af revierförvaltaren, kostnadsfritt från kronoparken afhemtas;hvilket Eder till svar och vederbörandes förständigande härmed tillkännagifves.