Regeringskansliets rättsdatabaser

Vetenskapssocietetens uppgift och sammansättning. § 1. Vetenskapssocieteten i Uppsala, grundad i november 1710 och stadfästad af konung Fredrik I den 11 november 1728, har till uppgift att främja vetenskaplig forskning, i främsta rummet inom matematik, naturvetenskap och medicin, samt rörande Sveriges natur och forntid. § 2. Societeten söker verka för sin uppgift: a) genom offentliggörande af vetenskapliga afhandlingar; b) genom understöd och belöningar för vetenskapliga arbeten; c) genom samlande och tillhandahållande af vetenskaplig litteratur, särskildt periodisk; d) genom föredrag öfver vetenskapliga ämnen. § 3. Vetenskapssocieteten står under Kungl. Maj:ts nådiga beskydd. Den utgöres av praeses illustris, då Kungl. Maj:t finner för gott att en sådan förordna, samt av hedersledamöter och ordinarie ledamöter. Bland hedersledamöterna intaga invalda medlemmar av svenska konungahuset en avdelning för sig under namn av förste hedersledamöter. De ordinarie ledamöterna äro dels inländska, av vilka högst 130 med en levnadsålder under 70 år, dels utländska till ett antal av 100. Ledamöterna intaga sig emellan den ordning, i vilken de blivit invalda. § 4. Uppstår vakans av preses illustris, har societeten att därom göra anmälan hos Kungl. Maj:t och inkomma med underdånigt förslag. § 5. Vid societetens ordinarie sammanträde i maj månad hvarje år förrättas val af ordförande inom societeten för nästa arbetsår, hvilket tager sin början i september månad. Ombyte af ordförande sker under ordinarie sammanträdet i sistnämnda månad, till hvilket sammanträde afgående ordförande utfärdar kallelse. § 6. Ordföranden, som, när preses illustris icke är tillstädes, leder förhandlingarna vid societetens sammankomster, bör söka befrämja den vetenskapliga verksamheten inom societeten genom att föranstalta om föredrags hållande därstädes och vetenskapliga afhandlingars inlämnande till tryckning i societetens skrifter. Han bör för öfrigt vaka öfver societetens allmänna angelägenheter, föra societetens talan, där så erfordras, samt vinnlägga sig om allt, som kan befordra societetens ändamål och sanna bästa. § 7. Afgår ordföranden under arbetsåret, äger vetenskapssocieteten, sedan sådant vid nästa sammankomst anmälts, vid därpå följande sammankomst välja ny ordförande till arbetsårets slut. Väljer societeten ej ny ordförande eller är ordföranden eljest för längre eller kortare tid förhindrad att utöfva sitt kall, inträder i hans ställe den, hvilken under närmast föregående år varit ordförande. Är äfven denne förhindrad, inträder den, hvilken närmast före honom varit ordförande, o. s. v. § 8. Hedersledamöter föreslås af hvilken ledamot som helst vid allmänt sammanträde. Öfver förslaget röstas vid nästa sammanträde med slutna sedlar och med ja eller nej, och fordras två tredjedelars pluralitet för den föreslagnes antagande. Endast beslut om inval av hedersledamot, icke förslag därom, inflyter i societetens protokoll. § 9. Vetenskapssocietetens ordinarie ledamöter äro fördelade i fyra klasser, nämligen: en fysisk-matematisk med högst 40 inländska ledamöter under 70 år samt med 40 utländska ledamöter; en naturalhistorisk-medicinsk med högst 50 inländska ledamöter under 70 år, av vilka 30 medicinare och 20 övriga, samt med 40 utländska ledamöter; en historisk-arkeologisk med högst 20 inländska ledamöter under 70 år samt med 10 utländska ledamöter; en teknisk-ekonomisk med högst 20 inländska ledamöter under 70 år samt med 10 utländska ledamöter. § 10. Då ledamot uppnår 70 års ålder, dessförinnan avlider eller väljes till hedersledamot, anmodar sekreteraren de inländska ledamöterna av vederbörande klass att upprätta skriftligt motiverat förslag till ny ledamot. Dock må det bero på klassen att väcka förslag om uppskov med platsens återbesättande. Klass, som är i behov av utökning inom de i § 9 nämnda gränserna, har att därom göra framställning till societeten. Klassens förslag delgifves societeten vid allmänt sammanträde. Vid ett följande allmänt sammanträde inom societeten skall, där ej uppskof beslutes, val företagas. Societetens inom Sverige bosatta ledamöter böra i kallelsen underrättas om förestående val. Till återbesättande af hvarje ledig plats böra minst två personer vara föreslagna. Under månaderna juni, juli och augusti må val icke äga rum. Vetenskapssocietetens tjänstemän. § 11. Vetenskapssocietetens tjänstemän äro sekreteraren, skattmästaren och bibliotekarien. De två förstnämnda väljas bland societetens inländska ordinarie ledamöter. § 12. När sekreterare- eller skattmästarbefattningen är ledig, äger val rum efter den afgångne, sedan ledigheten blifvit vid ett föregående sammanträde tillkännagifven, och gäller valet för obestämd tid. § 13. Är bibliotekarietjänsten ledig, skall detta vid allmänt sammanträde tillkännagifvas, hvarefter vid närmast följande sammanträde efterträdare förordnas, för bestämd tid eller tills vidare. § 14. Sekreteraren åligger: att föra protokoll vid societetens sammanträden samt förbereda och föredraga de ärenden, som där skola förekomma; att tillse, att intet ärende försummas eller utan skäl fördröjes, samt befordra till verkställighet de vid sammanträdena fattade besluten; att föra diarium öfver in- och utgående skrifvelser samt i societetens namn och å dess vägnar ombesörja brefväxlingen såväl inom som utom landet; att ordna, vårda och föra register öfver alla till arkivet hörande handlingar, öfvervaka tryckningen äfvensom utdelningen af societetens skrifter samt attestera de räkningar, som gälla utgifter rörande societetens litterära verksamhet. Sekreteraren tillkommer ock att ombesörja och jämte ordföranden underskrifva de diplomer, som skola utfärdas till de i societeten invalda ledamöterna. När någon ordinarie medlemsplats är ledig, har sekreteraren att sammankalla vederbörande klass för afgifvande af förslag till platsens återbesättande. § 15 Skattmästaren åligger: att ombesörja all penningförvaltning beträffande såväl societetens allmänna kassa som de fonder, hvilka blifvit donerade till societeten och af densamma förvaltas; att vårda societetens fastighet, bevaka och förnya inteckningar för utlämnade lån samt för hvarje kalenderår före den 1 påföljande april till de af societeten valda revisorerna för granskning öfverlämna vederbörliga räkenskaper. Likaledes har han att, under iakttagande af föreskriften i § 14 angående vissa räkningars attesterande, använda medel för löpande nödvändiga utgifter. § 16. Bibliotekariens åligganden äro: att hava tillsyn över societetens inventarium och bibliotek; att emottaga och i särsild accessionskatalog införa alla till societetens bibliotek ingående bidrag; att ombesörja distributionen av societetens skrifter till de lärda samfund och institutioner, med vilka den är i förbindelse; att biträda vid och ombesörja korrespondensen med offentliga myndigheter, lärda samfund eller enskilda rörande societetens angelägenheter, för så vitt fråga är om biblioteket och utbytet av lärda skrifter; att tillhandagå vid utlåning ur societetens bibliotek. Då andra uppdrag, såsom upprättande av allmän katalog över biblioteket och dylikt, lämnas åt bibliotekarien, äger han därför av societetens medel uppbära särskilt arvode. Biblioteket skall två gånger i veckan på bestämda tider hållas öppet; dock må, då särskilda omständigheter därtill föranleda, bibliotekets öppethållande kunna inskränkas till en gång i veckan, såvida tillfälle till boklån beredes allmänheten även på andra tider efter överenskommelse med bibliotekarien. § 17. Är sekreteraren af laga förfall hindrad att tillstädeskomma vid något sammanträde, förordne ordföranden tillfällig vikarie. Är sekreteraren för längre tid förhindrad att bestrida sin tjänst, eller har han afgått från sin befattning, äger ordföranden förordna vikarierande sekreterare, intill dess societeten kan å ordinarie sammanträde förordna sådan eller välja ny sekreterare. Är skattmästaren eller bibliotekarien för längre tid förhindrad att bestrida sin tjänst, utser societeten vid ordinarie sammanträde ställföreträdare. Vikarierande sekreterare och skattmästare skola utses bland societetens inländska ledamöter. Sammanträdena och ärendenas behandling. § 18. Societeten håller ordinarie sammanträde en gång under hvardera af månaderna september, oktober, november, december, februari, mars, april och maj på dag, som af societeten särskildt beslutes, hvarförutom extra ordinarie sammanträden kunna hållas, då anledning därtill förefinnes. § 19. Kallelse till sammanträde utfärdas af ordföranden. § 20. Endast närvarande ledamot kan deltaga i omröstning. Utländska ledamöter äga rösträtt i alla frågor utom ekonomiska och administrativa. § 21. Val af hedersledamöter och ordinarie ledamöter, af ordförande, sekreterare och skattmästare samt, om någon af societetens medlemmar påyrkar det, af bibliotekarie sker med slutna sedlar. Hafva vid ett val flera än två fått röster, men ingen af dem erhållit minst hälften af de afgifna rösterna, företages ny omröstning om de två, som erhållit de flesta rösterna. I fråga om annat ärende skall ordföranden, sedan öfverläggningen förklarats afslutad, framställa proposition, så affattad, att den må kunna besvaras med ja eller nej. Ordföranden tillkännagifver därefter, huru enligt hans uppfattning beslutet utfallit, och bekräftar det genom klubbslag, därest ej omröstning begäres. Utfalla röstetalen lika, skiljes genom lottning. § 22. Afgår någon af societetens tjänstemän, företages nytt val, så snart ske kan. Societetens ekonomi. § 23. Societetens tillhörigheter och ekonomiska angelägenheter vårdas af skattmästaren med biträde af förvaltningsutskottet. Detta utgöres af två bland societetens medlemmar, hvilka väljas af societeten bland dess i Uppsala bosatta inländska ordinarie ledamöter. Afgår medlem af förvaltningsutskottet, företages nytt val, så snart ske kan. § 24. Societetens värdepapper och säkerhetshandlingar skola förvaras på brandfritt ställe under två lås med olika nycklar, af hvilka skattmästaren har den ena och en medlem af förvaltningsutskottet den andra. § 25. Vid ordinarie sammanträde i december månad utser societeten bland sina medlemmar två revisorer och två revisorssuppleanter, hvilka hafva att senast vid majsammanträdet till societeten afgifva berättelse angående verkställd granskning af societetens ekonomiska förvaltning och räkenskaper, hvarefter societeten fattar beslut i fråga om ansvarsbefrielse för skattmästaren och förvaltningsutskottet. § 26. Societetens medel disponeras af societeten ensam, så att intet besked därför göres annat än för societetens medlemmar. § 27. Minst hvart femte år skola societetens arkiv och öfriga lösa egendom af revisorerna inventeras efter förefintliga förteckningar. Ändring af stadgarna. § 28. Förslag till ändring af dessa stadgar bör inlämnas skriftligen och motiveradt samt cirkulera bland de inom Sverige bosatta inländska ledamöterna, innan förslaget i societeten kan komma under öfverläggning. Om därefter societeten vid ordinarie sammanträde med två tredjedelar af de afgifna rösterna antager förslaget, insändas handlingarna till Kungl. Maj:t. Det alla, som vederbör, hafva sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera visso hafve Vi detta med egen hand underskrifvit och med Vårt kungl. sigill bekräfta låtit. Stockholms slott den 6 juli 1906.