Post 10878 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
1919:426 ·
Visa register
Lag (1919:426) om flottning i allmän flottled
Departement: Justitiedepartementet L1
Utfärdad: 1919-06-19
Ändring införd: t.o.m. SFS 2018:413
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 § I allmänna flottleder har var och en rätt att flotta. För flottning
i allmän flottled gäller bestämmelserna i denna lag. Lag (1983:649).
2 § De som i annat fall än som anges i 3 § flottar i en allmän flottled,
som har upplåtits till allmänt begagnande (allmän flottning), skall
utgöra en flottningsförening. Bestämmelser om flottningsföreningars
uppgifter och verksamhet finns i 4 kap.
I 75 § finns bestämmelser om att regeringen i vissa fall kan bestämma
att den allmänna flottningen skall ombesörjas i annan ordning än genom
flottningsförening. Lag (1983:649).
3 § Innehavare av jordbruksfastighet vare icke pliktig att för
husbehovsvirke, som han framflottar från egen skog eller från skog,
tillhörig den by eller det hemman, dit fastigheten hör, eller vari byn
eller hemmanet har del, tillhöra flottningsförening eller erlägga
avgifter för flottledens begagnande eller eljest i fråga om
husbehovsflottning vara underkastad bestämmelserna i denna lag; dock må
dylik flottning ej äga rum på sådant sätt, att därigenom uppstår hinder
för den allmänna flottningen eller fara för husbehovsvirkets
sammanblandning med det i den allmänna flottningen ingående flottgodset,
och vare förty sådan flottande pliktig att i avseende å såväl anmälan om
tillämnad flottning som iakttagande av nödiga försiktighetsmått ställa
sig till efterrättelse vad länsstyrelsen därutinnan föreskriver. Lag
(1977:671).
4 § Allt flottgods som ingår i allmän flottning skall framföras
gemensamt (gemensam flottning), om det inte enligt 3 § lagen (1983:294)
om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän flottled eller
motsvarande äldre bestämmelser för viss flottled har beslutats om
flottning utan flottgodsets sammanblandande (separatflottning) eller för
särskilt tillfälle flottningsstyrelsen finner att separatflottning kan
medges för en viss flottande utan hinder för den gemensamma flottningen.
Lag (1983:649).
5 § Utan särskilt lov må de, som ombesörja flottningsarbetet, äga
tillträde till stränderna, där sådant är av nöden för skadas avvärjande
eller flottgodsets utvältande eller framförande i flottleden. Väg eller
stig över annans tomt, åker, äng, plantering eller andra ägor, vilka
kunna skadas därav, må dock ej tagas, om tillträde till stranden
annorledes kan lämpligen beredas.
Under pågående flottning vare ock tillåtet att i vattnet hålla
tillfälliga led- och stoppbommar, där samfärdseln ej avsevärt hindras
därav, så ock att å eller invid stränderna anbringa nödiga bomfästen,
stöd eller dylikt eller därtill använda naturföremål.
5 a § Utförandet av de anläggningar och åtgärder som behövs för en
allmän flottled skall i samband med beslut om flottledens inrättande
eller utvidgning överlämnas åt den som har begärt att flottleden skall
inrättas eller utvidgas, om han inte anses olämplig därtill, eller, när
även någon annan har anmält sig villig att utföra arbetena, åt den som
prövas kunna säkrast och snabbast utföra arbetena. Om staten vill utföra
arbetena, har den företrädesrätt. Om annan än sökanden antas, skall han
genast betala ersättning till sökanden för de anläggningskostnader som
denne har haft.
Om det för inrättande eller utvidgning av en allmän flottled krävs att
en vattenanläggning eller annan byggnad rivs ut eller ändras, skall
arbetena utföras av den som har antagits till anläggare. Om
vattenanläggningen eller byggnaden skall ändras, har ägaren rätt att
utföra ändringen mot ersättning för kostnaderna. Lag (1983:649).
5 b § För anläggningskostnaderna har anläggaren rätt till ersättning av
de flottande i den ordning som anges i denna lag. Till
anläggningskostnader hänförs kostnaderna för utförande av arbeten som
avses i 5 a § samt alla andra utgifter för företagets utförande såsom
utbetald skadeersättning till sakägare, nödvändiga utgifter för
förberedande undersökningar angående företaget, kostnader för
handläggningen av ärendet om inrättande eller utvidgning av flottleden
samt målet om utförande av flottledsanläggningar, kostnader för tillsyn
över arbetet under byggnadstiden jämte annat sådant samt ränta på
förlagskapitalet för tiden intill flottledens godkännande. Lag
(1983:649).
5 c § Byggnader och anläggningar som har utförts eller övertagits från
någon annan för inrättande, utvidgning eller förbättring av en allmän
flottled samt fast eller lös egendom som annars har förvärvats för
flottleden med betalningsskyldighet för de flottande hör till flottleden
och skall anses som allmän egendom.
Egendom som hör till en allmän flottled får inte utmätas för annan skuld
än sådan för vilken den enligt lag svarar. Lag (1983:649).
2 kap. Om ersättning för flottningsskada
6 § För skada och intrång, som vållas av flottgodset eller genom åtgärd,
som i 5 § sägs eller eljest i följd av flottningen (flottningsskada),
skall gäldas ersättning med fulla värdet.
Vad i denna lag stadgas med avseende å flottningsskada gälle ock
beträffande skada och intrång, som vållas genom anläggning eller åtgärd
för flottleden, i den mån ej ersättning därför blivit i beslut om
anläggningen eller åtgärden eller eljest i laga ordning på förhand
uppskattad och erlagd. Lag (1983:649).
7 § Om någon i strid mot lag eller givna föreskrifter utför
anläggning eller annan anordning i en allmän flottled ska han
själv stå för den skada som flottningen orsakar på anordningen.
Utför någon anläggning eller anordning i en allmän flottled utan
att begära och invänta skyddsbestämmelser enligt andra stycket,
ska han själv stå för den skada som flottningen orsakar under
tiden.
Menar någon som utövat eller avser att utöva vattenverksamhet
där en allmän flottled finns, att särskilda anläggningar eller
åtgärder till skydd mot skada eller intrång till följd av
flottningen bör bekostas av de flottande, får han väcka talan
mot flottningsföreningen hos mark- och miljödomstolen rörande
bestämmelser om erforderliga skyddsanordningar. I fråga om en
sådan talan gäller fortfarande bestämmelserna i vattenlagen
(1983:291) om stämningsmål. Lag (2010:2000).
8 § De, vilka under året deltagit i allmän flottning å det ställe, där
skada timat, äro en för alla och alla för en ansvariga för ersättnings
gäldande till den, som lidit skadan, men för ersättning utbekommande har
denne att söka flottningsföreningen, vars styrelse har att föra de
flottandes talan härutinnan och ombesörja betalningen. Skulle
flottningsstyrelse ej finnas hos länsstyrelsen anmäld eller utdömd
betalning icke kunna utfås hos flottningsföreningen, må viss flottande
sökas med rätt för honom att, i den mån han guldit mera än vad på honom
efter hans andel i flottgodset belöper, återkräva beloppet av de övriga
flottande. Lag (1977:671).
9 § Ersättningsanspråk mot flottningsförening skall, om och i den mån
ersättningen ej blivit på förhand bestämd, anmälas hos
flottningsstyrelsen eller dess i 44 § omnämnda ombud före utgången av
det kalenderår, då skadan uppkom, vid äventyr, om tiden försittes, att
rätt till talan är förlorad, såframt ej ändå före utgången av nämnda tid
skadans uppskattning blivit i laga ordning hänskjuten till skiljemän.
Har flottning någonstädes pågått efter den 1 augusti må dock i fråga om
skada, som vid sådan del av flottleden uppkommit, anmälan, som nu sagts,
göras till utgången av nästföljande kalenderår.
Anmälan, varom nu är fråga, skall göras i skrift, som tillställes den,
hos vilken anmälan skall ske, dock, att hos flottningsstyrelsens ombud i
orten anmälan må med laga verkan göras muntlignen. Skriftlig anmälan,
som inneslutes i rekommenderat brev, avlämnat på posten inom ovan
angivna tid och ställt till mottagarens vanliga adress, skall anses
behörigen delgiven.
10 § Varder ej överenskommelse träffad om ersättningen, skall efter syn
och uppskattning frågan avgöras av tre ojäviga skiljemän, bland vilka en
utses av vardera parten och de sålunda utsedda tillkalla den tredje.
Flottningsförening åligger att varje år å tid, som i reglementet
bestämmes, utse skiljeman och ersättare för denne. Där så i reglementet
föreskrives, skola för skilda sträckor av flottleden eller för prövning
av olika slag av skada utses olika personer.
För viss by eller visst annat område utmed flottleden må efter sins
emellan träffad överenskommelse strandägare och andra med avseende å dem
vidkommande flottningsskada med laga verkan på förhand utse gemensam
skiljeman och ersättare för denne samt om valet underrätta flott
ningsstyrelsen.
De för flottningsförening utsedda skiljemännens och ersättarnes namn och
adresser skola varje år inom i reglementet angiven tid anmälas hos
länsstyrelsen för införande i förteckning som i 76 a § sägs. Lag
(1977:671).
11 § Skiljemannaåtgärd, som i 10 § sägs, må påkallas av envar av
parterna. Sådant påkallande sker medelst framställning till motparten
eller skiljeman, som denne må hava utsett på förhand.
Har flottningsförening underlåtit att utse skiljeman och vederbörligen
anmäla valet, eller har annan part, för vilken skiljeman ej blivit på
förhand utsedd, ej inom tio dagar efter skiljemannaåtgärdens påkallande
tillkännagivit sitt val av skiljeman, eller kan ej enighet vinnas om
valet av den tredje, skall skiljeman utses av domaren i orten.
Tiden för syns hållande bestämmes av skiljemännen med iakttagande av
att, där ej skadan är av beskaffenhet att böra skyndsamt uppskattas,
synen såvitt möjligt bör företagas efter det flottningen avslutats och i
sammanhang med övriga skadors uppskattande. Har, sedan skiljemannaåtgärd
påkallats, skiljedom ej meddelats inom etthundraåttio dagar därefter,
vare part oförhindrad draga tvisten under prövning av allmän underrätt i
den ort, där skadan skett. Skiljedom, som meddelas senare än nu sagts,
vare utan verkan, såframt ej parterna överenskomma att åtnöjas därmed.
12 § Varder dömt till ersättning, skall den ersättningsskyldige ock
förpliktas att efter vad skäligt prövas gälda såväl kostnaden för
skiljemannaförrättningen som motpartens utgifter å saken; dock att där
ersättningen ej sättes högre än den ersättningtsskyldige före
förrättningen bjudit, envar skall stånda sina kostnader och vardera
gälda halva förrättningskostnaden. Ogillas ersättningsyrkande, men
finnes den, som framställt kravet ej hava saknat fog därför, var ock lag
som sist sagts; eljest gälde han all förrättningskostnad och motpartens
utgifter å saken.
Vad de flesta skiljemännen säga skall, änskönt någondera parten är
missnöjd därmed, gå i verkställighet, där ej rätten eller överexekutor
förordnar annorlunda; den av parterna, som ej nöjes med skiljedom, dock
ej förment att draga tvisten under domstols prövning, så framt han
instämmer sin talan inom nittio dagar från det skiljedomen tillställdes
honom. Skiljedomen skall avfattas skriftligt och däri lämnas tydlig
hänvisning om, vad den missnöjde har att iakttaga för tvistens dragande
under domstols prövning.
Rätt domstol för upptagande av tvist, som nu sagts, vare allmän
underrätt i den ort, där skadan skett.
13 § Finnes flottningsskada bliva så stadigvarande, att värdet
därå kan genom uppskattning på förhand utrönas, ska, om
ersättningstagaren påstår det, ersättningen på förhand bestämmas
att utgå vare sig i årlig avgift under hela den tid flottning
kommer att fortgå eller ock på en gång, allt efter ty skäligt
prövas. Ej må, ändå att parterna må vara ense om visst belopp,
ersättningen bestämmas till högre belopp än som kan anses
skäligt.
Bestämmelserna om betalning av ersättning samt länsstyrelsens
befattning med nedsatta ersättningsmedel i 16 kap. vattenlagen
(1983:291) ska fortfarande tillämpas i fråga om ersättning för
flottningsskada som på förhand har bestämts att utgå på en gång.
I beslutet om ersättning ska skiljemännen ange om nedsättning av
ersättningsbeloppet ska ske.
Ett beslut varigenom ersättning bestäms på förhand gäller, sedan
det har vunnit laga kraft, även mot framtida ägare och
innehavare av fastigheter som berörs av beslutet.
Har genom beslut enligt denna lag eller enligt 9 kap. 3 § andra
stycket vattenlagen (1983:291) eller motsvarande äldre
bestämmelser ersättning för skada eller intrång fastställts att
utgå med årliga belopp, utgör den omständigheten att beslutet
härom har vunnit laga kraft inte hinder för mark- och
miljödomstolen att i samband med beslut om nya eller ändrade
anordningar eller föreskrifter för flottleden, eller senare
efter talan i den ordning som enligt vattenlagen gäller för
stämningsmål, meddela sådana ändrade bestämmelser om
ersättningen och sättet för betalning som föranleds av de
ändrade förhållandena. Lag (2010:2000).
3 kap. Om avgörande av vissa frågor rörande allmän flottleds
upplåtande och begagnande
14 § När en allmän flottled har inrättats eller utvidgats skall
länsstyrelsen upprätta förslag till bestämmelser för flottleden.
Förslaget skall ange
1. vilka allmänna grunder som bör tillämpas när särskilda slag av
flottgods enligt 29 § jämförs med varandra vid fördelning av kostnader,
2. inom vilken tid och mot vilken ränta anläggningskostnader enligt 30 §
bör återbetalas till anläggare eller annan som har anläggares rätt,
sedan hänsyn tagits till den beräknade virkesåtgången inom varje
flottledsdistrikt,
3. hur taxan för flottledsavgifter bör utarbetas med ledning av de
nämnda omständigheterna.
Kungörelse om förslaget skall införas i ortstidning och innehålla en
upplysning om att den som vill yttra sig över förslaget skall framställa
skriftliga erinringar i saken inom viss tid. Om det är nödvändigt att
sakägarna hörs ytterligare, skall de kallas till sammanträde inför
länsstyrelsen eller, när det är fråga om en mindre flottled och det i
övrigt är lämpligt, inför en tjänsteman vid länsstyrelsen. Kungörelse om
sådant sammanträde skall senast tio dagar före sammanträdet införas i
ortstidning. Anläggaren av flottleden skall särskilt kallas till
sammanträdet.
Länsstyrelsen skall därefter så snart som möjligt avgöra angivna frågor
i enlighet med 29 och 30 §§. Lag (1983:649):
15 § Väckes hos länsstyrelsen beträffande befintlig flottled fråga om
nya eller ändrade bestämmelser i de hänseenden, som i 29 och 30 §§ sägs,
gälle angående sådant ärendes handläggning i tillämpliga delar vad i 14
§ stadgats, dock att sammanträde med sakägarna alltid skall hållas, där
ej frågan endast rörer fastställande eller jämkning av amorteringsplan
samt flottningsföreningen och förlagsgivaren annorledes blivit i saken
hörda.
Av äldra beslut vara länsstyrelsen ej förhindrad att meddela ny eller
ändrad bestämmelse i ämne, varom nyss förmälts; dock att fastställd
amorteringsplan ej må rubbas i vidare måm än som överensstämmer med
stadgandena i 31 §. Lag (1977:671).
16 § Sedan de arbeten som har föreskrivits för den allmänna flottleden
har besiktats och godkänts, skall länsstyrelsen meddela beslut om
storleken av de anläggningskostnader som enligt 5 b § skall betalas av
de flottande. När länsstyrelsen dessutom har meddelat beslut enligt 14 §
och fastställt reglemente för flottningsförening, skall länsstyrelsen
genom särskilt beslut upplåta flottleden till allmänt begagnande.
Ej må flottning idkas i allmän flottled, förrän den blivit till allmänt
begagnande upplåten; dock att rätt till interimsflottning, efter ty
nedan sägs, må kunna av länsstyrelsen i vissa fall dessförinnan
medgivas. Lag (1983:649).
17 § Har enligt laga kraft vunnet beslut förordnats om allmän flottleds
inrättande och kan, ändå att i beslutet föreskrivna åtgärder icke
vidtagits, flottning ske utan väsentligt men för strand-, bro-, fiske-
och vattenverksägare eller andra samt utan betydligare hinder för
föreskrivna flottledsarbetens utförande, må i avbidan på flottledens
upplåtande till allmänt begagnande tillstånd till interimsflottning
kunna efter särskild ansökan medgivas den, som förut enskilt flottat
därstädes, så ock annan, som visas genom uppehåll med flottningen komma
att lida avsevärd förlust.
Ansökan om interimsflottning ges in till länsstyrelsen. Länsstyrelsen
skall inhämta yttrande över ansökningen från anläggaren av flottleden
samt, om ärendet inte är av brådskande natur och det i övrigt kan anses
behövligt, på lämpligt sätt bereda strandägare och andra vilkas rätt kan
beröras tillfälle att inom viss kort tid yttra sig över ansökningen. Lag
(1983:649).
18 § Tillstånd till interimsflottning får av länsstyrelsen meddelas i
den omfattning, som med hänsyn till föreliggande omständigheter finnes
lämplig, dock ej för längre tid än ett år i sänder. Länsstyrelsen skall
föreskriva de villkor för flottningen som behövs för varje fall med
iakttagande av dels att de allmänna bestämmelser som har meddelats för
flottledens nyttjande till allmän flottning blir gällande i tillämpliga
delar för interimsflottningen, dels att de interimsflottande förpliktas
att för sitt flottgods erlägga flottledsavgifter till samma belopp, som
beräknas böra utgå, sedan flottleden upplåtits till allmänt begagnande.
Interimsflottande bör tillika erinras om honom åliggande skyldighet att
ersätta ej mindre strandägare och andra uppkommande flottningsskada än
även anläggaren av den allmänna flottleden all genom flottningen
förorsakad kostnad för underhåll av flottledsbyggnader, som må vara
utförda; och skall vad i 8 samt 10--12 §§ stadgas med avseende å
ersättning för flottningsskada i tillämpliga delar gälla även
beträffande ersättning av interimsflottande för flottningsskada och för
flottledsbyggnaders underhåll.
Där omständigheterna sådant påkalla, bör ock föreskrivas, att
interimsflottande, innan flottningen vidtager, skall ställa fullgod
säkerhet för avgifter och skadestånd, som nu sagts.
Vid tillstånds meddelande varde tillsett, att bland flera sökande ingen
erhåller obehörig fördel framför annan. Lag (1983:649).
19 § Beslut, varigenom tillstånd till interimsflottning meddelas, må,
ändå att ändring däri sökes, gå i verkställighet. Om beslutet varde på
sökandens bekostnad kungörelse genast införd i ortstidning.
Utan hinder därav att beslutet vunnit laga kraft eller gått i
verkställighet, må länsstyrelsen när anledning därtill förekommer, efter
interimsflottandes hörande föreskriva nya villkor för flottningen eller
erforderliga inskränkningar däri eller ock återkalla det meddelade
tillståndet. Lag (1977:671).
20 § Vid meddelande av tillstånd till interimsflottning förordne
länsstyrelsen syssloman att med den befogenhet, som i 33 § 1 mom. andra
stycket tillerkännes flottningsstyrelse, av de flottande uttaga de i 18
§ omförmälda flottledsavgifter och att i övrigt tillse, att föreskrivna
villkor iakttagas vid flottningen.
Till syssloman, som nu sagts, skall förordnas lämplig och vederhäftig
person eller ock flottningsstyrelse för annan uppströms eller nedströms
belägen allmän flottled; och njute sysslomannen arvode av de flottande
med belopp, som bestämmes av länsstyrelsen.
Flottledsavgifter, som uppbärs av sysslomannen, skall göras räntebärande
genom att insättas på bank. Det åligger sysslomannen att, sedan
flottleden har upplåtits till allmänt begagnande och en
flottningsförening har bildats, till flottningsstyrelsen redovisa vad
han har uppburit jämte upplupen ränta. Om frågan om allmän flottled
förfaller, skall redovisning lämnas till länsstyrelsen som förfar med
medlen på sätt stadgas i 82 § första stycket. Dock har ägare av enskilda
flottledsbyggnader rätt att av influtna avgifter erhålla vad som belöper
på nämnda byggnader samt, om han inte är anläggare, vad han därutöver
själv kan ha erlagt i avgifter. Lag (1983:649).
21 § I fråga om vatten där allmän flottled inte finns, men flottning
ändå har bedrivits i flera år, skall följande gälla om förhållandena
ändras så att rätten till flottningen inte längre kan utövas utan
oskäliga kostnader. Har ansökan om inrättande av allmän flottled i
vattenområdet inkommit, men beslut därom ännu inte meddelats, får
länsstyrelsen medge sökanden rätt till interimsflottning, om
flottningens avstannande skulle medföra synnerligen betydande förluster
för honom. I sådana ärenden gäller 17--20 §§. I fall som nu har nämnts
får dock tillstånd till interimsflottning endast meddelas om sökanden
ställer fullgod säkerhet dels för avgifter och skadestånd enligt 18 §,
dels med visst belopp, motsvarande virkets värde, för att
flottledsarbetet utförs på ett riktigt sätt, om sökanden antas till
anläggare. Lag (1983:649).
22 § Har i beslut om allmän flottleds inrättande eller sedermera
föreskrivits, att flottning i flottleden skall till viss tid av året
inskränkas, äge länsstyrelsen, där för visst fall under pågående
flottning yppas behov av tidens utsträckande, på ansökan lämna tillstånd
därtill antingen beträffande flottleden i dess helhet eller med avseende
å viss del därav.
Om arbeten av större omfattning skall utföras för att utvidga eller
förbättra en allmän flottled och det är nödvändigt att flottningen
härunder begränsas eller inställs, får länsstyrelsen på begäran meddela
bestämmelser om detta för tiden till dess arbetena har fullbordats och
godkänts. Lag (1983:649).
4 kap. Om flottningsföreningar
Om flottningsförenings uppgift och verksamhet
23 § I flottningsförening har att i enlighet med denna lag ombesörja den
allmänna flottningen, handhava och vidmakthålla flottleden jämte dess
tillhörigheter samt uppbära och redovisa de för flottledens nyttjande
stadgade flottledsavgifter.
Ej må flottningsförening utöva verksamhet som är främmande för det
ändamål, föreningen sålunda har att fullfölja.
24 § Flottningsförening må ej förvärva fast egendom annorledes än för
flottledens räkning eller i andra fall än:
1. där det tarvas för utförande av anläggning eller åtgärd för
flottleden eller för flottningens ändamålsenliga ordnande;
2. där förvärvande av visst område finnes önskvärt för nedbringande av
skadeersättning;
3. där fastighet skall användas för anordnande av nödiga kontors- eller
verkstadslokaler eller bostäder åt flottningschef, kontors-, flottnings-
och annan personal.
Prövningen, huruvida efter ty nu sagts förvärv av fast egendom må anses
tillåtet, ankomme på länsstyrelsen i det eller de län, där flottleden
framgår. Lag (1977:;671).
25 § Allmän flottled tillhörig egendom må ej för gäld pantsättas;
dock att länsstyrelsen äger, där sådant prövas ändamålsenligt, för visst
fall medgiva flottningsförening att med inteckning för gäld belasta
fastighet, som i 24 § 3 omförmäles. Fast egendom må ej utan
länsstyrelsens tillstånd avyttras; för flottningen behövliga byggnader
och anläggningar må ej avhändas flottleden.
Har flottningsförening för ändamål, som i 24 § sägs, förvärvat större
fastighetsområde än behovet kräver eller finnes eljest fast egendom icke
vara för flottleden eller flottningen behövlig, åligger det föreningen
att, så snart det kan ske utan förlust, avyttra vad lämpligen kan
undvaras.
Behållningen av medel som inflyta för flottleden tillhörig egendom, må
ej förbrukas till gäldande av årets löpande utgifter utan skola användas
såsom kapitaltillskott till fond, varom i 32 § andra stycket förmäles,
eller avsättas till en särskild fond för sådana återställningsåtgärder
som angivas i 82 §. När särskilda skäl föreligga, äger länsstyrelsen
förordna att behållningen må användas såsom kapitaltillskott till fond,
som angives i 32 § första stycket, eller eljest till framtida båtnad för
flottleden. Lag (1977:671).
26 § Har flottningsförening något år att vidkännas kostnad, som efter ty
i 30 § stadgas må fördelas å flera år att av de flottande gäldas enligt
viss amorteringsplan, må föreningen där ej kostnader förskjutes av årets
flottande, med förlagsgivare träffa avtal om konstnadens förskjutande
medelst förlagslån med rätt för förlagsgivaren att uppbära de för
kostnadens återgäldande stadgade amorteringsavgifter.
Till belopp och under villkor, som bestämts i reglementet eller av
flottningsstämma, äge flottningsstyrelsen för föreningens löpande behov
upptaga tillfälligt lån. För gäldande av sådant lån svare allenast de,
som flotta det år, för vars utgifters täckande skulden göres.
27 § Med de inskränkningar och under de villkor, som kunna vara bestämda
i reglementet, må med bindande verkan jämväl för kommande års flottande
beslut fattas eller avtal träffas om flottningschefs, annan tjänstemans
ävensom arbetares anställande för flera år, om deras avlöningsförmåner
samt om pensioner, olycksfall- och sjukdomsunderstöd och dylikt åt dem
eller deras anhöriga. Vill någon vinna visshet, att beslut eller avtal,
som nu sagts, icke må kunna klandras av skäl, som i 62 § sägs, söke
länsstyrelsens stadfästelse därå. Å sålunda stadfast beslut eller avtal
äge stadgandet i 62 § ej tillämpning.
Flottningsförening äge ock ingå avtal, gällande för flere år, med
strandägare och andra rörande ersättning för flottningsskada, om
strandarrenden, om flottningsarbetets utförande på ackord och annat
dylikt. Lag (1977:671).
28 § I flottningsförenings räkenskaper skola föreningens utgifter
sammanföras under nedannämnda huvudgrupper:
1. Flottledsutgifter, omfattande kostnader, som skola återgäldas till
anläggare eller annan, vilken njuter anläggares rätt, eller eljest
utgives för flottledens utvidgande eller förbättrande, så ock kostnader
för förvärvande av fast egendom, allt i den mån ej kostnaderna göras
eller egendomen förvärvas för tillgodoseende av ändamål, som under 4, 5
eller 6 omförmäles;
2. Underhållsutgifter, omfattande kostnader för vidmakthållande av
flottleden och av densamma tillhörig egendom, i den mån kostnaderna ej
skola hänföras till de under 4, 5 eller 6 omförmälda utgifter;
3. Utflottningsutgifter, omfattande all arbets- och annan kostnad för
virkets framskaffande i flottleden, strandarrenden, bom- och
dammavgifter, ersättning för flottningsskada, som icke skall hänföras
till 4, samt andra utgifter för liknande ändamål;
4. Sorteringsutgifter, omfattande kostnader för skiljeanordningars
inrättande och vidmakthållande, för virkets insamlande och urskiljande
vid skiljeställe, för anskaffande och vidmakthållande av redskap och
materiel för skiljningen, så ock för ersättande av skada genom
anläggning för skiljningen eller i följd av skiljningsarbetet;
5. Inventarieutgifter, omfattande kostnader för anskaffande och
vidmakthållande av redskap och materiel för utflottningen;
6. Förvaltningsutgifter, omfattande kostnader för kontorshållning,
bokföring, styrelse- och revisorsarvoden, flottningschefs och
kontorspersonals avlöning samt för pensioner, olycksfalls- och
sjukdomsunderstöd och övriga allmänna omkostnader;
7. Separatutgifter, omfattande kostnader av icke gemensam art, såsom för
utvältning av flottgodset, separatflottning, avskilt virkes buntning,
flottläggning eller transporterande, inbärgande nedanför skiljeställe av
vinddrivet eller spillt virke och dylikt.
Har till rättvis fördelning av flottleds- och underhållsutgifter
flottleden indelats i flottledsdistrikt, skall räkenskaperna över de
nämnda utgifterna föras särskilt för varje distrikt. Detsamma gäller
utflottningsutgifter, om flottleden har indelats i utflottningsdistrikt.
Om en flottledsanläggning inom ett visst distrikt blir till nytta för
flottningen även inom andra flottledsdistrikt, får länsstyrelsen eller,
där anläggningen utförts utan tillstånd, flottningsstämma besluta att
anläggningskostnaden skall fördelas på dessa distrikt alltefter den
nytta de har av anläggningen. Lag (1983:649).
29 § För de flottandes inbördes delaktighet i olika slag av utgifter
skall i den ordning, som i 14 och 15 §§ sägs, länsstyrelsen fastställa
allmänna grunder, varefter skolda slag av flottgods böra vid kostnaders
fördelning jämföras med varandra; och skall därvid iakttagas:
att grunderna för delaktighet i flottleds och underhållsutgifter
bestämmas med hänsyn till vad som finnes skäligt och lämpligt för
främjande av en god skogshushållning;
och att övriga utgifter varda fördelade efter den större eller mindre
svårighet, de särskilda flottgodsslagen orsaka vid flottningen eller
sorteringen; dock att jämkning i tillämpningen av denna fördelningsgrund
beträffande smärre virkesdimensioner eller beträffande virke, som
flottas lång väg, må äga rum, om sådant kan ske utan påvisbar ökning av
kostnaden för annat virke.
Vidare skall iakttagas:
att kostnader, hänförliga till visst flottleds, eller
utflottningsdistrikt fördelas allenast å flottgods, som å sådant
distrikt framflottats;
samt att i sorteringsutgifter skola deltaga beträffande varje
skiljeställe, efter vad skäligt prövas, ej mindre de flottande, vilkas
flottgods där avskiljes, än även ägare av det flottgods, som vidare
framflottas; skolande vid sådan prövning särskild hänsyn tagas å ena
sidan till skiljeställets betydelse för orten och dess skogshushållning
ävensom till den båtnad genom minskning i slutliga sorteringskostnaden,
som till följd av det utsorterade virkets avskiljande ur flottleden
beredes dem, vilkas virke vidare framflottas, samt å andra sidan
därtill, att särskilt höga kostnader må vara förenade med skiljeställes
hållande därstädes vållas flottande, som nyss sagts; där på grund av
lokala förhållanden skiljningen å viss plats verkställes vid skilda
sorteringsverk, som stå i beroende av varandra, må dessa i nu nämnt
avseende anses som ett skiljeställe.
Separatutgifter fördelas på allenast de flottande, vilkas flottgods
föranlett kostnaderna i fråga; separatflottande vare fri från deltagande
i arbetskostnaden för den gemensamma flottningen. Där all flottning
bedrives separat, må kostnaden för virkets framskaffande fördelas å
samtliga flottande. Lag (1977:671).
30 § Där kostnader, som hänföras till flottledsutgifter, finnas vara så
betydande, att, om de lades å allenast ett års flottning, denna skulle
därigenom oskäligt betingas, förordne länsstyrelsen i den ordning, som i
14 och 15 §§ sägs, att sådana kostnader skola gäldas genom amortering
under flera, högst tjugu år, medelst vissa avgifter å flottgodset
(flottledsavgifter), så avvägda, att beloppet jämte ränta å vad oguldet
innestår skäligen kan antagas bliva därmed under den beräknade tiden
till fullo guldet; och varde räntan därvid så bestämd, att den motsvarar
den räntefot, mot vilken beloppet skäligen må antagas kunna upplånas,
med tillägg, där så finnes nödigt, av en riskpremie intill två procent.
Vad nu stadgats beträffande flottledsutgifter gälle ock med avseende å
kostnader, hänförliga till underhålls-, sorterings-, inventarie- eller
förvaltningsutgifter av sådan beskaffenhet, att jämväl kommande års
flottande därav hämta väsentlig fördel.
Under ovan stadgad förutsättning äge ock flottningsförening utan
inhämtande av länsstyrelsens besked besluta amortering under högst tre
flottningsår av kostnader, som ovan sagts.
Fastställda avgifter må ej uppbäras för längre tid än till dess det
belopp, varom fråga är, jämte ränta blivit till fullo guldet. Lag
(1977:671).
31 § Visar sig, sedan plan för amortering blivit av länsstyrelsen
fastställd, att ändring av de bestämda avgifterna eller annan jämkning i
villkoren erfordras, må, såvitt förlagsgivares rätt ej därigenom
försämras, länsstyrelsen på ansökan efter dennes hörande förordna om
sådan jämkning.
Har vid den beräknade betalningstidens utgång kostnaden ännu icke blivit
till fullo gulden, må länsstyrelsen på ansökan bevilja utsträckt tid för
dess gäldande; dock må härvid beträffande anläggning som med
amorteringen avses, i intet fall till amortering upptagas större belopp
av den ursprungliga kostnaden än som motsvarar dåvarande värdet av
anläggningen. För utrönande av detta värde må länsstyrelsen förordna om
nödig utredning. Lag (1977:671).
32 § På ansökan av flottningsförening eller med dess begivande äge
länsstyrelsen för en tid varje gång av högst tio år förordna, att till
utjämnande av underhållsutgifterna viss årsavgift skall distriktsvis
utgå för varje flottgodsenhet. I den mån avgifterna för ett år icke åtgå
till gäldande av samma års underhållsutgifter, skola de ingå till en
fond, benämnd underhållsfond.
I enahanda ordning må ock kunna förordnas om upptagande av bestämda
årsavgifter för bildande av understödsfonder till utjämnande av olika
års utgifter för pensioner, olycksfalls- och sjukdomsunderstöd och
dylikt åt flottningschef, annan tjänsteman eller arbetare ävensom deras
anhöriga.
För återställningsåtgärder kan bildas särskild fond enligt 25 § tredje
stycket.
För förvaltningen av fond, som sagts i första eller andra stycket, skall
länsstyrelsen fastställa reglementariska bestämmelser, utmärkande
förutom annat, under vilka förhållanden och till vilket beloopp fondens
medel må tagas i anspråk till gäldande av kostnader av angivet slag.
Fonds medel skola hållas avskilda från övriga av föreningen
omhänderhavda tillgångar och må icke användas eller tagas i mät för
annat ändamål än sådant, för vars tillgodoseende fonden bildats. Lag
(1977:671).
33 § 1 mom. Till bestridande av föreningens utgifter är envar, som
deltager i den allmänna flottningen, pliktig att årligen å tider, som
angivas i reglementet, tillskjuta nödigt förlag, samt, om förlaget ej
förslår till täckande av de utgifter, som skola läggas å årets
flottning, fylla bristen.
Längd för uttaxering av dylikt förlag skall av flottningsstyrelsen
årligen uppgöras med ledning av de enligt 66 § avgivna uppgifter.
Försummar flottande att erlägga infordrat tillskott, äger styrelsen till
säkerhet därför hålla hans flottgods kvar och efter tillsägelse till den
flottande låta å offentlig auktion sälja så mycket därav, att beloppet
täckes.
Förlag må ej användas eller tagas i mät för annat ändamål än täckande av
föreningens utgifter för det år, för vilket förlaget lämnats; uppstår
överskott, skall det återbäras.
33 § 2 mom. Har i mål, som angår något föregående års flottande,
betalningsskyldighet blivit föreningen ålagd, vare styrelsen pliktig att
utan dröjsmål uttaxera beloppet å sagda flottande enligt grunderna för
deras delaktighet i det årets utgifter. Över uttaxeringen skall längd
upprättas med angivande av vad å varje flottande belöper samt tiden för
inbetalningen, och vare längden framlagd till granskning vid särskild
sammanträde med de flottande, som uttaxeringen avser.
Förmenar flottande, att den i längden verkställda fördelningen ej är med
lag överensstämmande, äge han genom stämning å styrelsen inom trettio
dagar efter sammanträdet påfordra rättelse i den gjorda debiteringen.
Talan, som nu nämnts, skall anhängiggöras vid allmän underrätt i den
ort, där styrelsen har sitt säte.
Ändå att dylik klandertalan väckes, vare flottande pliktig att å
föreskriven tid inbetala å honom belöpande bidrag vid äventyr att, där
ej rätten annorlunda förordnar, beloppet må hos honom utsökas i enahanda
ordning, som om betalningsskyldighet vore honom genom laga kraftägande
dom ålagd. Finnes flottande sakna tillgångar till utsökta beloppets
gäldande, varde vad som brister uttaget hos övriga medflottande i
enlighet med grundera för deras delaktighet.
Om reglemente
34 § För flottningsförening skall finnas reglemente, som länsstyrelsen
efter prövning av därtill avgivet förslag fastställer.
Flottningsförenings reglemente skall angiva:
1. föreningens benämning;
2. den eller de allmänna flottleder, som med föreningens verksamhet
avses;
3. den ort inom riket, invid eller i närheten av flottleden, där
flottningsstyrelsen skall hava sitt säte;
4. huru styrelsen skall, såvitt på föreningens val ankommer,
sammansättas;
5. antalet revisorer, som av föreningen skola utses;
6. tiden för räkenskapsavslutning;
7. antalet ordinarie flottningsstämmor årligen samt tiden för desammas
hållande;
8. det sätt, varpå kallelse till stämma skall ske och andra meddelanden
bringas till de flottandes kännedom, ävensom den tid före stämma, då
föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;
9. den begränsning av flottandes rösträtt, som skall äga rum;
10. inom vilken tid föreningen, efter ty i 10 § stadgas, varje år skall
utse skiljeman och ersättare för honom så ock inom vilken tid på förhand
utsedda skiljemäns och ersättares ävensom i 44 § omförmälda ombuds namn
och adresser skola anmälas hos länsstyrelsen;
11. tiden för flottningsförlagets inbetalande;
12. närmare föreskrifter om vad den, som ämnar deltaga i allmän
flottning, har att iakttaga jämlikt 66 §;
13. vad husbehovsflottande har att ställa sig till efterrättelse i
avseende å såväl anmälan om tillämnad flottning som iakttagande av
nödiga försiktighetsmått;
14. den tid, efter vars förlopp rätten till timmermärke, som lämnats
utan användning, skall vara förlorad.
Ej må i reglemente intagas bestämmelser, som finnes stridande mot denna
eller annan lags föreskrifter. Lag (1977:671).
35 § Om uppgörande av förslag till reglemente föranstalte de, som ärna
begagna flottleden; och låte länsstyrelsen däröver höra skogsägare och
andra, som av frågan äro intresserade, å sammanträde, som länsstyrelsen
kungör i ortstidning och låter hålla.
Utan hinder av besvär mot beslut, varigenom reglemente första gången
fastställes för flottningsförening, må reglementet tillämpas, intill
dess i anledning av besvären annorlunda må förordnas. Lag (1977:671).
36 § Av flottningsförening beslutad ändring i reglementet vare ej
gällande, med mindre den varder av länsstyrelsen fastställd.
Över inkommet ändringsförslag låte länsstyrelsen, innan fastställelse
meddelas, höra skogsägare och andra vederbörande i den ordning, som i 35
§ första stycket stadgas; och skall, där ändringsförslag framställts av
annan än flottningsföreningen, denna tillika lämnas tillfälle att å
flottningsstämma yttra sig däröver. Lag (1977:671).
37 § Fastställt reglemente skall genom föreningens försorg mångfaldigas
i tryck och vid begäran hållas skogsägare och flottande tillhanda. Lag
(1983:649).
Om flottningsstyrelse och flottningschef
38 § för flottningsförening skall finnas en styrelse
(flottningsstyrelse).
Styrelse äge i enlighet med vad i denna lag är stadgat förvalta
föreningens angelägenheten.
39 § Styrelsen väljes å flottningsstämma. Av 40 och 40 a §§
följer dock att styrelseledamot kan utses på annat sätt.
Till styrelseledamot må utses annan person än flottande.
Ledamot av styrelsen skall vara bosatt här i landet, där ej för
särskilt fall regeringen medgiver undantag.
Styrelseledamot må, ändå att den tid, för vilken han blivit
utsedd, ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut
av den, som utsett honom.
Avgår av föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för
vilken han blivit vald, gått till ända, och finnes ej
ersättare, åligger det övriga styrelseledamöter, såframt
styrelsen ej är beslutför med kvarstående ledamöter eller
enligt reglementet fulltalig styrelse alltid skall förefinnas,
att ofördröjligen föranstalta om val av ny ledamot.
Lag (2002:335).
40 § Länsstyrelsen i det eller de län, där flottleden framgår, äge, där
det för tillgodoseende av ortens skogshushållning eller andra allmänna
intressen finnes önskvärt, för viss tid utse lämplig person att utöver
det i flottningsförenings reglemente angivna antal styrelse ledamöter
vara ledamot av styrelsen med samma befogenhet som dessa att deltaga i
handhavandet av föreningens angelägenheter och med samma ansvar för
styrelsens åtgärder. Till sådan styrelseledamot skall utses någon med
skogs- och flottningsförhållandena i orten förtrogen person som ej själv
deltagaer i flottningen eller är anställd i flottandes enskilda tjänst;
och njute denne av föreningen arvode, vars belopp bestämmes av
länsstyrelsen Lag (1977:671).
40 a § I fråga om flottningsförening skall lagen (1987:1245) om
styrelserepresentation för de privatanställda gälla i tillämpliga delar.
Bestämmelserna i 17 § samma lag skall även tillämpas, om olägenhet som
där sägs skulle uppkomma genom att styrelserepresentation för de
anställda införs i flottningsförening där länsstyrelsen har utsett
styrelseledamot enligt 40 §.
I anmälan om styrelsens sammansättning enligt 41 § skall anges om
arbetstagarrepresentant har utsetts. Arbetstagarrepresentants namn och
adress skall införas i förteckning som anges i 76 a §. Lag (1987:1259).
41 § När styrelseledamot utsetts å flottningsstämma, skall anmälan därom
göras hos länsstyrelsen i varje län, där flottleden framgår, för
införande av den valdes namn och adress i förteckning som i 76 a § sägs.
Vid anmälan skall fogas bestyrkt avskrift av protokoll eller annan
handling, som bestyrker valet.
Angående styrelseledamot, som jämlikt stadgandet i 40 § blivit av
länsstyrelsen utsedd, skall ock anteckning på sätt nu sagts göras.
Saknar flottningsförening anmäld, behörig styrelse, äge länsstyrelsen i
det län, där styrelsen skall hava sitt säte, på yrkande av rättsägare
förordna syssloman att med samma befogenhet, som tillkommer
flottningsstyrelse, företräda föreningen eller flottleden i det ärende,
varom fråga kan vara. Förordnande av syssloman skall antecknas i
förteckning som i första stycket sägs. Lag (1977:671).
42 § Styrelsen äge att själv eller genom ombud ej mindre i förhållande
till tredje man handla å föreningens vägnar än även inför domstol och
andra myndigheter företräda föreningen; dock att där mot föreningen
föres talan, som rör något föregående års flottande, dessa äro
berättigade att själva eller genom ombud, utsett å flottningsstämma med
samma års flottande, bevaka sin talan i målet.
I brottmål, som angår flottgodset äge styrelsen föra målsägandetalan för
sådan flottande, som ej själv för talan i målet.
Insskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen, vare,
i den mån ej annat följer av vad i denna lag eller reglementet stadgas,
utan verkan mot tredje man, med mindrte han ägt eller bort äga kännedom
om inskränkningen.
43 § Den allmänna flottningen jämte virkets avskiljande ur flottleden
till de särskilda flottande ävensom flottledens skötsel åligger
styrelsen och under dess inseende en av flottningsstämman utsedd
flottningschef; dem åligger tillse att det allmännas intresse av
flottledens vidmakthållande behörigen tillgodoses, att flottningen
ombesörjes på ändamålsenligaste sätt och att icke oberättigad förmån
beredes någon flottande framför annan; ställe sig ock till efterrättelse
i reglementet givna föreskrifter så ock de föreskrifter, som av
flottningsstämma eller, såvitt rör flottningschef, av styrelsem
meddelas, där de ej äro stridande mot lag eller författning eller mot
föreningens reglemente.
44 § Styrelsen ska för varje domkrets där flottleden
framgår utse minst ett ombud som strandägare och andra kan
vända sig till med anmälningar enligt 9 § och andra
framställningar som gäller flottleden och flottningen i den.
Ombudet ska vara bosatt inom orten och hans eller hennes namn
och adress ska årligen, inom den tid som bestäms i
reglementet, anmälas hos länsstyrelsen för att införas i den
förteckning som anges i 76 a §. Lag (2018:413).
45 § Där ej annorlunda är bestämt i reglementet, vare styrelsen
beslutför, då mer än halva antalet ledamöter är närvarande och gälle
såsom styrelsens beslut den mening, om vilken de flesta röstande förena
sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes av ordföranden vid
sammanträdet. Till styrelsesammanträde skola dock, såvitt ske kan,
samtliga ledamöter kallas. Flottningschefen varde alltid kallad till
sammanträde samt äge där deltaga uti överläggningen och till protokollet
få sin mening antecknad.
Ledamot av styrelsen eller flottningschef äge ej deltaga i behandling av
fråga rörande avtal mellan honom och föreningen. Ej heller må han
deltaga i behandlling av fråga om avtal mellan föreningen och tredje
man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara
stridande mot föreningens. Vad sålunda är stadgat äge motsvarande
tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot
styrelseledamoten, flottningschefen eller tredje man.
46 § Vill styrelsen kära till föreningen, kalle styrelsen de flottande
till flottningsstämma för val av ombud att i den tvist föra föreningens
talan. Stämning skall anses delgiven, då den blivit föredragen å
stämman. Lag (1970:441).
47 § Över styrelsens förvaltning och föreningens verksamhet skall
styrelsen med iakttagande av föreskrifterna i 28 § låta föra ordentliga
räkenskaper, som för varje räkenskapsår avslutas och vari föreningens
utgifter fördelas mellan de flottande enligt de av länsstyrelsen
fastställda grunder.
Minst en månad eller den kortare tid, som må vara bestämd i reglementet,
före den flottningsstämma, där revisorernas berättelse skall framläggas,
avlämne styrelsen till revisorerna en av styrelsens ledamöter
underskriven förvaltningsberättelse.
Inom tid, som nyss sagts, skall ock styrelsen tillställa en var
flottande bestyrkt räkenskapsutdrag, utvisande dennes mellanhavande med
föreningen vid räkenskapsårets slut. Lag (1977:671).
48 § Styrelseledamöter, som genom att överträda denna lag eller
föreningens reglemente eller eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet
tillskynda flottleden förlust eller flottningsföreningens skada, svare
därför en för alla och alla för en; svare ock på sätt nu nämnts för den
skada som genom överträdelse av denna lag eller föreningens reglemente
tillskyndas tredje man.
49 § Vad i denna lag finnes stadgat om styrelseledamot äge motsvarande
tillämpning å ersättare för sådan ledamot.
Har ersättare utövat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,
att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan verkan
mot envar, som ej visas hava ägt kännedom därom.
Om revision
50 § Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas
av två eller flera revisorer, av vilka en utses av länsstyrelsen i det
län, där styrelsen har sitt säte, och den eller de övriga å den
flottningsstämma, där styrelsen väljes.
Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller
styrelseledamots tjänst.
Revisor må, ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått till
ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsetts honom.
Avgår av föreningen vald revisor, innan den tid, för vilken han blivit
vald, gått till ända, och finnes ej ersättare, åligger det styrelsen att
ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor. Avgår revisor, som av
länsstyrelsen utsetts, skall anmälan därom genast göras hos nämnda
myndighet.
Av länsstyrelsen utsedd revisor njute ersättning av föreningen med
belopp, som bestämmes av länsstyrelsen. Lag (1977:671).
51 § Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst
inventera alla de penningsmedel och övriga tillgångar, som styrelsen för
flottledens eller de flottandes räkning omhänderhar, samt granska
föreningens alla böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må av
revisor begärd upplysning angående förvaltningen ej av styrelsen eller
flottningschefen förvägras.
Vid fullgörandet av sitt uppdrag hava revisorerna att ställa sig till
efterrättelse de särskilda föreskrifter, som av föreningen meddelas och
ej avse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest
strida mot lag eller författning eller mot föreningens reglemente.
Revisorerna skola över granskningen avgiva en av dem underskriven
berättelse, som efter det styrelsen lämnats tillfälle taga del av
densamma, framlägges å flottningsstämma jämte styrelsens
förvaltningsberättelse.
Angående revisorers befogenhet att påfordra sammankallande av extra
flottningsstämma stadgas i 58 §.
52 § Hava revisorer i sin berättelse eller annan handling, som
framlägges å flottningsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift
eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i
handling, som av dem granskats, eller vid fullgörandet av sitt uppdrag
visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last,
föreningen ansvarig för all därav uppkommande skada, en för alla och
alla för en.
Om flottningsstämma
53 § Flottandes rätt att deltaga i handhavandet av flottningsförenings
angelägenheter utövas å flottningsstämma. Där äge envar, som anmält
virke till flottning under eget inregistrerat märke, rösträtt i enlighet
med vad i 55 § sägs.
Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan deltaga
i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och föreningen. Ej
heller må han deltaga i behandling av fråga om avtal mellan föreningen
och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan
vara stridande mot föreningens. Vad såluinda stadgats äge motsvarande
tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller
tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för
förvaltningsåtgärd, för vilkan han är ansvarigt, eller i val av revisor.
54 § Där ej annat finnes stadgat i reglementet, välje flottningsstämma
själv ordförande att leda förhandlingarna, och tillkommer därvid varje
röstande en röst.
Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en förteckning
över närvarande flottande och ombud för flottande med uppgift å den
rösträtt, som tillkommer en var av dem. Sedan denna förteckning, som
skall tjäna till röstlängd vid stämman, godkänts, lände densamma till
efterrättelse å stämman, dock att, där stämman uppskjutes till senare
dag än nästföljande söckendag, ny förteckning skall upprättas å den
fortsatta stämman.
Vid ordinarie stämma, som i 57 § omförmäles, skola upprättas två
särskilda röstlängder, en för det gångna flottningsåret och en för det
nya.
Över beslut, som å stämman fattas, skall genom styrelsens försorg föras
protokoll, som underskrives av ordföranden och minst en å stämman
närvarande röstägande. Senast fyra veckor efter stämman skall
protokollet vara tillgängligt för de flottande.
55 § Jämte vad i övrigt i denna lag är stadgat om utövande av rösträtt
och fattande av beslut å flottningsstämma gälle:
att flottande äger deltaga i handhavandet av föreningens angelägenheter
endast såvitt angår det år, varunder han deltager eller deltagit i
flottningen;
att med de begränsningar, som äro bestämda i reglementet, rösträtt
tillkommer varje flottande i förhållande till beloppet av det förlag,
han enligt upprättad uttaxeringslängd tillskjutit eller har att
tillskjuta till bestridande av föreningens gemensamma utgifter;
att flottande, som icke inbetalat förlag, förfallet till betalning
tidigare än fjorton dagar före stämman, är förlustig sin rösträtt,
intill dess inbetalningen fullgöres;
att frånvarande flottandes rösträtt må utövas genom ombud;
att såsom föreningens beslust gäller den mening, för vilken de flesta
rösterna avgivas;
att vid lika röstetal val avgöres genom lottning men i andra frågor den
mening gäller, som biträdes av de flesta röstande, eller, om jämväl
antalet röstande är lika, av stämmans ordförande.
56 § Flottningsstämma skall, såframt ej annat blivit i reglementet eller
för visst fall av flottningsstämma bestämt, sammanträda å den ort inom
flottledsområdet, som av styrelsen bestämmes.
Styrelsen har att, på sätt reglementet föreskriver, kalla de flottande
till flottningsstämma. Där enligt bestämmelse i reglementet för
giltighet av beslut erfordras, att det fattas å två på varandra följande
stämmor, må kallelse till andra stämman ej ske, innan den första
hållits.
Under minst en vecka närmast före flottningsstämma skall förteckning
över de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens försorg
hållas tillgänglig för de flottande ävensom ofördröjligen översändas
till flottande, som med uppgivande av postadress anhåller därom.
Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till ändring av
reglementet, varde den föreslagna ändringen till sitt huvudsakliga
innehåll angiven i förteckningen.
Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman
företagas till avgörande, där ej enligt lag eller reglementet skall
förekomma å stämman eller omedelbart föranledes av ärende, som där skall
avgöras. Utan hinder av vad sålunda stadgats må dock å stämman kunna
fattas beslut om utlysande av extra stämma för behandling av visst
ärende.
Flottande vare berättigad att få ärende hänskjutet till prövning å
stämman, såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom senast fyra
veckor före stämman.
57 § Å första ordinarie flottningsstämma varje år, vilken skall hållas
innan flottningen börjas, skola framläggas avgående styrelsens och
revisorernas berättelser över föregående räkenskapsårs räkenskaper och
förvaltning samt företagas till avgörande av det gångna årets flottande
frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid,
revisionsberättelsen omfattar.
Härefter skola det nya årets flottande utse flottningsstyrelse jämte
revisorer.
58 § Styrelsen, så ock syssloman, som i 41 § tredje stycket förmäles,
äge, när sådant finnes lämpligt, kalla årets flottande till extra
flottningsstämma. Förekommer ärende, som endast rör visst förflutet års
flottande, bör med dem hållas särskild stämma.
Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med
angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra
flottningsstämma att hållas, så snart det med iakttagande av föreskriven
kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka sådan
påfordran, äge revisorerna själva utlysa flottningsstämma. Äro ej
samtliga revisorer ense om stämmas utlysande, gälle den mening, varom de
flesta förena sig, eller vid lika röstetal den mening, som biträdes av
den av länsstyrelsen tillsatta revisorn.
Extra flottningsstämma skall ock av styrelsen utlysas, då det för
uppgivet ändamål skriftligen påfordras av flottande med ett sammanlagt
röstetal, utgörande minst en tiondel av samtliga flottandes sammanlagda
röstetal eller den mindre del därav, som må vara bestämd i reglementet.
Lag (1977:671).
59 § Underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla de flottande
till ordinarie flottningsstämma, eller har styrelsen ej senast två
veckor efter påfordran, varom i 58 § tredje stycket är sagt, utlyst
flottningsstämma att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven
kallelsetid kan ske, eller finnes ej behörigen utsedd styrelse, har
länsstyrelsen att på anmälan av flottande ofördröjligen utlysa stämma.
Länsstyrelsen äge ock, när så finnes nödigt, anmoda styrelsen att utlysa
extra flottningsstämma. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka sådan
anmodan, må länsstyrelsen själv utlysa stämman. Lag (1977:671).
Om rätt till talan i vissa fall rörande förvaltningen
60 § Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid revisorernas
berättelse omfattar ej anställd inom ett hundra åttiodagar från det
berättelsen framlades å flottningsstämma, vare så ansett, som om
ansvarsfrihet blivit styrelsen beviljad.
Utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å
förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig
handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten
uppenbarligen avsett även den handling.
Talan mot revisorer enligt 52 § må ej anställas, sedan två år förflutit
från det revisorernas berättelse framlades å flottningsstämma, utan så
är, att talan grundas därpå att brottslig handling blivit gången.
61 § Förmenar enskild flottande, att honom blivit påförda större
kostnader än med fastställda fördelningsgrunder överensstämmer, äge han
genom stämning å föreningen inom sextio dagar efter den
flottningsstämma, då styrelsens berättelse över räkenskapsårets
räkenskaper framlades, påfordra rättelse i den gjorda debiteringen.
Menar styrelsen eller ledamot därav eller flottande, att beslut, som å
flottningsstämma fattats, icke tillkommit i behörig ordning eller eljest
strider mot lag eller författning eller mot föreningens reglemente eller
eljest fastställda föreskrifter, äge därå talan genom stämning å
föreningen inom sextio dagar från beslutets dag. Försummas det, vare
rätt till klandertalan mot beslutet förlorad.
Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill
förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att
klandrade beslutet ej må verkställas.
Domstols utslag, varigenom föreningsbeslut upphävts eller ändrats, gälle
jämväl för dem, som ej instämt klandertalan. Lag (1946:855).
62 § Menar flottande, att genom föreningens beslut om kostnaders
uttaxering flottningen oskäligt betungas eller att något för föreningen
fattat beslut eller träffat avtal om arvode åt styrelseledamot eller
revisor eller om flottningschefs, annan tjänstemans eller arbetares
anställande eller om sålunda anställd persons avlöningsförmåner eller om
pension, olycksfalls- eller sjukdomsunderstöd eller dylikt åt homom
eller hans anhöriga är oförenligt med flottledens intresse eller länder
till uppenbart men för de flottande, äge att därutinnan söka rättelse
hos länsstyrelsen.
Förmenar flottande, att genom något under tidigare år fattat beslut
eller träffat avtal å flottningen under det år, han däri deltager, lagts
kostnad, som ej bör gäldas av det årets flottande eller som är uppenbart
oskäligt, äge likaledes söka rättelse hos länsstyrelsen, som när skäl
därtill finnes, äger bestämma, att kostnaden skall helt eller delvis
bestridas av de flottande under det år, varunder beslutet fattats eller
avtalet träffats.
Huruledes i visst fall beslut eller avtal kan på förhand vinna
länsstyrelsens stadfästelse, därom skils i 27 §. Lag (1977:671).
Om laga domstol
63 § Flottningsförening vare uti de mål, för vilka ej annorlunda genom
denna eller annan lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort,
där föreningens styrelse enligt reglementet har sitt säte.
Om förvaltningen av skilda flottleder inom samma eller närbelägna
vattensystem
64 § Om det inom samma vattensystem finns flera flottleder under
särskilda flottningsföreningars förvaltning, skall flottningen i varje
led såvitt möjligt ordnas på sådant sätt som utan oskäligt betungande
eller gynnande av flottningen i viss led kan vara ägnat att befrämja
flottningen i vattensystemet i dess helhet. Därvid bör vad
flottningschefen för en nedströms belägen led, med iakttagande av de
regler som i samband med flottledens inrättande eller senare har
fastställts, bestämmer beträffande vattenhushållningen och flottgodsets
framsläppande såvitt möjligt beaktas vid flottningen i en uppströms
belägen led.
Har flottande i uppströms belägen flottled försummat erlägga för
utgifternas täckande infordrat tillskott, vare på framställning av
styrelsen för nämnda led styrelsen för nedströms belägen led, dit den
flottandes flottgods må hava vidare framflottats, pliktig att, därest
flottgodset kan där ur leden uttagas, kvarhålla det för tillskottets
uttagande i den ordning, som stadgas i 33 §. Lag (1983:649).
65 § Önska olika flottningsföreningar inom samma eller närbelägna
vattensystem sammanslås till en, skola de var för sig besluta därom.
Dylikt beslut jämte förslag till reglemente skall för fastställelse
underställas länsstyrelsens prövning.
Länsstyrelsen äge ock på framställning av bivattendrags
flottningsförening förordna, att denna sammanslås med huvudvattendragets
förening, där sådan sammanslagning finnes lämplig med hänsyn till
flottningens ändamålsenliga ordnande i vattensystemet i dess helhet samt
byggnader och anstalter i bileden finnas i tillfredsställande skick. Lag
(1983:649).
5 kap. Ordningsföreskrifter för deltagande i allmän flottning
66 § Envar, som vill deltaga i allmän flottning, åligger att viss tid
före den i 57 § omnämnda flottningsstämma hos flottningsstyrelsen anmäla
myckenheten och beskaffenheten av det flottgods, han ämnar under året
införa i flottleden, samt därefter avlämna flottgodset å eller invid
flott vatten inom uppgivet distrikt av flottleden, allt i
överensstämmelse med de närmare föreskrifter reglementet därom
innehåller.
Han vare ock pliktig att över det virke, han tillför flottleden föra och
vid anfordran till styrelsen avlämna fullständiga virkesjournaler och
tumningslistor, utvisande för varje flottleds- och utflottningsdistrikt
det tillförda vikets mängd och dimensioner.
67 § Allt flottgods som i allmän flottled framflottas skall vara försett
med tydliga märken, vilka, innan de få användas, skola vara godkända av
flottningsstyrelsen.
Över anmäla och godkända märken skall av styrelsen föras register, och
må i reglementet stadgas rätt för flottningsförening att vid märkes
godkännande upptaga viss lämplig avgift. Antalet märken, som av varje
flottande må användas, varde med iakttagande av vad i reglementet därom
må stadgas bestämt av flottningsstyrelsen.
Rätt till märke, som ej använts under viss i reglementet angiven tid,
vare förlorad; och må förty sådant märke av annan flottande upptagas och
anmälas till godkännande.
68 § Å flottgods, som är omärkt eller försett med otydligt eller ej
godkänt märke eller icke blivit i stadgad ordning anmält till flottning,
skola läggas dubbla umgälder; och äge flottningsstyrelsen till säkerhet
för dem kvarhålla flottgodset och, där ägaren är känd, efter tillsägelse
till honom å offentlig auktion sälja så mycket därav att beloppet
därigenom täckes. Är ägaren okänd, give länsstyrelsen i ortstidning
föreläggande för honom att inom nittio dagar anmäla sig hos
länsstyrelsen; sker ej anmälan, må flottgodset säljas å offentlig
auktion, och skall behållningen av de vid försäljningen influtna medel
tillföras någon föreningens fond, varom i 32 § förmäles, eller eljest
användas till något flottledens gemensamma ändamål.
Ej må i andra fall, än i 73 och 74 §§ omförmälas, utan
flottningsstyrelsens begivande omärkt eller otydligt märkt flottgods
upptagas ur allmän flottled. Lag (1977:671).
69 § Virke, som tillförs en allmän flottled på en plats, varifrån dess
utflottning beräknas kunna medhinnas under första flottningsåret, får
flottas obarkat, så framt icke med avseende å beskaffenheten av
vattendraget med stränder och fiske ävensom övriga förhållanden, som kan
inverka på frågan, länsstyrelsen finner skäligt att för hela flottleden
eller viss del därav förordna, att allt eller visst slags virke skall,
innan det utläggs i flottleden, ha undergått avbarkning.
Virke, vars utflottning beräknas icke kunna medhinnas under första
flottningsåret, skall, innan det utlägges i flottleden, ha medelst
avbarkning så fullständigt som möjligt befriats från bark, där ej med
hänsyn till ovan sagda förhållanden länsstyrelsen funnit skäligt medge
undantag från denna bestämmelse.
Utan tillstånd av länsstyrelsen får avbarkning inte verkställas på isen
eller på stranden så nära vattnet, att barken kan sköljas ned däri. Vid
meddelande av tillstånd skall länsstyrelsen föreskriva de villkor som i
varje särskilt fall behövs för att förebygga skada eller olägenhet. Lag
(1983:649).
6 kap. Om tillsyn å allmänna flottleder och flottningsföreningar
70 § Länsstyrelsen utövar tillsyn över allmänna flottleders skötsel och
underhåll samt över flottningsföreningars verksamhet.
Flottningsstyrelsen och flottningschefen är skyldiga att på begäran av
länsstyrelsen lämna de upplysningar som behövs för tillsynen.
71 § Har under någon tid flottning ej bedrivits i allmän flottled eller
visst flottledsdistrikt och varder till föjd därav underhållet
försummat, äge den, som för anläggnings utförande må vara berättigad
till ersättning, vidtaga åtgärder för dess nödtorftiga underhåll; finnas
medel tillgängliga i underhållsfond, som i 32 § sägs, må länsstyrelsen
föranstalta, att nödiga underhållsarbeten varda därmed vidtagna. Lag
(1977:671).
72 § Vidmakthålles ej de till farleds betryggande eller i övrigt till
skydd emot skada föreskrivna flottledsbyggnader, tillhålle länsstyrelsen
flottningsstyrelsen att sådant fullgöra eller låte, om så erfordras,
genast avhjälpa bristen på föreningens bekostnad.
Uppstår genom försummelse i underhållet av skyddsbyggnader omedelbar
fara för vattenverk eller annan egendom, och bättras ej skyndsamt
bristen, sedan flottningsstyrelsen flottningschef eller ombud, som i 44
§ sägs, eller ock den, som inom distriktet förestår flottningen, blivit
tillsagd därom, vare ock den, som kan lida men av försummelsen,
berättigad att på föreningens bekostnad själv verkställa arbetet, efter
det bristen blivit av kronobetjänt i orten vid undersökning på stället
vitsordad. Lag (1977:671).
73 § Har i allmän flottled virke sjunkit på sådant ställe att det kan
orsaka uppgrundning eller annan olägenhet, har länsstyrelsen samma
skyldighet som den har beträffande underhåll av flottledsbyggnad enligt
72 § första stycket. Strandägare eller annan som kan lida men av att
virket lämnas kvar får själv ta upp virket på föreningens bekostnad, om
inte virket skyndsamt tas bort efter tillsägelse till
flottningsstyrelsen, flottningschef, ombud enligt 44 § eller den som
inom distriktet förestår flottningen. Virket får dock inte tas upp innan
två ojäviga personer har gjort en undersökning på platsen och intygat
att det finns ett behov av att virket tas upp. Flottningsstyrelsen skall
genast underrättas om att virket har tagits upp. Styrelsen avgör, om det
upptagna virket skall tas om hand av föreningen eller om det skall
överlåtas till den som har tagit upp det.
Om allmän flottled har blivit avlyst, får var och en ta upp sjunket
virke med rätt att fritt förfoga över det. Virkets ägare, om han är
känd, eller förvaltare som har utsetts med anledning av avlysningen
skall dock först tillsägas och få skälig tid på sig att avlägsna virket.
Sedan tre år har förflutit efter avlysningen, får virket tas upp utan
att tillsägelse behöver ske.
Vad som har sagts nu om sjunket virke gäller också sådant virke som i
sjunkande tillstånd står upprätt i flottleden. Lag (1984:986).
74 § Skulle vid allmän flottled i land flutet virke lämnas å ställe, där
det kan vålla skada, kvarliggande längre än med avseende på flottningens
lämpliga anordning och andra förhållanden kan anses behövligt, äge
länsstyrelsen tillhålla flottningsstyrelsen att återföra virket till
flottleden vid äventyr att sådant eljest må på föreningens bekostnad
verkställas.
Beträffande virke, som i flottleden lagt sig i brötar eller magasinerats
å otillåten plats eller i strid mot meddelade bestämmelser, skall vad nu
stadgats äga motsvarande tillämpning.
Har allmän flottled blivit avlyst, äger 73 § andra stycket motsvarande
tillämpning beträffande virke som flutit i land. Lag (1977:671).
75 § Visar sig, att underhållet av allmän flottled försummas, att
fastställda amorteringsavgifter eller bestämda skadeersättningar ej
behörigen gäldas eller att flottningen ej ordentligt besörjes, eller
förkommer eljest anmärkning mot flottningsförenings verksamhet, och
vinnes ej rättelse efter det flottningsstyrelsen blivit i saken hörd,
sammankalle länsstyrelsen de flottande; och ankomme då på länsstyrelsens
prövning, under vilka villkor flottning vidare må tillåtas i flottleden.
På framställning av länsstyrelsen eller när eljest anledning därtill
förekommer må regeringen i fall, som nu sagts, förordna om flottledens
förvaltning och flottningens ombesörjande i annan ordning än i denna lag
stadgas. Lag (1977:671).
76 § För varje år å tid, som bestämts i reglementet eller föreskrives av
länsstyrelsen, skall flottningsstyrelsen till länsstyrelsen insända:
förteckning över årets samtliga flottande jämte uppgift å dem
tillkommande rösträtt inom föreningen samt grunderna för deras
deltagande i årets utgifter;
uppgift å den mängd flottgods, som inom varje flottledsdistrikt
framflottats under året;
bestyrkt räkenskapsutdrag, utvisande vad under året guldits och vad vid
årets slut återstår oguldet av kostnad, som skall gäldas enligt
fastställda eller av föreningen antagna amorteringsplaner, ävensom
befintliga fonders ställning;
styrkt avskrift av styrelsens och revisorernas berättelser samt av
protokoll, upptagande de å flottningsstämma i anledning av nämnda
berättelser fattade beslut.
finner länsstyrelsen nödigt att infordra ytterligare upplysningar eller
att taga del av föreningens räkenskaper och övriga handlingar, vare
styrelsen och flottningschefen skyldiga tillhandagå härmed.
Handlingar, som nu nämnts, skola hos länsstyrelsen hållas för envar
tillgängliga. Lag (1977:671).
76 a § Länsstyrelsen skall föra förteckning över allmänna flottleder
som framgår inom länet. Förteckningen skall innehålla sådana uppgifter
som enligt denna lag skola anmälas för införande i förteckningen eller
eljest antecknas däri. Lag (1977:671).
7 kap. Straffbestämmelser
77 § Idkas utan behörigt tillstånd flottning i allmän flottled, innan
densamma blivit till allmänt begagnande upplåten, eller eljest å tid, då
flottning ej är medgiven, eller utlägges i allmän flottled obarkat
virke, där sådant icke är tillåtet, vare bot från och med fem till och
med femtio öre för varje stycke flottgods, dock lägst tio kronor; och
skall, där olovlig flottning ägt rum innan flottleden upplåtits till
allmänt begagnande, den skyldige tillika förpliktas utgiva
flottledsavgifter, varom i 18 § förmäles.
Underlåter någon att vid flottning ställa sig till efterrättelse de
föreskrifter, som till skydd för allmän farled, väg, bro eller färja
blivit meddelade; eller
underlåter flottande vad honom åligger enligt 66 § andra stycket med
avseende å virkesjournaler och tumningslistor; eller
bryter någon mot det i 68 § andra stycket stadgade förbud att ur allmän
flottled upptaga omärkt eller otydligt märkt virke; eller
bryter någon i fråga om avbarkning mot vad som stadgas i 69 § tredje
stycket eller mot föreskrift, som meddelats med stöd av samma stycke,
döms till böter. Lag (1991:245).
78 § Till böter döms:
1) ledamot av flottningsstyrelse eller flottningschef, där han mot
bättre vetande i handling, som framlägges å flottningsstämma eller
ingives till länsstyrelsen, rörande flottledens eller
flottningsföreningens angelägenheter meddelar oriktig uppgift;
2) styrelseledamot eller flottningschef, där han uppsåtligen i strid med
bestämmelserna i 25, 32 eller 33 § använder någon flottledens eller de
flottandes tillhörighet för ett annat ändamål än det, för vilket samma
tillhörighet må användas;
3) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges å
flottningsstämma, mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift rörande
flottledens eller flottningsföreningens angelägenheter eller uppsåtligen
underlåter att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som av
honom granskats. Lag (1991:245).
79 § Åsidosätts föreskrift, som i 37 §, 41 § första stycket, 44 §, 47 §
andra och tredje styckena, 51 § första stycket, 54 § sista stycket eller
76 § första och andra styckena är meddelad, eller försummar
styrelseledamot att på sätt i 56 § tredje stycket föreskrivs hålla den
där nämnda förteckningen tillgänglig och översända den till flottande
eller att, då flottande enligt sjätte stycket i nämnda § påyrkat
hänskjutande av visst ärende till prövning på flottningsstämma, låta
upptaga ärendet på förteckningen, döms den försumlige till böter.
Förseelse mot 47 § tredje stycket, 51 § första stycket, 54 § sista
stycket eller 56 § tredje stycket, så ock styrelseledamots försummelse
att å den i 56 § omförmälda förteckning upptaga ärende, vars
hänskjutande till flottningsstämma av flottande påyrkats enligt sjätte
stycket i samma §, må åtalas allenast av målsägande, och skall härvid
såsom målsägande anses såväl flottningsföreningen som varje flottande.
Åtal för förseelse, som i denna paragraf omförmäles, skall anhängiggöras
vid allmän underrätt i den ort, där flottningsstyrelsen har sitt säte.
Lag (1991:245).
80 § Ej må straff, som ovan är stadgat, tillämpas, om för gärningen är
stadgat strängare straff i brottsbalken. Lag (1964:183).
8 kap. Särskilda bestämmelser
81 § Planeras övergång från flottning till annat transportsätt, skola de
flottande underrätta länsstyrelsen härom. Lag (1977:671).
82 § Om en allmän flottled avlyses och dess tillgångar överstiger
skulderna, skall behållningen användas för att bortskaffa sådana
flottledsanordningar som kan orsaka skada eller olägenhet och för att
iordningställa vattendraget och intilliggande område i ett från
företrädesvis fiske- och naturvårdssynpunkt lämpligt skick
(återställningsåtgärder).
Om endast del av flottled avlyses, skall den behållning framräknas som
skäligen kan anses belöpa på delen.
Finnes behållning sedan behövliga återställningsåtgärder vidtagits,
skall denna användas på sätt regeringen bestämmer.
Understödsfond, varom i 32 § andra stycket förmäles, skall vid flottleds
avlysande främst användas för därmed avsedda ändamål, därvid personer,
som redan tillerkänts pension eller annat understöd, hava företräde
framför dem, som ännu icke kommit i åtnjutande därav; och må, där så
finnes lämpligt, fondens ändamål tillgodoses genom de
understödsberättigades inlösande i anstalt för försäkring eller
understöd. Lag (1983:649).
82 a § Efter avlysning av allmän flottled eller del därav skall
länsstyrelsen utse särskild förvaltare att övertaga den avlysta
flottledens tillhörigheter och vidtaga erforderliga åtgärder därmed samt
att inom ramen för behållningen och de medel som eljest kunna ställas
till förvaltarens förfogande besluta om och låta utföra behövliga
återställningsåtgärder. Förvaltaren skall i fråga om sådana åtgärder
samråda med berörda myndigheter, kommuner och andra intressenter.
Förvaltarens beslut i fråga om återställningsåtgärder skall meddelas
skriftligt, om det begäres eller sakens beskaffenhet påkallar det. Talan
mot beslutet föres hos länsstyrelsen genom besvär.
Om ersättning till förvaltaren för dennes arbete beträffande
återställningsåtgärder, beslutar länsstyrelsen. I den mån medel som stå
till förvaltarens förfogande icke räcka till för ersättningen, må
beslutas att ersättningen skall betalas av statsverket.
Länsstyrelsen må entlediga förvaltaren innan uppdraget slutförts.
Med länsstyrelsen avses i denna paragraf länsstyrelsen i det län, där
flottningsstyrelsen har eller haft sitt säte.
Närmare bestämmelser om förvaltares verksamhet meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1977:671).
83 § Vill utländsk man idka flottning i allmän flottled inom svenskt
område, skall han, jämte iakttagande av vad i denna lag är föreskrivet,
hos länsstyrelsen i orten nedsätta en av två vederhäftiga inländska män
utfärdad löftesskrift, däruti de, en för bägge och bägge för en, borga
såsom för egen skuld för fullgörande av vad honom såsom flottande
åligger. Lag (1977:671).
84 § Har upphävts genom lag (2010:1002).
84 a § Beslut av länsstyrelsen om utseende eller entledigande av
styrelseledamot eller revisor i flottningsförening, om föranstaltande
om åtgärd på sådan förenings bekostnad, om utseende av förvaltare som
avses i 82 a § eller med anledning av sådan förvaltares beslut i
fråga om återställningsåtgärder får överklagas hos regeringen.
Beslut av länsstyrelsen enligt denna lag får i övriga fall
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs
vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:1682).
Övergångsbestämmelser
1995:1682
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1996 men tillämpas inte i de fall
där det första beslutet i ärendet fattats dessförinnan.