Regeringskansliets rättsdatabaser

/r2/ Om byggnadsföretag i allmänhet § 1. Vid byggnadsföretag för statens eller menighets eller allmän institutions eller inrättnings räkning bör, såväl i fråga om husbyggnader som byggnadsföretag av andra slag, noga tillses, att all möjlig sparsamhet iakttages, att byggnaderna väl lämpas efter sitt ändamål samt att desamma fylla skäliga anspråk på värdighet och såvitt möjligt stå väl tillsammans med såväl den omgivande naturen som i grannskapet befintliga byggnader. § 2. Tillsyn över att byggnadsföretag, som i § 1 sägs, utföres sakkunnigt och omsorgsfullt samt i överensstämmelse med fastställda ritningar och behörigen givna föreskrifter ankommer, där annat ej stadgats, å myndighet eller menighet eller annan, som har att ombesörja företagets verkställande. § 3. Utförandet av byggnadsarbete, som i § 1 sägs, bör icke överlämnas åt annan än för arbete kompetent och i övrigt lämplig person. Över arbetets riktiga utförande bör effektiv kontroll å byggnadsplatsen anordnas. /r2/ Om husbyggnadsföretag § 4. Skall, enligt vad därom är eller varder stadgat, förslag till husbyggnadsföretag underställas Kungl. Maj:ts prövning eller av byggnadsstyrelsen granskas utan sådan prövning, skola, i den mån annat ej är eller varder föreskrivet, huvudritningar till företaget med tillhörande handlingar ingivas till byggnadsstyrelsen. Är ärendet av beskaffenhet att skola underställas Kungl. Maj:ts prövning, åligger det byggnadsstyrelsen att, sedan vederbörliga handlingar inkommit och granskning av ärendet verkställts, med eget yttrande överlämna handlingarna till Kungl. Maj:t. § 5. Huvudritningar, varom i § 4 förmäles, upptagande planer, genomskärningar och fasader, jämte tillhörande beskrivningar och beräkningar, skola tydligt åskådliggöra byggnadsföretagets omfattning, material , konstruktioner och arkitektoniska former, såväl inre som yttre, ävensom för byggnaden väsentliga anordningar, såsom för uppvärmning, ventilation, vatten, avlopp, gas eller elektricitet. Är fråga om ny- eller tillbyggnad, skall jämväl företes situationsplan eller tomtkarta med tillhörande mätningsprotokoll och beskrivning, upptagande ej mindre den föreslagna ny- eller tillbyggnaden än även sådana förhållanden i övrigt, som kunna inverka på byggnadsförslagets bedömande. Huvudritningar böra avfattas i skala 1:100, därest icke byggnadsstyrelsen med hänsyn till särskilda förhållanden meddelar föreskrift om annan skalas användande. Ritningar, beskrivningar, beräkningar och andra dylika handlingar böra vara daterade och av författaren undertecknade. § 6. Av fastställda huvudritningar jämte tillhörande situationsplaner eller tomtkartor rörande sådant husbyggnadsföretag, vartill förslag godkänts av Kungl: Maj:t eller byggnadsstyrelsen eller som utan godkännande i sådan ordning utföres för statens räkning, skall, där annat ej är eller varder föreskrivet, myndighet eller menighet eller annan, som är att betrakta såsom byggherre, till byggnadsstyrelsen så fort efter ritningaras fastställande kan ske avlämna vederbörligen styrkt kopia på kalkerväv för att förvaras i det under byggnadsstyrelsens vård stående centrala ritningsarkivet; dock att vad sålunda stadgats icke avser hus, vars läge eller beskaffenhet bör hemlighållas, och ej heller kyrkobyggnadsföretag; samt att beträffande husbyggnadsföretag av mer allmänt förekommande typ, varom nöjaktig kännedom kan inhämtas av normalritning, sådan ritning må en gång för alla avlämnas. Om under husbyggnads uppförande väsentlig avvikelse gjorts från fastställda ritningar, skola efter byggnadens färdigställande till byggnadsstyrelsen avlämnas kopior, så beskaffade, som nyss är sagt, av ritningar, visande byggnaden sådan den utförts. Kungörelse (1967:331). § 7. Har, efter det fem år förflutit sedan förslag till husbyggnadsföretag godkänts av Kungl. Maj:t eller byggnadsstyrelsen, företaget icke påbegynts, skall det genom godkännandet givna byggnadslovet anses hava förfallit. Anmälan om att företaget ej påbegynts inom nyss angiven tid skall i fråga om byggnad, till vilken ritning skall jämlikt § 6 förvaras i det centrala ritningsarkivet, göras hos byggnadsstyrelsen av den, som varit att betrakta såsom byggherre. § 8. Husbyggnadsföretag, vartill förslag av Kungl. Maj:t eller byggnadsstyrelsen godkänts till utförande å viss plats, må icke utföras å annan plats, utan att den myndighet, som godkänt förslaget, givit lov därtill. § 9. Där icke särskilda omständigheter annat föranleda, bör ej avtal om utförande helt eller delvis av husbyggnadsföretag för statens eller menighets eller allmän institutions eller inrättnings räkning träffas, ej heller sådant företag till någon del bringas till utförande, innan så fullständiga ritningar, beskrivningar, beräkningar, materialförteckningar och kontraktsförslag föreligga, att genom anbuds infordrande å arbetet i dess helhet eller å dess väsentliga delar -- schaktning; sprängning och grundläggning; byggnadsstommen med bjälklag, trappor och yttertak; snickeri; målning; installationer för uppvärmning, ventilering, belysning, hissar och dylikt; vatten- och avloppsledningar; åskledare; områdets dränering, planering, plantering och inhägnande -- möjligast tillförlitliga kännedom om de verkliga byggnadskostnaderna kan vinnas. § 10. Företag, som i § 9 sägs, bör omsorgsfullt organiseras, så att byggherrens samt vederbörande entreprenörs eller leverantörs och, i förekommande fall, arkitekts, arbetsledares eller kontrollants skyldigheter och rättigheter sinsemellan noggrant avvägas och, i den mån förhållandena sådant påkalla, genom kontrakt bestämmas. § 11. Företag, som i § 9 sägs, bör, där dess beskaffenhet eller omfattning sådant påkallar, ställas under enhetlig arbetsledning. Till arbetsledare bör av byggherren antagas för arbetet kompetent och i övrigt lämplig arkitekt eller annan på husbyggnadsområdet kunnig och erfaren person. Arbetsledare har särskilt att tillse, att arbetena utföras enligt fastställda ritningar, bestämmelser och avtal samt enligt gällande författningar, att desamma varda i rätt ordning och tid färdigställda samt att för ändamålet anslagna medel icke överskridas. § 12. Arbetsledare, varom i § 11 förmäles, bör, med hänsyn till den upplysningsverksamhet å husbyggnadsområdet, som förmedlas genom byggnadsstyrelsen, efter hand till nämnda styrelse insända meddelanden om under arbetet gjorda erfarenheter och rön, vilka synas vara av allmännare intresse. § 13. Vid verkställighet av husbyggnadsföretag, som i § 9 sägs, skall representant för byggnadsstyrelsen och, då fråga är om kulturhistoriskt värdefullt byggnadsminnesmärke, som i § 18 avses, jämväl representant för riksantikvarien, efter tillsägelse hos arbetsledningen på platsen, lämnas tillträde till arbetsplatsen samt meddelas de upplysningar angående arbetet och därvid gjorda rön, som av sådan representant begäras. § 14. Med husbyggnadsföretag förstås i denna författning icke blott nybyggnad utan även till-, om- och påbyggnad av hus. Vad som sägs om husbyggnadsföretag gäller i tillämpliga delar även beträffande ändrings-, reparations-, inrednings- och underhållsarbeten å hus, dock icke sådana arbeten av obetydlig beskaffenhet. § 15. För erhållande av råd och upplysningar i husbyggnadsfrågor äga myndigheter, menigheter samt offentliga institutioner och inrättningar att hänvända sig till byggnadsstyrelsen, som har att därmed tillhandagå dem. /r2/ Om byggnaders vård § 16. Byggnader, som stå under statens eller menighets eller allmän institutions eller inrättnings förvaltning, böra omsorgsfullt vårdas och underhållas. I detta syfte bör myndighet eller menighet eller annan, som förvaltar sådan byggnad, låta sig angeläget vara att i tid avhjälpa uppkomna bristfälligheter, så att ej genom fortgående skadegörelse byggnaden eller dess inredning fördärvas eller byggnadens eller inredningens återställande i gott skick onödigtvis fördyras. Den, som förvaltar byggnaden, bör särskilt giva akt därpå, att dess stabilitet icke rubbas genom byggnadsföretag i närheten eller bristande eller olämplig dränering, att nederbörd hastigt avlägsnas från byggnaden och marken närmast därintill, att från marken uppstigande eller inom byggnaden alstrad fukt icke skadar byggnaden eller dess inredning samt att byggnaden icke hotas av eldfara utifrån eller inifrån. § 17. Anträffas i byggnad, som i § 16 sägs, vid arbete eller eljest, anordning eller lämning av kulturhistoriskt intresse, skall anmälan därom ofördröjligen göras hos riksantikvarien. Kungörelse (1967:331). /r2/ Om byggnadsminnesmärken § 18. Är byggnadsverk, som i § 16 sägs, på grund av kulturhistoriskt eller konstnärligt värde att betrakta såsom minnesmärke, tillkommer det myndighet eller menighet eller annan, under vars förvaltning dylikt byggnadsverk står, att vid vården av detsamma taga särskild hänsyn till dess berörda egenskap. I sådant avseende bör givas akt därpå, att förändring av byggnadsminnesmärke göres endast, såvida den är att anse såsom nödvändig, samt i förekommande fall utföres så, att byggnadens värde ur kulturhistorisk eller konstnärlig synpunkt icke förringas. Med reparations- och underhållsarbeten å byggnadsminnesmärke bör icke åsyftas att försätta detsamma i ett skick, som vore det nytt, utan böra dylika arbeten utföras så, att byggnadens ålderdomliga karaktär och patina i möjligaste mån lämnas oberörda. Från byggnadsminnesmärke borttagna yttre eller inre delar av kulturhistoriskt eller konstnärligt värde böra på lämpligt sätt förvaras, försedda med anteckning om deras förutvarande plats och tiden för deras borttagande. Nytillkomna partier böra, där det ut konstnärlig och teknisk synpunkt är möjligt, såsom sådana på lämpligt sätt märkas. Närmare föreskrifter och anvisningar rörande vården av byggnadsminnesmärken, som här avses, utfärdas av riksantikvarien. Inseende över att dylika byggnadsminnesmärken lämpligen underhållas och vårdas utövas av riksantikvarien. Kungörelse (1967:331). § 19. Innan rivning, förändring eller mera omfattande reparation av byggnadsminnesmärke, varom i § 18 förmäles, verkställes, böra fullständiga uppmätningsritningar, fotografier och beskrivningar av byggnadsverket finnas upprättade, på det att så vitt möjligt fullständiga dokument må föreligga rörande dess utseende, konstruktion och historia. Dessa dokument böra kompletteras med detaljfotografier av sådana partier, som borttagas eller förändras, samt med uppmätningar och fotografier av sådana kulturhistoriskt intressanta detaljer, som framkomma under arbetenas gång. Av ifrågavarande dokument skall myndighet eller menighet eller annan, under vars förvaltning byggnadsverket står, insända ett exemplar till riksantikvarien. Kungörelse (1967:331). § 20. Kungl. Maj:t bestämmer, på förslag av riksantikvarien och efter övriga vederbörande myndigheters hörande, vilka staten tillhöriga eller under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende stående byggnadsverk skola, med hänsyn till egenskap av byggnadsminnesmärke, åtnjuta särskild därefter lämpad omvårdnad. Riksantikvarien skall föra fullständig förteckning över dessa byggnadsminnesmärken. Kungörelse (1967:331). § 21. Byggnadsminnesmärke, varom i § 20 förmäles, eller dess inredning må icke utan Kungl. Maj:ts tillstånd rivas, överlåtas, flyttas eller användas till ändamål, varigenom dess kulturhistoriska eller konstnärliga värde förminskas. Ej heller må tillbyggnad, förändring eller reparation av sådant byggnadsverk eller dess inredning verkställas eller på ett för arbetets utförande bindande sätt förberedas, innan förslag därtill blivit gillat, då fråga är om åtgärd jämförlig med nybyggnad, av Kungl. Maj:t och i övriga fall av riksantikvarien. Vad sålunda stadgats må dock ej utgöra hinder för verkställandet av till vanligt underhållsarbete hänförlig eller brådskande reparationsåtgärd; men skall anmälan därom ofördröjligen göras hos riksantikvarien, där icke reparationsåtgärden är av obetydlig beskaffenhet. Kungörelse (1967:331). § 22. Framställning om vidtagande av åtgärd, vartill jämlikt § 21 Kungl. Maj:ts medgivande erfordras, skall ingivas till riksantikvarien, som granskar framställningen och jämte eget utlåtande översänder den till Kungl. Maj:t. Till framställning om vidtagande av åtgärd, som avses i § 21, skola fogas för granskningen erforderliga ritningar eller skisser jämte beskrivningar. Tillstånd till rivning eller flyttning av byggnadsminnesmärke och godkännande, som avses i § 21 andra stycket, gälla under fem år. Kungörelse (1967:331). § 23. Beträffande statens historiska slott och andra statens byggnadsminnesmärken av synnerligen högt kulturhistoriskt eller konstnärligt värde må den omedelbara vården för viss tid eller tills vidare uppdragas åt för dylikt uppdrag kompetenta och särskilt intresserade, arkitektutbildade personer. Dessa handhava i egenskap av slottsarkitekter vården av ifrågavarande byggnader under närmaste inseende av de myndigheter, som förvalta desamma. § 24. Slottsarkitekt förordnas för viss eller vissa byggnader av den byggnadsförvaltande myndigheten efter samråd med riksantikvarien. Kungörelse (1967:331). § 25. Då särskild ersättning till slottsarkitekt anses böra förekomma, utgår sådan, där icke annat föreskrives, av de för vederbörande byggnads underhåll anslagna medel och bestämmes av Kungl. Maj:t på förslag av den myndighet, som omhänderhar byggnadens förvaltning. § 26. Slottsarkitekt skall för varje byggnad, som står under hans vård, upprätta /k/ dels /-k/ en underhållsplan, gällande för en längre tidsperiod, /k/ dels ock /-k/ varje år i den ordning, som gäller beträffande byggnadens förvaltning i allmänhet, förslag till underhållsåtgärder för det nästkommande året. Underhållsplanen skall efter hand justeras och i sin helhet renoveras vart femte år. Planen och däri vidtagna ändringar skola omedelbart delgivas byggnadsstyrelsen. I övrigt åligger det slottsarkitekt att oavlåtligt hava sin uppmärksamhet riktad på byggnadens tillstånd och, om under årets lopp omedelbart vidtagande av någon brådskande reparationsåtgärd befinnes behövligt, genast anmäla förhållandet hos den myndighet, vilken förvaltar byggnaden, ävensom att i allmänhet tillhandagå nämnda myndighet med råd och upplysningar angående byggnadens vård. § 27. Vad i denna kungörelse föreskrives om vården av byggnadsminnesmärken verkar ej ändring i de bestämmelser, som gälla beträffande vården av sådana minnesmärken, som äro ställda under omedelbar tillsyn av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien eller riksantikvarien. /r2/ Särskilda bestämmelser rörande kyrkor m.m. § 28. /k/ Mom. 1. /-k/ Innan församling låter upprätta förslag till uppförande av kyrkobyggnad (kyrka, kapell för allmän gudstjänst), bör tillfälle beredas riksantikvarien att meddela råd och anvisningar. Skall byggnaden ersätta äldre sådan, bör uppgift lämnas om dennas ålder, storlek, användbarhet och utseende. Kungörelse (1967:331). /k/ Mom. 2. /-k/ Förslag till kyrkobyggnad skall granskas och godkännas av riksantikvarien. Förslag till kyrkobyggnad skall i god tid innan företaget är avsett att bringas till utförande ingivas till riksantikvarien och skall därvid vara åtföljd av situationsplan samt av yttrande från byggnadsnämnden. Till förslaget hörande ritningar, skisser och beskrivningar böra, i vad de avse byggnadens funktion, inredning, konstnärliga utsmyckning och utseende i övrigt, vara så utförliga, att de ge en klar bild av byggnaden i färdigt skick, men kunna, i vad de avse konstruktions- och installationstekniska frågor, inskränkas till en kortfattad beskrivning. Vid förslaget skall fogas kostnadsuppgift. Kungörelse (1968:739). § 29. /k/ Mom. 1. /-k/ Vad i § 28 mom. 1 är stadgat skall äga motsvarande tillämpning när inom församling väckts fråga om a) planering och ordnande av kyrkotomt, som icke tillika skall vara begravningsplats; eller b) uppförande på dylik tomt av annan byggnad än kyrkobyggnad, krematorium eller kolumbarium eller av mur, portal eller annan sådan fast anordning. /k/ Mom. 2. /-k/ Förslag i fråga som avses i mom. 1 skall, innan det bringas till utförande, granskas och godkännas av riksantikvarien. Vid ansökan om godkännande av förslag till planering och ordnande av kyrkotomt skola fogas dels ritningar och beskrivningar, utvisande förslagets innebörd ur funktions- och utseendesynpunkt, dels karta angivande tomtens gränser och höjdförhållanden, dels översiktskarta över tomtens närmaste omgivningar i den mån dessa ej utmärkts å förstnämnda karta och dels yttrande av byggnadsnämnden. Vid ansökan om godkännande av förslag till byggnad eller anordning, som avses i mom. 1 b), skola fogas ritningar och andra handlingar i enlighet med vad i § 28 mom. 2 för där avsett fall är stadgat. Kungörelse (1967:331). § 30. /k/ Mom. 1. /-k/ Bestämmelserna i § 28 mom. 1 skola ock i tillämpliga delar gälla, där inom församling uppkommit fråga om till-, på- eller ombyggnad, rivning eller flyttning av kyrkobyggnad eller sådan byggnad eller anordning, som avses i § 29 mom. 1 b), om förnyelse eller väsentlig ändring av dess fasta inredning eller om annan åtgärd, som avsevärt påverkar dess utseende, såsom ny färgsättning, utförande eller bortrivande av konstnärlig utsmyckning eller dylikt, så ock där fråga uppkommit om utvidgning eller annan icke oväsentlig förändring av kyrkotomt som icke tillika utgör begravningsplats. Där till följd av vad nu är stadgat till riksantikvarien inkommer anmälan om åtgärd, vid vars utförande kulturhistoriska synpunkter kräva särskilt beaktande, skall riksantikvarien utan kostnad för församlingen och vid behov efter studium på platsen uppgöra program, avsett att läggas till grund för fullständigt förslag i ämnet. Kungörelse (1967:331). /k/ Mom. 2. /-k/ Förslag till åtgärd, som avses i mom. 1 första stycket, skall, innan det bringas till utförande, granskas och godkännas av riksantikvarien. Vid ansökan om godkännande skola fogas för granskningen erforderliga ritningar eller skisser jämte beskrivningar. Rör ansökningen planering och ordnande av kyrkotomt, skola bestämmelserna i § 29 mom. 2 andra stycket äga motsvarande tillämpning. Kungörelse (1968:739). /k/ Mom. 3. /-k/ Till vanligt underhållsarbete hänförlig eller brådskande reparationsåtgärd må verkställas utan iakttagande av stadgandena i mom. 1 och 2. Kungörelse (1960:689). § 30 a. Godkännande, som avses i §§ 28-30, gäller under fem år. Kungörelse (1967:331). § 31. Kyrkobyggnad, vartill förslag ej blivit godkänt enligt vad i § 28 sägs, må icke tagas i stadigvarande bruk för sitt ändamål, med mindre riksantikvarien giver lov därtill. Ej heller må kyrkobyggnad eller i § 29 mom. 1 omförmäld tomt utan Kungl. Maj:ts medgivande tagas i bruk för annat än det därmed avsedda ändamålet. Ansökan i ärende, som avses i andra stycket, skall ingivas till riksantikvarien, som med eget yttrande överlämnar handlingarna till Kungl. Maj:t. Kungörelse (1968:739). § 32. Det åligger riksantikvarien att i ärende, som avses i §§ 28-31, när ärendets art det påkallar inhämta yttrande från vederbörande domkapitel huruvida ur församlingssynpunkt eller eljest ur kyrklig synpunkt något är att erinra mot den föreslagna åtgärden. Kungörelse (1967:331). § 33. Vid verkställande av åtgärd, varom i §§ 28-30 förmäles, åligger det kyrkorådet och annan, som å församlingens vägnar handhar verkställandet, att tillse att arbetet utföres skickligt och noggrant samt att godkända ritningar och av Kungl. Maj:t eller riksantikvarien givna föreskrifter följas. Det åligger den eller dem, som hava att utöva tillsyn varom nu sagts, att meddela riksantikvarien när arbetena skola påbörjas och när de färdigställts. Vad nu sagts gäller dock ej åtgärd enligt § 30 mom. 3 av allenast ringa omfattning. Kungörelse (1967:331). § 34. Kyrkoherden är pliktig tillse, att åtgärd, varom i §§ 28-31 sägs, eller bindande förberedelse därtill icke vidtages utan vederbörligt medgivande. Sker så ändock, skall han ofördröjligen göra anmälan därom hos länsstyrelsen och riksantikvarien. Kungörelse (1967:331). § 35. har upphävts genom kungörelse (1960:689). § 36. har upphävts genom kungörelse (1960:689). § 37. har upphävts genom kungörelse (1960:689). § 38. har upphävts genom kungörelse (1960:689). § 39. har upphävts genom kungörelse (1960:689). /r2/ Om statistik över statens husbyggnadsväsen § 40. Inom byggnadsstyrelsen skall, enligt de närmare bestämmelser, som därom äro eller varda meddelade, föras statistik över statens husbyggnadsväsen i vad det avser /k/ dels /-k/ i städer och stadsliknande samhällen samt deras omedelbara närhet belägna, staten tillhöriga eller av staten helt eller delvis disponerade fastigheter, såväl bebyggda som obebyggda, /k/ dels ock /-k/ statens annorstädes belägna fastigheter, såväl bebyggda som obebyggda, i den mån desamma ej äro uteslutande avsedda för jordbruk eller skogsbruk. Hus eller mark, vars läge eller beskaffenhet av en eller annan orsak bör hemlighållas, skall dock icke inbegripas i nämnda statistik. § 41. För sammanbringande av erforderligt material till den i § 40 omförmälda statistik skall, i den mån annat ej av Kungl. Maj:t föreskrives, varje statsmyndighet, vilken förvaltar sådan staten tillhörig eller av staten disponerad fast egendom, som avses i nämnda paragraf, /k/ dels /-k/ snarast före den 1 april 1921 till byggnadsstyrelsen insända fullständiga förteckningar ej mindre över samtliga under myndighetens förvaltning stående eller av myndigheten helt eller delvis disponerade fastigheter av ifrågavarande slag än även över de hos myndigheten förvarade officiella handlingar, som röra samma fastigheter, /k/ dels ock /-k/ utan dröjsmål meddela de särskilda upplysningar om fastigheterna, som byggnadsstyrelsen kan komma att äska. § 42. Vid förberedande utredning för husbyggnadsföretag, som skall utföras för statens räkning eller vartill staten på ett eller annat sätt skall bidraga, bör myndighet, som handlägger utredningen, låta sig vara angeläget att av den ovan nämnda statistiken utvinna de upplysningar, som kunna vara av betydelse för den förevarande byggnadsfrågan såväl i och för sig som i dess förhållande till statens övriga husbyggnadsverksamhet. Vid statistikens utnyttjande äger myndigheten erhålla biträde av byggnadsstyrelsen. Övergångsbestämmelser 1988:1229 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1989, då kungörelsen (1920:744) med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet skall upphöra att gälla. 2. Sådana byggnader som vid förordningens ikraftträdande är byggnadsminnesmärken enligt äldre bestämmelser skall därefter anses som statliga byggnadsminnen. 3. Intill dess regeringen har lämnat skyddsföreskrifter för de statliga byggnadsminnen som avses under 2 skall 21 § kungörelsen (1920:744) med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet fortsätta att tillämpas på dem. 4. Riksantikvarieämbetet skall så snart det lämpligen kan ske lämna regeringen förslag till skyddsföreskrifter för de statliga byggnadsminnen som avses under 2.