Post 10686 av 10923 träffar
SFS-nummer ·
1935:101 ·
Visa register
Lag (1935:101) om inlösen av vissa frälseräntor
Departement: Justitiedepartementet L1
Utfärdad: 1935-04-12
Författningen har upphävts genom: SFS 2000:225
Upphävd: 2000-07-01
1 § Frälseränta, som tillkommit därigenom att kronan å annan
överlåtit ränta å skattehemman eller som i fall, där kronan sålunda
avhänd ränta kan antagas hava upphört, eljest utgår av fastigheten,
skall, därest räntan icke efter den 31 mars 1911 varit förenad med
fastigheten i samma ägares hand, mot ersättning i penningar inlösas
för statsverkets räkning, om sådant före den 1 januari 1940 påkallas
av kronan eller ägare av räntan.
2 § Ärende angående inlösen av frälseränta upptages av Konungens
befallningshavande i det län, där fastigheten är belägen.
3 § I fråga om inlösen av frälseränta företrädes kronan av
kammaradvokatfiskalsämbetet. Ämbetet åligger att påkalla inlösen av
frälseränta dels i de fall, där ersättning för gulden frälseränta i
enlighet med därom givna författningar utbetalas av statsmedel, dels
ock där ämbetet på grund av anmälan av rättsägare eller eljest vinner
kännedom om ränta, som kan antagas vara av beskaffenhet att böra
inlösas enligt denna lag.
4 § Har inlösen av frälseränta påkallats av
kammaradvokatfiskalsämbetet, införskaffe Konungens befallningshavande
uppgift å räntans och fastighetens ägare ävensom gravationsbevis
angående räntan.
Gör ägare av frälseränta ansökning om räntans inlösen, foge vid
ansökningen bevis, att han är ägare av räntan, så ock uppgift å
fastighetens ägare samt för sökanden tillgängliga upplysningar om
räntans tillkomst och de i räntan ingående förmånerna.
Konungens befallningshavande åligger att i fall, som i andra stycket
avses, införskaffa gravationsbevis angående räntan.
5 § Då ansökning om inlösen av frälseränta inkommit, göre Konungens
befallningshavande anmälan därom hos inskrivningsdomaren i orten; och
varde å nästa inskrivningsdag anteckning om förhållandet införd i
lagfarts- och inteckningsprotokollen.
Konungens befallningshavande inhämte ock från kammarkollegiet de
upplysningar, som äro för kollegiet tillgängliga och äga betydelse för
prövning av ansökningen.
6 § Finnes frälseräntan vara av beskaffenhet att kunna inlösas, give
Konungens befallningshavande ägare av räntan eller, om denne är
sökande, kammaradvokatfiskalsämbetet tillfälle att yttra sig över
ansökningen; meddele ock i varje fall ägare av räntan uppgift å de
förmåner, vilka enligt kammarkollegiets utredning må anses ingå i
räntan. Har räntan blivit av en till annan överlåten, må ansökningen
ävensom uppgift angående räntans innehåll, innan nye ägaren sökt
lagfart, med laga verkan delgivas förre ägaren.
Är ägare av räntan å okänd ort eller så fjärran, att han ej kan bevaka
sin rätt, förordne, på anmälan av Konungens befallningshavande, rätten
i den ort, där fastigheten är belägen, god man enligt vad om god man
för bortovarande är i lag stadgat.
7 § Besväras räntan av sökt eller beviljad inteckning eller kan
räntan jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken häfta för ogulden köpeskilling,
skall underrättelse om ansökningen genom Konungens befallningshavandes
försorg med posten sändas till kända innehavare av sådana fordringar
och, om innehavare av dylik fordran är okänd, införas i allmänna
tidningarna och tidning inom orten. Underrättelse om ansökningen varde
ock med posten tillsänd ägare av fastigheten, om hans postadress är
känd.
8 § Råder ej tvist, huruvida skyldighet att utgiva frälseränta
föreligger, bestämme Konungens befallningshavande, där ej nedan i
denna paragraf annat sägs, i överensstämmelse med den av
kammarkollegiet lämnade utredningen, vilka förmåner skola anses ingå
i räntan.
Finner Konungens befallningshavande skälig anledning till antagande,
att räntan har annat innehåll än kammarkollegiets utredning visar,
åligger Konungens befallningshavande att upprätta förslag angående de
förmåner, som finnas rätteligen böra ingå i räntan; och må räntan
bestämmas i enlighet med det sålunda upprättade förslaget, därest
parterna biträtt detsamma eller, oaktat de erhållit del av förslaget,
lämnat det utan erinran samt förslaget ej heller bestritts av
fordringsägare, som i 7 § avses. Vinnes i ty fall ej, enligt vad nu är
sagt, enighet om räntans innehåll, skola, om icke någon av parterna
det bestritt, de ränteförmåner, som utgå för år, beräknas efter
medeltalet av de belopp i penningar eller persedlar, med vilka räntan
utgått under de tio åren närmast före det denna lag trätt i kraft.
Har tvist yppats, huruvida skyldighet att utgiva frälseränta
föreligger, eller kan i fall, som i andra stycket avses, räntan ej
bestämmas i enlighet med vad i samma stycke sägs, hänvise Konungens
befallningshavande sökanden att efter stämning å motparten ävensom
fastighetens ägare och kända fordringsägare, som i 7 § avses, vid
domstol föra talan till styrkande av räntans tillvaro eller de i
räntan ingående förmånerna. Vill motparten själv stämma, stånde det
honom fritt.
9 § Anställes talan vid domstol, hålle Konungens befallningshavande
den av kammarkollegiet lämnade utredningen och övriga handlingar i
ärendet domstolen till handa.
10 § Ersättningen för ränteförmån, som utgöres med visst belopp för
år, skall uppgå till tjugufem gånger nämnda belopp. Utgår årlig förmån
i annat än penningar, och är ej särskild grund för beräkning av dess
värde i penningar med laga verkan bestämd, varde värdet för år
beräknat efter medeltalet av den årliga markegången för de sist
förflutna tio åren med tillägg av forsellönsersättning, där sådan
skall utgå. Kan sådan beräkning ej göras efter länets markegångstaxa,
bestämme Konungens befallningshavande efter vad skäligt prövas
förmånens värde för år.
Innefattar frälseräntan förmån, som ej utgår med visst belopp för år,
bestämme Konungens befallningshavande ersättningen för sådan förmån
enligt vad skäligt prövas.
Skall enligt vad ovan är sagt förmåns värde för år eller ersättningen
för förmån bestämmas efter vad skäligt prövas, äge Konungens
befallningshavande inhämta yttrande av sakkunniga, om sådant finnes
erforderligt.
11 § Har ansökning om inlösen avslagits, skall, när beslutet vunnit
laga kraft, Konungens befallningshavande eller, där beslutet meddelats
av högre myndighet, vederbörande föredragande göra anmälan om beslutet
hos inskrivningsdomaren; och varde anteckning därom gjord såsom i 5
§ sägs.
12 § Möter ej hinder mot bifall till ansökningen, skall Konungens
befallningshavande genom utslag fastställa ersättningen och föreskriva,
från och med vilket kalenderår frälseräntan skall upphöra att utgå;
skolande, där ej förhållandena till annat föranleda, tiden för räntans
upphörande bestämmas till ingången av kalenderåret närmast efter det
utslaget vunnit laga kraft.
13 § Besvär över Konungens befallningshavandes beslut i fråga, som
ovan sägs, må anföras hos kammarkollegiet före klockan tolv å
sextionde dagen från det beslutet gavs; och må över kammarkollegiets
beslut besvär anföras hos Konungen, före klockan tolv å sextionde
dagen från det kollegiets beslut gavs.
Underrättelse om att Konungens befallningshavande eller
kammarkollegiet meddelat utslag angående inlösen av frälseränta och
om tiden då det skett skall genom myndighetens försorg ofördröjligen
införas i allmänna tidningarna och tidning inom orten samt med posten
sändas till parterna ävensom fastighetens ägare, om hans postadress
är känd, och kända innehavare av fordringar, som i 7 § avses.
14 § Sedan utslag, som i 12 § omförmäles, vunnit laga kraft, låte
Konungens befallningshavande införa meddelande om utslaget i
länskungörelserna; insände ock till inskrivningsdomaren i orten
anmälan om frälseräntans upphörande; och varde å nästa inskrivningsdag
anteckning om räntans upphörande gjord i lagfarts- och
inteckingsprotokollen.
15 § Konungens befallningshavande utbetale vid början av det
kalenderår, från och med vilket frälseräntan enligt laga kraftägande
utslag upphör att utgå, ersättningen till frälseräntans ägare.
Besväras räntan av sökt eller beviljad inteckning eller kan den
jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken häfta för ogulden köpeskilling, skall
dock vad om fördelning av köpeskilling för utmätningsvis såld fast
egendom är stadgat äga motsvarande tillämpning, med iakttagande att
fördelningen verkställes av Konungens befallningshavande, ändå att
den fastighet, av vilken räntan utgått, hör till stad. Kallelse till
sammanträde för ersättningens fördelning skall genom Konungens
befallningshavandes försorg med posten sändas till kända innehavare
av fordringar, för vilka räntan svarar, samt, om innehavare av dylik
fordran är okänd, införas i allmänna tidningarna och tidning inom
orten minst fjorton dagar före sammanträdet.
Innehades frälseräntan såsom fideikommiss, hålle Konungens
befallningshavande den ägaren tillkommande ersättningen inne, till
dess Konungen förordnat, huru med medlen skall förfaras.
Uppstår tvist om rätten till ersättningen, eller möter eljest hinder
för utbetalande av denna, låte Konungens befallningshavande, om så
begäres, insätta medlen i bankinrättning för att innestå mot ränta;
och komme räntan den till godo, som finnes vara berättigad till
ersättningen.
Utfaller, då frälseräntan gemensamt med annan fast egendom häftar för
inteckning, vid fördelning av ersättningen likvid å intecknings
huvudstol, åligger Konungens befallningshavande att därom, sedan
fördelningen blivit godkänt eller vunnit laga kraft, ofördröjligen
göra anmälan hos inskrivningsdomaren i orten och tillika insända
fördelningslängden.
16 § Ersättning till sakkunniga, som i 10 § omförmälas, samt kostanden
för kungörelser, delgivningar och dylika åtgärder, som enligt denna
lag ske genom myndighets försorg, skola gäldas av allmänna medel.
17 § Där enligt denna lag anteckning skall göras i lagfarts- eller
inteckingsprotokollet, varde anteckningen jämväl införd i vederbörlig
fastighetsbok.