Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § 1 mom. Svenskt aktiebolag, som utskiftar tillgångar, skall, på sätt i denna lag stadgas, till staten erlägga skatt (utskiftningsskatt) å därvid utskiftat belopp, i den mån detta icke är att anse såsom återbäring av tillskjutet belopp. Å sålunda bestämt beskattningsbart belopp skall utskiftningsskatt utgå med fyrtio kronor för varje fullt hundratal kronor därav. Lag (1987:659). 1 § 2 mom. Utskiftningsskatt skall icke erläggas, då aktiebolag genom fusion enligt 14 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385) upplöses och uppgår i annat bolag, under förutsättning att moderbolaget alltsedan den 1 januari 1940 eller, om koncernförhållandet uppstått senare, alltsedan den dag, då dotterbolaget började bedriva verksamhet av något slag, vid varje tillfälle ägt aktier motsvarande mer än nio tiondelar av aktiekapitalet. Uppgår aktiebolag, i annat fall än som sägs i föregående stycke, i annat bolag genom fusion enligt 14 kap. 8 § aktiebolagslagen eller enligt 11 kap. 1 eller 2 § bankaktiebolagslagen (1987:618), kan efter medgivande utskiftningsskatteskulden övertas av det övertagande bolaget i enlighet med vad som anges i 3 § 4 mom. Sådant medgivande får lämnas om fusionen syftar till att uppnå en mera ändamålsenlig organisation och betalningen av utskiftningsskatten kan utgöra ett väsentligt hinder för fusionen samt fusionen inte kan antas vara ett led i åtgärder, som syftar till att erhålla obehörig skatteförmån för något av bolagen eller för någon som är i intressegemenskap med något av bolagen. Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte vid fusion enligt 14 kap. 8 § aktiebolagslagen om moder- eller dotterbolaget bedriver penningrörelse eller handel med fastigheter. Fråga om medgivande enligt andra stycket prövas av riksskatteverket vid fusion enligt aktiebolagslagen och av regeringen vid fusion enligt bankaktiebolagslagen. Lag (1987:659). 2 § Med utskiftat belopp förstås vad bolaget i samband med nedsättning av aktiekapital eller vid bolagets upplösning utgiver i penningar eller annat till delägare i förhållande till hans andel eller efter annan i bolagsordningen eller i anslutning till beslutet om nedsättningen bestämd grund, i den mån vad sålunda utgivits icke enligt lagen om statlig inkomstskatt är att hänföra till utdelning från bolaget. Om bolag mot vederlag förvärvat egen aktie annorledes än i samband med nedsättning av aktiekapitalet eller vid inrop å auktion av för bolagets fordran utmätt aktie eller om dotterbolag annorledes än vid inrop, som nyss sagts, mot vederlag förvärvat aktie i moderbolaget, skall sådant vederlag, i den mån det icke hänföres till utdelning, likaledes anses såsom utskiftat belopp. I utskiftat belopp skall inräknas jämväl det belopp bolaget har att i utskiftningsskatt utgöra. Förordning (1953:108). (Jämför 1974:770 ö.b.) 3 § 1 mom. Med tillskjutet belopp förstås bolags ingångsvärde, beräknat på sätt i 2 mom. här nedan sägs, med tillägg av vad som efter den tidpunkt, till vilken ingångsvärdet hänför sig, av delägare tillskjutits i penningar eller annat men med avdrag av vad som efter nämnda tidpunkt dels utskiftats till delägare, i den mån detta, enligt vad i 4 § a) och b) här nedan sägs, är att anse såsom återbäring av tillskjutet belopp, dels ock utdelats till delägare och för vilket restitution av inkomst- och förmögenhetsskatt (B-skatt) ägt rum. Vid beräkning av tillskjutet belopp i fall, som i 3 och 4 mom. avses, skall iakttagas jämväl vad i nämnda moment är stadgat. Förordning (1950:587). 3 § 2 mom. Bolags ingångsvärde utgör vad av delägare sammanlagt tillskjutits i penningar eller annat för bolagets bildande; dock att beträffande bolag, för vilket något dess räkenskapsår gått till ända före den 1 mars 1925, skall såsom ingångsvärde anses bolagets egna fonder enligt fastställd balansräkning eller av likvidator upprättad redogörelse för det räkenskapsår, som gått till ända närmast före sistnämnda dag, därvid i balansräkningen eller redogörelsen upptagna vinstmedel skola medräknas allenast i den mån desamma enligt därom fattat beslut överförts till fonderade medel eller eljest till ny räkning. 3 § 3 mom. Har aktiebolag nedsatt aktiekapital medelst indragning av egen aktie, som bolaget eller ett dess dotterbolag förvärvat mot vederlag, och har indragningen ägt rum under räkenskapsår, som gått till ända efter den 28 februari 1925, eller innehar bolaget vid sin upplösning egen mot vederlag förvärvad aktie, skall vid den i 1 mom. angivna beräkningen av tillskjutet belopp avdrag göras jämväl för belopp motsvarande detta vederlag, såvitt detsamma icke hänförts till utdelning eller jämlikt bestämmelserna i 2 § utgjort utskiftat belopp. Förordning (1950:587). 3 § 4 mom. Har enligt vad i 1 § 2 mom. andra stycket stadgats medgivande lämnats till att utskiftningsskatteskulden må av moderbolaget övertagas, skall sistnämnda bolags tillskjutna belopp minskas med det belopp, som motsvarar skillnaden mellan dotterbolagets till utskiftningsskatt beskattningsbara belopp och den skatt, som vid fusionen skulle hava erlagts därest medgivande som nyss sagts icke lämnats. Förordning (1950:587). 4 § Med återbäring av tillskjutet belopp förstås: a) vad som utskiftas i samband med nedsättning av aktiekapital eller vid sådant förvärv av aktie som i 2 § sägs, i den mån bolagets egna fonder därigenom nedbringas under tillskjutet belopp; b) vad som - ändå att bolagets egna fonder därigenom icke nedbringas under tillskjutet belopp - i samband med inlösen av aktier enligt i fastställd bolagsordning gällande grunder utskiftas, i den mån det sålunda utskiftade beloppet icke överstiger vare sig vad till bolaget för dessa aktier inbetalats eller vad som utgör i bolaget befintligt tillskjutet belopp; dock att vad sålunda stadgas icke skall äga tillämpning om aktierna i bolaget till huvudsaklig del ägas eller på därmed jämförligt sätt innehavas - direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer; och c) vad som vid bolagets upplösning utskiftas, i den mån det utskiftade beloppet icke överstiger tillskjutet belopp. Förordning (1953:108). 5 § Nedsättning av aktiekapital, som avses i denna lag, anses hava skett, när de utskiftade medlen blivit för delägarna tillgängliga för lyftning. När aktiebolag skall anses upplöst, därom är i allmän lag stadgat. Lag (1987:659). 6 § Taxering till utskiftningsskatt skall äga rum året efter det då nedsättning av aktiekapital, förvärv av aktie som i 2 § avses eller upplösning skett. Har beslut om likvidation vunnit laga kraft och fördröjes likvidationen oskäligt, må dock taxering ske, innan bolaget skall anses upplöst. Förordning (1950:587). 7 § Beslut om eftertaxering till utskiftningsskatt skall meddelas inom fem år efter det år bolaget upplösts. Lag (1990:334). 8 § Taxering till utskiftningsskatt skall ske i den kommun, där bolaget skall taxeras till statlig inkomstskatt. Förordning (1950:587). 9 § Uppgift till ledning för egen taxering (deklaration) till utskiftningsskatt skall i enlighet med formulär, som fastställs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, innehålla upplysning angående såväl vad i bolaget tillskjutits som vad därifrån utskiftats. Deklaration för taxering enligt 6 § andra stycket skall lämnas efter föreläggande. Deklaration för taxering till utskiftningsskatt i andra fall än i andra stycket sagts skall inom den tid och i den ordning, som gäller för bolags deklaration för statlig inkomstskatt, lämnas under det år, då taxeringen skall äga rum. Vid upplösning av bolag genom fusion skall deklaration lämnas av det bolag, som genom fusionen upplöses. Har vid fusion medgetts, att utskiftningsskatteskulden får tas över av moderbolaget, skall deklarationen innehålla uppgifter för beräkning av det belopp varmed moderbolagets tillskjutna belopp skall minskas. I övrigt gäller bestämmelserna i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt taxeringslagen (1990:324) i tillämpliga delar. Riksskatteverkets beslut i ärende, som avses i 1 § 2 mom. andra stycket, får inte överklagas. Lag (1990:334). Anvisningar. Såsom tillskjutet belopp räknas i allmänhet tillskott av delägarna, vare sig det tillförts aktiekapitalet eller ej. Belopp, som inbetalts å aktie, för vilken aktierätt förverkats, ävensom tillskott enligt 92 och 209 §§ i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse räknas ej såsom tillskjutet belopp. Med bolags egna fonder förstås i denna förordning skillnaden mellan bolagets tillgångar och skulder enligt balansräkning (eller av likvidator upprättad redogörelse). Balanserad förlust, förbindelser å oguldet aktiebelopp, garantiförbindelser och dylikt anses härvid icke såsom tillgång. Så kallad förnyelsefond är att anse som skuld, i den mån fonden uppfyller villkoren i 56 § 4) lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag, varemot fond, som avsetts för ökning av tillgångar för stadigvarande bruk, ej må avdragas. Vid beräknande av ingångsvärdet för bolag, för vilket något dess räkenskapsår gått till ända före den 1 mars 1925, skall såsom skuld upptagas bolaget år 1925 påförd inkomst- och förmögenhetsskatt (A-skatt) samt bevillning för inkomst. Har delägare för bolagets bildande eller eljest tillskjutit annat än penningar, skall vad sålunda tillskjutits, därest detsamma åsatts värde, överstigande dess verkliga värde, vid det tillskjutna beloppets bestämmande upptagas till sitt verkliga värde. Utskiftas tillgångar i fall som i 4 § a) sägs, måste en värdering göras av bolagets tillgångar vid tiden för utskiftningen. Till grund för detta värdes beräknande bör läggas den av bolaget senast före utskiftningen upprättade balansräkningen. Vid bestämmandet av vilka å balansräkningen upptagna tillgångar skola medräknas i värdet, skola givetvis samma grunder gälla, som i fråga om beräknande av storleken av bolags ingångsvärde. Därest aktiebolag till delägare utskiftar annat än penningar, skall värdet av det sålunda utskiftade upptagas till belopp, som motsvarar saluvärdet vid tiden för utskiftningen. Vid tillämpning av 6 § andra stycket måste uppskattning ske av de bolagets tillgångar, vilka ännu icke blivit realiserade. Har vid fusion medgivits, att utskiftningsskatteskulden må övertagas av moderbolaget, skall dotterbolagets till utskiftningsskatt beskattningsbara belopp utgöra skillnaden mellan, å ena sidan, summan av dotterbolagets aktiekapital, reservfond och skuldregleringsfond och, å andra sidan, dotterbolagets tillskjutna belopp. Aktiekapital, reservfond och skuldregleringsfond skola vid denna beräkning upptagas till de belopp, vilka angivits i den fastställda balansräkningen för det räkenskapsår, som gått till ända närmast före fusionstillfället. Där vid tillämpning av bestämmelsen i 3 § 4 mom. det belopp, varmed moderbolagets tillskjutna belopp skall minskas, är större än sistnämnda belopp, skall skillnadsbeloppet läggas till moderbolagets egna fonder, då fråga är om nedsättning av aktiekapitalet eller om förvärv av aktie som i 2 § avses, och till det utskiftade beloppet, då fråga är om upplösning av moderbolaget. Förordning (1953:108). Övergångsbestämmelser 1950:587 Denna förordning skall, såvitt här nedan icke annorledes sägs, träda i kraft den 1 januari 1951. Därvid skall dock iakttagas, att de nya bestämmelserna i 1 § 1 mom. andra stycket och 4 § icke skola äga tillämpning, då beslut om nedsättning av aktiekapital eller om aktiebolags trädande i likvidation eller bolagsstämmas beslut om tillåtelse till fusionsavtal anmälts för registrering före den 1 januari 1950. Bestämmelserna i 2 § i dess ändrade lydelse, i vad bestämmelserna avse förvärv av egen aktie, skola icke tillämpas då förvärvet skett före den 1 januari 1950. Bestämmelserna i 1 § 2 mom. andra stycket ävensom de därmed sammanhängande bestämmelserna i 3 § 1 och 4 mom., 9 § fjärde stycket samt åttonde och nionde styckena av anvisningarna skola träda i kraft den dag Konungen förordnar. Har bolag åsatts taxering med stöd av bestämmelserna i 6 § andra stycket, skall - utan avseende å vad som finnes stadgat i övergångsbestämmelserna till förordningarna den 17 juni 1938, nr 373, och den 21 juni 1940, nr 545, samt i första stycket av dessa övergångsbestämmelser - vid taxering till utskiftningsskatt, som efter förenämnda taxering kan komma att åsättas bolaget, utskiftningsskatt utgå efter vad i 1 § 1 mom. andra stycket denna förordning sägs. 1953:108 Denna förordning skall träda i kraft den 1 januari 1954; dock att äldre bestämmelser fortfarande skola äga tillämpning, då beslut om nedsättning av aktiekapital eller bolagsstämmas beslut om tillåtelse till fusionsavtal anmälts för registrering före den 1 januari 1953. 1957:67 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958; därvid skall i tillämpliga delar gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna till taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623). 1990:334 Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas första gången vid taxering till utskiftningsskatt som sker 1991. 1990:1452 Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1927:321) om utskiftningsskatt skall upphöra att gälla vid utgången av år 1990. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1991 och tidigare års taxeringar. Har efter beslut om likvidation eller fusion medel utskiftats till aktieägare före utgången av år 1990 tillämpas lagen även vid senare års taxeringar.