Post 10806 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
1929:147 ·
Visa register
Lag (1929:147) om utländska skiljeavtal
och skiljedomar
Departement: Justitiedepartementet L4
Utfärdad: 1929-06-14
Ändring införd: t.o.m. SFS 1976:123
Författningen har upphävts genom: SFS 1999:116
Upphävd: 1999-04-01
Utländskt skiljeavtal
1 § Såsom utländskt anses skiljeavtal, som innebär att
skiljemannaförfarandet skall äga rum utom riket.
Skiljeavtal, som ej utmärker huruvida skiljemannaförfarandet skall äga
rum inom eller utom riket, varde för utländskt ansett, där båda
parterna hade hemvist utom riket.
2 § Innebär skiljeavtal, att skiljemannaförfarandet skall äga rum i
viss främmande stat, skall den stats lag äga tillämpning å avtalet.
3 § Tvistefråga, som är föremål för utländskt skiljeavtal, må ej, om
invändning däremot göres, upptagas till prövning vid svensk domstol,
så framt avtalet är giltigt enligt den främmande lag, som därå äger
tillämpning, och frågan även enligt den för svenskt skiljeavtal
gällande lag skulle kunna hänskjutas till skiljemän.
4 § Ej må på grund av utländskt skiljeavtal skiljemannaförfarande äga
rum här i riket, utan så är att, i fall som avses i 1 § andra stycket,
skiljemännen eller skiljedomsinstitution i enlighet med avtalet
bestämt att förfarandet skall äga rum här i riket eller den part, mot
vilken avtalet göres gällande, efter dess tillkomst bosatt sig här.
I sådant fall länder i avseende å förfarandet lagen (1929:145) om
skiljemän till efterrättelse. Lag (1976:123).
Utländsk skiljedom
5 § Skiljedom skall anses såsom utländsk, där den är meddelad å
utländsk ort.
Vid tillämpningen av denna lag skall skiljedom anses meddelad i den
stat, där skiljemannaförfarandet ägt rum. Lag (1971:1254).
6 § Utländsk skiljedom skall här i riket gälla under de förbehåll som
här nedan angivas.
7 § Utländsk skiljedom gäller ej här i riket, om den mot vilken
skiljedomen åberopas visar
1. att part, när skiljeavtalet träffades, saknade behörighet att ingå
sådant avtal eller icke var behörigen företrädd eller att
skiljeavtalet är ogiltigt enligt den lag som enligt parternas
överenskommelse skall tillämpas eller, i avsaknad av varje anvisning
i sådant hänseende, lagen i den stat där skiljedomen meddelats,
2. att han ej i vederbörlig ordning underrättats om tillsättandet av
skiljeman eller om skiljemannaförfarandet eller att han av annan orsak
icke varit i stånd att utföra sin talan,
3. att skiljemännen överskridit sitt uppdrag och skiljedomen av sådan
anledning är utan verkan i den stat där den meddelats eller enligt
vars lag den meddelats,
4. att skiljenämndens tillsättande eller dess sammansättning eller
skiljemannaförfarandet strider mot vad parterna avtalat eller, om
avtal härom saknas, mot lagen i den stat där förfarandet ägt rum och
skiljedomen av sådan anledning är utan verkan i den stat där den
meddelats eller enligt vars lag den meddelats, eller
5. att skiljedomen ännu icke blivit verkställbar eller eljest bindande
för parterna i den stat där den meddelats eller enligt vars lag den
meddelats eller att den undanröjts eller dess verkställighet
uppskjutits av behörig myndighet i sådan stat.
Utländsk skiljedom gäller ej heller,
1. om skiljedomen innefattar prövning av fråga, som enligt svensk lag
ej må avgöras av skiljemän, eller
2. om tillämpning av skiljedomen skulle vara uppenbart oförenlig med
grunderna för rättsordningen här i riket. Lag (1971:1254).
8 § Ansökan om verkställighet av utländsk skiljedom göres hos Svea
hovrätt.
Vid ansökningshandlingen skall fogas skiljedomen i huvudskrift eller
styrkt avskrift samt styrkt översättning till svenska språket. Lag
(1971:1254).
9 § Ansökan, som i 8 § sägs, må ej bifallas utan att motparten haft
tillfälle att därå svara.
Invänder motparten att han gjort framställning om undanröjande av
skiljedom eller uppskov med dess verkställighet hos myndighet som
avses i 7 § första stycket 5, må hovrätten uppskjuta avgörandet samt,
om sökanden begär det, ålägga motparten att ställa skälig säkerhet vid
påföljd att beslut om verkställighet eljest kan komma att meddelas.
Bifaller hovrätten ansökningen, verkställes skiljedomen som svensk
domstols laga kraft ägande dom, om ej högsta domstolen efter talan mot
hovrättens beslut förordnar annat. Lag (1971:1254).
10 § Hava i den sak skiljedomen avser framställts flera yrkanden, och
innefattar ej skiljedomen prövning av dem alla, äge hovrätten, när
skäl därtill äro, förelägga sökanden att ställa säkerhet för
återgäldande av belopp, som på grund av senare beslut av skiljemännen
kan komma att honom frångå. Förmår ej sökanden ställa honom avfordrad
säkerhet, som av hovrätten godkännes, varde ansökningen avslagen.
11 § Vad i denna lag är stadgat om utländsk skiljedom äge ej
tillämpning å beslut av skiljemän som, oberoende av skiljeavtal,
tillsatts på grund av stadgande i lag eller förordnande av myndighet.
Särskilda bestämmelser
12 § Vad i 15 § andra stycket av lagen om skiljemän är stadgat om
bevisupptagning under skiljemannaförfarande här i riket äge
tillämpning jämväl där utom riket sådant förfarande äger rum på grund
av skiljeavtal rörande frågan, som enligt svensk lag må hänskjutas
till avgörande av skiljemän. Lag (1946:821).
13 § Är innehållet av främmande lag, som skall tillämpas i mål eller
ärende rörande främmande skiljeavtal eller skiljedom, ej känt för
domstol eller annan myndighet, på vilken tillämpningen ankommer, äge
den förelägga part att i sådant hänseende förebringa bevisning.