Post 10784 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
1932:131 ·
Visa register
Checklag (1932:131)
Departement: Justitiedepartementet L2
Utfärdad: 1932-05-13
Ändring införd: t.o.m. SFS 2006:676
1 kap. Om utställande av check och om checkens form.
1 § Check skall innehålla:
1) benämningen check, införd i själva texten och uttryck å det språk,
varå handlingen är avfattad;
2) ovillkorlig anmodan att betala visst penningbelopp (checksumma);
3) namnet å den, som skall infria checken (trassat, här nedan benämnd
trassatbanken);
4) uppgift å den ort, där betalningen skall erläggas;
5) uppgift å dag och ort för checkens utställande; samt
6) underskrift av den, som utställer checken (utställare, trassent).
2 § Handling, vari saknas något av vad check skall enligt 1 § innehålla,
vare ågiltig såsom check, där ej annat följer av vad nedan i denna
paragraf sägs.
Är ej ort, där betalningen skall erläggas, särskilt angiven, men har
vid trassatbankens namn viss ort blivit utsatt, gälle den såsom
betalningsort. Äro flera orter utsatta vid bankens namn, vare checken
betalbar å den ort, som är först utsatt.
Saknas ortsuppgift, som nu är sagd, och är betalningsorten ej heller
på annat sätt angiven i checken, vare denna betalbar å den ort, där
trassatbanken har sitt huvudkontor.
Check, vari orten för utställandet ej är nämnd men ort är vid
utställarens namn utsatt, skall anses vara där utställd.
3 § Check må ej dragas på annan än bank. Sker det, gälle handlingen ej
såsom check.
4 § Utställare av check skall hos trassatbanken äga ett mot checksumman
svarande tillgodohavande, varöver han, på grund av uttrycklig
överenskommelse eller eljest föreliggande omständigheter, äger förfoga
medelst check. Om straff för den, som till annans förfång utan sådan
täckning utställer check, stadgas i 74 §.
5 § Check må lyda på betalning:
till viss man, med eller utan uttryckligt angivande av att den är "till
order";
till viss man, med tillägg av orden "icke till order" eller motsvarande
uttryck; eller
till innehavaren.
Är check ställd till viss man med tillägg av orden "eller till
innehavaren" eller motsvarande uttryck, gälle den såsom betalbar till
innehavaren.
Check, som inte angiver, till vem betalningen skall ske, vare ock
betalbar till innehavaren.
6 § check må lyda å utställarens egen order.
Den må dragas för tredje mans räkning.
Den må ej dragas på utställaren själv; dock må check, som ej är betalbar
till innehavaren, dragas mellan skilda kontor av samma bank.
7 § Innehåller check bestämmelse om ränta, vare den bestämmelse ogill.
8 § Check må lyda på betalning hos annan bank än trassatbanken, antingen
å ort, där trassatbanken driver sin rörelse, eller å annan ort.
9 § Är checksumma utsatt såväl i bokstäver som i siffror, men till olika
belopp, gälle den i bokstäver utsatta summan.
Är checksumma utsatt flera gånger i bokstäver eller flera gånger i
siffror, gälle, om beloppen äro olika, checken endast för den minsta
summan.
10 § Finnes underskrift å check vara tecknad av person, som icke kan med
laga verkan ingå checkförbindelse, eller är underskrift falsk eller
tecknad i diktad persons namn eller av annan grund utan verkan emot
undertecknaren eller den, å vars vägnar den tecknats, svare övriga
checkgäldenärer likväl för sina förbindelser.
11 § Har någon tecknat sitt namn å check såsom ställföreträdare för
annan, och ägde han ej behörighet att handla å dennes vägnar, svar
e
själv för checkförbindelsen men njute, där han infriar checken, samma
rätt, som skulle tillkommit den andre. Vad nu sagts gälle och om den,
som äger företräda annan men överskridit sin behörighet.
12 § Utställare svare för checkens betalning. Har han gjort förbehåll om
att vara fri från dylik ansvarighet, vare det förbehåll utan verkan.
13 § Har check, som utgivits i ofullständigt skick, blivit utfylld på
ett sätt, som strider mot träffad överenskommelse, må denna omständighet
ej åberopas emot checkinnehavaren, med mindre han vid checkens
förvärvande var i ond tro eller förfor med grov vårdslöshet.
2 kap. Om överlåtelse av check (indossament).
14 § Check, som är ställd till viss man, med eller utan uttryckligt
angivande av att den gäller "till order", må medelst påskrift överlåtas
till annan (indossatarie).
Check, som är ställd till viss man med tillägg av orden "icke till
order" eller motsvarande uttryck, må ej överlåtas i annan form eller med
annan verkan än som i allmänhet gäller i fråga om överlåtelse av
fordran.
Check må överlåtas även till utställaren eller till tidigare överlåtare
eller till någon, som å checken tecknat borgen. Sådan innehavare äge
ånyo överlåta checken.
15 § Överlåtelse skall vara ovillkorlig. Villkor, varav dess giltighet
gjorts beroende, vare utan verkan.
Överlåtelse, som avser en del av checksumman, vare ogill,
Överlåtelse, som tecknas av trassatbanken, vare jämväl ogill.
Överlåtelse till innehavaren gälle såsom överlåtelse in blanco.
Överlåtelse till trassatbanken gälle blott såsom kvitto, utan så är att
banken har flera kontor och överlåtelsen skett till annat kontor än det,
å vilket checken dragits.
16 § Överlåtelse skall tecknas å själva checken eller å ett därvid
häftat blad (allonge). Den skall undertecknas av överlåtaren.
Överlåtelse vare giltig, även om däri ej är nämnt, till vem checken
överlåtes, eller överlåtaren allenast tecknat sitt namn (indossament in
blanco). I sistnämnda fall skall överlåtelsen, för att gälla, vara
tecknad å checkens baksida eller på vidhäftat blad.
17 § Genom överlåtelse varda alla av checken härflytande rättigheter
överflyttade.
Om överlåtelse tecknats i blanco, äge checkinnehavaren:
1) ifylla den med sitt eller annans namn;
2) teckna ny överlåtelse, in blanco eller till annan person; eller
3) överlåta checken till annan person utan att ifylla överlåtelsen eller
teckna ny överlåtelse.
18 § Den, som å check tecknat överlåtelse, vare, såvitt han ej gjort
särskilt förbehåll, ansvarig för checkens betalning.
Han äge förbjuda, att checken ånyo överlåtes; gör han det, vare fri från
ansvarigheten emot dem, till vilka överlåtelse därefter sker.
19 § Har någon i händer en check, som enligt 14 § första stycket gäller
till order, skall han anses som rätt innehavare av checken, så framt han
styrker sin rätt till denna genom en oavbruten följd av överlåtelser,
även om den sista är in blanco. Utstrukna överlåtelser varde härvid
betraktade såsom ej förefintliga. Följer å en överlåtelse in blanco
annan överlåtelse, skall den, som undertecknat den senare, anses hava
förvärvat checken genom överlåtelsen in blanco.
20 § Har överlåtelse tecknats å check, som lyder på betalning till
innehavaren, svare den, som tecknat överlåtelsen, enligt vad nedan
stadgas angående återgångstalan, men checken gälle, oavsett
överlåtelsen, såsom betalbar till innehavaren.
21 § Har check för någon förkommit, på vad sätt det vara må; är checken
ställd till innehavaren eller styrker den, som fått checken i händer,
sin rätt på sätt i 19 § sägs, vare han ej pliktig att lämna checken
ifrån sig, med mindre han vid dess förvärvande var i ond tro eller
förfor med grov vårdslöshet.
22 § Den, mot vilken talan på grund av check göres gällande, äge ej mot
innehavaren framställa invändningar, som grundas på den förres särskilda
förhållande till utställaren eller till föregående checkinnehavare, med
mindre innehavaren vid checkens förvärvande uppsåtligen handlat till
gäldenärens förfång.
23 § Innehåller överlåtelse orden "valuta till indrivning", "till
inkasso" eller annat uttryck, som angiver, att överlåtelsen endast
innefattar ett uppdrag (prokuraindossament), äge innehavaren av checken
att göra gällande alla av denna härflytande rättigheter men icke att
överlåta den annorledes än medelst ny prokuraöverlåtelse.
Checkgäldenär äge, i fall som nu sagts, ej mot checkinnehavaren
framställa andra invändningar än dem han kunnat gör gällande mot
överlåtaren.
Uppdrag, som innefattas i prokuraöverlåtelse, vare ej förfallet, om
överlåtaren dör eller förlorar förmågan att med laga verkan företaga
rättshandling.
24 § Överlåtelse, som tecknas efter det protest eller därmed likställt
bestyrkande äga rum eller efter utgången av den för checkens uppvisande
till betalning bestämda tid, äge ej annan verkan än som i allmänhet
följer av fordrans överlåtande.
Finnes å checken överlåtelse, som ej är dagtecknad, skall den, såframt
ej annat styrkes, anses hava tillkommit, innan protest eller därmed
likställt bestyrkande ägt rum eller tiden för checkens uppvisande gått
till ända.
3 kap. Om bekräftande av check
25 § Har trassatbank försett check med undertecknad påskrift, som giver
anledning till antagande, att checken kommer att av banken betalas
("bekräftas", "certifieras", "noteras", "viseras" eller dylikt), eller
har banken anbragt sin blotta firmateckning å checkens framsida, och
varder checken uppvisad till betalning inom tid, som är stadgad i 29 §,
vare banken pliktig att infria checken.
Tecknas av trassatbanken påskrift, som innefattar förpliktelse att även
efter utgången av den i 29 § stadgade tid infria checken, vare verkan av
påskriften dock ej annan än i första stycket sägs.
Infrias ej checken, äge innehavaren, jämväl där han är utställare, att
på grund av checken omedelbart av trassatbanken kräva att utbekomma
allt, som skall gäldas jämligt 45 och 46 §§.
4 kap. Om checkborgen (aval)
26 § För betalning av checksumman eller en del därav må säkerhet ställas
medelst checkborgen (aval). Sådan borgen må lämnas såväl av
checkgäldenär som av tredje man, dock icke av trassatbanken.
Checkborgen skall tecknas å checken eller ett därvid häftat blad. Sådan
borgen uttryckes genom orden "såsom aval" eller annat motsvarande
uttryck; den skall undertecknas av borgesmannen. Checkborgen må även
lämnas medelst borgesmannens blotta namnteckning å checkens framsida,
dock icke av utställaren. Checkborgen skall utvisa, för vem den ingåtts.
I brist på uppgift härom skall den anses ingången för utställaren.
27 § Den, som tecknat checkborgen, svare lika med den, för vilken borgen
ingåtts.
Hans utfästelse gälle, ändå att den förbindelse, för vilken han gått i
borgen, är ogiltig, dock ej där ogiltigheten härrör av brist i formen.
Har checkborgesman infriat check, inträde han i den rätt checken medför
mot den, för vilken borgen ingåtts, ävensom mot dem, som på grund av
checken äro ansvariga i förhållande till denne.
5 kap. Om uppvisande och betalning av check
28 § Check vare betalbar vid uppvisandet. Varje häremot stridande
bestämmelse är ogill.
Check, som uppvisas till betalning före den dag, då den angives vara
utställd, vare betalbar å uppvisningsdagen.
29 § Check skall uppvisas till betalning inom tjugu dagar eller, om
checken är utställd i något utom Europa beläget land, som ej gränsar
till Medelhavet, inom sjuttio dagar.
Tid, som i första stycket sägs, skall räknas från den dag, som i checken
är angiven såsom utställningsdag.
30 § Har check dragits mellan två orter med olika tidräkning, skall vid
uppvisningstidens bestämmande checken anses utställd den dag, som enligt
betalningsortens tidräkning motsvarar utställningsdagen.
31 § Inlämnas check å avräkningskontor (clearing house), gälle det såsom
uppvisande till betalning.
32 § Har utställaren meddelat trassatbanken, att han återkallar checken,
är banken icke, med mindre annat följer av 25 §, berättigad att erlägga
betalning.
Trassatbanken äge även efter uppvisningstidens utgång infria checken, så
länge den ej blivit återkallad.
Om straff för den, som före uppvisningstidens utgång utan skälig
anledning till checkinnehavarens förfång återkallar check eller förfogar
över täckningen, stadgas i 74 §.
33 § Dör utställare av check, eller förlorar han förmågan att med laga
verkan företaga rättshandling, inverkar detta ej å checkens giltighet.
34 § Då check infrias, varde, där trassatbanken det äskar, checken
utlämnad till banken med därå av innehavaren tecknat kvitto.
Checkinnehavare må ej vägra att mottaga betalning, som täcker allenast
en del av checksumman.
Sker sådan betalning, skall, om trassatbanken det begär, anteckning
därom göras å checken och särskilt kvitto lämnas.
35 § Vid infriande av check, som enligt 14 § första stycket gäller till
order, vare trassatbanken pliktig att förvissa sig om att överlåtelserna
utgör en behörigen sammanhängande följd, men ej att pröva äktheten av
överlåtarnas underskrifter.
36 § Är check ställd att betalas i myntslag, som icke är gångbart å
betalningsorten, må, intill uppvisningstidens utgång, betalning i
stället erläggas i landets mynt efter värdet å betalningsdagen. Erlägges
ej betalning vid checkens uppvisande, äge innehavaren kräva, att den
erlägges i landets mynt, så ock bestämma, huruvida värdet därvid skall
beräknas efter uppvisningsdagens eller betalningsdagens kurs.
Vid beräkning av främmande myntslags värde skola de å betalningsorten
gällande handelsbruk iakttagas, med mindre utställaren föreskrivits, att
checksumman skall beräknas efter en i checken angiven kurs.
Förestående regler äge ej tillämpning, där utställaren föreskrivit
betalning i visst främmande myntslag (förbehåll om effektiv betalning i
främmande mynt).
Är checksumman angiven i myntslag, som har enahanda benämning men olika
värde i det land, där checken utställts, och det, där den skall betalas,
skall det å betalningsorten gällande myntslag antagas vara avsett.
6 kap. Om korsad check
37 § Utställare eller innehavare av check må korsa densamma med den
verkan som nedan i 38 § sägs.
Korsning verkställes genom anbringande av två jämnlöpande streck å
checkens framsida.
Korsning kan vara allmän eller särskild. Korsningen är allmän, då den
består av allenast de två strecken, eller då mellan dessa ordet "bank"
eller motsvarande uttryck anbragts; den är särskild, då namnet å en bank
utsatts mellan strecken.
Allmän korsning må ändras till särskild korsning men särskild korsning
icke till allmän.
Utstrykes korsningen eller namnet å banken, vare det ogillt.
38 § Check med allmän korsning må trassatbanken betala allenast till
bank eller till kund hos trassatanken.
Check med särskild korsning må trassatbanken betala allenast till den
namngivna banken eller, om denna är trassatbanken själv, till en av sina
kunder. Den namngivna banken må dock inkassera checken genom en annan
bank.
Bank må endast av kund eller av annan bank förvärva korsad check och må
ej för andra än de nu nämnda inkassera sådan check.
Check med flera särskilda korsningar må ej av trassatbanken infrias, med
mindre fråga är om två dylika korsningar och den ena avser inkassering
genom avräkningskontor.
Bank, som åsidosätter vad i denna paragraf är stadgat, svare för skadan,
dock icke utöver checksumman.
39 § Där check, som är utställd utom riket, är tvärs över framsidan
försedd med påteckningen "blott till avräkning" eller motsvarande
uttryck, skall vad om korsad check är stadgat äga tillämpning.
7 kap. Om återgångstalan (regress) för bristande betalning
40 § Varder check, som i rätt tid uppvisats, ej infriad, äge innehavaren
väcka återgångskrav mot överlåtare, utställaren och andra
checkgäldenärer, sedan betalningens uteblivande styrkts:
1) genom en av offentlig myndighet upprättad handling (protest);
2) genom av en trassatbanken å checken tecknad, daterad förklaring, vari
dagen för uppvisandet angives; eller
3) genom en av ett avräkningskontor avgiven, daterad förklaring, som
utvisar, att checken dit inlämnats i rätt tid men icke infriats.
41 § Protest eller därmed likställt bestyrkande skall verkställas före
uppvisningstidens utgång.
Om uppvisandet ägt rum å uppvisingstidens sista dag, må protest eller
därmed likställt bestyrkande äga rum påföljande söckendag.
42 § Har betalning uteblivit, åligger det checkinnehavaren att härom
giva den, som senast tecknat överlåtelse å checken, så ock utställaren,
underrättelse senast fjärde söckendagen från det protest eller därmed
likställt bestyrkande ägde rum eller, där förebehåll gjorts om återgång
utan kostnad, från uppvisningsdagen. Varje överlåtare, som mottagit
sådan underrättelse, skall sist andra söckendagen därefter om
förhållandet lämna meddelande till den, som näst före honom tecknat
överlåtelse å checken, med uppgift å namn och adresser å dem, som lämnat
föregående underrättelser, och så vidare, till dess meddelandet nått
utställaren. Tiden av två söckendagar räknas från mottagandet av den
föregående underrättelsen.
Då, på sätt i nästföregående stycke stadgas, underrättelse givits
checkgäldenär, skall inom samma tid enahanda underrättelse meddelas den,
som må hava för honom ingått checkborgen.
I händelse överlåtare icke utsatt sin adress eller denna är oläslig,
skall skyldigheten att lämna underrättelse anses fullgjord, om den
lämnas den överlåtare, som närmast föregår honom.
Den, som är pliktig att meddela underrättelse, varom nu sagts, äge lämna
den på vad sätt som helst, jämväl medelst blotta översändandet av
checken.
Det åligger honom att styrka, att underrättelsen lämnats inom den
föreskrivna tiden. Denna skall anses iakttagan, om före dess utgång brev
innehållande underrättelsen avlämnats till posten.
Försummelse att giva underrättelse inom ovan nämnd tid medföre ej
förlust av återgångskrav, men väl ansvarighet för den skada, som kan
hava förorsakats av försummelsen. Ej må dock i ty fall skadestånd sättas
högre än till checksumman.
43 § Utställare, överlåtare eller checkborgesman äge, genom att å
checken insätta orden "retur utan kostnad", "utan protest" eller annat
motsvarande uttryck och förse påteckningen med sin underskrift, fritaga
checkinnehavaren från skyldigheten att för bevarande av sin rätt till
återgångstalen upptaga protest eller ombesörja därmed likställt
bestyrkande.
Sådant förbehåll fritage icke innehavaren från skyldighet vare sig att
uppvisa checken inom föreskriven tid eller att giva underrättelse såsom
i 42 § sägs. Den, som mot checkinnehavaren påstår, att föreskriven tid
icke iakttagits, har att därom föra bevis.
Har förbehåll, som nu sagts, gjorts av utställaren, äge det verkan i
avseende å alla checkgäldenärerna; är förbehållet gjort av överlåtare
eller av checkborgesman, äge det ej verkan i fråga om annan än denne.
Har, oaktat förbehåll från utställarens sida, innehavaren låtit
verkställa protest eller därmed likställt bestyrkande, stånde han själv
kostnaden. Är förbehåll gjort av överlåtare eller checkborgesman, må,
där protest eller därmed likställt bestyrkande ändock ägt rum, talan om
återgäldande av kostnaden härför göras gällande mot varje checkgäldenär.
44 § Checkgäldenärer vare i förhållande till innehavaren ansvariga, en
för alla och alla för en.
Checkinnehavaren äge anställa talan mot vilken som helst av dem,
antingen mot envar för sig eller mot flera gemensamt, utan att vara
bunden vid den ordning, i vilken deras förpliktelser ingåtts.
Samma rätt tillkomme varje checkgäldenär, som infriat checken,
Har talan anhängiggjorts mot en av checkgäldenärerna, utgöre den
omständighet ej hinder för talans anställande mot annan checkgäldenär,
ändå att han i ordningen följer efter den, mot vilken talan först
gjordes gällande.
45 § Checkinnehavare äge rätt att av den, mot vilken han väcker
återgångskrav, bekomma:
1) den ej erlagda checksumman;
2) ränta efter sex för hundra om året från uppvisningsdagen; samt
3) ersättning för kostnader för protest eller därmed likställt
bestyrkande, utgifter för underrättelser, som avses i 42 §, ävensom
andra kostnader.
46 § Den, som inlöst check, äge rätt att av dem, som i förhållande till
honom svara för checken, bekomma:
1) hela det belopp han själv betalt;
2) ränta å detta belopp efter sex för hundra om året från den dag han
erlagt betalningen; samt
3) ersättning för egna utgifter.
47 § Varje checkgäldenär, mot vilken återgångskrav är väckt eller kan
göras gällande, äge, mot gäldande av återgångsfordringen, rätt att
utbekomma checken jämte protesten eller det därmed likställda
bestyrkandet och kvitterad räkning.
Överlåtare, som inlöst checken, äge utstryka sin egen och efterföljande
överlåtelser.
48 § Kan uppvisande av check eller ock protest eller därmed likställt
bestyrkande ej inom behörig tid äga rum på grund av lagbud, som
utfärdats inom eller utom riket, eller annat oöverstigligt hinder (force
majeure), varde tiden för sådan åtgärds företagande förlängd.
Innehavaren av checken vare pliktig att om sådant hinders förekomst utan
dröjmsål lämna underrättelse till den, som senast tecknat överlåtelse å
checken, samt att om denna underrättelse göra anteckning å checken eller
därvid häftat blad; och skall denna antecknad vara dagtecknad och av
innehavaren underskriven. I övrigt äge bestämmelserna i 42 §
tillämpning.
Efter hindrets upphörande åligger innehavaren att ofördröjligen uppvisa
checken till betalning samt, om så erfordras, upptaga protest eller
ombesörja därmed likställt bestyrkande.
Fortfar hindret längre än femton dagar efter den dag, före eller efter
uppvisningstidens ugång, då innehavaren om hindret underrättat den, som
senast tecknat överlåtelse å checken, må återgångskrav göras gällande
utan att uppvisande eller protest eller därmed likställt bestyrkande
föregått.
Händelse, som berör allenast checkinnehavaren eller den, åt vilken han
uppdragit checkens uppvisande eller föranstaltande av protest eller
därmed likställt bestyrkande, skall ej anses såsom hinder, varom i denna
paragraf sägs.
8 kap. Om duplett av check.
49 § Den, som vill draga check gällande till order eller till viss man
och betalbar utom riket, må utställa checken i flera lika lydande
exemplar. Varje exemplar skall innehålla nummerbeteckning i själva
texten; äro exemplaren ej sålunda betecknade, gälle vart och ett såsom
självständig check.
50 § Infriande av ett checkexemplar medföre frihet från vidare
betalningsskyldighet för checken, ändå att förbehåll ej träffats att
genom sådant infriande övriga exemplar bliva kraftlösa; dock svare
trassatbanken efter ty i 25 § sägs för varje exemplar, som är försett
med bankens bekräftelse och icke till banken återställts.
Överlåtare, som till olika personer överlåtit exemplar av checken, så
ock annan, som senare överlåtit checkexemplar, svare för varje
utelöpande exemplar som är försett med hans namnteckning.
9 kap. Om ändringar i check.
51 § Har check undergått ändring i texten, svare de, som efter ändringen
tecknat sitt namn å checken, jämlikt den ändrade texten. De, som förut
tecknat sitt namn å checken, vare ansvariga jämlikt den ursprungliga
texten.
10 kap. Om checks preskription.
52 § Fordran, som tillkommer checkinnehavare mot överlåtare, utställaren
och övriga checkgäldenärer, vare preskriberad sex månader från utgången
av uppvisningstiden.
Har checkgäldenär inlöst checken, preskriberas hans fordran mot övriga
checkgäldenärer sex månader från den dag, då han själv inlöste checken
eller mot honom vidtogs åtgärd, som i 53 § sägs.
53 § Checkpreskription avbryts genom:
delgivning av stämning till svensk domstol, kungörande av
rättegång vid svensk domstol eller delgivning av ansökan om
betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten i Sverige;
checkfordringens åberopande för kvittning vid svensk domstol;
fordringens bevakning i gäldenärens här i riket anhängiga
konkurs; eller
dess anmälande under här i riket pågående ackordsförhandling
utan konkurs.
Genom checkfordrans anhängiggörande vid domstol i främmande
stat avbrytes preskription, där gäldenären har hemvist i den
staten eller, utan invändning mot domstolens behörighet,
inställer sig i målet eller personligen erhållit del av
stämningen. Lika med checkfordrans anhängiggörande vid utländsk
domstol anses kungörande av rättegång vid sådan domstol enligt
där gällande lag. Har i främmande stat fordringen bevakats i
checkgäldenärs konkurs eller anmälts under ackordsförhandling
utan konkurs, vare preskription därigenom avbruten, där
checkgäldenären vid konkursens eller ackordsförhandlingens
början hade hemvist i den främmande staten. Checkfordrans
åberopande för kvittning vid utländsk domstol medföre ock
avbrott i preskription.
Preskription avbrytes icke i förhållande till annan än den, mot
vilken åtgärd för preskriptionens avbrytande vidtagits, men
avbrottet gälle till fördel för alla checkgäldenärer, vilka
föregå den, som vidtagit åtgärden.
Har preskription avbrutits, men varder det mål eller ärende,
vari checkkravet gjorts gällande, ej fört till slut, skall ny
preskriptionstid begynna att löpa från den dag, då målet eller
ärendet sist handlades.
Möter för vidtagande av åtgärd för preskriptionens avbrytande
hinder, som i 48 § sägs, vare checkrätten bevarad, därest
åtgärden företages inom en månad efter hindrets upphörande.
Lag (2006:676).
11 kap. Allmänna bestämmelser.
54 § Såsom bank anses i denna lag, förutom envar som får driva
bankrörelse, även kreditmarknadsföretag samt bolag eller annan
inrättning, som enligt Konungens särskilda medgivande må
tillhandagå med hållande av checkräkning. Lag (2004:418).
55 § Checks uppvisande till betalning samt upptagande av protest må äga
rum allenast å söckendag.
Då den sista dagen av stadgad tid för vidtagande av åtgärd beträffande
check, särskilt dennas uppvisande till betalning eller verkställande av
protest eller därmed likställt bestyrkande, är söndag eller annan allmän
helgdag, varde tiden utsträckt att omfatta jämväl påföljande söckendag.
Vid tids beräknande skola mellanliggande helgdagar medräknas.
Likställda med allmän helgdag enligt denna lag äro lördagar samt
midsommarafton, julafton och nyårsafton. Lag (1974:758).
56 § Vid beräkning av tid, inom vilken enligt denna lag åtgärd skall
vidtagas, varde den dag, från vilken tiden skall löpa, ej medräknad.
Uppskovsdagar äge enligt denna lag ej rum.
57 § Är checkfordran preskriberad, eller har checkrätten gått förlorad
genom försummelse att företaga någon för dess bevarande föreskriven
handling, stånde dock checkinnehavaren öppet att, såsom i vanligt
skuldfordringsmål, hos checkgäldenär utsöka vad denna till
fordringsägarens skada skulle vinna, där fordringen förfölle; och skall,
i saknad av utredning om annat förhållande, utställaren anses till
fordringsägarens skada göra vinst, motsvarande checksumman, där
fordringen förfaller.
12 kap. Om förhållandet till främmande lag.
58 § Svensk medborgares behörighet att ingå checkförbindelse varde, ändå
att han ej här i riket hade hemvist eller att förbindelsen är ingången
utom riket, bedömd efter svensk lag.
Utländsk meborgares behörighet att ingå checkförbindelse varde bedömd
efter lagen i den stat han tillhör. Innehåller nämnda lag, att en annan
stats lag skall tillämpas, lände det till efterrättelse.
Är enligt lag, som sålunda skall gälla, utländsk medborgare obehörig att
ingå checkförbindelse, vare han ändock här i riket för dylik förbindelse
ansvarig, där han åtagit sig den inom en stat, enligt vars lag han var
därtill behörig.
59 § Frågan å vem check må dragas varde bedömd enligt lagen i den stat,
där checken skall betalas; dock vare check, som utställts i annan stat,
ej i något fall ogiltig på den grund att den dragits å någon, som enligt
nämnda lag ej kan vara trassat.
Är enligt vad i första stycket sägs handling ogiltig såsom check,
inverkar detta ej på giltigheten av förbindelse, som å handlingen
tecknas i stat, enligt vars lagstiftning den, å vilken checken dragits,
skulle kunnat vara trassat.
60 § I fråga om checkförbindelses form skall lagen i den stat, där
förbindelsen undertecknats, lända till efterrättelse; dock vare i varje
händelse tillfyllest, att lagen å betalningsorten blivit iakttagen.
Där, på grund av vad nu är sagt, checkförbindelse saknar giltighet, men
den skulle varit gällande, om den tillkommit i viss annan stat, där
förbindelse senare åtecknats checken, må den tidigare förbindelsens
ogiltighet ej medföra, att även den senare anses ogiltig.
61 § Rättsverkningarna av checkförbindelse skola, där ej här nedan
annorledes stadgas, bedömas enligt lagen i den stat, där förbindelsen
undertecknades.
62 § Tid för framställande av återgångskrav skall i fråga om samtliga
checkgäldenärer beräknas enligt lagen i den stat, där checken
utställdes.
63 § Enligt lagen i den stat, där check är betalbar, skall bedömas:
1) om checken måste vara betalbar vid uppvisandet eller om den må
utställas att betalas viss tid efter uppvisandet samt verkan därav, att
checken daterats för senare dag än den verkliga dagen för utställandet;
2) uppvisningstiden;
3) om checken må godkännas, bekräftas eller viseras samt verkan av
påskrift härom;
4) om innehavaren må fordra betalning, som täcker allenast en del av
checksumman, och om han är pliktig att mottaga sådan betalning;
5) om checken må korsas eller förses med påteckningen "blott till
avräkning" eller motsvarande uttryck samt om verkan av sådan åtgärd;
6) om innehavaren äger särskild rätt till täckningen och beskaffenheten
av sådan rätt;
7) om utställaren må återkalla checken eller eljest vidtaga åtgärd till
förhindrande av dess betalning;
8) vilka åtgärder må vidtagas, när checken obehörigen frånhänts
innehavaren eller förkommit; samt
9) om protest eller därmed likställt bestyrkande erfordras för bevarande
av rätt till återgångstalen mot överlåtare, utställaren eller annan
checkgäldenär.
64 § Beträffande tiden och sättet för verkställande av protest eller
därmed likställt bestyrkande, så ock beträffande sättet för
verkställande av andra åtgärder, som äro av nöden för utövande eller
bevarande av rätt på grund av check, gälle lagen i den stat, där protest
eller annan åtgärd, varom fråga är, skall verkställas.
65 § Skall, efter ty här förut är sagt, i visst mål främmande lag lända
till efterrättelse, och är ej innehållet i den främmande lagen för
rätten känt, äge rätten förelägga part att i sådant hänseende förebringa
utredning.
66 § Protest tas upp av Kronofogdemyndigheten, av en särskild
förrättningsman som länsstyrelsen förordnar eller av notarius
publicus. Lag (2006:676).
67 § Protest skall, där ej annat överenskommits, upptagas å tid, då
banken plägar hållas öppen för allmänheten, eller, å dag då banken ej
hålles öppen, mellan klockan 9 förmiddagen och 7 eftermiddagen. Är ej
någon, som äger att företräda banken, att träffa, må protesten upptagas
vid bankens lokal. Beträffande protest av utländsk check, som dragits i
annan än bank, gälle vad om växel är stadgat.
I fråga om checks uppvisande till betalning skall vad nu är sagt om
protest äga tillämpning.
68 § Vid protest skall checken medföras av förrättningsmannen eller
någon, som honom åtföljer; och skall anteckning av protesten av
förrättningsmannen göras å checken.
69 § Över protest skall föras protokoll. I detta skall införas: checken
med allt vad därå finnes tecknat; den sökandes påstående; det svar, som
gives av den, som protesten gäller, eller anmärkning att svar ej kunnat
erhållas eller att han ej kunnat träffas; uppgift på platsen varest och
tiden när protesten sker; samt underskrift av förrättningsmannen.
70 § Förrättningsmannen, som vid upptagande av protest medför checken,
skall anses bemyndigad att uppbära betalning, med mindre
checkinnehavaren meddelat banken, att sådant ej är åsyftat.
71 § Om laga domstol i checkmål gäller vad som är föreskrivet för
tvistemål. Lag (1991:878).
72 § På framställning av käranden skall rätten,om synnerligt hinder ej
möter och svaranden är så till hands att han kan infinna sig, utsätta
första inställelse till samma dag som stämning sökes eller näst
följande dag. Lag (1978:772).
73 § Har upphävts genom lag (1981:813).
14 kap. Straffbestämmelser.
74 § har upphävts genom lag (1994:1414).
75 § har upphävts genom lag (1964:192).
Övergångsbestämmelser
1991:856
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande i fråga om mål om lagsökning där talan
väckts före ikraftträdandet.