Post 10741 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
1935:46 ·
Visa register
Lag (1935:46) om tillsyn i vissa fall å oskiftat dödsbo efter medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge
Departement: Justitiedepartementet L2
Utfärdad: 1935-03-01
Ändring införd: t.o.m. SFS 1935:406
Författningen har upphävts genom: SFS 2015:417
Upphävd: 2015-08-17
1 § Där, jämlikt 4 § i lagen om dödsbo efter dansk, finsk, isländsk
eller norsk medborgare som hade hemvist här i riket, efterlevande
make, som jämväl här har hemvist, av svensk domstol förklaras
berättigad att i enlighet med lagen i den dödes hemland övertaga boet
såsom oskiftat, och maken är förmyndare för omyndig bröstarvinge efter
den döde, förordne rätten god man att över boets förvaltning hava
sådan tillsyn som enligt den främmande lagen åligger förmyndare eller
förmynderskapsmyndighet.
2 § Det åligger överförmyndaren att utöva tillsyn över att gode mannen
behörigen fullgör sitt uppdrag. Finnes god man icke vara lämplig,
varde han entledigad, då det yrkas av överförmyndaren eller
förhållandet eljest varder kunnigt. Dör gode mannen, skall det av den,
som har hans kvarlåtenskap i sin vård, anmälas hos rätten. Tager
efterlevande maken hemvist inom annan rätts domvärjo, varde det av
överförmyndaren anmält hos den rätt, som förordnat gode mannen; och
pröve rätten, huruvida gode mannen ändock må bibehållas vid sin
befattning. Varder han entledigad, göre rätten därom anmälan hos den
andra rätten, och förordne denna god man i den entledigades ställe.
Tager den efterlevande hemvist utom riket, vare gode mannens
förordnande förfallet.
3 § Har efterlevande make, som hade hemvist utom riket, av myndighet i
fördragsslutande stat förklarats berättigad att sitta i oskiftat bo,
och bosätter sig maken sedermera här i riket, varde, där efter den
döde finnes omyndig bröstarvinge för vilken maken är förmyndare, god
man för arvingen förordnad av rätten i den ort, där maken tagit
hemvist; och gälle om sådan god man vad i 1 och 2 §§ sägs.
4 § Påkallar god man eller överförmyndare arvode för uppdrag, som i
denna lag avses, pröve rätten, huruvida och med vilket belopp arvode
skall av den efterlevande gäldas.