Regeringskansliets rättsdatabaser

När i tjänsten rörande ärende handräckning erfordras för delgivning av beslut, kallelse eller underrättelse av varjehanda slag, tillställande av handlingar eller annat, införskaffande av upplysning eller infordrande av uppgifter enligt blankett, frågeformulär eller eljest, har domstol, civil, militär och ecklesiastik ämbetsmyndighet samt ämbets- och tjänsteman, för vilken sådan handräckningsåtgärd är av nöden, att göra framställning därom omedelbart hos den, vilken det enligt lag eller särskild författning tillkommer att sådan ämbetsåtgärd vidtaga eller upplysning anskaffa. Den upplysning eller redovisning, som av den emottagna framställningen föranledes, skall i samma ordning lämnas den, från vilken framställningen kommit. I fall, varom nu är sagt, må dock länsstyrelse eller annan ämbetsmyndighet anlitas såsom mellanhand, när frågan rörer person, vars hemvist ej är med säkerhet känd, eller område, som ej kan utan länsstyrelses eller sådan myndighets medverkan bestämmas, eller ock saken är av beskaffenhet att vara av betydelse för länsstyrelsens eller annan anlitad ämbetsmyndighets verksamhet, eller dess särskilda kontroll eller yttrande, i anseende till sakens vikt, anses av nöden. Om förfarandet vid påkallande av handräckning för uttagande av krono- och kommunalutskylder och allmänna avgifter samt böter ävensom för hämtning av värnpliktiga, som uteblivit från tjänstgöring m.m., gäller vad därutinnan särskilt är stadgat. För meddelande mellan centralt ämbetsverk och dess underordnade i orterna må länsstyrelserna eller annan ämbetsmyndighet anlitas såsom mellanhand allenast i det fall, att sådant finnes påkallat av särskilda förhållanden. Vad i denna kungörelse stadgas skall äga tillämpning jämväl där enligt särskild författning eller eljest meddelad bestämmelse vederbörande ämbetsmyndighet äger att för utförande av vissa handräckningar m.m. vända sig till Konungens befallningshavande.