Regeringskansliets rättsdatabaser

Inledande bestämmelser 1 § Till staten skall årligen erläggas förmögenhetsskatt enligt i denna lag givna bestämmelser. Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till statlig förmögenhetsskatt stadgas i taxeringslagen. Vid taxeringen till förmögenhetsskatt skall bestämmelserna i 3, 4 och 65 §§ kommunalskattelagen (1928:370) samt 2 § 12 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt äga motsvarande tillämpning. Beskattningsår är dock alltid det kalenderår som närmast föregått taxeringsåret. I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmelser äga tillämpning vid taxeringen till förmögenhetsskatt, skall likaledes anvisningarna till kommunalskattelagen i motsvarande delar lända till efterrättelse. Begreppen rörelse och jordbruksfastighet har den betydelse som anges i kommunalskattelagen i dess lydelse intill den 1 juli 1990. Lag (1991:416). Skattepliktig förmögenhet 2 § Skattepliktig förmögenhet utgör kapitalvärdet av den skattskyldiges nedan i 3 § 1 mom. angivna tillgångar, i den mån samma värde överstiger kapitalvärdet av hans skulder. Skattepliktig förmögenhet beräknas med hänsyn till förhållandena vid utgången av beskattningsåret och med iakttagande av bestämmelserna i denna lag. Lag (1974:859). 3 § 1 mom. Vid förmögenhetsberäkningen skola, i den mån ej annat framgår av 2 mom. här nedan, såsom tillgångar upptagas: a) fastighet; b) tomträtt, vattenfallsrätt; c) lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i skattskyldigs förvärvsverksamhet eller att däri omsättas eller förbrukas, såsom djur samt maskiner och andra inventarier, råämnen, varor, jordbruks- och skogsprodukter, förbrukningsartiklar och dylikt, gruvor, patent- och förlagsrätter, rätt till skogsavverkning å annans mark samt rätt till stenbrott och dylikt; d) kapital, som finnes kontant tillgängligt eller utlånats eller nedlagts i obligationer eller insatts i bank eller annorstädes eller bestått av andra fordringar eller av aktier eller andelar i ekonomiska föreningar, bolag, värdepappersfonder eller rederier eller av optionsrätter till nyteckning eller köp av aktier, om sådan optionsrätt är föremål för omsättning på kapitalmarknaden, eller av andel i oskiftat dödsbo som vid taxering till statlig inkomstskatt skall behandlas såsom handelsbolag, i den mån samma kapital icke är att hänföra till i c) här ovan nämnd egendom; e) lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans familjs personliga bruk och bekvämlighet och av beskaffenhet att böra hänföras till yttre inventarier, såsom ekipage, ridhästar, automobiler, motorcyklar, lustjakter, motorbåtar och dylikt, så ock smycken; f) besittningsrätt till fastighet, där innehavaren ej enligt 7 § skall likställas med ägare, såvida rättigheten är utan vederlag eller mot visst belopp en gång för alla upplåten för innehavarens livstid eller för tid, som icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång; g) rätt till ränta, avkomst av fastighet eller annan stadigvarande förmån, som icke avses i f) här ovan, såvida rättigheten är förhandenvarande och bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid eller för tid, som icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång; h) livförsäkring, som meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse, i den omfattning som anges i punkt 6 av anvisningarna. Lag (1991:416). 3 § 2 mom. Såsom tillgångar vid förmögenhetsberäkningen upptages icke: a) värdet av annan försäkring än livförsäkring; b) rätt till undantagsförmåner, till pension eller annan livränta, som utgår på grund av försäkring, till pension och annan förmån, som annorledes än i följd av försäkring åtnjutes på grund av förutvarande tjänsteförhållande, samt till livränta som, enligt vad i lag eller särskild författning är stadgat, annorledes än på grund av försäkring utgår vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring; c) rätt till annan ränta, avkomst eller förmån än i b) avses, därest densamma är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid samt värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1 000 kronor; d) rätt till förmögenhet, varav annan för närvarande åtnjuter avkastningen; e) möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för den skattskyldiges och hans familjs personliga bruk; f) konstverk, bok-, konst- och därmed jämförliga samlingar, så framt ej ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten tillgängliga; g) sådana tillgångar, som avses i 1 mom. e) här ovan, därest sammanlagda värdet av dessa tillgångar icke överstiger 1 000 kronor; h) patent- och förlagsrätter, som icke äro tillgångar i näringsverksamhet hänförlig till rörelse, ävensom rätt till firmanamn, varumärke, mönsterskydd, tidnings titel och dylikt; i) förråd av livsmedel eller andra förnödenheter, som äro avsedda för den skattskyldiges och hans familjs personliga behov, samt kontant hushållskassa eller därmed jämförlig, för den skattskyldiges löpande utgifter avsedd kassa; j) fastighet, som året före taxeringsåret undantagits från skatteplikt enligt 3 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152), utom såvitt fråga är om tillbehör till fastigheten som avses i 2 kap. 3 § jordabalken. (Se vidare anvisningarna.) Lag (1991:416). 4 § Fastighet tas upp till taxeringsvärdet året före taxeringsåret. Var sådant värde inte åsatt då räknas inte något värde för fastigheten. Har en fastighets taxeringsvärde sänkts vid särskild fastighetstaxering på grund av skogsavverkning eller täktverksamhet eller till följd av brand, vattenflöde eller jämförlig händelse skall fastigheten tas upp till det taxeringsvärde, som åsätts för taxeringsåret. Finns sådana tillbehör till fastigheten, som avses i 2 kap. 3 § jordabalken, skall dessa tas upp särskilt. Bestämmelserna i tredje stycket om värdesättning av lös egendom tillämpas vid värderingen. Tomträtt eller vattenfallsrätt skall tas upp till det värde, som rättigheten med hänsyn till villkor och återstående tid för upplåtelsen kan anses ha betingat vid en försäljning under normala förhållanden. Lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i näringsverksamhet hänförlig till jordbruk med binäringar, skogsbruk eller rörelse, skall värdesättas i enlighet med vedertaget affärsbruk inom det slag av verksamhet, som egendomen är nedlagd i. Fordran, som löper med ränta, skall, om den inte är tillgång i näringsverksamhet hänförlig till rörelse, tas upp till sitt kapitalbelopp med tillägg för förfallen ränta. Fordran, som inte är förfallen och på vilken ränta inte skall beräknas för tiden före förfallodagen, uppskattas till belopp som utgör dess värde enligt vid denna lag fogad tabell I. Osäker fordran tas upp till det belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran tas inte upp. Värdepapper uppskattas med tillämpning av bestämmelserna i punkt 5 av anvisningarna till 3 och 4 §§. Annan ränta, avkomst eller förmån, som utgår för obegränsad tid och inte utgör frälseränta, uppskattas till tjugo gånger det belopp som den har uppgått till under beskattningsåret. Kapitalvärdet av ränta, avkomst, eller förmån, som utgår på livstid eller viss tid, uppskattas efter det belopp som rättigheten har motsvarat under beskattningsåret och enligt de vid denna lag fogade tabellerna II och III. Rättighet, som inte är bestämd att utgå under någons livstid men ändå är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, som om den skulle ha utgått för den berättigades livstid, dock högst till tio gånger det värde, som rättigheten senast har motsvarat för helt år. Är rättighet beroende av längden av flera personers liv på så sätt, att rättigheten upphör vid den först avlidnes död, bestäms rättighetens kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Är rättigheten däremot oförändrad till den sist avlidnes död, beräknas värdet efter den yngstes ålder. Andel i ekonomisk förening, vars behållna tillgångar vid likvidation endast delvis skall skiftas mellan medlemmarna, skall tas upp till ett värde motsvarande den del av föreningens förmögenhet som skulle ha fallit på andelen om föreningen hade trätt i likvidation. Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett värde som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det taxeringsvärde som gäller för föreningens eller bolagets fastighet vid beskattningsårets utgång och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det senaste räkenskapsår som avslutats före den 1 juli under beskattningsåret. Övrig lös egendom tas upp till det värde, som den kan anses ha betingat vid försäljning under normala förhållanden. Beträffande tillgångar i näringsverksamhet hänförlig till jordbruk med binäringar, skogsbruk och rörelse gäller vidare särskilda bestämmelser i punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§. (Se vidare anvisningarna.) Lag (1991:416). 5 § Skuld, som löper med ränta och icke hör till näringsverksamhet hänförlig till rörelse, skall upptagas till sitt kapitalbelopp utan tillägg av under året upplupen men ej förfallen ränta. Angående beräkningen av kapitalvärdet av skuld, som ej är förfallen och därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen, ävensom av kapitalvärdet av förpliktelse, vilken innefattar skyldighet att till annan utgiva undantagsförmåner, pension, annan livränta eller därmed jämförlig avgift, skall vad i 4 § stadgas angående beräkningen av kapitalvärdet av fordran eller av ränta, avkomst, förmån eller annan rättighet äga motsvarande tillämpning. Borgensförbindelse, för vilken betalningsskyldighet ännu ej inträtt, så ock annan villkorlig skuld får ej avdragas vid beräkningen, liksom ej heller vid beskattningsårets utgång oreglerade hushållsskulder och därmed jämförliga skulder. Avdrag medgives dock dels för värdet av sådan garantiavsättning för vilken avdrag medgives vid inkomsttaxeringen, dels för skuld avseende sådant villkorligt stöd på vilket vid eftergift av återbetalningsskyldigheten skall tillämpas bestämmelserna i punkt 9 åttonde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). Avdrag medges inte för skuld som avser kapital som nedlagts i fastighet, som enligt 3 § 2 mom. j) inte skall upptas som tillgång vid förmögenhetsberäkningen. Under avdragsgilla skulder inbegripas även oguldna skatter av nedannämnda slag, nämligen dels debiterad preliminär skatt, som påförts den skattskyldige för året näst före det taxeringsår, varom fråga är, eller för något föregående år, dels slutlig skatt, som påförts den skattskyldige på grund av taxering under förstnämnda år eller under något föregående år, dels ock tillkommande skatt, varå den skattskyldige erhållit debetsedel under förstnämnda år eller tidigare. Vidare inbegripas återbetalningspliktiga studiemedel enligt studiestödslagen (1973:349). (Se vidare anvisningarna.) Lag (1991:416). Skattskyldighet för förmögenhet 6 § 1 mom. Skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet åligger, såframt ej annat föreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs: a) fysiska personer, vilka var bosatta här i riket vid beskattningsårets utgång, och dödsbon efter personer, som vid dödsfallet var bosatta här i riket, med undantag av dödsbon som vid taxering till statlig inkomstskatt skall behandlas såsom handelsbolag, samt sådana familjestiftelser som avsågs i 10 a § andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse intill den 1 juli 1990: för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i riket eller å utländsk ort; b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar inte på grund av medlemskapet äger del i föreningens eller samfundets förmögenhet, sådan juridisk person som förvaltar samfällighet enligt lagen (1952:166) om häradsallmänningar eller lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna eller förvaltar sockenallmänning, sockensamfälld mark eller mark som av ålder är samfälld o.d. enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, ävensom andra stiftelser än familjestiftelser, samtliga dock endast om och i den mån de är skyldiga att erlägga skatt för inkomst och om ej annat följer av femte stycket: för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i riket eller å utländsk ort; c) fysiska personer, vilka inte var bosatta här i riket vid beskattningsårets utgång, och dödsbon efter personer, som vid dödsfallet inte var bosatta här i riket, samt utländska bolag: för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång haft här i riket nedlagd, till den del den icke utgjorts av svenska aktier eller andelar i svensk värdepappersfond, dock att skattskyldighet föreligger för sådana aktier och andelar, som varit nedlagda i näringsverksamhet hänförlig till rörelse som bedrivits från fast driftställe här i riket. För skattskyldiga, om vilka i 18 § förmäles, bestämmes skyldigheten att erlägga skatt för förmögenhet efter de i samma paragraf meddelade föreskrifter. Hypoteksföreningar och föreningsbanker är frikallade från skattskyldighet för förmögenhet. Utländska livförsäkringsanstalter är frikallade från skattskyldighet för förmögenhet, som hänför sig till här i riket bedriven försäkringsrörelse. Skattskyldiga som avses i 7 § 3--6 mom. lagen om statlig inkomstskatt är frikallade från skattskyldighet för förmögenhet. För förmögenhet nedlagd i näringsverksamhet hänförlig till rörelse föreligger skattefrihet dock endast om den skattskyldige är frikallad från skattskyldighet för inkomst av rörelsen. Lag (1991:416). 6 § 2 mom. Med här i riket nedlagd förmögenhet avses: a) tillgångar, som omförmälas i 3 § 1 mom. a) och b), försåvitt desamma finnas här i riket; b) tillgångar, som omförmälas i 3 § 1 mom. c) och d), försåvitt desamma finnas här i riket och äro avsedda för företag, som av skattskyldig härstädes bedrives; samt c) svenska aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar, bolag, värdepappersfonder och rederier, i den mån dessa tillgångar icke ingå under b) i detta mom. När skattskyldighet för förmögenhet är begränsad enligt vad i 1 mom. stadgas, får vid förmögenhetsberäkningen avdrag ske allenast för skuld, som häftar vid den förmögenhet skattskyldigheten avser. (Se vidare anvisningarna.) Lag (1991:416). 7 § I fråga om skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet likställas med ägare: a) den som innehar fast eller lös egendom med fideikommissrätt; b) innehavare av fastighet med stadgad åborätt; innehavare av så kallad ofri tomt i stad och den som eljest innehar fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt; c) efterlevande make, som under sin livstid äger åtnjuta avkastningen av förmögenhet, tillhörande den först avlidne makens kvarlåtenskap; d) annan, som under sin livstid äger åtnjuta avkastningen av förmögenhet, vartill äganderätten tillagts någon hans avkomling, adoptivbarn eller adoptivbarns avkomling; e) den som i enlighet med stiftelses ändamål att tillgodose viss familjs eller vissa familjers ekonomiska intressen under sin livstid äger åtnjuta avkastningen av förmögenhet, vartill äganderätten tillkommer stiftelsen; f) så ock eljest den som äger åtnjuta avkastningen av förmögenhet, vartill äganderätten tillkommer annan, därest sådant förhållande föreligger, att han finnes i avseende, varom nu är fråga, skäligen böra betraktas såsom förmögenhetens ägare. Föreskrifterna i e) och f) här ovan må dock ej föranleda till att förmögenheten beräknas högre än till tjugofem gånger det belopp, som avkastningen av förmögenheten utgjort under nästföregående beskattningsår. Med ägare likställs också, i fråga om livförsäkring, sådan förmånstagare som har förfoganderätt till försäkringen. Lag (1986:1227). (Se vidare anvisningarna.) 8 § Skattskyldig med hemmavarande barn under 18 år taxeras även för barnets förmögenhet, om barnet enligt 2 kap. 4 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter inte skall lämna självdeklaration för beskattningsåret. Barnets förmögenhet räknas då in i den skattskyldiges skattepliktiga förmögenhet. Lag (1991:416). Beräkning av statlig förmögenhetsskatt 9 § Statlig förmögenhetsskatt skall utgå i förhållande till den på nedan angivet sätt bestämda beskattningsbara förmögenheten. Såsom beskattningsbar förmögenhet upptages den skattskyldiges skattepliktiga förmögenhet vid beskattningsårets utgång. Den beskattningsbara förmögenheten avrundas nedåt till helt tusental kronor. Lag (1981:1001). 10 § Fysisk person, dödsbo, utländskt bolag eller sådan familjestiftelse som avsågs i 10 a § andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse intill den 1 juli 1990 skall inte betala statlig förmögenhetsskatt, om den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 800 000 kronor. Skatteplikt till statlig förmögenhetsskatt föreligger inte heller för juridisk person som avses i 6 § 1 mom. b) denna lag om den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 25 000 kronor. Lag (1991:416). 11 § 1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, dödsbo, utländskt bolag samt sådan familjestiftelse som avsågs i 10 a § andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse intill den 1 juli 1990 utgöra: när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 1 600 000 kronor: en och en halv procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 800 000 kronor; när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 1 600 000 men inte 3 600 000 kr.: 12 000 kr. för 1 600 000 kr. och 2,5 % av återstoden; 3 600 000 kr.: 62 000 kr. för 3 600 000 kr. och 3 % av återstoden. Lag (1991:416). 11 § 2 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för juridisk person, som avses i 6 § 1 mom. b) denna lag utgöra: en och en halv promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 25 000 kronor, dock lägst en krona. Lag (1980:1055). 11 § 3 mom. har upphävts genom lag (1990:340). 12 § 1 mom. För makar som levt tillsammans under beskattningsåret beräknas den skattepliktiga förmögenheten för makarna var för sig. Brist som uppkommer vid beräkningen av den ena makens förmögenhet, får avräknas från den andres förmögenhet. Har skattskyldig hemmavarande barn under 18 år som enligt 2 kap. 4 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämna självdeklaration för beskattningsåret beräknas den skattepliktiga förmögenheten för den skattskyldige och barnet var för sig. Den beskattningsbara förmögenheten beräknas i fall som avses i första stycket gemensamt för makarna och i fall som avses i andra stycket gemensamt för föräldrar och barn. Frågan om skatteplikt enligt 10 § bedöms med hänsyn till den gemensamma beskattningsbara förmögenheten. Skatten beräknas med hänsyn till denna förmögenhet och fördelas på var och en efter hans skattepliktiga förmögenhet. Lag (1991:416). 12 § 2 mom. Äkta makar, som under beskattningsåret levt åtskilda, skola i fråga om taxering till statlig förmögenhetsskatt anses såsom av varandra oberoende skattskyldiga. Förordning (1952:407). 12 § 3 mom. Ingår i skattepliktig förmögenhet fastighet, som äger del i samfällighet av annat slag än som avses i 6 § 1 mom. första stycket b), behöver vid redovisningen av förmögenheten i den del den utgöres av fastighetens andel i samfälligheten ej upptagas belopp som understiger 5 000 kronor. Lag (1985:1020). 13 § har upphävts genom lag (1990:340). Beskattningsort 14 § Skattskyldig taxeras till statlig förmögenhetsskatt i den kommun, där han skall taxeras till statlig inkomstskatt. Allmänna bestämmelser 15 § 1 mom. har upphävts genom lag (1990:340). 15 § 2 mom. har upphävts genom lag (1990:340). 16 § 1 mom. Vad i denna lag stadgas om person, som varit här i riket bosatt, skall jämväl äga tillämpning å person, som i Sverige stadigvarande vistats utan att vara härstädes bosatt. Lag (1974:859). 16 § 2 mom. Med utländskt bolag skall, där ej annat uttryckligen stadgas, i denna lag likställas främmande stat samt utländsk menighet, försäkringsanstalt och förening ävensom annan här i riket icke hemmahörande juridisk person. Lag (1974:859). 17 § På svensk medborgare, som tillhört svensk beskickning hos utländsk makt, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, tillämpas vad i denna lag stadgas angående här i riket bosatt person. Detsamma gäller sådan persons make samt barn under 18 år, om de har varit svenska medborgare och har bott hos honom. Lag (1978:929). 18 § En person, som har tillhört främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller beskickningens eller konsulatets betjäning, som inte har varit svensk medborgare och som inte var bosatt här i riket när han kom att tillhöra beskickningen eller konsulatet eller beskickningens eller konsulatets betjäning, anses i beskattningshänseende inte ha varit bosatt här i riket. Sådan person åtnjuter, förutom den inskränkning i skattskyldigheten som följer av vad som nu sagts, frikallelse från skattskyldighet för förmögenhet, som utgörs av andelar i svenska ekonomiska föreningar. Skatt skall av person, varom nu är fråga, utgöras i den kommun här i riket, där han under beskattningsåret först haft sitt egentliga bo och hemvist eller, utan att sådant fall förelegat, stadigvarande vistats. Vad ovan sagts gäller också sådan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare om de har bott hos honom och inte har varit svenska medborgare. Lag (1984:896). 19 § Där för tillämpningen av denna lag erfordras föreskrifter utöver vad de vid lagen fogade anvisningarna innehålla, äger regeringen utfärda sådana föreskrifter. Tabeller, som utöver de vid lagen fogade tabellerna äro erforderliga för tillämpningen av lagen, fastställas av riksskatteverket. Lag (1974:859). Om undantag från denna lags bestämmelser i vissa fall 20 § 1 mom. Är förmögenhet, för vilken statlig förmögenhetsskatt skall utgöras, tillika underkastad motsvarande beskattning i annan stat, och har, till förekommande av eller lindring i dylik dubbelbeskattning, överenskommelse träffats om uppdelning av beskattningsrätten mellan nämnda stat och Sverige eller förordnande meddelats, att viss förmögenhet eller förmögenhet av visst slag skall helt eller delvis vara fri från beskattning här i riket, skall beskattning, som äger rum med tillämpning av överenskommelse eller förordnande, varom nu sagts, anses hava ägt rum enligt denna lag. Lag (1974:859). 20 § 2 mom. Regeringen äger, till förekommande av eller lindring i sådan dubbelbeskattning, som i 1 mom. sägs, med annan stats regering träffa överenskommelse, såvitt avser fördelning i beskattningshänseende mellan berörda stat och Sverige av förmögenhet, som är underkastad dubbelbeskattning, eller ock, under förutsättning av ömsesidighet i tillämpliga hänseenden, förordna, att viss förmögenhet eller förmögenhet av visst slag skall helt eller delvis vara fri från beskattning här i riket. I fall, varom i detta mom. förmäles, må regeringen förklara, att statlig förmögenhetsskatt skall för skattskyldig fastställas till högre belopp än gällande bestämmelser eljest skulle föranleda, dock att skatten ej må komma att uppgå till större del, procentuellt beräknad, av den på grundval av överenskommelsen eller beslutet fastställda beskattningsbara förmögenheten än skatten skulle utgjort av den beskattningsbara förmögenhet, som skulle hava fastställts, om hänsyn ej tagits till överenskommelsen eller beslutet. Vad i 11 § 3 mom. och 12 § 1 mom. stadgas om beräkning av statlig förmögenhetsskatt i helt antal kronor skall äga motsvarande tillämpning vid beräkning av skatt, som i detta mom. avses. Överenskommelse med främmande stats regering i fråga, varom i detta mom. förmäles, skall upphöra att gälla senast vid det årsskifte, som infaller närmast efter det en uppsägningstid av högst sex månader tilländalupit. Lag (1974:859). 20 § 3 mom. Regeringen äger meddela de närmare föreskrifter, som må finnas erforderliga för tillämpning av överenskommelser eller förordnanden, varom i denna paragraf stadgas. Lag (1974:859). 21 § Under förutsättning av ömsesidighet må regeringen medgiva befrielse från utgörande av skatt för förmögenhet, bestående av främmande stat tillhörig, för dess beskickning eller konsulat härstädes avsedd fastighet. Lag (1974:859). 22 § Skuld, som häftar vid förmögenhet, vilken jämlikt överenskommelse eller beslut varom i 20 § eller 21 § sägs ej skall här i riket beskattas, får icke vid taxering till statlig förmögenhetsskatt avräknas från förmögenhet, som skall tagas till beskattning härstädes. 23 § Om skattskyldig blivit genom beslut av vederbörande myndigheter beskattad för samma förmögenhet såväl här i riket som i utländsk stat, må regeringen på ansökan av den skattskyldige efter vederbörandes hörande kunna, därest ömmande omständigheter eller eljest synnerliga skäl föreligga, till undvikande av eller lindring i dubbelbeskattningen, förordna om efterskänkande av statlig förmögenhetsskatt. Har skatten redan erlagts, återbekommes den i den ordning, som för restitution av skatt i uppbördslagen stadgas. Lag (1974:859). Anvisningar till 3 och 4 §§ 1. Tillgång, som efter ty i dessa paragrafer sägs skall ingå i förmögenhetsberäkningen, skall därvid upptagas, även om den under beskattningsåret icke lämnat avkastning. Oanvända tomter samt aktier och andra värdehandlingar skola alltså medtagas, även om någon inkomst därav ej influtit under året. Äger fastighet del i samfällighet av annat slag än som avses i 6 § 1 mom. första stycket b), upptages egendom som ingår i samfälligheten eller äges av juridisk person, som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfälligheten. Värde av gemensamhetsanläggning, vari de delägande fastigheterna uteslutande eller så gott som uteslutande är privatbostadsfastigheter, ingår i de delägande fastigheternas taxeringsvärden. I de fall när särskilt taxeringsvärde åsatts samfälligheten liksom i det fall där fast eller lös egendom eljest ingår i samfälligheten eller äges av juridisk person som nyss angivits, skall taxeringsvärdet och värdet av sådan fast eller lös egendom fördelas på de delägande fastigheterna efter deras andelstal i samfälligheten. Lag (1991:416). 2. Vid beräkning av förmögenhet i förvärvskälla eller del av förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet som är hänförlig till jordbruksfastighet och rörelse, gäller följande. Sammanfaller inte räkenskapsåret med beskattningsåret, får som värde av förmögenhet tas upp värdet vid utgången av det räkenskapsår som gått till ända närmast före ingången av taxeringsåret. Detta värde skall emellertid rättas med belopp som den skattskyldige satt in i förvärvskällan eller tagit ut ur densamma för egen räkning eller för annan av honom innehavd förvärvskälla. Utgår räkenskapsåret före beskattningsåret, skall nämnda värde ökas med insättningar och minskas med uttag som skett intill beskattningsårets utgång. Den värdesättning av tillgångarna i förvärvskällan som sker vid inkomsttaxeringen är inte bindande vid förmögenhetsberäkningen. Inventarier som är avsedda för stadigvarande bruk i förvärvskällan tas upp till anskaffningsvärdet efter avdrag för skälig avskrivning eller utrangering. Lagertillgångar tas upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen minskade med skäligt avdrag för prisfallsrisk, varvid dock fastighet tas upp lägst till taxeringsvärdet. Skulder och andra avgående poster i förvärvskällan avräknas enligt bestämmelserna i 5 §. Hänsyn tas inte till latent skatteskuld, såvida inte annat följer av punkt 3 första stycket av dessa anvisningar. Om värdet av tillgångarna i förvärvskällan överstiger beloppet av skulder och andra avgående poster, får förmögenhetsvärdet av förvärvskällan nedsättas till trettio procent av det överskjutande värdet. Om förvärvskällan innehas med fideikommissrätt, får dock nedsättning ske till tjugo procent av sistnämnda värde. Småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet skall inte behandlas som näringsfastighet i annat fall än då huset används som bostad för arbetskraft till ägare eller arrendator av lantbruksenheten. Om ett hus med tomtmark på grund av vad nu har sagts inte skall behandlas som näringsfastighet skall inte heller de till huset och tomtmarken hänförliga låneskulderna anses ingå i näringsverksamhet. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas inte på förvärvskälla som innehas med fideikommissrätt. Egendom, som enligt 4 kap. 5 § första stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ingår i en industrienhet avseende täktmark och -- i förekommande fall -- industribyggnad på sådan mark eller i en exploateringsenhet, skall, om egendomen inte utgör tillgång i rörelse, vid tillämpningen av denna anvisningspunkt anses som en särskild förvärvskälla inom näringsverksamhet hänförlig till rörelse. Mark och byggnader, som är belägna på en ort och av fastighetsägaren regelbundet upplåts för fritidsändamål till annan än närstående (fritidsuthyrning), skall, om de inte utgör tillgångar i rörelse, vid tillämpningen av denna anvisningspunkt tillsammans anses utgöra en särskild förvärvskälla inom näringsverksamhet hänförlig till rörelse. Detta gäller dock endast under förutsättning att a) egendomen ingår i en eller flera småhusenheter enligt 4 kap. 5 § första stycket fastighetstaxeringslagen och b) fastighetsägarens fritidsuthyrning på orten av sådan egendom, som avses under a och inte utgör tillgång i rörelse, omfattar minst tre småhus eller tomter avsedda för småhus som ägs av annan än fastighetsägaren. Uttrycket småhus har den innebörd som anges i 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen. Som närstående räknas för fysisk person: de personer som anges i punkt 14 trettonde stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370), för dödsbo: dödsbodelägarna och dem närstående personer, för fåmansföretag som avses i sistnämnda lagrum: företagsledaren och delägarna i företaget samt dem närstående personer. Bestämmelserna i denna anvisningspunkt tillämpas även när förvärvskällan innehas indirekt genom förmedling av juridisk person. Lag (1991:416). 3. Medel, för vilka uppskov med inkomstbeskattning åtnjutes enligt bestämmelserna om skogskonto, upphovsmannakonto, uppfinnarkonto eller investeringskonto för skog, tas upp till halva värdet. Har medel satts av till fond för särskilt ändamål enligt föreskrift i lag eller annan författning och har avdrag vid inkomstberäkningen medgetts för avsättningen, får halva det avsatta beloppet tas upp som skuld. Som skuld räknas även hälften av det uppskovsbelopp enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver som ännu inte återförts till beskattning. Är fordran för sin tillkomst gjord beroende av ett villkor, som är ovisst, antingen i den meningen att det är osäkert, om den såsom villkor bestämda tilldragelsen kommer att inträffa, eller i den meningen att det visserligen är säkert, att tilldragelsen skall inträffa, men ovisst när, skall fordringen icke medräknas. Däremot har den omständigheten, att fordran, som löper utan ränta, ännu ej är förfallen till betalning, betydelse endast för beräkningen av dess förhandenvarande värde (4 §). Lag (1991:416). 4. Rättighet skall anses vara bestämd att tillgodonjutas för tid, som icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång, även för det fall att viss tid icke blivit bestämd, men anledning icke förefinnes att antaga, att rättigheten kommer att upphöra tidigare än efter det femte årets utgång. 5. Aktier som noteras på inländsk eller utländsk börs, andelar i värdepappersfonder samt andra värdepapper än aktier som omsätts marknadsmässigt och är av det slag som anges i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till 75 procent av det noterade värdet. Aktier som, utan att vara börsnoterade, är föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om avslut tas upp till 30 procent av det noterade värdet. Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade eller föremål för sådan notering som avses i andra stycket, skall de aktier i bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade aktierna. Är flera aktieslag noterade, skall de icke noterade aktierna tas upp till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen. Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det noterade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en försäljning under normala förhållanden, får i stället priset vid en sådan försäljning läggas till grund för värderingen. Aktier som inte omfattas av bestämmelserna i första--tredje styckena samt andelar i ekonomiska föreningar och handelsbolag tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden, varvid dock följande skall iakttas. I den mån uppskattningen grundas på värdet av tillgångar i inkomstslaget näringsverksamhet som är hänförliga till jordbruksfastighet och rörelse, beräknas tillgångarnas värde med tillämpning av reglerna i punkt 2 ovan. I den mån uppskattningen grundas på värdet av tillgångar som avses i första--tredje styckena skall värdet av dessa tillgångar anses motsvara vad som skulle tas upp vid en tillämpning av bestämmelserna i första--fjärde styckena. Värdepapper som inte omfattas av bestämmelserna i första--tredje och femte styckena tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden. Lag (1991:416). 6. Livförsäkring tas upp som tillgång. Detta gäller dock inte om försäkringen 1. är sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen (1928:370), 2. enbart avser dödsfall senast vid 70 års ålder och inte är återköpsbar, 3. ger rätt till livränta eller sjukränta som utges på grund av annan försäkring än livförsäkring. Livförsäkring tas upp till det värde som motsvarar det på försäkringstekniska grunder beräknade tekniska återköpsvärdet. Lag (1986:1227). till 5 § Avdrag för återbetalningspliktiga studiemedel får ske med den skattskyldiges återbetalningsbelopp enligt 8 kap. 16--21 §§ studiestödslagen (1973:349). Utöver avdrag enligt första stycket får avdrag göras för påförda, ej erlagda avgifter enligt 8 kap. studiestödslagen i den mån debiteringen ej förfallit enligt 8 kap. 66 § samma lag. Skulder, som hänföra sig till samfälligheter av annat slag än som anges i 6 § 1 mom. första stycket b), fördelas efter de delägande fastigheternas andelstal. Lag (1975:1176). till 6 § Såsom här i riket nedlagd förmögenhet anses icke vad någon placerar i svenska obligationer eller i inteckningar i här belägen fastighet eller vad han har innestående på bankräkning här i riket eller eljest har att här fordra, där fordrinen icke grundar sig på affärsverksamhet, som han, ensam eller jämte annan, här i riket utövat. Ej heller föranleder den omständigheten, att utom riket bosatt person under vistelse här i riket medfört värdehandlingar eller annan lös egendom eller att han anförtrott dylik egendom i vård hos annan härstädes, att egendomen blir att anse såsom här i riket nedlagd förmögenhet. till 7 § Förhållande som avses i 7 § f) kan tänkas föreligga, då det är sannolikt att förmögenheten eller dess värde och rätten till avkastningen därav komma att i framtiden åter förenas hos den som har rätt till avkastningen eller denne närstående person. Den omständigheten, att äganderätten skilts från rätten till avkastningen, kan i dylikt fall vara att betrakta mera som en, exempelvis för att vinna lättnad i beskattning, tillämpad yttre form än som en anordning åsyftande att åstadkomma en verklig överflyttning av de förmåner, innehavet av förmögenheten kan anses medföra. till 9 § har upphävts genom förordning (1970:170). Tabell I utvisande kapitalvärdet av en efter förloppet av nedanstående antal år till betalning förfallen fordran eller skuld på 100 kronor, varpå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen. Tiden avrundas nedåt till helt antal år. Antal år Kapitalvärde Antal år Kapitalvärde 0 100 14--18 40 1 90 19--24 30 2-- 4 80 25--32 20 5-- 6 70 33--46 10 7-- 9 60 47-- 0 10--13 50 Tabell II utvisande kapitalvärdet av en under nedanstående antal år utgående ränta (avkomst, förmån) på 1 krona. Tiden avrundas nedåt till helt antal år. Antal år Kapitalvärde Antal år Kapitalvärde -- 4 hela det sammanlagda 18--20 12 räntebeloppet 21--23 13 5 4 24--26 14 6 5 27--30 15 7--8 6 31--35 16 9 7 36--42 17 10--11 8 43--53 18 12--13 9 54--75 19 14--15 10 76-- 20 16--17 11 Skall ränta börja först efter visst antal år, beräknas kapitalvärde vid ifrågavarande tidpunkt enligt denna tabell, varefter detta värde omräknas till aktuellt kapitalvärde med användning av Tabell I. Tabell III utvisande kapitalvärdet av en livsvarig livränta på 1 krona om året. Uppnådd ålder avrundas nedåt till helt antal år. Ålder Kapitalvärde Ålder Kapitalvärde 0--13 19 65-- 67 9 14--26 18 68-- 71 8 27--34 17 72-- 74 7 35--40 16 75-- 77 6 41--46 15 78-- 81 5 47--50 14 82-- 85 4 51--54 13 86-- 89 3 55--58 12 90-- 95 2 59--61 11 96--103 1 62--64 10 104-- 0 (Förordning 1974:311). Tabell IV har upphävts genom förordning (1974:311). Övergångsbestämmelser 1974:998 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången vid 1976 års taxering. De nya bestämmelserna skall tillämpas jämväl i fråga om andelar i sådana aktiefonder vilka med stöd av övergångsbestämmelserna till aktiefondslagen (1974:931) får fortsätta efter utgången av år 1974. Äldre bestämmelser gäller alltjämt vid 1975 eller tidigare års taxeringe och vid eftertaxering för år 1975 eller tidigare. 1984:896 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. 1984:1080 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. 1985:309 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. 1985:1020 Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. 1986:1117 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering. Vid denna taxering skall dock iakttas att den som på grund av punkt 5 av övergångsbestämmelserna till lagen (1986:1113) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och första stycket andra meningen av övergångsbestämmelserna till lagen (1986:1114) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt inte skall taxeras för inkomst av rörelse, som bedrivits här i riket från fast driftställe, inte heller skall taxeras till statlig förmögenhetsskatt för förmögenhet nedlagd i rörelsen. 1986:1197 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering. 1986:1227 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering. Har livförsäkring tagits i överensstämmelse med ansökan som kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor före den 13 september 1986, skall äldre bestämmelser fortfarande gälla. En därefter vidtagen ändring som medför ökad premieförpliktelse totalt sett eller tidigareläggning av premiebetalning, skall dock anses som nytt försäkringsavtal. 1986:1291 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid 1988 års taxering. 1987:338 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering. 1989:1026 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering. 1990:340 Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering. 1991:416 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering. 1991:1850 Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1997 och tidigare års taxeringar. Vid 1992-1997 års taxeringar tillämpas den upphävda lagen med de ändringar som framgår av punkterna 1-7 nedan. Lag (1996:164). 1. Tillgångar är inte skattepliktiga och skulder är inte avdragsgilla i den mån de är hänförliga till verksamhet som omfattas av de särskilda reduceringsreglerna i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§. Sådana tillgångar och skulder skall inte heller medräknas vid värdering av aktie eller andel enligt punkt 5 femte stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§. Vad som sagts om värdering av andel skall även gälla i fråga om andel i europeisk ekonomisk intressegruppering. Lag (1995:1541). 2. I stället för vad som sägs i punkt 5 första stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§ gäller följande. Aktier som är inregistrerade vid en svensk börs eller noterade vid utländsk börs, andelar i värdepappersfonder samt andra värdepapper än aktier som omsätts marknadsmässigt och är av det slag som anges i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till det noterade värdet. Andra stycket i nämnda anvisningspunkt skall omfatta aktier som inte är av det slag som nu nämnts men som är föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om avslut. Sådana aktier är inte skattepliktiga. Detsamma gäller aktier som är inregistrerade vid en svensk börs om aktierna vid utgången av år 1991 omfattades av bestämmelserna i andra eller femte stycket nämnda anvisningspunkt. Lag (1996:690). 3. Statlig förmögenhetsskatt för skattskyldig som avses i 11 § 1 mom. är vid 1992 års taxering 1,5 procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 800 000 kronor men inte 1 600 000 kronor och 2,5 procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 1 600 000 kronor, vid 1993-1996 års taxeringar 1,5 procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 800 000 kronor, samt vid 1997 års taxering 1,5 procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 900 000 kronor. Lag (1996:690). 4. Fosterbarn anses vid tillämpningen av 12 § 1 mom. inte som hemmavarande barn. Lag (1995:1541). 5. Behållning på pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande räknas inte som skattepliktig tillgång. Lag (1995:1541). 6. Livförsäkring som meddelats i utländsk försäkringsverksamhet vilken inte bedrivits från fast driftställe i Sverige räknas som skattepliktig tillgång i den omfattning som anges i punkt 6 av anvisningarna till 3 och 4 §§. Lag (1995:1541). 7. i 20 § skall inte gälla. Detsamma gäller hänvisningen till dessa föreskrifter i 6 § 1 mom. Lag (1996:164). 1992:1489 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering. 1993:950 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas vid 1995 års taxering. 1995:1541 Denna lag träder i kraft den 30 december 1995. Den nya punkten 6 tillämpas första gången vid 1996 års taxering. Bestämmelserna i punkten tillämpas dock inte för försäkringsavtal som ingåtts före den 1 juli 1995 under förutsättning att 1. avtalet inte därefter ändrats på ett sätt som medför ökad premieförpliktelse totalt sett eller en tidigareläggning av premiebetalning, 2. större premie inte därefter betalats än den som lägst skall betalas för betalningsperioden enligt avtalet, och att 3. försäkringen inte övergått till ny innehavare efter den 30 juni 1995 på annat sätt än genom arv, testamente, gåva eller bodelning. 1996:164 Denna lag träder i kraft den 1 april 1996. Den nya punkten 7 tillämpas första gången vid 1996 års taxering. 1996:690 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas vid 1997 års taxering.