Post 10446 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
1951:308 ·
Visa register
Lag (1951:308) om ekonomiska föreningar
Departement: Justitiedepartementet L1
Utfärdad: 1951-06-01
Författningen har upphävts genom: SFS 1987:667
Upphävd: 1988-01-01
Allmänna bestämmelser
1 § Förening med ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen
genom sådan ekonomisk verksamhet, i vilken medlemmarna deltaga
som avnämare eller leverantörer eller med egen arbetsinsats eller
genom begagnande av föreningens tjänster eller på annat dylikt sätt,
må vinna registrering som ekonomisk förening; och skall å sådan
registrerad förening tillämpas vad i denna lag stadgas.
1 a § Äger en ekonomisk förening så många aktier eller andelar i en
svensk eller utländsk juridisk person att den har mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller andelar, är den ekonomiska föreningen
moderförening och den andra juridiska personen dotterföretag. Äger ett
dotterföretag eller äger en moderförening och ett eller flera
dotterföretag tillsammans eller äger flera dotterföretag tillsammans
aktier eller andelar i en juridisk person i den omfattning som angivits
nu, är även sistnämnda juridiska person dotterföretag till
moderföreningen.
Har en ekonomisk förening i annat fall på grund av aktie- eller
andelsinnehav eller avtal ensam ett bestämmande inflytande över en
juridisk person och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet,
är den ekonomiska föreningen moderförening och den juridiska personen
dotterföretag.
Moderförening och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. Lag
(1980:1105).
2 § För ekonomisk förenings förbindelser häfta allenast föreningens
tillgångar, förfallna men ej guldna insatser och avgifter
inräknade.
3 § Innan ekonomisk förening blivit registrerad, kan den ej förvärva
rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol
eller annan myndighet söka, kära eller svara. Sedan styrelse blivit
utsedd, äge den dock föra talan i mål rörande föreningens bildande,
så ock eljest vidtaga åtgärd för utbekommande av utfästa insatser
eller avgifter.
Handla medlemmar i föreningen eller ock styrelsen eller annan, som
enligt denna lag är ställföreträdare för föreningen, å föreningens
vägnar innan den registrerats, skola de som deltagit i åtgärden
eller beslut därom svara för uppkommande förbindelser, en för alla
och alla för en, såsom för egen skuld.
4 § Ekonomisk förening registreras hos länsstyrelsen i det län,
där föreningens styrelse enligt stadgarna har sitt säte.
Hos varje länsstyrelse skall föras föreningsregister för
inskrivning av de uppgifter, vilka enligt denna lag skola
anmälas för registrering eller vilkas intagande i registret
eljest är föreskrivet.
Regeringen kan förordna, att föreningsregister skall föras
gemensamt för två eller flera län. Vad i denna lag sägs om län
gäller även område för vilket gemensamt föreningsregister
föres. Lag (1975:420).
Stadgar och firma m.m.
5 § För att vinna registrering skall ekonomisk förening
bestå av minst fem medlemmar, dock att antalet medlemmar må vara
tre eller fyra där minst tre medlemmar utgöras av föreningar, som
äro registrerade eller ändock att anse som juridiska personer,
samt
i enlighet med denna lag hava antagit stadgar ävensom utsett
styrelse och revisorer
6 § Föreningens stadgar skola angiva
1. föreningens firma;
2. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art;
3. den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hava sitt säte;
4. den insats med vilken varje medlem skall deltaga i föreningen, huru
insatserna skola göras samt huruvida medlem må deltaga i föreningen med
högre belopp än enkel insats;
5. där regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering beroende
avgifter till föreningen skola förekomma, avgifternas belopp eller de
högsta belopp vartill de må bestämmas;
6. antalet styrelseledamöter och revisorer eller det högsta och lägsta
antal vartill de skola uppgå samt, om för styrelseledamöter eller
revisorer skola finnas suppleanter, enhanda uppgift beträffande dem,
tiden för styrelseledamots, revisors och suppleants uppdrag, så ock, där
styrelseledamot, revisor eller suppleant skall utses på annat än i denna
lag angivet sätt, huru tillsättning skall ske;
7. där fullmäktige skola finnas på sätt i 62 § sägs, deras befogenhet,
huru de skola utses och tiden för deras uppdrag;
8. föreningens räkenskapsår;
9. det sätt, varpå kallelse till föreningsstämma skall ske och andra
meddelanden bringas till medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom,
ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola
vara vidtagna;
10. de grunder, enligt vilka skall förfogas över uppkommen vinst, så ock
huru vid föreningens upplösning skall förfaras med föreningens behållna
tillgångar; samt
11. där förlagsinsatser som avses i 16 b § skall förekomma, vad som skall
gälla därom.
Skall föreningens firma registreras på två eller flera språk, skall varje
lydelse angivas i stadgarna. Lag (1984:189).
7 § Föreningens firma skall innehåller orden "ekonomisk" och
"förening" eller förkortningen "ek.för.".
I firma må ej ordet "bolag" eller eljest något, som betecknar
ett bolagsförhållande, intagas på sådant sätt att därav kan
föranledas det misstaget att firman innehaves av ett bolag.
Firman skall tydligt skilja sig från andra hos länsstyrelsen
förut registrerade ännu bestående föreningsfirmor. För registrering
av förenings firma gäller i övrigt vad som föreskrives i
firmalagen (1974:156).
Ej må någon annan än ekonomisk förening i sin firma använda
uttrycket ekonomisk förening eller förkortning därav.
Föreningens styrelse kan antaga bifirma. Vad i andra och
tredje styckena sägs om firma gäller även bifirma. Uttrycket
ekonomisk förening eller förkortning därav får ej intagas i
bifirma. Lag (1974:163).
8 § Ansökan om föreningens registrering skall göras av styrelsen.
Vid ansökningen skola fogas dels två av notarius publicus
eller minst två styrelseledamöter bestyrkta exemplar av
föreningens stadgar, dels ock avskrift av protokoll vid
sammanträde med föreningens medlemmar, utvisande att stadgarna
blivit antagna, ävensom av dylikt protokoll eller annan handling,
varav framgår att styrelse och revisorer utsetts.
Ansökningen skall innehålla försäkran av styrelsen att
medlemmarnas antal uppgår till det i 5 § angivna lägsta antalet
eller, där enligt stadgarna eller beslut vid sammanträde med
medlemmarna föreningen icke må börja sin verksamhet förrän
visst högre medlemsantal uppnåtts, att antalet uppgår härtill.
Har i den ordning nu sagts blivit föreskrivet att föreningen icke
må börja sin verksamhet förrän visst minimibelopp inbetalats
i insatser eller avgifter eller eljest villkor uppställts
härför, skall försäkran jämväl avgivas att villkoret är uppfyllt.
9 § Ansökningen om föreningens registrering skall vidare
innehålla uppgift om föreningens postadress samt
styrelseledamöternas och, där suppleanter utsetts, deras
fullständiga namn, medborgarskap och hemvist, så ock förklaring
att dessa personer ej äro omyndiga.
I ansökningen skall uppgivas, av vilka och huru föreningens
firma skall tecknas, där ej denna befogenhet skall utövas
allenast av styrelsen. Skall firman tecknas av annan person
än som avses i första stycket, gälle vad där är stadgat
även i fråga om sådan firmatecknare.
Har ej envar, som ensam eller gemensamt med annan än
bemyndigad att teckna föreningens firma, å ansökningen
egenhändigt skrivit sin av vittnen styrkta namnteckning, skall
vid ansökningen fogas en särskild bilaga, därå namnteckningen
finnes och blivit styrkt av vittnen.
9 a § Beslut om antagande av bifirma får anmälas för registrering
av styrelsen eller dess ordförande. Har bifirma antagits
innan ansökan om föreningens registrering gjorts, kan anmälan
upptagas i ansökningen. Vid anmälan skall fogas två avskrifter
av protokoll som bestyrker anmälningen. Lag (1974:163).
10 § Över ekonomisk förenings medlemmar skall genom styrelsens
försorg hållas förteckning. Denna kan bestå av betryggande
lösblads- eller kortsystem. Förteckningen skall för varje
medlem innehålla uppgift om hans fullständiga namn och hemvist
samt å det antal insatser, med vilket han deltager i
föreningen. Därjämte skall förteckningen innehålla uppgift
om sammanlagda beloppet inbetalda insatser enligt senast
fastställda balansräkning, om summorna av insatsbelopp, som
efter utgången av det räkenskapsår balansräkningen avser
återbetalats eller högst skola återbetalas dels enligt 16 §
1 mom. dels enligt 16 a §, och om tiden för återbetalningarna.
Styrelsen skall hålla medlems förteckningen tillgänglig för
envar som vill taga kännedom om densamma.
Medlem vare berättigad att på begäran erhålla skriftlig uppgift
av föreningen om medlemskapet och av honom gjorda insatser.
Lag (1967:621).
Medlems intagande och avgång m.m.
11 § Ekonomisk förening må icke vägra någon inträde som medlem,
såframt ej med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens
verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak särskilda
skäl äro därtill.
Ansökan om inträde prövas av styrelsen, där ej annorlunda är
bestämt i stadgarna. Inträdesansökan skall, om så föreskrives i
stadgarna, ske skriftligen och vara försedd med sökandens
bevittnade namnunderskrift.
12 § Den, till vilken avliden medlems andel övergått på grund av
bodelning, arv eller testamente, vare berättigad att i den avlidnes
ställe inträda såsom medlem i föreningen, såframt annat icke
föranledes av stadgarna.
Anmälan om inträde skall göras senast sex månader efter medlemmens
död eller, om den i 15 § avsedda tiden för dödsboets avgång
ur föreningen då ännu ej inträffat, senast vid den tiden.
13 § Den som efter överlåtelse förvärvat medlems andel skall
ansöka om inträde inom sex månader därefter. Antages han, inträder
han som medlem i överlåtarens ställe. Söker han ej inträde
eller avslås ansökan, äge han den rätt som tillkommer avgången
medlem enligt 16 §; och skall tiden för avgången beräknas med
utgångspunkt från det ansökningen avslogs eller, om ansökan ej
gjorts, ansökningstiden utgick.
14 § Melem äger uppsäga sig till utträde ur föreningen. I stadgarna
må förskrivas, att uppsägning skall ske skriftligen och
uppsägningshandlingen vara försedd med medlemmens bevittnade
namnunderskrift. I stadgarna kan ock bestämmas att uppsägning
ej får ske förrän efter viss tid, högst två år, från inträdet.
Efter medgivande av länsstyrelsen må sagda tid utsträckas
till högst fem år.
Medlem må på grund, som kan vara bestämd i stadgarna, uteslutas
ur föreningen. Beslut härom fattas, där i stadgarna icke är
annorlunda föreskrivet, av föreningsstämman.
15 § Avgång ur föreningen äger, utom i fall varom i 68 § andra
stycket och 96 § 2 mom. andra stycket sägs, rum vid den utgång
av räkenskapsår, vilken infaller näst efter en månad eller
efter den i stadgarna bestämda längre tid, högst sex månader,
sedan medlemmen uppsagt sig till utträde eller uteslutits
eller annan omständighet som föranlett avgången inträffat.
Medlem, som blivit utesluten ur föreningen, vare genast förlustig
rätten att deltaga i överläggningar och beslut om föreningens
angelägenheter.
16 § 1 mom. Då medlem avgått, äge han dels sex månader från avgången utfå
inbetalda insatser, i den mån föreningens behållna tillgångar enligt den
vid tiden för avgången uppgjorda balansräkningen därtill förslå utan
anlitande av reservfond eller förlagsinsatser eller förnärmande av övriga
medlemmars lika rätt, dels ock, i samma ordning som övriga medlemmar,
utbekomma vad på den avgångne belöper av beslutad vinstutdelning.
Träder föreningen i likvidation inom sex månader från det medlem avgått
eller varder inom samma tid beslut om föreningens försättande i konkurs
meddelat, skall den avgångnes rätt att utfå insats bedömas efter de
beträffande skifte av föreningens tillgångar gällande grunderna.
Innehålla föreningens stadgar inskränkning i avgående medlems rätt varom
nu är sagt, lände den, utom i fall som i 68 § andra stycket och 96 § 2
mom. andra stycket sägs, till efterrättelse. Lag (1984:189).
2 mom. Försättes föreningen i konkurs på ansökan som gjorts inom
ett år från det medlem avgick, vare den avgångne pliktig att,
såvitt rörer föreningens borgenäres rätt, återbära vad han utfått
av sina insatser.
Förlagsinsatser m. m.
16 b § En ekonomisk förening kan i stadgarna föreskriva att, utöver vad
som följer av 6 § första stycket 4, kapital får tillskjutas genom
särskilda insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får
tillskjutas även av andra än medlemmar.
Förlagsinsatser får tillskjutas med högst så stort belopp att summan av
gjorda förlagsinsatser efter tillskottet uppgår till högst det belopp som
svarar mot summan av andra då inbetalda insatser än förlagsinsatser. Lag
(1984:189).
16 c § I stadgarna kan tas in föreskrifter om begränsningar i fråga om
vem som har rätt att tillskjuta förlagsinsatser och genom överlåtelse
förvärva de rättigheter som är förenade med förlagsinsatserna
(förlagsandelar). För redan gjorda insatser får inte införas strängare
begränsningar än vad som gällde när insatsen gjordes.
Förvärv av en förlagsandel i strid mot föreskrifter som avses i första
stycket är ogiltiga. Lag (1984:189).
16 d § Om föreningen upplöses och det vid upplösningen finns överskott,
har innehavarna av förlagsandelar rätt att så långt överskottet räcker få
förlagsinsatserna inlösta med belopp motsvarande insatsernas storlek,
innan utbetalning sker för andra ändamål. Finns flera förlagsinsatser och
förslår inte överskottet till full betalning av samtliga, skall
överskottet fördelas på insatserna i förhållande till deras storlek. Lag
(1984:189).
16 e § För varje förlagsinsats skall föreningen utfärda ett
förlagsandelsbevis. Beviset skall ställas till viss man, till innehavaren
eller till viss man eller order och innehålla uppgift om
1. föreningens firma,
2. nummer eller annan beteckning för beviset,
3. insatsens storlek,
4. den rätt till utdelning som insatsen medför,
5. det sätt på vilket utdelning skall utbetalas och inlösen ske,
6. föreskrifter som avses i 16 c § första stycket,
7. erinran enligt 16 c § andra stycket.
Förlagsandelsbeviset skall undertecknas av föreningen. Styrelseledamöters
eller firmatecknares namnteckning får återges genom tryckning eller på
liknande sätt. Lag (1984:189).
16 f § I fråga om förlagsandelsbevis gäller, om ej annat följer av denna
lag, i tillämpliga delar vad i lagen (1936:81) om skuldebrev föreskrivs
om enkla skuldebrev såvitt gäller bevis ställt till viss man och om
löpande skuldebrev såvitt gäller bevis ställt till innehavaren eller till
viss man eller order. Härvid är den som innehar ett förlagsandelsbevis
ställt till viss man eller order och som enligt föreningens påskrift på
beviset är ägare till förlagsandelen likställd med den som enligt 13 §
andra stycket samma lag förmodas äga rätt att göra skuldebrevet gällande.
Påskrift på beviset skall göras endast om innehavaren styrker sitt
förvärv av den förlagsandel som beviset avser. Lag (1984:189).
16 g § Över samtliga förlagsinsatser skall genom styrelsens försorg föras
en förteckning. Denna kan bestå av betryggande lösblads- eller
kortsystem. Förteckningen skall innehålla uppgift om storleken på varje
förlagsinsats, om tidpunkten för varje insats och om den rätt till
utdelning som insatsen medför. Förteckningen skall hållas tillgänglig för
var och en som vill ta del av den. Lag (1984:189).
16 h § En innehavare av en förlagsandel har rätt att få förlagsinsatsen
inlöst tidigast efter fem år från tillskottet under förutsättning att han
skriftligen säger upp beloppet minst två år i förväg.
Föreningen får inlösa en förlagsinsats tidigast efter fem år från
tillskottet under förutsättning att föreningen skriftligen säger upp
beloppet minst sex månader i förväg.
Inlösen enligt denna paragraf sker till det belopp som utgör insatsens
storlek enligt förlagsandelsbeviset. Beloppet får dock ej överstiga vad
som av föreningens behållna tillgångar enligt den senast fastställda
balansräkningen, utan anlitande av reservfonden, belöper på andelen i
förhållande till övriga förlagsinsatser. Om föreningen försätts i konkurs
på ansökan som görs inom ett år efter inlösen skall vad som föreskrivs i
16 § 2 mom. beträffande där avsedd återbäring tillämpas i fråga om
förlagsinsatser. Lag (1984:189).
17 § 1 mom. Av ekonomisk förenings årsvinst, efter avdrag för vad som
åtgår till täckande av möjligen förefintlig förlust från föregående år,
skola minst fem procent avsättas till reservfond. Har på grund av
rörelsens resultat medlemmar eller andra tillgodoförts gottgörelse i form
av efterlikvider, återbäringar eller dylikt, skall avsättning därav ske
med minst fem procent, även om gottgörelsen icke inräknats i årsvinsten.
Till reservfonden skall alltid läggas vad medlem vid avgång ur föreningen
icke återfår av sina insatser och vad en förlagsandelsinnehavare inte får
ut vid inlösen av en förlagsinsats.
Då reservfonden jämte inbetalat insatskapital, i den mån detta ej
överstiger tio gånger reservfonden, uppnått ett belopp som svarar
antingen mot fyra tiondelar av det bokförda värdet å föreningens
tillgångar eller mot föreningens skulder enligt balansräkningen, må
vidare avsättning till fonden upphöra. Innehålla stadgarna bestämmelse om
avsättning utöver vad nu sagts, lände det till efterrättelse. Avsättning
skall ånyo vidtaga, om reservfonden nedgår under vad sålunda stadgats.
Nedsättning av reservfond må beslutas allenast för täckande av förlust,
som enligt fastställd balansräkning finnes hava uppstått å föreningens
verksamhet i dess helhet och som icke kan ersättas av befintliga till
framtida förfogande avsatta medel. Lag (1984:189).
17 § 2 mom. Vid tillämpning av bestämmelserna i 1 mom. skall belopp,
som upptagits under rubriken Avsatt till pensioner, ej räknas
som skuld i den mån det överstiger det belopp, under vilket posten
jämlikt 7 § första stycket lagen den 9 juni 1967 (nr 531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m. icke får nedbringas.
Lag (1967:538).
17 § 3 mom. Regeringen må medgiva förening eller vissa grupper
av föreningar undantag, helt eller delvis, från bestämmelserna
i 1 mom. om med hänsyn till arten av föreningsverksamheten och
övriga omständigheter synnerliga skäl därtill föranleda.
Lag (1975:420).
18 § Utdelning får inte överstiga vad som i fastställd balansräkning och,
i fråga om moderförening, i fastställd koncernbalansräkning för det
senaste räkenskapsåret redovisas såsom föreningens eller koncernens
nettovinst för året, balanserade vinst och fria fonder med avdrag för 1.
redovisad förlust, 2. belopp som enligt lag eller stadgar skall avsättas
till bundet eget kapital eller, i fråga om moderförening, belopp som av
det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag
inom denna skall överföras till bundet eget kapital, 3. belopp som enligt
stadgarna eljest skall användas för annat ändamål än utdelning till
medlemmarna. Ej heller får gottgörelse som avses i 17 § 1 mom. och som
icke inräknats i årsvinsten betalas ut i vidare mån än att föreskriven
avsättning kan ske till reservfonden. I övrigt får utbetalning till
medlemmarna av föreningens tillgångar ej verkställas på annat sätt än
genom återbetalning av insatsbelopp enligt 16 § 1 mom. eller 16 a § eller
i samband med nedsättning av insatsernas belopp enligt 68 § sista
stycket.
Utdelning, som beräknas på annat sätt än i förehållande till den
omfattning i vilken medlemmarna deltagit i föreningens verksamhet eller i
övrigt tagit denna i anspråk, får fastställas till högst en ränta för år
på inbetalda insatser som motsvarar det av riksbanken fastställda
diskonto som gällde vid räkenskapsårets utgång med tillägg av tre
procentenheter. Denna begränsning gäller dock inte i fråga om utdelning
på förlagsinsatser.
Vinstutdelning eller utbetalning i annan form av gottgörelse som avses i
17 § 1 mom. får inte ske med så stort belopp att utdelningen eller
utbetalningen med hänsyn till föreningens eller koncernens
konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid mot
god affärssed. Lag (1984:189).
19 § Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid mot vad i 18 §
sägs eller mot bestämmelse i föreningens stadgar, vare de, som uppburit
sådan utdelning skyldiga att återbära denna jämte ränta därå. Detta
gäller dock ej beträffande utdelning på en förlagsinsats, om mottagaren
hade skälig anledning att anta att vad han erhållit utgjorde laglig
vinstutdelning. Har gottgörelse, som avses i 17 § 1 mom. och som icke
inräknats i årsvinsten, utbetalats i strid mot vad som sägs i 18 § eller
mot bestämmelse i föreningens stadgar, är den som mottog gottgörelsen
skyldig att återbära denna jämte ränta, om han insåg eller bort inse
nämnda förhållande. Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) från
det att utdelningen eller gottgörelsen uppburits intill dess ränta skall
utgå enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller 4 § samma lag.
För brist, som kan uppkomma vid återbäringen, var de, som medverkat till
beslutet om utdelning eller utbetalning eller verkställandet av detta,
ansvariga efter de beträffande skadeståndsskyldighet i 106, 108 och 109
§§ stadgade grunderna. Lag (1984:189).
20 § Föreningsstämman må ej besluta om användande av föreningens
vinstmedel eller övriga tillgångar eller om åtagande av förpliktelser
för ändamål, som uppenbarligen är främmande för föreningens syfte.
Dock äge stämman använda tillgångar till allmännyttigt eller därmed
jämförligt ändamål, såvitt det med hänsyn till ändamålets
beskaffenhet, föreningens ställning och omständigheterna i övrigt
får anses skäligt.
Föreningsstämman må ej heller, med mindre annat följer av stadgarna,
besluta om sådan användning av föreningens tillgångar eller
eljest om sådan åtgärd, att uppenbarligen fördel beredes vissa
medlemmar till nackdel för föreningen eller övriga medlemmar.
Styrelse och firmateckning
21 § För ekonomisk förening skall finnas en styrelse bestående av
minst tre ledamöter. Styrelsen skall förvalta föreningens
angelägenheter i enlighet med vad i denna lag är stadgat.
Styrelsen väljes å föreningsstämma; dock må i stadgarna kunna
bestämmas, att styrelsen eller ledamot av densamma skall tillsättas
i annan ordning.
Styrelseledamot skall utses för tid intill dess stämma som
i 57 § 1 mom. sägs hållits och må icke utses för längre tid än
till och med den stämma som skall äga rum under tredje
räkenskapsåret efter valet. Ändå att den tid för vilken
styrelseledamot blivit utsedd ej gått till ända, må han skiljas
från uppdraget genom beslut av den som utsett honom.
Styrelseledamot äge ock rätt att avgå före utgången av nämnda
tid. Anmälan om avgång skall göras hos styrelsen samt, där
styrelseledamot ej är vald å föreningsstämma, hos den
som tillsatt honom.
Om styrelseledamot, som är vald å föreningsstämma, entledigas
eller eljest avgår eller avlider eller hinder för honom att
vara styrelseledamot uppkommer enligt 22 § och suppleant ej finnes,
åligger det övriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta
om val av ny ledamot för återstående mandattid. Meddelas icke
annan föreskrift i stadgarna, må dock med valet anstå till
nästa stämma där styrelseval skall äga rum, såfram styrelsen
är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter samt
antalet ej understiger tre.
22 § Styrelseledamot skall vara myndig och, där ej för särskilt
fall regeringen eller myndighet regeringen förordnar annat
tillåter, här i riket bosatt svensk medborgare.
Styrelseledamot skall vara medlem i föreningen. Dock må även den
vara styrelseledamot som enligt lag är ställföreträdare för
medlem samt, där juridisk person är medlem, den som är ledamot
av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i densamma.
Jämväl eljest må, där det för visst eller vissa särskilt
angivna fall i stadgarna medgives, annan än medlem vara
styrelseledamot. Lag (1975:420).
23 § Vad i denna lag är stadgat om styrelseledamot skall i
tillämpliga delar gälla beträffande suppleant.
I stadgarna må närmare bestämmelser upptagas om de förut-
sättningar, under vilka suppleant äger inträda i tjänstgöring,
så ock, där flera suppleanter skola finnas, om ordningen
för deras inträde. Sådana bestämmelser må jämväl meddelas av den
som utsett suppleanten. Bestämmelse som i detta stycket sägs må
ej registreras.
24 § Det åligger styrelsen att sörja för en sådan organisation
av föreningens verksamhet, som med hänsyn till föreningens
förhållanden må anses tillfredställande, att utöva tillsyn
över befattningshavare hos föreningen samt att tillse att
erforderliga upplysningar angående föreningens förhållanden
komma styrelsen till handa på lämpligt sätt och vid lämpliga
tider. Styrelsen skall ock sörja för att föreningens bokföring
fullgöres i överensstämmelse med lag samt att medelsförvaltningen
är ordnad på betryggande sätt ävensom att behörig kontroll
häröver finnes.
När på grund av inträffade förluster eller eljest anledning
föreligger till antagande, att föreningens ställning kommer
att utvisa fortgående försämring, så att föreningens skulder
icke bliva täckta av tillgångarna, åligger det styrelsen att
ofördröjligen till stämmans prövning hänskjuta frågan om
föreningen skall träda i likvidation.
24 a § Om en förening har blivit moderföretag, skall styrelsen meddela
detta till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall lämna
styrelsen för moderföreningen de upplysningar som behövs för beräkningen
av koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet. Lag
(1980:1105).
25 § Inom styrelsen skall en ledamot vara ordförande.
Det åligger ordföranden att tillse att sammanträden hållas då
så erfordras. Om styrelseledamot fordrar att styrelsen
sammankallas, skall en sådan begäran efterkommas.
Vid styrelsens sammanträden skola föras protokoll, vilka
skola till riktigheten bestyrkas av ordföranden. Ledamot av
styrelsen är berättigad att på begäran få särskild från styrelsens
beslut avvikande mening antecknad till protokollet. Protokollen
skola föras i nummerföljd och förvaras på betryggande sätt.
Lag (1976:353).
26 § Styrelsen är beslutsför, där de vid sammanträde
tillstädesvarandes antal överstiger hälften av hela antalet
styrelseledamöter, såframt ej för beslutförhet högre antal
föreskrivits i stadgarna. Ärende må dock icke företagas, med
mindre såvitt möjligt samtliga styrelseledamöter eller, vid
förfall för någon av dem, suppleant för honom dels fått
tillfälle att deltaga i ärendets behandling, dels erhållit
tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet.
Såsom styrelsens beslut gälle, där föreskrift om särskild
röstpluralitet ej givits i stadgarna, den mening, om vilken
de flesta röstande förena sig, och vid lika röstetal den mening
som biträdes av ordföranden. Lag (1976:353).
27 § Ledamot av styrelsen äge ej deltaga i behandling av
fråga rörande avtal mellan honom och föreningen. Ej heller må
han deltaga i behandling av fråga om avtal mellen föreningen
och tredje man, såframt han i frågan äger ett väsentligt
intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Vad sålunda
är stadgat äge motsvarande tillämpning beträffande gåva
från föreningen, så ock beträffande rättegång eller annan
talan mot styrelseledamoten eller tredje man.
28 § Styrelsen äger, i den mån annat icke följer av vad i denna
lag är stadgat, att ej mindre handla å föreningens vägnar i
förhållande till tredje man än även företräda föreningen inför
domstolar och andra myndigheter. Samma behörighet tillkommer
ock den eller dem som efter vad i 29 och 30 §§ sägs äga teckna
föreningens firma (firmatecknare); dock äga med, som allenast
gemensamt må utöva firmateckningsrätt, endast gemensamt företräda
föreningen.
29 § Bemyndigande för styrelseledamot, styrelsesuppleant eller
annan att teckna föreningens firma må meddelas av styrelsen,
där ej i stadgarna eller genom beslut av föreningsstämman
gjorts inskränkning i detta avseende. Bemyndigande må dock ej
lämnas den som är omyndig och, vad angår annan än styrelseledamot
eller styrelsesuppleant, utan tillstånd av regeringen eller
myndighet regeringen förordnar den som icke är här i riket bosatt
svensk medborgare.
Styrelsen må när som helst återkalla bemyndigande att teckna
föreningens firma. Lag (1975:420).
30 § Då bemyndigande att teckna föreningens firma meddelas, äger
styrelsen föreskriva, att rätten till firmateckning får av två
eller flera personer utövas allenast gemensamt.
Föreskrives annan inskränkning i rätten att teckna föreningens
firma än i första stycket sägs, må den ej registreras.
31 § Styrelsen eller annan, som jämlikt 28 § är ställföreträdare
för föreningen, må ej förfoga över dess tillgångar eller ikläda
den förpliktelse eller eljest vidtaga åtgärd i strid mot vad i
20 § första stycket första punkten och andra stycket är stadgat
beträffande föreningsstämma. Styrelsen äger dock till allmännyttigt
eller därmed jämförligt ändamål använda tillgång, som i
förhållande till föreningens ställning är av ringa betydelse.
32 § I förhållande till föreningen åligger det styrelsen och annan
ställföreträdare för föreningen att ställa sig till efterrättelse
de särskilda föreskrifter som meddelas i stadgarna eller av
föreningsstämma. Annan ställföreträdare än styrelsen vare ock
skyldig att ställa sig till efterrättelse föreskrift som meddelas
av styrelsen. Dock må styrelsen och annan ställföreträdare för
föreningen icke efterkomma föreskrift, där den finnes såsom
stridande mot denna lag eller stadgarna ej vara gällande, icke
heller föreskrift av föreningsstämma om sådan åtgärd avseende
förvaltningen av föreningens angelägenheter, vars verkställighet
styrelsen finner innebära ett uppenbart åsidosättande av
föreningens intressen.
Den som enligt 27 § icke må för föreningen deltaga i behandling
av fråga om avtal äge ej heller befogenhet att utan särskilt
uppdrag av styrelsen företräda föreningen i avseende å avtalet.
33 § Har styrelsen eller annan ställföreträdare för föreningen
företagit rättshandling å föreningens vägnar men därvid handlat
i strid mot var i 31 § är stadgat eller mot föreskrift, som avses
i 32 §, eller eljest överskridit sin befogenhet, vare rättshandlingen
ej gällande mot föreningen, såframt tredje man insåg eller bort
inse att sådant överskridande förelåg.
Har styrelsesuppleant utövat styrelseledamots befogenhet, vare
det förhållandet, att förutsättning för hans inträde i
styrelseledamots ställe saknades, utan verkan gentemot tredje man,
där denne ej insåg eller bort inse nämnda förhållande.
34 § Den som äger företräda föreningen må ej föryttra eller med
inteckning för gäld belasta föreningens fasta egendom eller tomträtt,
utan så är att han enligt stadgarna äger sådan befogenhet eller
ock föreningsstämman därtill bemyndigat honom. Sådant bemyndigande
kan begränsas att avse viss egendom och må icke i något fall gälla
utöver två år.
Har åtgärd som i första stycket avses företagits utan vederbörligt
bemyndigande och vill föreningen klandra åtgärden, skall föreningen
väcka talan därom inom aderton månader sedan lagfart, inskrivning
eller inteckning beviljades. Försummas det, vare rätt till talan
förlorad.
35 § Skriftlig handling, som utfärdas för förening, bör undertecknas
med föreningens firma, och skola de som teckna firman därvid
underskriva sina namn.
Har styrelsen eller annan ställföreträdare för föreningen utfärdat
handling utan firmateckning och framgår icke av dess innehåll, att
den utfärdats å föreningens vägnar, svare de som undertecknat
handlingen för vad genom handlingen må hava slutits, en för alla
och alla för en, såsom för egen skuld. Sådan ansvarighet skall
dock ej åvila undertecknarna, där av omständigheterna vid
handlingens tillkomst framgick, att den utfärdades för föreningen,
samt den till vilken handlingen ställts av föreningen erhåller
behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt
dröjsmål efter det begäran därom framställts eller personlig
ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna.
36 § Vill styrelsen väcka talan mot föreningen, skall styrelsen
utlysa föreningsstämma för val om bud att föra föreningens
talan i tvisten. Stämning delgives genom att föredragas åt
stämman. Lagg (1970:456).
37 § Sker ändring i avseende å de till styrelseledamöter eller
styrelsesuppleanter utsedda personerna eller i fråga om rätten
att teckna föreningens firma eller ändras föreningens postadress,
skall styrelsens ordförande därom ofördröjligen göra anmälan för
registrering. Å denna anmälan skall i tillämpliga delar gälla
vad i 9 § sägs. Rätt att göra anmälan tillkommer den som beröres
av anmälningen.
Redovisning
Årsredovisning m.m.
38 § För varje räkenskapsår skall styrelsen avge årsredovisning. Denna
består av resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse.
I fråga om resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i
årsbokslut enligt bokföringslagen (1976:125) gäller, förutom
bestämmelserna i nämnda lag, föreskrifterna nedan om årsredovisning m.m.
Dock tillämpas 39 § fjärde stycket och 40 § första stycket endast på
årsredovisningen.
I årsredovisningen skall återges resultaträkningen och balansräkningen
för närmast föregående räkenskapsår. Har under året ändring vidtagits
beträffande specificeringen av poster i resultaträkningen och
balansräkningen, skall uppgifterna från den tidigare årsredovisningen
sammanställas så att dessa kan jämföras med posterna i den senare
årsredovisningen, om särskilt hinder inte möter.
Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter. Har
beträffande årsredovisningen avvikande mening antecknats till styrelsens
protokoll, skall yttrandet fogas till redovisningen.
Minst en månad före ordinarie föreningsstämma skall årsredovisnings
handlingarna för det förflutna räkenskapsåret avlämnas till revisorerna.
Senast en månad efter det resultaträkningen och balansräkningen blivit
fastställda, skall avskrift av årsredovisning och revisionsberättelse
hållas tillgängliga hos föreningen för alla som är intresserade samt
efter särskilt föreläggande av länsstyrelsen insändas dit. Sådant
föreläggande utfärdas när någon begär det. Föreningar som avses i 46 § 4
mom. första stycket är utan särskildt föreläggande skyldiga att insända
nämnda handlingar till länsstyrelsen.
På avskriften av årsredovisningen skall en styrelseledamot teckna bevis
om att resultaträkning och balansräkning har fastställts. Uppgift skall
också lämnas om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgift
om föreningsstämmans beslut beträffande föreningens vinst eller förlust.
Lag (1980:1105).
39 § Utan hinder av vad som föreskrivs i 15 § fjärde stycket
bokföringslagen (1976:125) om användningen av belopp, varmed värdet av
där avsedd anläggningstillgång uppskrivs, får sådant belopp utnyttjas
även till avsättning till en uppskrivningsfond, vilket får tas i anspråk
endast för ändamål som avses i nämnda lagrum i bokföringslagen.
Vid värdering av aktier eller andelar som en moderförening äger i ett
dotterföretag skall andelar som dotterföretaget äger i moderföreningen
inte anses ha något värde.
Andelar i andra företag än aktiebolag skall likställas med aktier som ägs
av moderföreningen vid uppställningen av moderföreningens resultaträkning
och balansräkning samt vid specificering enligt 42 §.
I balansräkning och resultaträkning i årsredovisningen behöver storlek
och förändringar av lagerreserven uppges endast av föreningar som avses i
46 § 4 mom. första stycket. Lag (1980:1105).
40 § Om synnerliga skäl föreligger, får regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer medge att bruttoomsättningssumman inte behöver
anges i resultaträkningen i årsredovisningen.
I resultaträkningen skall utdelning på aktier i dotterbolag tas upp som
en särskild intäktspost. Som en särskild kostnadspost skall tas upp
gottgörelse som avses i 17 § 1 mom. och som inte har inräknats i
årsvinsten. Lag (1980:1105).
41 § I balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild
post bland tillgångarna.
En förenings eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och fritt
eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas
upp inbetalda insatser, reservfond och uppskrivningsfond. Medlemsinsatser
och förlagsinsatser skall redovisas var för sig. Under fritt eget kapital
eller ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad
vinst eller förlust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret.
Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som
avdragsposter.
Fordran på insats får inte tas upp som tillgång. Redovisningen av
fullgjorda insatser får ske så att i balansräkningen anges hela
insatskapitalet samt hur mycket härav som inte har fullgjorts, varefter
skillnaden -- de betalda insatserna -- utförs som en särskild post under
eget kapital.
Om det i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår en
fordran hos eller skuld till ett dotterföretag eller en moderförening,
skall beloppet anges särskilt. Angivandet får ske inom linjen. Detsamma
gäller ifråga om pant och därmed jämförliga säkerheter eller
ansvarsförbindelser till förmån för ett dotterföretag eller en
moderförening. Lag (1984:189).
42 § Utöver vad som följer av bokföringslagen (1976:125) skall i
resultaträkningen och balansräkningen lämnas uppgifter och särskilda
upplysningar i följande hänseenden:
1. Aktier skall tas upp med angivnade för varje belopp av dess namn,
antalet aktier och dessas nominella värde och värde enligt
balansräkningen. Understiger båda dessa värden för aktierna i ett bolag,
som inte är dotterföretag, femtiotusen kronor eller det lägre belopp som
motsvarar fem procent av föreningens eget kapital enligt balansräkningen,
får dock specifikation utelämnas. När det från allmän och enskild
synpunkt är påkallat, får regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer tillåta att aktier även i andra fall redovisas utan
specifikation.
2. Ändringar i beloppen av det egna kapitalets poster jämfört med
föregående balansräkning skall specificeras.
3. För varje post som upptas i balansräkningen som anläggningstillgång
och där skepp eller maskiner, inventarier och dylikt eller byggnader
ingår skall anges dels tillgångarnas anskaffningsvärde, dels det
sammanlagda beloppet av de av- och nedskrivningar som har företagits på
anskaffningsvärdet intill balansdagen. Har sådana tillgångar uppskrivits,
skall även anges kvarstående oavskrivet belopp av uppskrivningen.
4. För fastigheter som är anläggningstillgångar skall anges
taxeringsvärdet med fördelning på de tillgångar som har upptagits under
särskilda poster i balansräkningen.
5. Om det har förekommit sådan förändring i resultaträkning eller
balansräkning beträffande posters gruppering eller eljest som väsentligt
påverkar jämförbarheten mellan åren, skall redogörelse lämnas för
förändringen.
6. Driver föreningen rörelsegrenar som är väsentligen oberoende av
varandra, skall bruttoresultatet av varje sådan rörelsegren redovisas
särskilt.
De uppgifter och särskilda upplysningar som avses i första stycket får
tas in i noter, om tydliga hänvisningar görs vid de poster i
redovisningshandlingarna till vilka de hänför sig. Lag (1980:1105).
43 § Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god
redovisningssed.
I förvaltningsberättelsen skall lämnas upplysning dels om sådana för
bedömningen av föreningens verksamhetsresultat och ställning viktiga
förhållanden, för vilka redovisning inte skall lämnas i resultaträkningen
eller balansräkningen, dels om händelser av väsentlig betydelse för
föreningen, som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dettas
slut. Förvaltningsberättelsen skall vidare innehålla uppgifter om
väsentliga förändringar i medlemsantalet samt om summorna av insatsbelopp
som skall återbetalas under nästa räkenskapsår dels enligt 16 § 1 mom.,
dels enligt 16 a §. Uppgift skall vidare lämnas om den rätt till
utdelning som gjorda förlagsinsatser medför samt om summan av de
förlagsinsatser som sagts upp och skall inlösas under de näst följande
två räkenskapsåren.
I förvaltningsberättelsen skall anges medelantalet under räkenskapsåret
anställda personer såväl för företaget i dess helhet som för varje
arbetsställe med mer än tjugo anställda. Vidare skall anges det
sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och ersättningar dels till
styrelsen och andra personer i ledande ställning, dels till övriga
anställda. Har föreningen anställda i flera länder, skall löner och
ersättningar anges särskilt för varje land jämte uppgift om medelantalet
anställda i respektive land.
Förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag till dispositioner
beträffande föreningens vinst eller förlust.
För förening som avses i 46 § 4 mom. första stycket skall till
förvaltningsberättelsen fogas en finansieringsanalys. I
finansieringsanalysen skall redovisas föreningens finansiering och
kapitalinvesteringar under räkenskapsåret. Lag (1984:189).
Koncernredovisning
43 a § I en moderförening skall, utöver årsredovisning för
moderföreningen, för varje räkenskapsår avges en koncernredovisning
bestående av koncernresultaträkning och koncernbalansräkning.
Redovisningen skall hänföra sig till balansdagen för moderföreningen.
Bestämmelserna i 38 § fjärde-sjunde styckena tillämpas även på
koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse. Moderföreningen är
dock utan särskilt föreläggande skyldig att insända nämnda handlingar
till länsstyrelsen.
Koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen skall var för sig
utgöra ett sammandrag av moderföreningens och dotterföretagens
resultaträkningar och balansräkningar. Sammandraget skall upprättas
enligt god redovisningssed.
Koncernresultaträkningen skall utvisa koncernens årsresultat efter avdrag
för redovisad vinstutdelning inom koncernen och efter avdrag eller
tillägg för ökning eller minskning av internvinst under räkenskapsåret.
Koncernbalansräkningen skall utvisa beloppet av fritt eget kapital eller
ansamlad förlust i koncernen efter avdrag för inventarier. Med
internvinst avses på moderföreningen belöpande andel av vinst på
överlåtelse av en tillgång inom koncernen, i den mån inte överlåtelse av
tillgången därefter har skett till en köpare utanför koncernen eller
förbrukning av tillgången eller nedsättning av dess värde har ägt rum hos
det företag inom koncernen som har förvärvat tillgången.
Om det med hänsyn till koncernens sammansättning eller andra särskilda
skäl är förenat med synnerliga svårigheter att vid koncernredovisningen i
visst hänseende tillämpa tredje eller fjärde stycket, får de undantag
göras som förhållandena kräver. För sådana undantag skall lämnas en
motiverad redogörelse i moderföreningens förvaltningsberättelse.
I förvaltningsberättelsen för en moderförening skall vidare lämnas sådana
upplysningar om koncernen som avses i 43 § andra stycket första meningen
och tredje sytcket. Redogörelse skall lämnas om vilka metoder och
värderingsprinciper som har använts vid uppgörande av
koncernredovisningen. Därjämte skall uppges det belopp, som av det fria
egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom
denna skall överföras till bundet eget kaptial.
Ett dotterföretag skall i förvaltningsberättelsen eller, om företaget
inte är skyldigt att upprätta förvaltningsberättelse, i en bilaga till
sin balansräkning ange namnet på moderföreningen och i förekommande fall
dennas moderförening. Moderföreningen och dotterföretaget skall vidare
ange hur stor andel av årets inköp och försäljningar som avser annat
företag inom samma koncern.
Uppgifter om koncernens lagerreserv skall tas in i koncernredo
visningen, om koncernen är av sådan storlek som avses i 46 § 4 mom.
tredje stycket. I sådana fall skall till koncernredovisningen fogas en
finansieringsanalys för koncernen. Lag (1980:1105).
Delårsrapport
44 § För förening som avses i 46 § 4 mom. första stycket och för
moderförening i koncern som avses i 46 § 4 mom. tredje stycket skall
minst en gång under varje räkenskapsår som omfattar mer än tio månader
avges en särskild redovisning (delårsrapport). Rapporterna skall avse
föreningens verksamhet från räkenskapsårets början. Minst en rapport
skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av
räkenskapsåret.
Delårsrapporterna avges av styrelsen eller av den styrelseledamot som
styrelsen bestämmer. Rapporterna skall hos föreningen hållas tillgängliga
för envar och genast sändas till den medlem som begär det.
Delårsrapporter som avses i första stycket tredje meningen skall senast
två månader efter rapportperiodens utgång sändas in till länsstyrelsen.
Lag (1980:1105).
44 a § I delårsrapporter skall översiktligt redogöras för verksamheten
och resultatutvecklingen i denna samt för investeringar och förändringar
i likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång.
Vidare skall lämnas beloppsuppgifter om omsättningen och resultatet före
bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om särskilda skäl
föreligger, får en ungefärliga beloppsuppgift beträffande resultatet
lämnas. Bestämmelserna i 40 § första stycket och 43 § andra stycket
första meningen gäller i tillämpliga delar i fråga om delårsrapport.
Om en koncern är av sådan storlek som anges i 46 § 4 mom. tredje stycket,
skall moderföreningen i delårsrapporterna, utöver uppgifter för
moderföreningen, lämna uppgifter för koncernen motsvarar vad som sägs i
första stycket. Uppgifter om omsättning och resultat skall avse beloppen
efter avdrag för interna poster inom koncernen och med hänsyn tagen till
internvinsteliminering.
Om särskilda hinder inte möter, skall i anslutning till uppgifter enligt
första och andra styckena även lämnas motsvarande uppgifter för samma
rapportperiod under det föregående räkenskapsåret.
Begrepp och termer skall i möjlig mån överensstämma med dem som har
använts i den senast framlagda årsredovisningen. Lag (1980:1105).
45 § En eller flera revisorer utses på föreningsstämma, om ej revisor
enligt stadgarna skall tillsättas i annan ordning. Tillika kan en eller
flera revisorssuppleanter utses. Bestämmelserna i denna lag om revisorer
gäller i tillämpliga delar om suppleanter.
Revisorer skall utses för tiden till dess stämma som avses i 57 § 1 mom.
har hållits. De får inte utses för längre tid än till och med den stämma
som skall äga rum under andra räkenskapsåret efter det de utsetts. Även
om den tid för vilken en revisor har blivit utsedd inte har gått till
ända, får revisorn skiljas från uppdraget genom beslut av den som utsett
honom. Om en revisor som är vald på föreningsstämma entledigas eller
eljest avgår eller avlider eller det uppkommer hinder för honom enligt 46
§ 1 eller 4 mom. att vara revisor och det ej finns någon suppleant,
åligger det styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor.
Den som har utsetts till revisor skall ofördröjligen underrättas om det.
Har han valts på föreningsstämma, sker underrättelse genom styrelsens
försorg och eljest av den som tillsatt honom. Lag (1980:1105).
46 § 1 mom. Revisorer skall vara svenska medborgare och bosatta i
Sverige, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
tillåter annat för särskilt fall. Den som är auktoriserad eller godkänd
revisor behöver dock inte vara svensk medborgare. Den som är omyndig
eller i konkurs kan inte vara revisor. Revisorer skall ha den insikt i
och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn
till arten och omfånget av föreningens verksamhet fordras för fullgörande
av uppdraget.
Till revisorer kan även utses auktoriserade eller godkända
revisionsbolag. Vid tillämpning av bestämmelserna om revision likställs
auktoriserade revisionsbolag med auktoriserade revisorer och godkända
revisionsbolag med godkända revisorer. Ett bolag som utses till revisor
skall till föreningens styrelse anmäla vem som är huvudansvarig för
revisionen. I ett auktoriserat revisionsbolag skall den huvudansvarige
vara auktoriserad revisor och i ett godkänt revisionsbolag skall han vara
auktoriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i tredje och fjärde
styckena samt 53 § tillämpas på sättningsskyldighet som kan uppkomma vid
fullgörande av revisionsuppdraget åligga revisionsbolaget och den
huvudansvarige.
Den kan inte vara revisor som
1. är ledamot av styrelsen i föreningen eller dess dotterföretag eller
biträder vid föreningens bokföring eller medelsförvaltning eller
föreningens kontroll däröver,
2. är anställd hos eller eljest intar en underordnad eller beroende
ställning till föreningen eller någon som avses under 1 eller är verksam
i samma företag som den som yrkesmässigt biträder föreningen vid
grundbokföreningen eller medelsförvaltningen eller föreningens kontroll
däröver,
3. är gift med eller sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden
med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till
person som avses under 1 eller är besvågrad med sådan person i rätt upp-
eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon,
eller
4. utöver vad som normalt sammanhänger med medlemskap i föreningen, står
i låneskuld till föreningen eller annat företag i samma koncern eller har
förpliktelser för vilka föreningen eller sådant företag har ställt
säkerhet.
I ett dotterföretag kan den inte vara revisor som enligt tredje stycket
inte är behörig att vara revisor i moderföreningen. Lag (1985:938).
2 mom. Om det hos en sammanslutning med ändamål att ha hand om gemensamma
uppgifter för föreningar finns ett särskilt revisionsorgan, får
sammanslutningen eller, om revisionsorganet utgör juridisk person, denna
utses till revisor. Den som sålunda har tillsatts som revisor skall utse
en för uppdraget lämpad person att förrätta revisionen. I fråga om honom
gäller i tillämpliga delar vad som i denna lag sägs om revisor. Om en
sammanslutning eller ett revisionsuppdrag har utsett till revisor, skall
ersättningsskyldighet som kan uppkomma för den som har förrättat
revisionen åvila också den som har utsett honom.
Föreligger falls om avses i 4 mom. första eller tredje stycket, får
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om särskilda
skäl föreligger, medge att en sammanslutning eller ett revisionsorgan
utses till revisor trots att revisionen därmed inte kommer att förrättas
av någon auktoriserad revisor. Lag (1980:1105).
3 mom. Till revisor i ett dotterföretag bör utses minst en av
moderföreningens revisorer, om det kan ske. Lag (1980:1105).
4 mom. Minst en revisor skall vara auktoriserad, om
1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1000
gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som
gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller
2. antalet anställda hos föreningen under vart och ett av de två senaste
räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om
förening som avses i första stycket förordna att en viss godkänd revisor
får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är giltiga
i högst fem år.
Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en koncern,
om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda
koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det
gränsbelopp som anges i första stycket eller om antalet anställda vid
koncernföretagen under nämnda tid i medeltal har överstigit 200.
I andra föreningar än som avses i första och tredje styckena skall en
auktoriserad revisor eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel
av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma. Lag
(1981:1191).
47 § Har revisor ej utsett till föreskrivet antal eller har revisorer
utsetts utan iakttagande av bestämmelserna i 46 § 1 eller 4 mom., åligger
det styrelsen och styrelseledamot att ofördröjligen anmälan förhållandet
för länsstyrelsen. Anmälan får göras även av föreningsmedlem, av
röstberättigad, som ej är medlem, eller av borgenär.
Har anmälan gjorts enligt första stycket, skall länsstyrelsen, i fall då
revisorer inte har utsett till föreskrivet antal, förordna revisorer. Är
revisor omyndig eller i konkurs eller har någon, som ej är här i riket
bosatt svensk medborgare, utan vederbörligt tillstånd utsetts till
revisor eller har någon utsetts till revisor i strid mot 46 § 1 mom.
tredje eller fjärde stycket eller 4 mom., skall på anmälan därom
länsstyrelsen förklara honom entledigad och förordna en ny revisor i hans
ställe. Förordnande av revisor skall avse tiden till dess en annan
revisor har blivit utsedd i föreskriven ordning. Har föreningsstämman
underlåtit att på begäran enligt 46 § 4 mom. fjärde stycket utse en
auktoriserad eller godkänd revisor och gör röstberättigad inom en månad
från stämman framställning till länsstyrelsen, skall denna förordna sådan
revisor.
Revisorer som utses enligt denna paragraf har rätt till skäligt arvode av
föreningen. Lag (1980:1105).
48 § Hos länsstyrelsen må påkallas utseende av en revisor att med övriga
revisorer deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning och
föreningens räkenskaper eller att företaga granskning av viss åtgärd
eller av vissa räkenskaper. Förslag härom skall väckas å föreningsstämma.
Har förslaget å föreningsstämma antagits eller ock biträtts av minst en
tiondel av samtliga röstberättigade, åligger det styrelsen att inom en
vecka hos länsstyrelsen göra framställning om utseende av revisor.
Försummas det, stånde varje röstberättigad fritt att göra sådan
framställning.
Innehavare av förlagsandelar kan begära hos styrelsen att en medrevisor
utses. Begärs detta av innehavare som företräder förlagsinsatser till ett
sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda
insatskapitalet skall styrelsen senast inom två månader göra
framställning härom hos länsstyrelsen. Försummas detta får varje
innehavare av en förlagsandel göra sådan framställning.
Avser uppdraget granskning av viss åtgärd eller av vissa räkenskaper,
skall till föreningsstämma avgivas särskilt yttrande över granskningen.
Revisor, som utses enligt denna paragraf, vare berättigad att av
föreningen erhålla skäligt arvode. Lag (1984:189).
49 § En revisor får vid revisionen inte anlita någon som inte enligt 46 §
1 mom. tredje eller fjärde stycket är behörig att vara revisor. Har
föreningen eller moderföreningen en anställd i sin tjänst med uppgift att
uteslutande eller huvudsakligen ha hand om föreningens interna revision,
får dock en sådan anställd anlitas vid revisionen i den utsträckning det
är förenligt med god revisionssed.
Revisorn ansvarar för skada som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållas
föreningen av hans medhjälpare. Lag (1980:1105).
50 § En revisor skall i den omfattning som följer av god revisionssed
granska föreningens årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens
förvaltning. Är föreningen moderförening, skall revisorn även granska
koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden i
övrigt.
Revisorn skall följa de särskilda föreskrifter som meddelas av
föreningsstämman, om de inte strider mot lag, stadgarna eller god
revisionssed.
Styrelsen skall bereda revisorn tillfälle att verkställa granskningen i
den omfattning revisorn finner behövligt samt lämna de upplysningar och
det biträde som han begär. Samma skyldighet åligger styrelsen och
revisorn i en dotterförening genetemot revisorn i en moderförening.
Sedan revisorn slutfört granskningen, skall han teckna en hänvisning till
revisionsberättelsen på årsredovisningen och i en moderförening på
koncernredovisningen. Finner revisorn att balansräkningen eller
resultaträkningen inte bör fastställas, skall han anteckna även detta. I
en moderförening gäller detsamma i fråga om koncernbalansräkningen och
koncernresultaträkningen.
Erinringar som revisorn framställer till styrelsen skall han anteckna i
protokoll eller någon annan handlig. Handlingen skall överlämnas till
styrelsen och bevaras av denna på ett betryggande sätt. Lag (1980:1105).
51 § Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en av dem undertecknad
revisionsberättelse, som skall överlämnas till styrelsen minst två veckor
före den i 57 § 1 mom. angivna föreningsstämman. Revisorerna skall också
inom samma tid till styrelsen återställa de redovisningshandlingar som
har överlämnats till dem.
Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande, huruvida
årsredovisningen har uppgjorts enligt denna lag. Innehåller inte
årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt denna lag,
skall revisorn ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin
berättelse, om det kan ske.
Har revisorn vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller försum
melse, som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger en styrelse
ledamot till last eller att en styrelseledamot på annat sätt har handlat
i strid mot denna lag eller stadgarna, skall det anmärkas i berättelsen.
Revisionsberättelsen skall även innehålla ett uttalande i fråga om
ansvarsfrihet för styrelseledamöterna. Revisorn kan i övrigt i
berättelsen meddela upplysningar, som han önskar bringa till medlemmarnas
kännedom.
Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om
fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det i
förvaltningsberättelsen framställda förslaget till dispositioner
beträffande föreningens vinst eller förlust.
I en moderförening skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första-fjärde styckena tillämpas. Lag
(1980:1105).
Föreningsstämma
52 § Föreningsmedlems rätt att deltaga i handhavandet av föreningens
angelägenheter utövas å föreningsstämma.
53 § Vid föreningsstämma böra styrelsens ledamöter närvara, så ock
minst en av revisorerna, där å stämman redovisning för föreningen
skall behandlas eller eljest ärende förekommer av beskaffenhet att
revisors närvaro kan anses påkallad. Rätt att närvara vid
föreningsstämma tillkommer städse revisor.
54 § Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan
å föreningsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan
honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga
om avtal mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger
ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens.
Vad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåva
från föreningen, så ock beträffande rättegång eller annan talan
mot honom eller tredje man.
Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för
förvaltningsåtgärd, för vilken han är ansvarig, eller i val av
revisor.
I behandling av fråga om fusionsavtal, som avses i 96 §, äger
övertagande föreningen deltaga utan hinder av vad i första
stycket sägs.
55 § Där ej genom föreskrift i stadgarna är bestämt vem som skall vara
ordförande vid föreningsstämma, öppnas stämman av styrelsens ordförande
eller den styrelsen därtill utsett. Utser de närvarande ej enhälligt
ordförande, väljes ordförande efter huvudtalet. Till ordförande må utses
jämväl den som ej är medlem, om annat icke föreskrives i stadgarna.
Å stämman skall, där det erfordras, av ordföranden upprättas och till
godkännande framläggas en förteckning över närvarande medlemmar och ombud
för medlemmar med uppgift å envars rösträtt. Sedan förteckningen
enhälligt eller efter en på grundval av densamma företagen omröstning
godkänts med eller utan ändring, lände den till efterrättelse såsom
röstlängd.
Genom styrelsens försorg skall å föreningsstämma föras protokoll. Har
beslut fattats genom omröstning, skall angivas huru röstningen utfallit.
Protokollet skall undertecknas eller till riktigheten vitsordas av
ordföranden och minst en på stämman utsedd person. Senast inom två veckor
efter stämman skall protokollet hållas hos föreningen tillgängligt för
medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar. Protokollen skola på
betryggande sätt förvaras. Lag (1984:189).
56 § Jämte vad i övrigt i denna lag är stadgat om utövande av
rösträtt och fattande av beslut å föreningsstämma gälle, där ej
annorlunda finnes bestämt i stadgarna:
1. att varje medlem äger en röst;
2. att medlems rösträtt kan utövas genom annan medlem såsom ombud;
3. att ingen må som ombud företräda mer än en medlem;
4. att såsom föreningens beslut gäller den mening, för vilken de
flesta rösterna avgivas; samt
5. att vid lika röstetal val avgöres genom lottning, men i andra
frågor den mening gäller som biträdes av ordföranden.
Juridisk person företrädes, förutom av sin styrelse eller annan
ställföreträdare enligt lag, av den som därtill bemyndigats, vare
sig denne är medlem i föreningen eller ej; dock att rätten att
såsom ombud utöva rösträtt må i stadgarna inskränkas till den som
är medlem eller enligt 22 § andra stycket ändock kan utses till
ledamot av föreningens styrelse.
57 § 1 mom. Inom sex månader eller den kortare tid, som kan vara bestämd
i stadgarna, efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas ordinarie
föreningsstämma, där styrelsen skall lägga fram årsredovisningen och
revisionsberättelsen samt, i moderföretag, koncernredovisningen och
koncernrevisionsberättelsen. Handlingarna skall under minst en vecka
närmast före stämman hållas hos föreningen tillgängliga för medlemmarna.
På denna föreningsstämma skall till avgörande företas frågorna om
fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i
moderförening, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen med de
ändringar eller tillägg, som kan behövas, samt om beviljande av
ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna för den tid redovisningen omfattar.
Stämman skall också besluta i anledning av föreningens vinst eller
förlust enligt den fastställda balansräkningen.
Beslut i nämnda frågor får skjutas upp till en fortsatt stämma som skall
hållas minst en och högst två månader därefter. Lag (1980:1105).
2 mom. Styrelsen skall, om någon medlem begär det och styrelsen finner
att det kan ske utan väsentligt förfång för föreningen, på
föreningsstämma lämna upplysningar angående förhållanden som kan inverka
på bedömandet av föreningens årsredovisning och dess ställning i övrigt
eller av ärende på stämman. Ingår föreningen i en koncern, avser
upplysningsplikten även föreningens förhållande till annat koncernföretag
och, om föreningen är moderförening, koncernredovisning samt sådana
förhållande beträffande dotterföretagen som avses i första meningen.
Kan en begärd upplysning lämnas endast med stöd av uppgifter som inte är
tillgängliga på stämman, skall upplysningen inom två veckor därefter
hållas hos föreningen skriftligen tillgänglig för medlemmarna samt
översändas till varje medlem som har begärt upplysningen.
Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till
medlemmarna utan väsentligt förfång för föreningen, skall upplysningen i
stället på medlemmens begäran lämnas till föreningens revisorer inom två
veckor därefter. Revisorerna skall inom en månad efter stämman till
styrelsen avge skriftligt yttrande, huruvida den begärda upplysningen
lämnats till dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening bort
föranleda ändring i revisionsberättelsen eller, beträffande
moderförening, koncernrevisionsberättelsen eller i övrigt ger anledning
till erinran. Om så är fallet, skall ändringen eller erinringen anges i
yttrandet. Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande tillgängligt för
medlemmarna hos föreningen samt översända det i avskrift till varje
medlem som har begärt upplysningen. Lag (1980:1105).
58 § Styrelsen äger, när den finner lämpligt, kalla medlemmarna
till extra föreningsstämma.
Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen
med angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra
föreningsstämma att hållas så snart det med iakttagande av
föreskriven kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en
vecka sådan påfordran, äge revisorerna själva utlysa stämma. Äro
icke samtliga revisorer ense om stämmas utlysande, gälle den
mening varom de flesta förena sig eller vid lika röstetal deras
mening som anse extra stämma böra hållas. Revisor som utsetts
jämlikt 48 § äge påkalla extra föreningsstämma, oavsett övriga
revisorers mening.
Extra föreningsstämma skall ock av styrelsen utlysas, då det för
uppgivet ändamål skriftligen påfordras av minst en tiondel av
samtliga röstberättigade eller det mindre antal som kan vara
bestämt i stadgarna.
59 § Finnes ej styrelse eller underlåter styrelsen att i
föreskriven ordning kalla medlemmarna till ordinarie eller till
av stämma beslutad extra föreningsstämma eller har styrelsen
ej senast två veckor efter påfordran, som i 58 § sista stycket
sägs, utlyst extra föreningsstämma att hållas så snart det
med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske, har
länsstyrelsen att på anmälan av styrelseledamot eller
röstberättigad ofördröjligen utlysa stämma.
60 § Kallelse till föreningsstämma skall utfärdas i enlighet med
föreskrifter i stadgarna. Kallelseåtgärderna skola vara vidtagna
senast två veckor före ordinarie och senast en vecka före extra
stämma.
Uppskjutes stämma till dag som infaller minst en månad därefter,
skall kallelse jämlikt första stycket utfärdas till den fortsatta
stämman.
Där för giltighet av beslut erfordras att det fattas å två på
varandra föjande föreningsstämmor, må kallelse till sista stämman
ej ske innan första stämman hållits. Är icke någon av stämmorna
ordinarie, skall mellan dem förflyta minst en månad.
61 § I kallelsen till föreningsstämma skola angivas de ärenden,
som skola förekomma å stämman; dock vare ej erforderligt att i
kallelse till ordinarie stämma särskilt angiva de ärenden, som
enligt denna lag eller stadgarna skola där företagas. Skall ärende
innefattande förslag till ändring av stadgarna förekomma, varde
det huvudsakliga innehållet av ändringen angivet i kallelsen.
Hava de ärenden, som skola företagas till behandling å
föreningsstämma, blivit medlemmarna särskilt meddelade på sätt och
å tid före stämman som i stadgarna angives, vare så gillt som om
ärendena varit upptagna i kallelsen till stämman.
Ärende, som ej angivits i kallelsen till stämman eller varom
meddelande icke ägt rum efter vad i andra stycket stadgas, må
icke vid stämman företagas till avgörande, om ej ärendet enligt
denna lag eller stadgarna skall förekomma på stämman eller
omedelbart föranledes av ärende som där skall avgöras; dock
att ärende, som ej avser ändring av stadgarna eller ny eller
förhöjd avgifts utkrävande eller föreningens trädande i
likvidation eller uppgående i annan förening genom fusion, må
företagas till avgörande på ordinarie stämma, såframt tre
fjärdedelar av de närvarande därtill giva sitt samtycke. Utan
hinder av vad sålunda stadgats må å såväl ordinarie som extra
stämma kunna fattas beslut om utlysande av extra stämma för
behandling av visst ärende.
62 § I stadgarna må bestämmas, att föreningsstämmans befogenhet
skall helt eller delvis utövas av därtill valda fullmäktige.
Fullmäktig må icke väljas för längre tid än tre år. Till
fullmäktig må utses allenast medlem i föreningen eller den som,
oaktat han ej är medlem, enligt 22 § andra stycket ändock må vara
ledamot av föreningens styrelse.
Fullmäktigsammanträde vare ansett såsom föreningsstämma. Å
fullmäktig skall tillämpas vad i 52, 55-59 och 61 §§ stadgas om
föreningsmedlem; dock må fullmäktig ej rösta genom ombud.
Angående beslut av fullmäktige i ämnen, som avses i 67 § andra
och tredje styckena samt 96 § 2 mom., skola medlemmarna
underrättas på sätt i stadgarna är föreskrivet.
Talan mot styrelseledamot, revisor, föreningsmedlem eller
röstberättigad
63 § Ansvarsfrihet skall anses styrelseledamot beviljad, såframt
beslut därom fattats å föreningsstämma och de som må hava röstat
mot beslutet icke uppgå till minst en fjärdedel av samtliga
röstberättigade.
Varder talan å förvaltningen under det räkenskapsår redovisningen
avser ej anställd inom sex månader från det redovisningshandlingarna
och revisionsberättelsen framlades på föreningsstämman, vare så
ansett som om ansvarsfrihet blivit beviljad.
Ändå att ansvarsfrihet blivit beviljad, må talan kunna anställas
mot styrelseledamot på grund av åtgärd, om vars vidtagande eller
betydelse för föreningen styrelsen eller styrelseledamot
uppsåtligen eller av vårdslöshet i redovisningshandlingarna eller
eljest till stämman eller ock genom bokföringen eller eljest
till revisorerna lämnat i väsentliga hänseenden oriktiga eller
ofullständiga upplysningar. Talan, som grundas därpå att
styrelseledamot begått brottslig handling, må ock eljest kunna
mot honom anställas, såframt ej beviljad ansvarsfrihet
uppenbarligen avsett även nämnda handling.
64 § Har ansvarsfrihet icke blivit styrelseledamot beviljad, äge
röstberättigade utgörande minst en fjärdedel av samtliga
röstberättigade å föreningens vägnar föra talan mot honom å
förvaltningen. Samma lag vare i fråga om anställande av sådan
talan som enligt vad i 63 § sägs må anställas utan hinder av
att ansvarsfrihet blivit beviljad.
Sedan talan blivit anställd, må den omständigheten, att en eller
flera av de röstberättigade som anställt talan avstått från
denna, ej utgöra hinder för de övriga att fullfölja talan, ändå
att de utgöra mindre än en fjärdedel av samtliga röstberättigade.
Röstberättigad, som enligt första stycket anställt talan mot
styrelseledamot, svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt
att av föreningen erhålla ersättning, i den mån kostnaderna täckas
av vad genom rättegången kommit föreningen till godo.
65 § Har å föreningsstämma fattats beslut om anställande av talan
om skadestånd enligt 106 § mot revisor eller har förslag därom å
stämman biträtts av minst en fjärdedel av samtliga röstberättigade,
vare i fråga om röstberättigades rätt att å föreningens vägnar
föra sådan talan och om ansvarighet för rättegångskostnader lag
som i 64 § sägs.
Talan enligt 106 § mot revisor må ej anställas sedan två år
förflutit från det revisionsberättelse framlades å föreningsstämma.
Mot föreningsmedlem eller röstberättigad, som icke är medlem, må
föreningen ej anställa talan om skadestånd enligt 106 § sedan två
år förflutit efter beslut eller åtgärd därå talan grundas.
Utan hinder av vad i andra och tredje styckena sägs må talan
anställas som grundas därpå att revisor, medlem eller röstberättigad
begått brottslig handling.
66 § Försättes föreningen i konkurs på ansökan, som gjorts inom
två år från den stämma där redovisningshandlingarna och
revisionsberättelsen framlades, äge konkursboet, ändå att
ansvarsfrihet blivit styrelseledamot beviljad, anställa talan
mot honom å förvaltningen under det räkenskapsår redovisningen
avser.
Mot revisor, medlem eller röstberättigad, som icke är medlem,
äge ock, där föreningen försättes i konkurs på ansökan, vilken
gjorts inom tid som i 65 § andra och tredje styckena är för talan
i varje särskilt fall föreskriven, konkursboet föra sådan talan.
Talan, varom i denna paragraf stadgas, skall väckas inom sex
månader från första borgenärssammanträdet eller, där tiden för
anställande av talan för föreningen då ännu ej gått till ända,
inom utgången av den tid. Försummas det, vare rätt till talan
förlorad.
Ändring av förenings stadgar
67 § Beslut om ändring av ekonomisk förenings stadgar vare ej
giltigt, med mindre samtliga röstberättigade förenat sig därom
eller beslutet fattats å två på varandra följande föreningsstämmor
och å den stämma som sist hålles biträtts, där ej nedan är
annorlunda föreskrivet, av minst två tredjedelar av de röstande.
Såvitt genom beslutet medlemmarnas förpliktelse att erlägga insatser
eller avgifter till föreningen ökas eller medlems rätt till
årsvinst inskränkes, erfordras att å den stämma som sist hålles
beslutet biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande.
Avser ändringen att medlems rätt till föreningens behållna
tillgångar vid dess upplösning inskränkes, erfordras att beslutet
å sista stämman biträtts av samtliga röstande. Detsamma gäller, där
ändringen innebär inskränkning i avgående medlems rätt varom
i 16 § 1 mom. sägs eller angår medlems rätt att utträda ur
föreningen och ändringen skall avse jämväl dem, som vid frågans
avgörande voro medlemmar i föreningen.
Är för giltighet av beslut, varom ovan är sagt, något ytterligare
villkor bestämt i stadgarna, lände ock det till efterrättelse.
Har i stadgarna på grund av särskild lag eller författning eller
efter regeringens medgivande intagits föreskrift, enligt vilken
viss bestämmelse icke må ändras utan att regeringen därtill lämnat
medgivande, må ej heller sådan föreskrift ändras utan regeringens
medgivande. Lag (1975:420).
68 § Beslut om ändring av stadgarna skall av styrelsens ordförande
ofördröjligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet
innan registrering skett. Vid anmälningen skola fogas två
avskrifter av protokoll som förts i ärendet. Föreligger fall som
i 62 § sista stycket avses, skall anmälan innehålla försäkran
av styrelsen att underrättelse varom där sägs ägt rum.
Beslut om ändring av stadgarna i de hänseenden, varom i 67 § andra
och tredje styckena förmäles, må ej tillämpas mot medlem, som
icke samtyckt till ändringen och som uppsäger sig till utträde
ur föreningen inom en månad från det slutligt beslut fattades eller,
då beslut fattats av fullmäktige, inom lika tid efter det
medlemmen underrättats om beslutet; och äge i sådant fall
medlemmen, oavsett vad stadgarna därom innehålla, att utträda
ur föreningen vid den utgång av räkenskapsår, vilken infaller näst
efter en månad efter uppsägningen, och därvid tillgodonjuta den
rätt, som enligt 16 § 1 mom. första och andra styckena tillkommer
avgående medlem.
Innefattar beslut nedsättning av insatsernas belopp eller
lindring av den medlemmarna enligt stadgarna åliggande skyldigheten
att till föreningen erlägga insatser, må det ej gå i verkställighet
förrän ett år förflutit från det beslutet registerades.
Talan å föreningsstämmobeslut
69 § 1 mom. Menar styrelsen, styrelseledamot, föreningsmedlem eller
innehavare av förlagsandel, att beslut, som fattats å föreningsstämma,
icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot denna lag
eller föreningens stadgar, äge därå väcka talan mot föreningen.
Grundas talan därpå, att beslutet icke tillkommit i behörig ordning eller
att det eljest kränker allenast medlems eller förlagsandelsinnehavares
rätt, skall talan väckas inom tre månader från beslutets dag. Försummas
det, vare beslutet gällande.
Hava vid fattande av beslut, som skall anmälas för registrering, i denna
lag eller föreningens stadgar upptagna föreskrifter om särskild
röstpluralitet icke rätteligen iakttagits vare, ehuru klandertalan ej
väckts, beslutet icke gällande, utan så är att i strid mot 100 § första
stycket registrering av beslutet ägt rum.
Klandertalan, grundad därpå att föreningsstämmobeslut strider mot
bestämmelserna i 20 § första stycket, må ej anställas, med mindre de som
för talan utgör minst en tiondel av samtliga medlemmar eller, i fråga om
innehavare av förlagsandelar, företräder förlagsinsatser till ett
sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda
insatskapitalet. Lag (1984:189).
2 mom. Har talan å föreningsstämmobeslut väckts, äge domstolen, när skäl
därtill förekommer, att innan målet avgöres förordna, att beslutet ej må
verkställas. Om förordnandet skall, där beslutet är av beskaffenhet att
böra registreras, meddelande ofördröjligen genom rättens försorg avsändas
för registrering.
Domstols dom, varigenom föreningsstämmobeslut upphävts eller ändrats,
gälle jämväl för de föreningsmedlemmar och innehavare av förlagsandelar
som ej fört talan. Lag (1984:189).
Likvidation och upplösning
70 § Föreningsstämma äger besluta att föreningen skall träda i
likvidation. Har förhållande inträffat som i 71 § sägs, skall
beslutet fattas på sätt stadgas i 56 § första stycket 4 och 5.
Beslut att föreningen skall träda i likvidation vare eljest icke
giltigt, med mindre samtliga röstberättigade förenat sig därom
eller beslutet fattats å två på varandra följande föreningsstämmor,
därav minst en ordinarie, och å den stämma som sist hålles biträtts
av minst två tredjedelar av de röstande; är för giltighet av
beslutet något ytterligare villkor bestämt i stadgarna, lände det
till efterrättelse.
Har föreningsstämma beslutit att föreningen skall träda i likvidation,
välje stämman en eller flera likvidatorer; dock må i stadgarna
kunna bestämmas, att en eller flera likvidatorer skola tillsättas
i annan ordning att jämte de å föreningsstämma valda deltaga i
likvidationen.
71 § Förening skall träda i likvidation, då antalet föreningsmedlemmar
nedgått under det i 5 § föreskrivna lägsta antalet och tillräckligt antal
medlemmar ej inträtt inom tre månader eller då i stadgarna fastställd tid
för föreningens verksamhet gått till ända eller eljest förhållande
inträffat, på grund varav enligt bestämmelse i stadgarna föreningen skall
upphöra med sin verksamhet.
Varder ej, på grund av anmälan enligt 79 § inom sex veckor efter det
jämlikt första stycket likvidationsskyldighet inträtt, i
föreningsregistret infört att föreningen trätt i likvidation, förklare
rätten, på ansökan av styrelseledamot, föreningsmedlem eller innehavare
av förlagsandel och efter föreningens hörande, att föreningen skall träda
i likvidation; och förelägge rätten föreningen att inom viss tid, ej
understigande sex veckor, till rätten ingiva bevis, att i registret skett
införing varom ovan sagts, vid äventyr att eljest en eller flera
likvidatorer förordnas av rätten. Lag (1984:189).
72 § Saknar förening till registret anmäld behörig styrelse, vare
styrelseledamot, föreningsmedlem eller borgenär, så ock envar annan, vars
rätt kan vara beroende av att någon finnes som äger företräda
föreningen, berättigad att hos rätten göra ansökan, att föreningen skall
förklaras skyldig att träda i likvidation.
Har förhållande som i första stycket avses varat mer än ett år, skall
länsstyrelsen, där det varder för denna kunnigt, göra anmälan därom hos
rätten.
Sker ansökan eller anmälan, skall rätten ofördröjligen utfärda kallelse å
föreningen samt å föreningsmedlemmar och borgenärer, som vilja yttra sig
i ärendet, att inställa sig för rätten å utsatt dag, då frågan om
föreningens trädande i likvidation skall prövas av rätten. Kallelsen
skall delgivas föreningen på sätt om stämning i tvistemål är stadgat,
där upplysning vinnes om någon med vilken del givning kan äga rum. Genom
rättens försorg skall kungörelse om kallelsen införas i Post- och Inrikes
Tidningar minst två och högst fyra månader före nämnda dag. Rätten äge,
där så äskas eller eljest finnes erforderligt, förordna en eller flera
sysslomän att taga före ningens egendom under vård samt bevaka dess
angelägenheter och före träda föreningen till dess rätten meddelat
beslut i ärendet.
Styrkes ej innan ärendet företages till avgörande, att behörig styrelse
finnes samt att införing i registret skett, förklare rätten, att
föreningen skall träda i likvidation, och förordne en eller flera
likvidatorer. Lag (1977:691).
73 § Finnes att förenings verksamhet drives på sätt som uppenbarligen
icke motsvarar de förutsättningar, under vilka registrering skett,
äge rätten, på ansökan av ombud, som justitiekanslern eller
länsstyrelsen utser att sådan talan utföra, och efter föreningens
hörande, förklara att föreningen skall träda i likvidation; och
förordne rätten i sådant fall en eller flera likvidatorer.
74 § Har rörande förening under de tio sista åren icke inkommit någon
anmälan till registret och föreligger anledning till antagande att
föreningen upphört med sin verksamhet, skall länsstyrelsen genom
skrivelse till föreningen eller på annat lämpligt sätt förhöra sig,
huruvida föreningen äger bestånd. Vinnes ej upplysning, att föreningen
fortfarande består, skall länsstyrelsen förklara att föreningen skall
anses upplöst och avföra den ur registret. Lag (1977:691).
75 § Utser föreningen ej likvidatorer, ehuru antalet
föreningsmedlemmar nedgått under det i 5 § föreskrivna lägsta
antalet och tillräckligt antal medlemmar ej inträtt inom tre
månader, vare de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut
om fortsättande av föreningens verksamhet eller handla å dess
vägnar, ansvariga för uppkommande förbindelser, en för alla och
alla för en, såsom för egen skuld. Där efter utgången av nämnda
tid om tre månader tillräckligt antal medlemmar inträda, äge
dock ej ansvarighet rum för förbindelse, som uppkommer sedan
det föreskrivna lägsta medlemsantalet sålunda uppnåtts.
76 § Likvidator skall vara myndig och, där ej för särskilt fall
regeringen eller myndighet regeringen förordnar annat tillåter,
här i riket bosatt svensk medborgare.
Uppdraget att vara likvidator gälle intill dess likvidationen
blivit avslutad, men den som meddelat uppdraget må när som helst
entlediga likvidatorn och utse annan i hans ställe.
Om likvidator, som är vald å föreningsstämma, entledigas eller
eljest avgår eller avlider eller hinder för honom att vara
likvidator uppkommer enligt första stycket och suppleant ej
finnes, åligger det övriga likvidatorer att ofördröjligen
sammankalla föreningsstämma för val av ny likvidator.
Vad i denna paragraf är stadgat om likvidator skall i tillämpliga
delar gälla beträffande suppleant för likvidator. Lag (1975:420).
77 § Finnes förening, som enligt verkställd registrering trätt
i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda behöriga
likvidatorer, skall rätten på ansökan av föreningsmedlem,
borgenär eller annan, vars rätt kan vara beroende av att någon
finnes som äger företräda föreningen, eller på anmälan av
länsstyrelsen, där det varder för denna kunnigt, förordna
likvidatorer.
78 § Har rätten förklarat att förening skall träda i likvidation,
skall genom rättens försorg till länsstyrelsen ofördröjligen
för registrering avsändas meddelande om beslutet. Där rätten
utsett likvidator, skall underrättelse om förordnandet med
angivande av hans fullständiga namn och postadress ofördröjligen
avsändas till länsstyrelsen. Förordnas syssloman, skall för
registrering avsändas meddelande därom med angivande av
fullständigt namn och postadress.
79 § Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla
att föreningen trätt i likvidation. Anmälan skall innehålla
uppgift om likvidatorerna samt, där suppleanter för dem utsetts,
om dessa. Skall befogenhet att teckna föreningens firma ej
tillkomma allenast likvidatorerna gemensamt, skall vidare
uppgivas av vilka och huru firman skall tecknas.
Sker ändring i avseende å de till likvidatorer eller suppleanter
utsedda personerna eller i fråga om rätten att teckna föreningens
firma eller ändras föreningens postadress, skola likvidatorerna
därom ofördröjligen göra anmälan för registrering. Rätt att göra
anmälan tillkommer den som beröres av anmälningen.
I övrigt skall beträffande anmälan, varom i första och andra
styckena sägs, vad i 9 § är stadgat för där avsedda fall äga
motsvarande tillämpning; anmälningen skall innehålla uppgift
om dagen för val eller rättens förordnande.
80 § Likvidatorernas förvaltning och föreningens räkenskaper
under likvidationen skola granskas av en eller flera
likvidationsrevisorer. Likvidationsrevisor utses, såframt icke
annat föranledes av stadgarna, å den föreningsstämma vid
vilken likvidatorer väljas. Hava likvidatorer förordnats av
rätten, skola de ofördröjligen sammankalla föreningsstämma för
val av likvidationsrevisorer som ej utses i annan ordning.
Likvidationsrevisor må när som helst skiljas från uppdraget
genom beslut av den som utsett honom och annan utses i hans
ställe.
Innehålla stadgarna icke bestämmelse angående sättet för
utseende av likvidationsrevisorer men föreskrift beträffande
utseendet av revisorer, skall sådan föreskrift gälla även i fråga
om utseendet av likvidationsrevisorer.
Vad i 45 § sista stycket, 46, 47, 49 och 50 §§ samt 58 § andra
stycket är föreskrivet beträffande revisor skall i tillämpliga
delar gälla rörande likvidationsrevisor, där ej annat följer av
vad nedan stadgas.
81 § Då förening har trätt i likvidation, skall styrelsen ofördröjligen
avge redovisnig för sin förvaltning av föreningens angelägenheter under
den tid för vilken revisonshandlingar inte tidigare har lagts fram på
föreningsstämma.
Likvidatioerna skall ofördröjligen överlämna redovisningshandlingarna i
huvudskrift eller avskrift till revisorerna, som inom en månad skall avge
revisionsberättelse och återställa handlingarna. Likvidatorerna skall så
snart det ske lägga fram redovisningshandlingarna och
revisionsberättelsen på föreningsstämma. På stämman skall behandlas
frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsens ledamöter för den tid
redovisningen omfattar.
I fråga om styrelsens redovisning, om revisorernas granskning och
revisionsberättelse, om handlingars framläggnde och tillhandahållande, om
behandlingen av frågan om ansvarsfrihet samt om anställande av talan mot
styrelseledamot gäller i tillämpliga delar 38-43 och 49-51 §§, 57 § 1
mom. samt 63-66 §§. Lag (1980:1105).
82 § Vad i 58 och 59 §§ är stadgat om rätt för röstberättigad att
påfordra utlysande av föreningsstämma skall äga motsvarande
tillämpning under likvidation, varvid såsom ordinarie skola anses
stämmor enligt 81, 87 och 89 §§.
Om kallelse till föreningsstämma under likvidation skall gälla vad
om kallelse till extra stämma är stadgat; dock skola föreskrivna
kallelseåtgärder vara vidtagna senast två veckor före stämma
som avses i 81, 87, 89 och 95 §§.
83 § Det åligger likvidatorerna att ofördröjligen söka kallelse å
föreningens okända borgenärer samt upprätta och i föreningens
inventariebok införa inventarium och balansräkning.
Vid upprättandet av inventarium och balansräkning för förening i
likvidation skola, oavsett vad ovan i denna lag är stadgat,
bokföringslagens regler lända till efterrättelse. Uppgift skall lämnas å
insatskapitalets storlek, varvid förlagsinsatskapitalet skall anges
särskilt.
Likvidatorerna skola ofördröjligen överlämna ett av dem underskrivet
exemplar av balansräkningen till likvidationsrevisorerna. Lag (1984:189).
84 § Likvidatorerna skola förvalta föreningens angelägenheter under
likvidationen. Det åligger dem att så snart ske kan förvandla
föreningens egendom i penningar, i den mån det erfordras för
likvidationen, samt att verkställa betalning av föreningens skulder.
Föreningens verksamhet må fortsättas allenast i den mån det är
nödvändigt för en ändamålsenlig avveckling. Likvidatorerna skola
ock föranstalta om skifte av föreningens behållna tillgångar, där
ej annat följer av stadgarna.
Likvidatorerna äge ej utan särskilt, av stämman erhållet
bemyndigande avyttra föreningens fasta egendom annorledes än
genom försäljning å offentlig auktion. Hava likvidatorerna
förordnats enligt 73 §, må ej heller lös egendom utan stämmans
särskilda bemyndigande av dem försäljas på annat sätt än nu
är sagt; och må, innan beslutet om förordnandet vunnit laga
kraft, likvidatorerna ej utan stämmans samtycke vidtaga några
likvidationsåtgärder utan allenast taga föreningens egendom under
vård och bevaka dess angelägenheter.
Med de jämkningar, som följa av vad förut i denna paragraf
eller eljest om likvidation är föreskrivet, skall i fråga om
likvidatorers befogenhet att företräda föreningen så ock om
deras rättigheter och skyldigheter i övrigt i tillämpliga delar
gälla vad i denna lag är stadgat angående styrelse eller
styrelseledamot.
85 § Under likvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg
av orden <<i likvidation>>, och skola de som teckna firman därvid
underskriva sina namn.
Har av likvidatorerna eller annan ställföreträdare för föreningen
handling utfärdats utan sådan firmateckning som i första stycket
sägs och framgår icke av handlingens innehåll såväl att den
utfärdats å föreningens vägnar som ock att föreningen är i
likvidation, svare de som undertecknat handlingen för vad genom
handlingen må hava slutits, en för alla och alla för en, såsom
för egen skuld. Sådan ansvarighet skall dock ej åvila undertecknarna,
där av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick, att
den utfärdades för föreningen och att denna var i likvidation,
samt den till vilken handlingen ställts av föreningen erhåller
behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt
dröjsmål efter det begäran därom framställts eller personlig
ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna.
86 § Det åligger likvidatorerna att för varje räkenskapsår avgiva
redovisning för förvaltningen av föreningens angelägenheter
genom avlämnande av förvaltningsberättelse jämte balansräkning,
avseende föreningens ställning vid räkenskapsårets utgång, samt
likvidationsräkning, upptagande inkomster och utgifter under
räkenskapsåret. Redovisningshandlingarna skola vara underskrivna
av samtliga likvidatorer.
I förvaltningsberättelsen skall, i den mån det finnes kunna ske
utan förfång för föreningen, upplysning lämnas om likvidationens
utgång. Hava tillgångar i balansräkningen upptagits till lägre
eller högre värde än i närmast föregående balansräkning, skall
anmärkning härom göras i förvaltningsberättelsen. Där likvidationen
ej avslutats inom två år, skola i nästa förvaltningsberättelse
uppgivas de hinder som mött därför.
Inom två månader efter räkenskapsårets slut skola likvidatorerna
till likvidationsrevisorerna i huvudskrift eller avskrift avlämna
redovisningshandlingarna.
87 § Inom en månad efter det redovisningshandlingarna överlämnats
till likvidationsrevisorerna skola dessa till likvidatorerna
avlämna berättelse över granskningen av deras förvaltning och
föreningens räkenskaper för räkenskapsåret ävensom återställa
handlingarna. Revisionsberättelsen skall vara underskriven
av likvidationsrevisorerna. Om berättelsens innehåll skall i
tillämpliga delar gälla vad i 51 § är stadgat.
Sedan likvidationsrevisorerna till likvidatorerna avlämnat sin
revisionsberättelse, skola likvidatorerna ofördröjligen kalla
till föreningsstämma för granskning av redovisningen. Angående
redovisningshandlingarnas och revisionsberättelsens framläggande
å stämman och tillhandahållande under viss tid före stämman
skall gälla vad i 57 § 1 mom. stadgas.
88 § När den i kallelsen å okända borgenärer utsatta inställelsedagen är
förbi och all veterlig gäld blivit betald, skola föreningens tillgångar
skiftas. Är någon del av gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty
eller av annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning
erforderliga medel innehållas och återstoden skiftas.
Sker skifte annorledes än nu är sagt eller befinnas innehållna medel ej
lämna tillgång till gälds betalning, vare i händelse av föreningens
oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som uppburit något vid
skiftet, skyldig att återbära vad han bekommit. För brist, som kan
uppkomma vid återbäringen, vare likvidatorerna ansvariga efter de
beträffande skadeståndsskyldighet i 106, 108 och 109 §§ stadgade
grunderna.
Förmenar medlem eller innehavare av förlagsandel att han vid skifte icke
bekommit vad på honom belöper, skall han vid talans förlust väcka talan
mot föreningen inom tre månader efter det slutredovisning framlades å
föreningsstämma. I fråga om återbäringsskyldighet och om likvidators
ansvarighet skall vad i andra stycket stadgas äga motsvarande
tillämpning.
Har medlem eller innehavare av förlagsandel icke inom fem år efter det
slutredovisning enligt 89 § framlades å föreningsstämma anmält sig att
lyfta vad han vid skiftet bekommit, vare han förlustig sin rätt därtill.
Lag (1984:189).
89 § Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de så snart
ske kan avgiva slutredovisning för sin förvaltning genom avlämnande
av förvaltningsberättelse rörande likvidationens gång från
likvidationens början till dess avslutande. Berättelsen skall ock
innehålla redogörelse för utskiftning. Vid berättelsen skola fogas
redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och
redovisningshandlingarna skola i huvudskrift eller avskrift avlämnas
till likvidationsrevisorerna, vilka hava att inom en månad därefter
avgiva en av dem underskriven revisionsberättelse över förvaltningen
under likvidationen och återställa handlingarna. Om
revisionsberättelsens innehåll skall i tillämpliga delar gälla vad
i 51 § är stadgat.
Efter det revisionsberättelsen avlämnats till likvidatorerma, skola
dessa ofördröjligen kalla till föreningsstämma för granskning av
slutredovisningen. Angående redovisningshandlingarnas och
revisionsberättelsens framläggande å stämma och tillhandahållande
under viss tid före stämman skall gälla vad i 57 § 1 mom. stadgas.
90 § Då likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag och å föreningsstämman
framlagt slutredovisning för sin förvaltning, anses föreningen
upplöst; och skall anmälan därom ofördröjligen göras för registrering.
Vid anmälningen, som skall vara undertecknad av samtliga likvidatorer,
skola fogas avskrift av protokoll som förts i ärendet ävensom bevis
om dagen för utfärdande av kallelsen å okända borgenärer.
91 § Föreligger anledning till antagande att föreningen, som trätt
i likvidation, saknar tillgångar eller att dessa äro så ringa,
att de ej förslå till bestridande av likvidationskostnaderna, äge
rätten på anmälan av likvidatorerna förklara att likvidationen
skall nedläggas och föreningen anses upplöst. Där sådan förklaring
meddelas, skall vad i 80-90 §§ stadgas ej äga tillämpning.
Tillgång, som enligt vad nu sagts ej skall ingå i likvidation,
skall efter rättens förordnande tillfalla allmännyttigt eller
därmed jämförligt ändamål.
Meddelande om förklaring som i första stycket sägs skall genom
rättens försorg ofördröjligen avsändas för registrering.
92 § Yppas, efter det förening skall anses upplöst enligt 90
eller 91 §, tillgång för föreningen eller väckes talan mot
föreningen eller uppkommer eljest behov av likvidationsåtgärd,
skall likvidationen fortsättas.
Uppkommer i fråga om förening, som avförts ur registret enligt
74 §, behov av likvidationsåtgärd, skall på ansökan av den vars
rätt därav beröres en eller flera likvidatorer förordnas av
rätten; och skall därefter vad i denna lag är stadgat om
likvidations verkställande äga tillämpning.
Till den föreningsstämma, som efter likvidationens upptagande
först skall hållas, skall av likvidatorerna kallelse utfärdas
i enlighet med stadgarnas föreskrifter. Kallelseåtgärderna skola
vara vidtagna senast två veckor före stämman.
Anmälan om likvidationen skall av likvidatorerna ofördröjligen
göras för registrering.
93 § Rörande beslut om avträdande av förenings egendom till
konkurs eller om inledande för förening av ackordsförhandling
utan konkurs skall meddelande samtidigt med kungörelsen om
beslutet genom konkursdomarens försorg avsändas för registrering.
Under konkurs företrädes föreningen såsom konkursgäldenär av
styrelsen eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 72 §
eller likvidatorer voro utsedda, av dessa; dock må i behörig
ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän ävensom
nya styrelseledamöter eller nya likvidatorer.
Det åligger konkursdomaren, då konkurs avslutats, att för
registrering ofördröjligen avsända meddelande därom med angivande
huruvida överskott finnes eller icke.
94 § Där efter avslutande av förenings konkurs överskott ej finnes, anses
föreningen upplöst, då konkursen avslutades.
Finnes överskott och var föreningen ej i likvidation, då dess egendom
avträddes till konkurs, skall å föreningsstämma, som ofördröjligen bör
utlysas av styrelsen, beslutas, huruvida föreningen skall fortsätta sin
verksamhet eller träda i likvidation.
Finns i fall som avses i andra stycket förlagsinsatser, får beslut
huruvida föreningen skall fortsätta sin verksamhet eller träda i
likvidation fattas tidigast fyra veckor efter det att sådan registrering
som avses i 93 § tredje stycket blivit kungjord enligt 104 §. Innehavarna
av förlagsandelar äger inom tre veckor från kungörandet skriftligen säga
upp förlagsinsatserna till omedelbar inlösen. Förslår inte överskottet
till full betalning av samtliga förlagsinsatser, skall det fördelas på
insatserna i förhållande till deras storlek och inlösen ske av de
förlagsinsatser som blivit uppsagda till inlösen enligt vad som nyss
sagts. Finns därefter något kvar av överskottet skall förfarandet enligt
andra stycket fortgå. Återstår inte något överskott anses föreningen
upplöst.
Hade föreningen trätt i likvidation innan dess egendom avträddes till
konkurs gäller vad som är stadgat i 92 §. Lag (1984:189).
95 § Föreningsstämma äger besluta att talan skall anställas mot
likvidator eller likvidationsrevisor. Enskild föreningsmedlem äger
ock för föreningens räkning men i eget namn föra sådan talan; och
skall i dylikt fall vad i 64 § sista stycket är stadgat angående
rättegångskostnad äga motsvarande tillämpning.
Talan må ej väckas senare än ett år från det
slutredovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades
å föreningsstämma. Har likvidator eller likvidationsrevisor
entledigats eller eljest avgått eller avlidit före likvidationens
avslutande, skall dock tiden för anställande av talan räknas
från den föreningsstämma, varå framlagts redovisningshandlingar
och revisionsberättelse avseende det räkenskapsår, då avgången
eller frånfället inträffade. Vad i 63 § sista stycket, 65 §
sista stycket och 66 § är stadgat skall äga motsvarande
tillämpning.
Fusion
96 § 1 mom. Mellan ekonomiska föreningar må avtal träffas därom,
att den ena föreningen (överlåtande föreningen) skall uppgå i den
andra föreningen (övertagande föreningen) på så sätt att dels
medlemmarna i den överlåtande föreningen enligt avtalets närmare
bestämmelser bliva medlemmar i den övertagande föreningen, dels
ock den överlåtande föreningen utan likvidation upplöses samt
alla dess tillgångar och skulder övertagas av den övertagande
föreningen (fusion). Fusionsavtal må icke träffas, med mindre
förslag till avtal godkänts av stämman i den överlåtande
föreningen. Avtalet må ej verkställas utan rättens tillstånd.
Följande handlingar skola framläggas på stämman och minst en
vecka förut hållas tillgängliga för de röstberättigade i den
överlåtande föreningen:
1. fullständigt förslag till fusionsavtal mellan den överlåtande
och den övertagande föreningen;
2. avskrift av båda föreningarnas balansräkningar,
förvaltningsberättelser och revisionsberättelser för sista
räkenskapsåret;
3. en av den överlåtande föreningens samtliga styrelseledamöter
undertecknad berättelse, innehållande redogörelse för de
omständigheter som kunna vara av vikt vid bedömandet av förslagets
lämplighet för föreningen; samt
4. ett av revisorerna i den överlåtande föreningen avgivet
yttrande över den i 3 omförmälda berättelsen såvitt den avser
föreningens ställning.
Har balansräkning, förvaltningsberättelse eller revisionsberättelse
för sista räkenskapsåret i någon av föreningarna icke avgivits, må
i stället motsvarande handlingar för föreningens näst sista
räkenskapsår i avskrift framläggas på stämman och hållas tillgängliga
för de röstberättigade, under förutsättning att samtidigt framläggas
och hållas tillgängliga
1. en av föreningens samtliga styrelseledamöter undertecknad
berättelse som, i den mån det kan ske utan förfång för föreningen,
skall innehålla upplysning om händelser av väsentlig betydelse för
föreningens ställning vilka inträffat efter avgivandet av
balansräkningen för näst sista räkenskapsåret;
2. ett av revisorerna i föreningen avgivet yttrande över berättelsen.
Handlägges fusionsfrågan på två stämmor, skall vad i andra och
tredje styckena sägs gälla beträffande båda stämmorna. Lag (1967:621).
96 § 2 mom. Sådant beslut om godkännande av fusionsavtal som avses i 1
mom. vare ej giltigt, med mindre samtliga röstberättigade förenat sig
därom eller beslutet fattats å två på varandra följande föreningsstämmor
och å den stämma som sist hålles biträtts av minst två tredjedelar av de
röstande. Är för giltighet av beslutet något ytterligare villkor bestämt
i stadgarna, lände det till efterrättelse.
Medlem i den överlåtande föreningen, som ej samtyckt till fusionen, må
uppsäga sig till utträde ur föreningen inom tid och på villkor som i 68 §
andra stycket föreskrives.
Inom fyra månader från det beslutet om godkännande av fusionsavtal
fattades eller, om klandertalan därå väckts, från det denna talan genom
lagakraftägande dom ogillades skall beslutet av den överlåtande
föreningens styrelse anmälas för registrering. Två avskrifter av
protokoll som förts i ärendet, innehållande fullständigt angivande av
fusionsavtalet, skola fogas vid anmälningen. Har beslutet fattats av
fullmäktige, skall registreringsanmälan innehålla försäkran av styrelsen
att underrättelse varom i 62 § sista stycket sägs ägt rum. Har anmälan ej
gjorts inom föreskriven tid, vare frågan om fusion förfallen.
Hinder mot registrering möter, om fusionen förbjudits enligt
konkurrenslagen (1982:729) eller om näringsfrihetsombudsmannen inte
beslutat lämna fusionen utan åtgärd enligt 20 § första stycket
konkurrenslagen. Registreringsanmälan skall innehålla de uppgifter som
behövs för prövning av denna fråga. Lag (1982:734).
97 § Senast fyra månader efter det registrering skett på anmälan som i 96
§ 2 mom. sägs skall såväl den övertagande som den överlåtande före
ningens styrelse göra ansökan om rättens tillstånd att bringa fusions
avtalet till verkställighet. Vid ansökningen skola fogas bevis att
registrering skett samt av den överlåtande föreningens styrelse under
skriven förteckning över föreningens kända borgenärer med angivande av
postadress. Rätten utfärde kallelse å den överlåtande föreningens
borgenärer, både kända och okända, med föreläggande för den, som vill
göra förbehåll om rätt till betalning av den överlåtande föreningen för
sin fordran, att sist å viss dag, sedan sex månader förflutit,
skriftligen göra anmälan därom hos rätten. Kallelsen varde skyndsamt
kungjord i Post- och Inrikes Tidningar. Kronans ombudsman i orten och
alla kända inländska och utländska borgenärer skola om kallelsen särskilt
underrättas, och skall genom rättens försorg sådan underrättelse avsändas
till inländsk borgenär minst en månad och till utländsk borgenär minst
tre månader före inställelsedagen. Styrkes inför rätten, att de
borgenärer, vilka anmält förbehåll som nyss sagts, blivit till fullo
förnöjda för sina fordringar eller att säker het som av rätten godkännes
ställts för fordringarna, skall rätten lämna tillstånd till avtalets
verkställande. Om ansökan, som gjorts inom föreskriven tid, så ock om
beslut, som meddelats i anledning av ansökningen, skall genom rättens
försorg underrättelse ofördröjligen avsändas till länsstyrelsen.
Rättens beslut, varigenom tillstånd givits, skall inom sex månader sedan
beslutet vunnit laga kraft av båda föreningarnas styrelser anmälas för
registrering. Anmälningen skall vara åtföljd av rättens beslut i
huvudskrift eller avskrift, så ock av lagakraftbevis.
När rättens beslut om tillstånd till fusionsavtalets verkställande
registrerats, anses fusionen genomförd.
Hör till den överlåtande föreningen pensionsstiftelse eller personal
stiftelse, gäller om stiftelsens överförande till den övertagande
föreningen vad i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
är stadgat. Lag (1977:691).
98 § Har förening trätt i likvidation, må utan hinder därav fusion
med annan förening äga rum på sätt i 96 och 97 §§ sägs, och
skall vad om styrelsen och dess ledamöter samt om revisorerna är
stadgat gälla i avseende å likvidationerna och
likvidationsrevisorerna.
Registrering
99 § Ansökan om förenings registrering och anmälan för registrering
skola vara åtföljda av stadgade avgifter. Lag (1971:603).
100 § Hava vid ansökan om eller anmälan för registrering eller i
fråga om upprättande av handling, som skall fogas vid sådan
ansökan eller anmälan, icke iakttagits de föreskrifter, som finnas
för varje särskilt fall meddelade, eller prövas föreningens
stadgar eller beslut, som anmäles för registrering, icke hava
tillkommit i föreskriven ordning eller ej stå i överensstämmelse
med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag eller
författning eller i något viktigare hänseende hava otydlig
eller vilseledande avfattning, skall sökanden föreläggas att
inom viss tid avgiva yttrande eller vidtaga rättelse.
Underlåter sökanden att efterkomma föreläggandet, skall
ansökningen eller anmälningen avskrivas. Underrättelse om denna
påföljd skall intagas i föreläggandet.
Föreligger även efter det yttrande avgivits hinder mot
registrering och har sökanden haft tillfälle att yttra sig
över hindret, skall registrering vägras, om anledning ej föreligger
att giva sökanden nytt föreläggande.
Är annan grund till sådan klandertalan mot föreningsstämmobeslut,
som avses i 69 § 1 mom. andra stycket, än att vid beslutet i denna
lag eller stadgarna upptagna föreskrifter om särskild
röstpluralitet icke rätteligen iakttagits, vare det ej hinder
mot registrering sedan tid för väckande av klandertalan utgått
utan att talan anställts.
Registrering skall vägras, där för registrering anmäles
beslut om sådan ändring av stadgarna, att styrelsens säte skall
flyttas från ett län till ett annat, och länsstyrelsen i det
senare länet på förfrågan meddelar, att föreningens firma jämlikt
stadgandet i 7 § tredje stycket utgör hinder för föreningens
upptagande i detta läns föreningsregister.
Vägras registrering, skall länsstyrelsen ofördröjligen till
sökanden med posten översända underrättelse om beslutet med
angivnade av skälen därför. Lag (1974:163).
101 § 1 mom. Beviljas förenings registrering, låte länsstyrelsen
i registret införa:
1. föreningens firma;
2. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art;
3. den ort, där föreningens styrelse har sitt säte;
4. föreningens postadress;
5. föreningens räkenskapsår;
6. varje styrelseledamots och styrelsesuppleants så ock, där
eljest någon ensam eller gemensamt med annan är bemyndigad att
teckna föreningens firma, dennes fullständiga namn och hemvist;
samt
7. av vilka och huru föreningens firma skall tecknas, där den
ej tecknas allenast av styrelsen.
Upptager ansökningen anmälan om antagande av bifirma, skall även
denna införas i registret och den del av verksamheten angivas
för vilken bifirman skall användas. Lag (1974:163).
101 § 2 mom. Göres, efter det förening registrerats, anmälan för
registrering enligt denna lag, skall där registrering beviljas
vad sålunda anmälts anmärkas i registret.
102 § Om förbud mot användning av firma och om hävande av
firmaregistrering finns bestämmelser i firmalagen (1974:156).
Menar någon i annat fall än som avses i första stycket, att en i
registret verkställd inskrivning länder honom till förfång, må
talan om registreringens hävande samt om skadestånd föras vid
domstol. Lag (1974:163).
103 § 1 mom. Om avförande av firma ur registret, sedan dom om
hävande av firmaregistrering vunnit laga kraft, finns bestämmelser
i firmalagen (1974:156).
Har i annat fall än som avses i första stycket genom
lagakraftägande dom förklarats, att en i registret gjord inskrivning
ej bort ske eller att beslut, som registrerats, är ogiltigt eller
att eljest visst förhållande, varom inskrivning skett, ej
föreligger, skall i registret antecknas, att på nämnda grund den
tidigare anteckningen avföres ur registret. Sådan dom skall
genom domstolens försorg i avskrift sändas till
registreringsmyndigheten.
Varder, sedan i registret gjorts anteckning rörande beslut om
avträdande av förenings egendom till konkurs eller om inledande
för förening av ackordsförhandling utan konkurs, av överrätt
förklarat, att beslutet ej bort meddelas, skall på anmälan av
konkursdomaren i registret göras anteckning enligt vad i andra
stycket stadgas. Har ackordsförhandlingen upphört, gälle ock
vad nu är sagt, där den ej förfallit på grund av att konkurs
inträffat. Lag (1974:163).
103 § 2 mom. Har ansökan enligt 97 § om rättens tillstånd att
bringa fusionsavtal till verkställighet ej inkommit inom
föreskriven tid eller har ansökan genom lagakraftägande beslut
avslagits eller har beslutet om tillstånd icke anmälts för
registrering inom den därför stadgade tiden, skall länsstyrelsen
förklara frågan om fusion förfallen.
Har genom lagakraftägande beslut frågan om fusion förklarats
förfallen, skall i registret antecknas, att på denna grund den
tidigare anteckningen rörande fusionsavtalet avföres ur registret.
Vid registrering av rättens beslut om tillstånd till fusion
skall antecknas, att den överlåtande föreningen är upplöst.
Lag (1971:603).
104 § Vad i registret införes, med undantag av meddelande om konkurs
eller ackordsförhandling utan konkurs varom förmäles i 93 §, skall genom
länsstyrelsens försorg ofördröjligen kungöras i Post- och Inrikes
Tidningar.
Där i annat fall än i 103 § 1 mom. tredje stycket sägs i regist ret
antecknas, att tidigare anteckning avföres därur, skall kungörelse därom
äga rum efter vad ovan stadgas. Lag (1977:691).
105 § Det som i enlighet med denna lag blivit infört eller anteck nat i
registret och kungjort i Post- och Inrikes Tidningar skall anses hava
kommit till tredje mans kännedom, där ej av omständigheterna framgår, att
han varken ägde eller bort äga vetskap därom.
Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blivit eller bort
bliva infört eller antecknat i registret, icke med laga verkan åberopas
mot annan än den som visas hava ägt vetskap därom. Lag (1977:691).
Besvär
105 a § Myndighets beslut i tillståndsärenden enligt 22, 29, 40, 42, 46
eller 76 § överklagas hos regeringen genom besvär.
Länsstyrelsens beslut, varigenom ansökan om eller anmälan för
registrering avskrivits eller registrering vägrats, överklagas hos
kammarätten genom besvär inom två månader från beslutets dag. I samma
ordning överklagas beslut enligt 74 § och beslut om sådan förklaring som
avses i 103 § 2 mom.
Länsstyrelsens beslut enligt denna lag överklagas i övriga fall hos
kammarätten genom besvär. Lag (1980:1105).
Skadestånd
106 § Har styrelseledamot, revisor, likvidator, likvidationsrevisor
eller syssloman varom sägs i 72 § vid fullgörandet av sitt uppdrag
uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskyndat föreningen skada,
vare han pliktig att till föreningen utgiva ersättning för skadan.
Har föreningsmedlem eller röstberättigad, som icke är medlem,
genom överträdelse av denna lag eller stadgarna uppsåtligen eller
av grov vårdslöshet tillskyndat föreningen skada, vare ock han
pliktig att till föreningen utgiva ersättning för skadan.
107 § Har styrelseledamot eller annan som avses i 106 § första
stycket genom överträdelse av denna lag eller stadgarna uppsåtligen
eller av vårdslöshet tillskyndat medlem, borgenär hos föreningen
eller annan tredje man skada, vare han pliktig att till denne
utgiva ersättning för skadan. Samma lag vare, där medlem eller
röstberättigad, som icke är medlem, genom sådan överträdelse
uppsåtligen eller av grov vårdslöshet tillskyndat medlem,
borgenär hos föreningen eller annan tredje man skada.
108 § Åvilar ersättningsskyldighet styrelseledamot eller annan
jämlikt 106 § första stycket eller 107 § första punkten och
föreligger allenast ringa vårdslöshet, må ersättningen nedsättas,
där det med hänsyn jämväl till skadans storlek och omständigheterna
i övrigt prövas skäligt.
Har medlem eller röstberättigad, som icke är medlem, ådragit sig
ersättningssskyldighet jämlikt 106 § andra stycket eller 107 §
andra punkten, må ock ersättningen nedsättas, där det med hänsyn
till hans skuld och omständigheterna i övrigt prövas skäligt.
Lag (1972:214).
109 § Äro flera ersättningsskyldiga för skada efter vad i 106-108 §§
är stadgat, svare de för ersättningen en för alla och alla för en,
den vars ersättningsskyldighet nedsatts enligt 108 § dock allenast
med det nedsatta beloppet. Sinsemellan skola de taga del i
ersättningens gäldande efter ty med hänsyn till den större eller
mindre skuld, som finnes ligga envar av dem till last, samt
till omständigheterna i övrigt prövas skäligt.
Straffbestämmelser
110 § Till böter döms
1. styrelseledamot, likvidator eller annan, där han uppsåtligen eller av
grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i anmälan
eller ansökan till länsstyrelsen eller i handling som fogas därvid eller
i uppgift varom förmäles i 10 §, så ock styrelseledamot eller likvidator,
där han uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller
vilseledande uppgift i handling, som hålles tillgänglig för medlemmar
eller röstberättigade eller framlägges å föreningsstämma;
2. styrelseledamot, där han vid upprättande av balansräkning,
resultaträkning eller förvaltningsberättelse, som avses i 38 eller 81 §,
uppsåtligen eller av vårdslöshet förfar i strid mot bestämmelserna i
38-43 §§;
3. likvidator, där han vid upprättande av balansräkning,
likvidationsräkning eller förvaltningsberättelse, varom stadgas i 83, 86
eller 98 §, uppsåtligen eller av vårdslöshet förfar i strid mot
bestämmelser som avses i sagda lagrum;
4. revisor eller likvidationsrevisor, där han i revisionsberättelse eller
annan handling, som framlägges på föreningsstämma eller annorledes hålles
tillgänglig för medlemmar eller röstberättigade, uppsåtligen eller av
grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift rörande
föreningens angelägenheter eller uppsåtligen eller av grov vårdslöshet
underlåter att göra anmärkning beträffande förvaltningen, ändå att
anledning därtill föreligger;
5. styrelseledamot eller likvidator, där han uppsåtligen eller av
vårdslöshet i strid mot bestämmelserna i 18 § låter verkställa utdelning
eller utbetalning till medlem eller annan;
6. revisor, likvidationsrevisor eller revisors eller likvidationsrevisors
medhjälpare som, oaktat han insett eller bort inse att skada därav kunnat
följa, yppar något av vad vid verkställd granskning kommer till hans
kännedom, utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande av hans
uppdrag;
7. den som bryter mot vad i 7 § fjärde stycket är stadgat. Lag
(1980:1105).
111 § Till böter dömes också
1. styrelseledamot eller likvidator, där han underlåter att iakttaga
föreskrift som är meddelad i 10 § första eller andra stycket, 38 § sjätte
stycket, 50 § tredje stycket, 80 § sista stycket, jämfört med 50 § tredje
stycket, eller 81 § sista stycket jämfört med 50 § tredje stycket;
2. styrelseledamot eller likvidator, där han underlåter att iakttaga
föreskrift som beträffande anmälan för registrering är meddelad i 37, 68,
79, 90 eller 93 ";
3. styrelseledamot eller likvidator, där han underlåter att till
revisorer eller likvidationsrevisorer avlämna handlingar enligt vad som
stadgas i 38 § femte stycket, 81 § andra stycket, 83 § sista stycket, 86
§ sista stycket eller 89 § första stycket;
4. styrelseledamot eller likvidator, som försummar att fullgöra vad i 55
§ sista stycket, 84 § sista stycket, jämfört med 55 § sista stycket,
eller 86 § andra stycket sista punkten finnes stadgat eller som
underlåter att iakttaga föreskrift, som med avseende å framläggande av
handlingar å föreningsstämma eller tillhandahållande av handlingar viss
tid före stämma är meddelad i 57 § 1 mom., 81 § andra eller sista
stycket, 87 § andra stycket eller 89 § andra stycket;
5. revisor, vilken underlåter att iakttaga föreskrift som meddelats i 51
§ första stycket eller 81 § andra stycket, så ock likvidationsrevisor,
som försummar att fullgöra vad i 87 § första stycket första punkten eller
89 § första stycket fjärde punkten finnes stadgat.
Den som har underlåtit att fullgöra skyldighet, som omfattas av
vitesföreläggande enligt denna lag, får inte dömas till straff för
underlåtenheten. Lag (1980:1105).
111 a § Till böter eller fängelse i högst ett år dömes den som
uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 25 § andra stycket andra
meningen eller 26 § första stycket. Lag (1976:353).
112 § Förseelse varom i 111 § 4 sägs må åtalas allenast av
målsägande; och skall härvid såsom målsägande anses såväl
föreningen som varje medlem däri.
Särskilda bestämmelser
113 § har upphävts genom lag (1971:482).
114 § Avskrift varom i denna lag förmäles skall vara till
riktigheten bestyrkt av två personer, som vid sina namn böra
angiva yrke och postadress.
115 § Förening vare uti de mål, för vilka ej annorlunda
genom lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort,
där styrelsen har sitt säte.
116 § Innehålla förenings stadgar förbehåll, att tvister mellan
föreningen och styrelsen, styrelseledamot, likvidator, föreningsmedlem,
innehavare av förlagsandel eller röstberättigad som ej är medlem, skola
hänskjutas till avgörande av en eller flera skiljemän, äge det förbehåll
samma verkan som tillkommer skiljeavtal. Om påkallande av förbehållets
tillämpning gälle vad om talans väckande och om delgivning i denna lag
finnes stadgat; där styrelsen vill föra klandertalan mot beslut av
föreningsstämma, skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om den i
36 § omförmälda stämman blivit inom klandertiden utlyst att hållas så
snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske. Lag
(1984:189).
117 § Närmare bestämmelser rörande det i denna lag avsedda
föreningsregistret samt avgifterna för registrering och kungörande,
så ock de föreskrifter, som i övrigt utöver vad denna lag innehåller
finnas erforderliga för lagens tillämpning, meddelas av regeringen.
Lag (1975:420).
117 a § Länsstyrelsen kan vid vite förelägga styrelseledamot att fullgöra
skyldighet enligt 38 § sjätte stycket, 43 a § andra stycket eller 44 §
andra stycket att till länsstyrelsen insända behörig
redovisningshandling, revisionsberättelse eller delårsrapport. Försuttet
vite utdöms av länsstyrelsen.
Länsstyrelsen kan även vid vite förelägga likvidator att fullgöra
skyldighet enligt 81 § tredje stycket, jämfört med 38 § sjätte stycket,
att till länsstyrelsen insända redovisningshandling och
revisionsberättelse. Försuttet vite utdöms av länsstyrelsen. Lag
(1980:1105).
Vissa bestämmelser rörande lagens tillämplighet
118 § Vad i denna lag är föreskrivet skall ej äga tillämpning å:
1. ömsesidiga försäkringsbolag, sjukkassor, understödsföreningar
och andra försäkringsföreningar i vidare mån än som följer av
lagen (1972:262) om understödsföreningar;
2. de föreningar för anskaffande av lån mot säkerhet av inteckning
i fast egendom, å vilka gällande bestämmelser om hypoteksföreningar
äga tillämpning;
3. förening av trafikförsäkringsanstalter, vilken av
försäkringsinspektionen godkänts att handhava för anstalterna
gemensamma angelägenheter;
4. bostadsrättsföreningar i vidare mån än som följer av
bostadsrättslagen (1971:479);
5. sambruksföreningar i vidare mån än som följer av lagen
(1975:417) om sambruksföreningar.
Ej heller göres genom denna lag ändring i vad om föreningar
för visst ändamål eljest är i lag eller författning särskilt
stadgat. Lag (1975:420).
119 § Förening med ändamål att genom annan ekonomisk verksamhet
än i 1 § sägs främja medlemmarnas ekonomiska intressen kan ej,
med mindre annat följer av vad eljest är i lag stadgat, förvärva
rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol
eller annan myndighet söka, kära eller svara.
Övergångsbestämmelser
1967: 621
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1968.
På förening som registrerats enligt äldre lag än lagen den
1 juni 1951 om ekonomiska föreningar skall bestämmelserna i 16 a §
tillämpas endast om föreningen är sådan som avses i 1 §
sistnämnda lag.
Ändring i förenings stadgar, varigenom medlems rätt enligt 16 a §
inskränkes, får beslutas innan den nya lagen träder i kraft.
Beslut om sådan stadgeändring får före den 1 juli 1968, utan
hinder av bestämmelserna i 67 §, fattas på en föreningsstämma
utan särskild röstpluralitet. Fattas sådant beslut före
nämnda dag, gäller bestämmelserna i 68 § andra stycket ej i
fråga om beslutet. Uppsägning till återbetalning av insatsbelopp
enligt 16 a §, som skett före beslutet, är utan verkan i den mån
återbetalningen strider mot beslutet.
1971:603
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot
beslut som meddelats före den 1 januari 1972.
1975:649
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser
gäller dock fortfarande i fråga om ränta för tid före
ikraftträdandet. Har skyldighet att utge ränta uppkommit
före ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser även för tiden
därefter.
1975:1391
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. De nya bestämmelserna
skall dock icke äga tillämpning på årsredovisning för räkenskapsår,
som påbörjats före nämnda tidpunkt.
1977:691
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.
Bestämmelserna i 97, 104 och 105 §§ i sin äldre lydelse
gäller fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats
eller börjat verkställas före ikraftträdandet.
1980:1105
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.
2. De nya bestämmelserna i 46 § 1 mom. tredje och fjärde styckena
och 4 mom. första och tredje styckena samt 49 § första stycket
tillämpas från och med första ordinarie föreningsstämma som hålls
efter lagens ikraftträdande. Till dess tillämpas i stället
motsvarande äldre bestämmelser.
Beslut enligt 46 § 2 mom. andra stycket och 4 mom. andra stycket
får meddelas före den 1 juli 1981.
3. Årsredovisningar och koncernredovisningar skall efter den
30 juni 1981 upprättas enligt lagen i dess nya lydelse. För
räkenskapsår som har börjat löpa före den 1 juli 1981 får sådan
redovisning dock upprättas enligt äldre bestämmelser.
I koncernredovisningar behöver inte tas med sammandrag av
resultaträkningar och balansräkningar för räkenskapsår som har
påbörjats före den 1 juli 1981.
4. Om det i 42 § första stycket 3 angivna anskaffningsvärdet för
en tillgång som har förvärvats före lagens ikraftträdande inte
kan utrönas med hjälp av föreningens bevarade räkenskaper, skall
som anskaffningsvärde redovisas, beträffande byggnad det vid 1965
års allmänna fastighetstaxering åsatta taxeringsvärdet
(byggnadsvärdet) ökat med förbättringskostnader efter utgången
av år 1964, samt beträffande annan tillgång det belopp vartill
anskaffningsvärdet skäligen kan uppskattas.
I en not till balansräkningen skall anges om anskaffningsvärdet
har uppskattats enligt första stycket.