Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Förhandsbesked får, om det är av synnerlig vikt för någon, efter ansökan lämnas angående viss fråga, som avser sökandens taxering till kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader samt fråga rörande tillämpningen av lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst. Gäller ansökningen fråga om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt får förhandsbesked meddelas, om det är av vikt för sökanden. I frågor som avses i första stycket får förhandsbesked också meddelas, om det är av vikt för enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning. Vad som har sagts i första stycket första meningen och andra stycket skall också tillämpas, när ägare till fastighet önskar erhålla förhandsbesked angående viss fråga, som avser taxering av fastigheten. Detsamma gäller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare. Bestämmelser om rätt att erhålla förhandsbesked finns också i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, fordonsskattelagen (1988:327) och mervärdesskattelagen (1994:200). Lag (1995:582). 2 § Frågor om förhandsbesked prövas av en särskild nämnd, skatterättsnämnden. Den sammanträder på två avdelningar, en för direkt skatt och en för indirekt skatt. Nämnden består av högst arton ledamöter och högst arton ersättare som regeringen förordnar för högst fyra år. Bland ledamöterna utser regeringen två ordförande och tre vice ordförande. Ledamöternas och ersättarnas fördelning på avdelningarna bestäms av regeringen. Lag (1991:177). 3 § Skatterättsnämnden är beslutför när minst sex ledamöter är närvarande. Nämnden är emellertid beslutför med färre ledamöter, om tre, bland dem ordföranden, är ense om utgången i ärendet. Fler än åtta ledamöter får inte delta i nämndens beslut. Bland ledamöterna skall ingå en ordförande eller en vice ordförande. Om det framkommer skiljaktiga meningar vid överläggning tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. Andra beslut än sådana som avser förhandsbesked eller avvisning enligt 7 § första stycket får fattas av en ordförande eller en vice ordförande ensam. Lag (1991:177). 4 § Ärendena avgörs efter beredning och föredragning av tjänstemän vid skatterättsnämndens kansli. Sakkunnig och, även om hinder för någon ledamot inte föreligger, ersättare får kallas att närvara vid överläggningarna men dock inte delta i nämndens beslut. Lag (1991:177). 5 § En ansökan om förhandsbesked skall vara skriftlig. Ansökningen får inte ges in senare än den dag, då deklaration senast skall avlämnas till ledning för det års taxering som frågan avser. Vid ansökningen skall fogas all den utredning i ärendet, som står sökanden till buds. Sökanden kan föreläggas att inom viss tid komma in med de ytterligare upplysningar, som nämnden anser sig behöva för att meddela förhandsbesked. I föreläggandet skall det tas in en upplysning om att ansökningen annars kan komma att avvisas. Lag (1991:177). 6 § Om ansökningen inte omedelbart avvisas enligt 7 § första stycket, skall riksskatteverkets yttrande inhämtas i ärendet. Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid en skattemyndighet att företräda verket. Avser ansökningen fråga av särskilt intresse för kommun, får denna beredas tillfälle att yttra sig över ansökningen. Sökanden och riksskatteverket får beredas tillfälle att muntligen lämna upplysningar inför nämnden. Lag (1991:177). 7 § Finner skatterättsnämnden med hänsyn till ansökningens innehåll att förhandsbesked inte bör meddelas, skall ansökningen avvisas. Tas ansökningen upp till prövning, meddelar nämnden, i den omfattning det anses böra ske, besked hur den till nämnden hänskjutna frågan skall bedömas vid taxering. Om inte särskilda omständigheter föranleder annat, får i förhandsbeskedet anges endast de grunder, som skall följas vid taxeringen. Lag (1991:177). 8 § Förhandsbesked skall sändas till sökanden och riksskatteverket i rekommenderade brev med mottagningsbevis. Lag (1991:177). 9 § Beslut om förhandsbesked får överklagas hos regeringsrätten av sökanden och riksskatteverket. Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid en skattemyndighet att företräda verket. Vederbörande kommun och landstingskommun får också överklaga beslutet, om förhandsbeskedet avser taxering av fastighet eller såvitt detsamma avser taxering till kommunal inkomstskatt. Beslut, varigenom skatterättsnämnden avvisat en ansökan om förhandsbesked, får inte överklagas. Lag (1991:177). 10 § Överklagande enligt 9 § första stycket skall ha kommit in inom en månad från den dag då klaganden fick del av förhandsbeskedet. Lag (1991:177). 11 § Av skatterättsnämnden meddelat förhandsbesked eller, om besvär däröver anförts, regeringsrättens i anledning av besvären meddelade beslut skall lända till efterrättelse vid taxering, som med beskedet avses, om och i den mån den, på vilkens begäran förhandsbeskedet meddelats, därom framställer yrkande. Därvid har denne att meddela erforderliga upplysningar till bedömande av beskedets tillämplighet. Vad i första stycket är stadgat skall dock icke gälla, därest efter beskedets lämnande vidtagits författningsändring av beskaffenhet att påverka taxeringen i det avseende beskedet angår. Lag (1991:177). 12 § För ett förhandsbesked skall varje sökande betala en avgift. Avgiften bestäms av skatterättsnämnden med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet till lägst 600 kronor och högst 10 000 kronor. Nämnden får dock om särskilda skäl föreligger bestämma en lägre avgift än 600 kronor eller lämna sökanden förhandsbeskedet utan avgift. Nämndens beslut om avgift får inte överklagas. Avgiften får tas ut genom postförskott på den försändelse genom vilken förhandsbeskedet enligt 8 § sänds till sökanden. Betalas inte avgiften inom en månad efter det att krav framställts får den tas ut genom utmätning. Har regeringsrätten undanröjt ett av skatterättsnämnden meddelat förhandsbesked på grund av att det inte borde ha lämnats, skall avgiften betalas tillbaka. Lag (1991:177). Övergångsbestämmelser 1968:433 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1969. Äldre bestämmelser gäller dock alltjämt i fråga om förhandsbesked rörande taxering till allmän varuskatt. 1984:359 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. Äldre bestämmelser om avgift gäller dock fortfarande, om ansökan om förhandsbesked har kommit in till riksskatteverket före ikraftträdandet. 1986:1290 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Intill utgången av juni 1988 får allmänna ombudet för mellankommunala mål i fråga om ett visst förhandsbesked ta över den befogenhet att anföra besvär som enligt 6 § tillkommer en länsskattemyndighet. 1990:341 Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas från och med den 1 januari 1991. 1991:177 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Äldre bestämmelser om avgift gäller dock fortfarande om ansökan om förhandsbesked har kommit in före ikraftträdandet. Förhandsbesked angående fråga som avses i 1 § första stycket i dess äldre lydelse får lämnas även efter den 30 juni 1991. Den nya bestämmelsen i 3 § fjärde stycket tillämpas inte i ärenden om dispens som enligt särskilda bestämmelser skall prövas av skatterättsnämnden. 1994:202 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Den äldre lydelsen av 1 § gäller dock fortfarande i fråga om mervärdesskatt som belöper på tid före ikraftträdandet.